Far och mor (gifta) med två biologiska barn, finns inga särkullsbarn. Alla tillgångar (i huvudsak en fastighet) är giftorättsgods. Ena föräldern dör.

Spelar bouppteckningen (såväl vilka tillgångar som värderingen av dem) någon som helst roll med tanke på att arvsskifte inte sker förrän kvarvarande förälder går bort, då ny bouppteckning görs? Till exempel vid ev. gåvor till endera barnet före arvskifte?

Hej.

Trots att det inte finns några särkullsbarn ska bodelning ske efter ena makens död, se äktenskapsbalken 9 kap 1 § och ärvdabalken 23 kap 1 § (ärvdabalken hittar du här: https://lagen.nu/1958:637 och äktenskapsbalken här: https://lagen.nu/1987:230).

När man gör en bodelning i detta skede kan man fastställa hur stor del av makarnas gemensamma egendom som utgör den avlidnes del. Visserligen får den kvarlevande denna egendom med fri förfoganderätt (se 3 kap 1 § ärvdabalken). Detta betyder att den kvarlevande kan förfoga över egendomen som om den vore dennes egen. Men den kvarlevande får inte testamentera bort den kvotdel (procentsats) som utgör den avlidnes egendom av den gemensamma egendomen (se 3 kap 2 § ärvdabalken).

Att fastställa detta så kallade “kvotvärde” är således av betydelse i till exempel det fallet att den kvarlevande maken gifter om sig och eventuellt får barn i det nya äktenskapet. Barnen till den först avlidne maken har då alltid rätt till denna kvotdel av egendomen ur den andre makens kvarlåtenskap. Den nya maken har inte rätt att i sin tur få denna del med fri förfoganderätt.

Summerat är bodelningen alltså nödvändig för att säkerställa att bröstarvingarna i slutändan får sin del av arvet från den först avlidne maken.

Hoppas att det svarade på din fråga!