Efterarv - fördelning
Min pappa gick precis bort och har tillgångar i form av banktillgångar och en bostadsrätt på ca 1 500 000.
Vi är 2 barn som "trodde" vi var de enda arvingarna.
Pappas första fru gick bort 1968 och enligt bouppteckning fanns gemensamma tillgångar på 10 000 kr och det utfall livförsäkring med pappa som förmånstagare på 50 000. Ingen bodelning skedde.
1970 ärvda pappa 10 000 från sin far dvs vår farfar.
Pappa är skild från sin andra fru (vår mamma).
Hur beräknas ett rimligt efterarv med dessa förutsättningar efter de 49 åren som gått?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Arvsregler hittar man i Ärvdabalken (ÄB) (https://lagen.nu/1958:637).
Jag kommer först redogöra för reglerna om arvsrätt, efterarv och hur det fördelas och sedan kommer jag redogöra lite mer specifikt i ditt fall.
Arvsrätten finner man i 2 kap. ÄB och vid arv delas personer in i olika arvsklasser, vilket är grupper om vem som ska ärva den avlidna personen. Första arvsklassen är barn eller barnbarn till den avlidna enligt 2 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1). Andra arvsklassen är om det inte finns några barn eller barnbarn, då ärver den avlidnes föräldrar, och om det inte finns några kvar levande föräldrar ärver syskon enligt 2 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P2S1). Den tredje och sista arvsklassen är om det inte finns någon kvarlevande i någon av de andra arvsklasserna, då ärver mor och farföräldrar enligt 2 kap. 3 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K2P3S1). Om en make dör och efterlämnar en make och deras gemensamma barn ärver den kvarlevande maken all egendom enligt 3 kap. 1 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1) och barnen har sedan efterarvsrätt. Är det däremot så att en make dör och efterlämnar en make och ett barn som inte är gemensamt ska barnet ärva sin del direkt om denne inte väljer att avstå sitt arv till den kvarlevande maken, då kommer det barnet få ut sin andel som efterarv också.
Efterarv regleras i 3 kap. 2 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S1)och innebär att om det lever personer i den första eller andra arvsklassen när den kvarlevande maken dör ska dessa få ut den del av det arv de en gång avstod till förmån för den då kvarlevande maken. Huvudregeln för efterarv är att hälften av tillgångarna som finns kvar efter den sist avlidne maken ska antas vara efterarv och fördelas på dem med rätt till efterarv, detta framgår av 3 kap. 2 § 1 st. ÄB. Detta kommer ifrån tankesättet att makar äger hälften av all egendom.
Är det däremot så att man vid den första bouppteckningen ser att den avlidne makens egendomar uppgår till en viss del av den kvarlevande makens totala tillgångar kan man vid efterarvet göra en speciell fördelning utifrån den kvoten som fanns då. Som ett exempel, make 1 avlider och har giftorättsgods på 100 000 kr och make 2 har giftorättsgods på 200 000 kr och make 2 ärver all egendom, då är totala egendomen på 300 000 kr och rätt till efterarv efter make 1 kan räknas till 1/3 av tillgångarna. När make 2 sedan avlider och det finns personer med rätt till efterarv kan en fördelning göras genom att man tar den kvotdelen som fanns vid bodelningen (1/3) och applicerar det på nuvarande tillgångar. Så om de nuvarande tillgångar när make 2 dör är 600 000 kr ska således de med rätt till efterarv dela på 200 000 kr. Att man får göra en sådan fördelning regleras i 3 kap. 2 § 3 st. ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P2S3).
Sammanfattningsvis, i ditt fall antar jag att det är arvingar med rätt till efterarv från hustrun som har upptäckts. Då får man kolla på vilket värde som fanns vid hennes bortgång, om det fanns egendom som var din fars enskilda eller om allt var giftorättsgods och om din far ärvde allt. Huvudregeln i ert fall blir att man tar tillgångarna som finns i dagsläget och delar dessa på hälften och det är efterarvet efter den avlidna hustrun. Jag kan tyvärr inte göra en fullständig uträkning grundat på den information jag fått, lättast är nog att vända sig till en jurist för en fullständig värdering och fördelning. Men är det så att det är en ökning av tillgångarna nu, alltså vid bouppteckningen, jämfört med för 49 år sedan och ökningen beror på att din far har jobbat mycket eller fått tillgångar genom arv eller gåva kan man ändra fördelningen av tillgångarna till viss del. Här kan man alltså räkna bort det arv din far fick från din farfar från efterarvet och om det finns andra tillgångar som han har fått i arv, gåva eller testamente. Detta regleras i 3 kap. 4 § ÄB (https://lagen.nu/1958:637#K3P4S1).
Hoppas du fick svar på din fråga!
