Efterlevande make som vill använda sig av jämkningsregeln i 12 kap. 2 § äktenskapsbalken
Hej min man dog den 6/9 . Vi har testamente . Vi önskade att vi skulle sitta i orubat bo . Men han har 4 barn från 2 andra äktenskap . Vilka rättigheter har jag . Han äger det hus vi bor i . Kan jag påberopa mig .giftorättsgods enl 12 kap 2 paragrafen äktenskapsbalken i samband med bouptäckningen . Hälsningar Mona Vilhelmsen
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Reglerna gällande arv finner vi i ärvdalbalken, se här. Svaret på din fråga är tämligen okomplicerad om man förstår hur lagstiftningen avseende arv är utformad.
Då en make avlider, gäller som huvudregel att den efterlevande maken ärver den avlidnes kvarlåtenskap med fri förfogandrätt. Denna egendom kan fritt disponeras med undantag från att man ej får testamentera bort den avlidnes kvarlåtenskap. Denna regel kommer med ett undantag som innebär att särkullbarn alltid har rätt till sin arvslott om de inte själva väljer att avsäga sig den rätten. I ditt fall kan den avlidnes särkullbarn välja att ta ut sin arvslott direkt vid deras faders död, alternativt kan de avsäga sig den rätten och istället välja att få en del i din totala kvarlåtenskap då du avlider.
Om den efterlevande maken(du) begär det, ska hon som sin andel i bodelningen helt eller delvis få behålla sitt giftorättsgods, se 12 kap. 2 § äktenskapsbalken https://lagen.nu/1987:230. Denna jämkning innebär att vardera part behåller proportionellt en lika stor del av sitt giftorättsgods som de har i sina andelar. Det är den efterlevande maken ensam som bestämmer om och i vilken utsträckning regeln ska tillämpas. Möjligheten har tillkommit som ett skydd för efterlevande maken och syftar till att han eller hon inte ska behöva avstå egendom till den avlidne makens testamentstagare eller särkullbarn. Den efterlevande maken kan alltså genom att åberopa denna jämkningsregel sätta bodelningen ur spel. Praktiskt sätt innebär detta att den efterlevande maken kan se till att giftorättsgodset behandlas som enskild egendom. Detta gynnar i regel den ekonomiskt starkare parten, som därmed inte behöver dela med sig av kvarlåtenskapen till den avlidnes arvingar.
När en person avlider ska arvet fördelas till de personer som enligt lag har rätt att ärva. Den legala arvsordningen kan sättas ur spel om ett testamente har upprättats. Det krävs dock att testamente är upprättat i den ordning som lagen föreskriver. För att ett testamente ska vara giltigt krävs att testamentet har upprättats skriftligen och att det har bevittnats av två personer i samtidig närvaro. Personerna som bevittnar testamentet får inte vara släkt med testatorn och de får inte komma att ärva testatorn, detta framgår av Ärvdabalkens 10 kap 1 § och 5 § som du hittar HÄR.
Som bröstarvinge har man rätt till sin laglott. Laglotten är hälften av arvslotten, det vill säga vad du skulle ha fått om inte testamentet funnits. Hans särkullbarn kommer alltid att ha rätt till minst sin laglott, oberoende av om ett testamente finns som reglerar något annat. Nu vet jag inte exakt vad som har reglerats i ert testamente, men du bör i vart fall känna att det ligger till på detta sätt.
Sammanfattningsvis; du kan absolut använda dig utav jämkningsregeln, som då kommer att innebära att vardera part behåller sin del av giftorättsgodset. Det spelar ingen roll att huset ägs av honom, utan det betraktas som giftorättsgods. Detta gäller givetvis under förutsättning att huset inte har gjorts till enskild egendom. Vad gäller särkullbarnen så har de rent juridiskt rätt att få ut minst sin laglott.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du har några övriga frågor eller funderingar, så är du mer än välkommen att kontakta mig. Du når mig bäst på: Anes.sabic@lawline.se.
Med vänlig hälsning,
