Arbetsgivarens rätt att bestämma arbetstider som kan utgöra diskriminering pga religion
Hej!
Vi har två anställda som är praktiserande muslimer. I vanliga fall är det inget problem att de går undan på raster för att be eller, om arbetet tillåter, slutar tidigare på fredagar för att gå till moskén. Fram till förra fredagen har jag aldrig nekat dem att sluta tidigare.
Men, förra fredagen hade vi utvecklingsdag. Vi hade hyrt konferenslokaler, tagit in konsult och hade viktiga saker både att diskutera och delge våra anställda. Vid lunch kommer de och säger att de vill sluta tidigare för att gå till moskén, vilket jag sade nej till med anledning av ovanstående. De stannade kvar och var med resten av dagen, men deras missnöje syntes tydligt.
Jag har försökt googla, men får väldigt varierande svar. En del säger att jag som arbetsgivare inte får förhindra deras religionsutövning, ens på arbetstid, och andra att det är jag som bestämmer över arbetstiden. Vad gäller?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Precis som du säger har arbetsgivaren som huvudregel en väldigt stor befogenhet att bestämma arbetstider och att leda och fördela arbetet, de s.k. § 32-befogenheterna. Enligt dessa har du rätt att lägga schema och på så vis kräva att de skall vara kvar hela fredagen.
"Risken" i detta fall är att ditt nekande klassas som diskriminering på grund av religion. Enligt diskrimineringslagen är diskriminering i arbetslivet otillåtet, 2:1 DiskrL. Diskrimineringen i detta fall skulle i så fall vara indirekt diskriminering enligt 4 § 2 p. Däri stadgas att en regel som framstår som neutral men ändå kan komma att särskilt missgynna personer med viss religion kan anses vara diskriminerande om inte de medel som används är nödvändiga och lämpliga för att uppnå syftet.
I ditt fall tillämpar du överlag en god arbetssed och tar, vad det låter som, hänsyn till deras religion och de krav de ställer. Personligen skulle jag inte klassa ditt beteende som någon form av diskriminering. Skulle det trots allt utgöra indirekt diskriminering skulle ditt agerande troligtvis räknas som lämpligt och nödvändigt för att uppnå syftet (att kunna arbeta på samma sätt som de andra anställda) varför du inte behöver oroa dig för någon konsekvens annat än deras missnöje.
Skulle du behöva gå vidare i frågan rekommenderar jag dig att kontakta en av våra jurister, vilket du gör här.
Vänligen,
