Bidragsbrott och försvarskostnader
Jag har fått en kallelse till förhör med anledning om bidragsbrott. Kommer inte ihåg exakta summan. Men den ligger not emot 6800:-. Jag kommer att delges misstanke om brott. Jag har inte gjort detta med flit. Hade ingen tanke på att det kunde tolkas som fusk. Jag ångrar mig nåt så fruktansvärt över detta. Är ensam vårdnadshavare till min son på 6 år, efter att hans pappa dog i november 2015. Det stod också att om jag vill ha försvarare med på mötet så skulle jag ringa ett nummer. Vem betalar den? Vad kan mitt straff bli?
Mvh en ledsen mamma
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som så, att du har funderingar kring vem som ska betala för en försvarare och vad straffet kan tänkas bli om man har begått ett bidragsbrott.
Eftersom att dessa två frågor är olika till sin karaktär, har jag valt att behandla dem separat och besvara dem var för sig.
1. Vem står för kostnaderna för en försvarare?
Till att börja med beror detta helt och hållet på vilken situation som man befinner sig, exempelvis vilken typ av brott man har begått och därför varierar detta från fall till fall.
Om rätt till försvarare regleras i Rättegångsbalken (RB).
En så kallad offentlig försvarare utses av staten och finansieras genom statliga medel.
För att ha rätt till en offentlig försvarare krävs att:
* en misstänkt person som är anhållan eller häktad begär en offentlig försvarare,
* en en person är misstänkt för ett brott som kan innebära minst 6 månaders fängelse, begär en offentlig försvarare,
* en misstänkt person är i behov av försvarare med hänsyn till brottets utredning,
* det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det inte finns någon anledning döma till böter eller villkorlig dom eller,
* det föreligger särskilda skäl med hänsyn till en misstänkt persons personliga förhållanden eller vad det aktuella målet handlar om.
(21 kap. 3 a § RB).
Det som man dock bör ha i åtanke är att, om man blir dömd för brottet så kan man behöva stå för en del av den offentliga försvararens kostnader själv. Tyvärr har jag ingen möjlighet att svara med något kostnadsbelopp, detta avgörs i det enskilda fallet med hänsyn till flera olika faktorer.
(31 kap. 1 § RB).
Om man inte har rätt till en offentlig försvarare, har man rätt till att själv anlita en så kallad privat försvarare. Dessa kostnader får en misstänkt person själv svara för.
(21 kap. 3 § RB).
Det som man också kan ha i åtanke är att man i vissa fall har rätt till så kallad rättshjälp, om man inte har rätt till offentlig försvarare. Detta i enlighet med Rättshjälpslagen (RHL). Rättshjälp är en social skyddslagstiftning som hjälper den som inte kan få rättslig hjälp på annat sätt. Detta innebär att man kan få hjälp med att betala delar av kostnaden i ärenden som inte går att klara upp inom en rådgivningstid på två timmar. Rättshjälpen kan täcka en del av kostnaden för en försvarare.
För att få rätt till rättshjälp krävs att:
* man har haft en timmes rådgivning med en advokat,
* man inte har ett ekonomiskt underlag på mer än 260 000 kr/år,
* behov finns av juridisk hjälp (dvs. fall där man inte klarar av att försvara sig själv),
* det är rimligt att staten bidrar till kostnaderna och
* man inte har eller inte borde ha haft en försäkring med rättskydd som täcker det rättsliga ärendet.
(2 §, 4 §, 6 §, 38 §, 7 §, 8 § och 9 § RHL).
Att observera är dock att man som regel inte får rättshjälp om ärendet rör ett värde som är mindre än ett halvt basbelopp. För år 2017 ligger basbeloppet på 44 800 kr, halva beloppet utgör alltså 22 400 kr, vilket är det värde som ärendet som minst måste utgöra.
Sammanfattningsvis skulle jag råda dig att vända dig till polisen eller åklagaren för att undersöka om det finns en rätt för dig till att få en offentlig försvarare. Jag känner tyvärr inte till alla omständigheter i ditt fall och på så sätt kan jag heller inte uttala mig om möjligheterna till att få en offentlig försvarare. Om det är så att du inte har rätt till en offentlig försvarare, kan du vända dig till din hemförsäkring för undersöka om du har ett rättsskydd genom den eller till Rättshjälpsmyndigheten för att undersöka möjligheterna till rättshjälp.
2. Vilket straff kan följa av bidragsbrott?
Till att börja med regleras bidragsbrott genom bidragsbrottslagen (BBL).
Den som lämnar oriktiga uppgifter och på så sätt orsakar risk för att en ekonomisk förmån felaktigt betalats ut med ett för högt belopp, kan göra sig skyldig till bidragsbrott. Att lämna oriktiga uppgifter kan exempelvis vara att man låtit bli att anmäla ett ändrat förhållande om den uppgiften är av betydelse för det bidrag som man får. Exempelvis om man uppbär sjukpenning och har börjat arbeta men underlåter att anmäla detta.
(2 § BBL).
För att man ska ha gjort sig skyldig till bidragsbrott krävs också att man har utfört handlingen med uppsåt, dvs. med avsikt, vilja och strävan efter att uppnå ett visst resultat eller att man har agerat grovt oaktsamt, dvs. uppenbart vårdslöst. Att du har utfört handlingen med uppsåt eller grov oaktsamhet ligger på åklagaren att bevisa.
Normalstraffet för uppsåtligt bidragsbrott är villkorlig dom och dagsböter. Om det uppsåtliga brottet är att bedöma som ringa, dvs. om den felaktigt utbetalade summan är låg eller om det finns andra omständigheter som gör att brottet bedöms vara mindre allvarligt, blir straffet generellt sett enbart böter. Enligt Åklagarmyndigheten anses ett brott som ringa om beloppet understiger 1500 kr.
(2 § BBL).
Som tidigare nämnt kan man begå bidragsbrott genom oaktsamhet. Detta rubriceras då som vårdslöst bidragsbrott. Om gärningen har varit av vårdslös karaktär men med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter är mindre allvarlig, så ska man inte dömas till något straffansvar alls. Enligt åklagarmyndighetens riktlinjer bör ett vårdslöst bidragsbrott i normalfallet anses vara mindre allvarligt och inte leda till straffansvar om beloppet understiger 5000 kr.
(4 § BBL).
Sammanfattningsvis så är det sannolikt att du antingen kan dömas till enbart böter eller till böter kombinerat med villkorlig dom med tanke på den låga summan på 6800 kr. Detta förutsätter dock att åklagaren lyckas visa att du har agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet.
Däremot har jag tyvärr ingen möjlighet att uttala mig om vilket ditt straff kommer att bli eftersom att detta enbart avgörs och bestäms av domstol.
Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Om du har fler frågor är du varmt välkommen att ställa dessa till oss på Lawline!
Med vänlig hälsning,
