Efterarv på grund av basbeloppsregeln

Hej! Min make är avliden sedan flera år.Vi har gemensamma barn samt maken 2 barn sedan tidigare. Bouppteckningen visade att slutsumman ej uppgick till förbehållsbeloppet varför makens barn ej erhöll något arv. Jag har nu sparat så jag har 600000kr. Ärver våra gemensamma barn detta eller skall även särkullebarnen ärva mig?

Tacksam för svar.

Lawline svarar

Hej

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.

Jag utgår från att du med "förbehållsbeloppet" avser den regel som återfinns i 3 kap 1 § 2 st. Ärvdabalken, nedan benämnd som basbeloppsregeln. Basbeloppsregeln ger rätt till efterarv för de arvingar som fått avstå sitt arv på grund av basbeloppsregeln.

Vad som händer med din egendom om du avlider beror på flera faktorer.

Först ska efterarvingarnas rätt beräknas. Deras rätt består av en kvotdel av din makes kvarlåtenskap. För att beräkna den kvotdelen divideras summan som arvingarna avstod från, till förmån för dig pga basbeloppsregeln, med den totala summan i boet vid din makes bortgång. För att förtydliga hur beräkningen ska ske ger jag ett exempel:

Kvarlåtenskapen efter den först avlidne, A, uppgår till 60 000 kr. Efterlevande make, B, har egendom till ett värde av 60 000 kr. A har tre barn, varav två är från tidigare äktenskap. B har bara ett gemensamt barn. På grund av basbeloppsregeln faller inget arv till bröstarvingarna ut. All egendom tillfaller B. Barnen får istället en rätt till efterarv när B avlider. Hur stort arvet blir fastställs genom en kvotdelsberäkning.
Varje barn skulle ha ärvt 60 000 kr/3 = 20 000 kr var, alltså en kvotdel på 1/3 av A:s kvarlåtenskap.

Eftersom boet ökat i värde sedan din man avled behöver du först se över var pengarna kommer ifrån för att avgöra hur mycket din makes barn ska ärva. Enligt reglerna om "förkovran" i 3 kap 4 § Ärvdabalken kan du räkna bort värde motsvarande eventuella gåvor och arv du fått. Det gäller även om du fått egendom genom testamente. Om du har arbetat sedan din makes död kan du även ha rätt att undanta värde av lönen. Om värdeökningen inte beror på något av detta ska de 600 000 kr delas lika mellan dig och din mans arvingar. Din del delas mellan dina arvingar, och hans del delas mellan hans arvingar, även barnen från tidigare relation. För att förtydliga denna beräkning fortsätter jag med exemplet ovan.

När B sedan avlider är boet värt 520 000 kr, varav 100 000 kr är ärvda pengar som undantas. Resterande 420 000 kr delas först på två, varav ena delen sedan delas lika mellan A:s arvingar. A hade tre barn som har rätt till 1/3 var vilket ger: 210 000 kr/3 = 70 000 kr var

B:s kvarlåtenskap består av 210 000 kr plus arvet på 100 000 kr vilket ger 310 000 kr. B har bara ett barn som då får hela summan, plus de 70 000 kr i arv från A.

Jag hoppas att detta var till hjälp!
Vänligen

Jonas TärnrothRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000