Bröstarvingars efterarvsrätt
Jag och min bror förlorade vår mor för snart 3 år sedan, vår far lever fortfarande. Vi tycker det känns lite underligt över att vår far fick ärva allt efter vår mor, bilar, alla hennes pengar som fanns på hennes konton och ett stor hus, det köptes för 2,1 miljoner. För cirka 1,5 år sedan så sålde vår far huset för 3,2 miljoner, vilket gjorde att vår far gjorde en vinst på 1,1 miljoner, så vi undrar om vi kan kräva ut vår moders del I vinsten av huset, man måste ta I beräkning att efter cirka 1 år efter att vår mor dog träffade vår far en ny, som han nu har köpte ett nytt hus med där han har stoppat in dessa pengar i, vad kan man kräva i detta läge utav sin far.
Tack på förhand
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
När ett äktenskap upplöses genom att en av makarna dör är utgångspunkten att en bodelning ska göras, 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄktB). En bodelning innebär att makarnas giftorättsgods läggs ihop och sedan delas lika mellan makarna, se 10 kap. 1 § ÄktB och 11 kap. 3 § ÄktB. Vad som utgör giftorättsgods framgår av 7 kap. 1 § ÄktB som stadgar att om egendom inte är enskild egendom så är den giftorättsgods. Enskild egendom utgörs exempelvis av gåvor med villkoret att egendomen ska vara mottagarens enskilda, eller egendom som är enskild pga. ett äktenskapsförord, se vidare 7 kap. 2 § ÄktB vad som utgör enskild egendom.
Din far kommer således att erhålla hälften av giftorättsgodset genom bodelningen, denna egendom erhåller han med full äganderätt, dvs. han får göra precis vad han vill med egendomen. Andra halvan av giftorättsgodset tillfaller då den avlidne makens kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap går dock även den över till er far genom arv, dock innehar han denna egendom med fri förfoganderätt. Detta innebär att han har rätt att fritt förfoga över egendomen men han har inte rätt att testamentera bort den. Detta eftersom du och din bror i egenskap av bröstarvingar har en efterarvsrätt till den egendomen, se 3 kap. 1 och 2 §§ ärvdabalken (ÄB).
Efterarvingarna (du och din bror) har då rätt till den kvotdel arvet till den efterlevande maken utgör av helheten. Exempelvis om era föräldrars sammanlagda giftorättsgods uppgick till 5 miljoner kronor så erhåller er far 2,5 miljoner kr genom bodelningen (full äganderätt) och 2,5 miljoner kronor i arv (fri förfoganderätt). Alltså är kvotdelen 2 500 000 / 5 000 000 = 0,5 --> 50 %. Detta innebär att din och din brors efterarvsrätt är 50 % av er fars kvarlåtenskap när han dör.
Eftersom er far har gift om sig så gäller följande:
Om er far dör före sin nya fru ska ert efterarv ges ut före en bodelning sker. Ni har alltså rätt till efterarvet före er fars nya frus giftorättsanspråk, 3 kap. 6 § ÄB. Ni får då ut 50 % av er fars kvarlåtenskap, som ni sedan ska dela lika mellan er. Resterande egendom ingår i bodelningen och den egendom som tillfaller er far via bodelningen kan ni, i egenskap av särkullbarn, kräva ut direkt i arv, se 3 kap. 1 § ÄB.
Om er fars nya fru skulle avlida före er far, eller om de skulle skilja sig så ska man vid en sådan situation undanta efterarvingarnas andel efter maken i det första äktenskapet, här er mor. Detta belopp ingår således inte i en bodelning, 3 kap. 6 § 2 st. ÄB.
Sammanfattningsvis så kan man säga att du och din bror har efterarvsrätt som utgörs av den kvotdel arvet från er mor till er far utgör av er fars samlade förmögenhetsmassa. Denna kvotdel är lika stor, oberoende på hur stor förmögenhetsmassa er far har när han avlider. Ni kan alltså inte, så länge er far är i livet, kräva ut ert efterarv.
Hoppas detta var svar på din och din brors fråga!
Med vänliga hälsningar,
