Lawline svarar
Hej!
Först vill jag tydliggöra, att den nuvarande Varumärkeslagen (1960:644) ( https://lagen.nu/1960%3A644 ) (VmL), kommer att upphöra gälla 2011-07-01, då en ny Varumärkeslag ( https://lagen.nu/2010:1877 ) (NVmL) kommer att träda ikraft. En stark anledning till varför det har införts en ny varumärkeslag, är att den nya lagen ska stå i bättre överensstämmelse med Varumärkesdirektivet (2008/95/EG). Reglerna i nuvarande varumärkeslag som är tillämpliga på din fråga motsvarar dock i sak reglerna i den nya varumärkeslagen. D.v.s. svaret på din fråga om man tillämpar idag gällande varumärkeslag, skiljer sig inte från det svar som blir om man tillämpar den nya varumärkeslagen. Däremot kommer jag ändå för tydlighetens skull, att då jag hänvisar till lagrum, hänvisa både till nuvarande varumärkeslagen (VmL) och den varumärkeslag som träder ikraft om 2 månader (NVmL).
Till att börja med vill jag rekommendera konstnären ifråga, att innan användandet begära företagets samtycke till att använda logotypen i sitt konstverk eller sin satir. Detta eftersom att konstnären vid samtycke från varumärkesinnehavaren, inte löper risk att begå varumärkesintrång, eller intrång i någon annan immaterialrättslig ensamrätt.
Det skydd som varumärken har framgår av 4 och 6 §§ VmL, respektive 1 kap. 10 §§ NVmL. Skyddet innebär i korthet, att alla varumärkesinnehavare, är skyddade mot att någon, i näringsverksamhet som avser varor eller tjänster av samma eller liknande slag som de varor eller tjänster varumärket är förknippat med, använder ett med det skyddade varumärket identiskt kännetecken, eller ett kännetecken som är förväxlingsbart (möjligt att förväxla) med det skyddade varumärket.
Varumärken som här i landet är väl ansedda, har ett utökat skydd. De är skyddade mot att någon, i näringsverksamhet som avser varor eller tjänster, oavsett hur lika varorna eller tjänsterna är de varor eller tjänster som varumärket är förknippat med, använder ett kännetecken som är identiskt med, eller liknar varumärket, om:
- Den som använder kännetecknet, som liknar det skyddade varumärket, skulle dra otillbörlig fördel av det väl ansedda varumärket, *eller*
- Användningen av kännetecknet som liknar varumärket, skulle skada varumärkets anseende eller särskiljningsförmåga.
Av betydelse, är alltså hur konstnären har tänkt att använda varumärket. Det kan nämligen enbart utgöra varumärkesintrång om konstnären använder det skyddade varumärket som ett kännetecken, för varor eller tjänster som konstnären bedriver affärsverksamhet med. D.v.s. en förutsättning för att det ska kunna anses utgöra varumärkesintrång är att konstnären bedriver en affärsverksamhet med varor eller tjänster (t ex försäljning, import, export eller marknadsföring av varor eller tjänster) och i denna verksamhet använder varumärket som ett kännetecken för varorna eller tjänsterna. På förhand är det svårt att dra en gräns mellan vilket handlande av konstnären som kan anses vara användande av varumärket i affärsverksamhet med varor eller tjänster och vilket handlande som inte kan anses vara sådan verksamhet. För förståelsen av skillnaden mellan de båda sätten att handla ska jag dock ge två olika exempel: skulle konstnären t ex skapa ett motiv som innehåller varumärket på ett framträdande sätt och sedan i massproduktion låta trycka upp detta motiv på klädesplagg, för att sedan sälja dessa klädesplagg, torde detta anses vara användande av varumärket i affärsverksamhet med varor (konstnären bedriver genom att sälja klädesplaggen affärsverksamhet med varor och genom att märka klädesplaggen med ett motiv som innehåller varumärket, använder han varumärket som ett kännetecken för varorna (klädesplaggen)); skulle istället konstnären, i konstnärligt syfte använda sig av varumärket i en akvarellmålning och sedan inte försöka göra någon profit på denna målning, kan detta knappast anses vara användande av varumärket i affärsverksamhet med varor eller tjänster (då ingen affärsverksamhet med varor eller tjänster kan anses bedrivas och varumärket inte heller kan anses användas som ett kännetecken för någon vara eller tjänst).
Även om konstnären använder sig av varumärket i affärsverksamhet med varor eller tjänster, så betyder inte detta att det utgör varumärkesintrång. För att det i ”normalfallet” ska anses utgöra varumärkesintrång, måste de varor eller tjänster som konstnären i sitt användande av varumärket bedriver affärsverksamhet med, vara av samma eller liknande slag som de varor eller tjänster som varumärket är förknippat med.
Är varorna eller tjänsterna som konstnären bedriver affärsverksamhet med, inte av samma eller liknande slag som de varor eller tjänster varumärket är förknippat med, behöver konstnären enbart oroa sig för att göra varumärkesintrång om varumärket skulle vara väl ansett här i landet. Med väl ansett här i landet, menas enkelt uttryckt att varumärket är välkänt här i Sverige och känt bland en betydande andel av dem som kommer i kontakt med konstnärens vara eller tjänst. T ex är Coca-Cola, Saab och Aftonbladet varumärken som troligen skulle anses vara väl ansedda här i landet. För att användandet av varumärket, när varorna eller tjänsterna inte är av samma eller liknande slag men varumärket är väl ansett här i Sverige, ska utgöra varumärkesintrång, krävs, vilket framgår ovan, att konstnärens användande skulle dra otillbörlig fördel av varumärket eller utan skälig anledning skada varumärkets anseende eller särskiljningsförmåga. Med andra ord att konstnären snyltar på varumärkets renommé, eller att han misskrediterar (svärtar ned) varumärket eller försämrar varumärkets särskiljningsförmåga (hur stark förmåga varumärket har att skilja de varor eller tjänster, som varumärket förknippas med, från andra varor eller tjänster).
Huruvida konstnärens användande av varumärket utgör varumärkesintrång eller ej, beror alltså främst på hur och under vilka omständigheter varumärket används och i vissa fall kan det även få betydelse hur välkänt varumärket konstnären använder är. Utgör konstnärens användande av logotypen varumärkesintrång, framgår påföljderna för detta av 37 – 42 §§ VmL samt 8 kap. NVmL.
Viktigt att komma ihåg, är att även om användandet av logotypen inte skulle utgöra varumärkesintrång, så kan företaget, eller upphovsmannen bakom logotypen, eventuellt även ha upphovsrättsligt skydd till logotypen, enligt Upphovsrättslagen ( https://lagen.nu/1960%3A729 ). Användandet av logotypen kan då utgöra intrång i företagets eller upphovsmannens upphovsrätt. Den upphovsrättsliga bedömningen skiljer sig till viss del från den varumärkesrättsliga. Har du frågor angående upphovsrättsintrång, eller fler frågor om varumärken, så får du gärna skriva in igen.
Med vänliga hälsningar
Jimmy MikaelssonRådgivare
