Efterarv, arvslott

Hej.

Visst stämmer det inte att ett särkullbarn, som valt att ta ut sin laglott, ingen rättslig rätt att få dela den återstående styvpappas arv efter att denna gått bort sen?

Den avlidna kvinnan hade 1 bröstarvinge. Hennes arv har testamenterats till hennes make som har två egna bröstarvingar.

Det finns inga fler arvingar. Tack på förhand

Karina

Lawline svarar

Hej och tack för din fråga!

Regler om arv återfinns i ärvdabalken, se här. Ett särkullbarn har alltid vid sin förälders bortgång rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten. Arvslotten är arvingens del av förälderns kvarlåtenskap. Den avlidnes barn i detta fall har alltså rätt till hela den först avlidnes kvarlåtenskap efter att båda makarna gått bort, det sk. efterarvet. Arvingen behöver ju inte dela arvet med någon då den efterlevande makens barn inte är arvingar till den först avlidne.

Det är bara den del som härrör ifrån den först avlidne som kan utkrävas av dennes arvinge. Alltså stämmer det inte att arvingen har rätt till en likadel i styvfaderns dödsbo. Arvingen har dock rätt till den kvotdel som härrör från den först avlidne. Kvotdelen, dvs den del i den sist avlidnes dödsbo som den först avlidnes arvinge har rätt till, räknas ut genom att dela det den efterlevande maken ärver av den först avlidne genom boets totala behållning (alla tillgångar som den efterlevande äger + arvet från den först avlidne).

Exempel:
A är gift med B. A har ett särkullbarn. B har två särkullbarn. A dör. B ärver A:s egendom, vilken utgör 200 000 kr. A:s särkullbarn S begär ut sin laglott, alltså 200 000/2 = 100 000 kr (hälften av arvslotten, se ovan). B ägde vid A:s död totalt 500 000 kr. Kvotdelen utgör då 100 000 (arvet B får från A) / 600 000 (boets totala behållning) = 1/6.
När B avlider har S rätt till resterande del av sin arvslott. Denna utgör 1/6 i B:s dödsbo.

Alltså har särkullbarnet till modern som först avled en rätt till arv i styvfaderns bo, även om denne begärt ut sin laglott vid moderns bortgång. Hur stor del denne har rätt till beror på kvotdelen, vilken beräknas som i exemplet ovan.

Det som jag redogjort för ovan är vad som gäller såvida inte testamentet med giltig verkan föreskriver att den efterlevande ska ärva med "full äganderätt". Om testamentet föreskrivit full äganderätt så har arvingen till den först avlidne inte rätt till något efterarv, alltså inte rätt till någon kvotdel i den sist avlidnes dödsbo.

Full äganderätt
För att testamentet med giltig verkan ska föreskriva full äganderätt får det inte samtidigt finnas ett förordnande om sekundosuccession. Detta betyder att det inte samtidigt får stå något om hur arvet ska fördelas efter båda makarnas bortgång. Om det skulle göra det, blir föreskrivandet om full äganderätt inte giltigt, utan tolkas som om det inte stod något om full äganderätt.

Jag hoppas att detta var till hjälp. Om ytterligare funderingar uppstår så återkom gärna i kommentarsfältet nedan.



Jonas TärnrothRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000