Ensam vårdnad
Min dotter har hamnat i en vårdnadstvist där barnets pappa hävdar att hon är olämplig och han vill ha ensam vårdnad. Grunden till detta är att min dotter varit intagen på psyk-avdelning på grund av stresspsykos som utlösts av bråket om vårdnaden. Gör detta henne verkligen till en olämplig förälder? Är det tillräcklig grund för att han ska få ensam vårdnad?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Vi förstår dig som att din dotter och barnets pappa i nuläget har gemensam vårdnad om barnet och att du undrar om barnets pappa kan få ensam vårdnad enbart på grund av att din dotter har varit intagen på psykiatrisk avdelning till följd av en stresspsykos.
Reglerna beträffande vårdnad om barn finns i 6 kap. föräldrabalken (FB) (se https://lagen.nu/1949:381#K6). Där framkommer det i 6 kap. 2 a § FB (se https://lagen.nu/1949:381#K6P2aS1) att barnets bästa ska vara avgörande för alla vårdnadsbeslut. När det ska avgöras vad som är bäst för barnet ska det tas särskild hänsyn till risken för övergrepp, olovligt bortförande eller kvarhållande eller att barnet på annat sätt far illa. Stor vikt läggs också vid barnets behov av en nära kontakt med båda föräldrarna vilket gör att det ofta är svårt för en förälder att få ensam vårdnad. Beroende på barnets ålder och mognad ska också hänsyn tas till barnets egen vilja.
För att en förälder ska få ensam vårdnad krävs att denne väcker talan vid tingsrätt. När rätten ska avgöra om vårdnaden ska vara gemensam eller anförtros åt en av föräldrarna ska särskild vikt fästas vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Domstolen kan fatta ett beslut om gemensam vårdnad mot den ena förälderns vilja, men får inte fatta ett beslut om gemensam vårdnad om båda föräldrarna motsätter sig detta (6 kap. 5 § FB, se https://lagen.nu/1949:381#K6P5S1).
Ensam vårdnad ska anses vara det bästa för barnet om en av föräldrarna i sin vårdnad om barnet gör sig skyldig till missbruk eller försummelse, eller på annat sätt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling (6 kap. 7 § FB, se https://lagen.nu/1949:381#K6P7S1). För att en förälder ska anses olämplig enligt denna paragraf krävs att det finns en konkret och bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, hypotetiska eller tillfälliga risker är inte tillräckliga.
Risksituationen för barnet ska vara så pass allvarlig att ett tvångsingripande enligt 1 § 2 st. lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) kan aktualiseras (https://lagen.nu/1990:52#P1S2). Enligt 2 § LVU ska ett sådant ingripande beslutas om det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas (se https://lagen.nu/1990:52#P2S1). “Brister i omsorgen” kan avse många olika situationer då barnet utsätts för vanvård. Exempel kan vara misskötsel i fråga om basala behov som hygien, kläder och mat samt underlåtenhet att ge barnet den sjukvård som hen behöver. Det kan även handla om att barnets behov av känslomässig trygghet inte uppfylls på grund av missbruk eller psykiska störningar hos föräldrarna eller på grund av djupgående konflikter dem emellan.
Sammanfattningsvis kan sägas att det i de allra flesta fall anses vara barnets bästa att föräldrarna har gemensam vårdnad. Det är väldigt svårt att säga om din dotter kan anses “brista i omsorgen” på ett sådant sätt att ensam vårdnad kan bli aktuellt. Brister i omsorgen kan bestå i att barnets behov av känslomässig trygghet allvarligt eftersätts på grund av psykiska störningar. Det krävs dock att det finns en bestående risk för barnets hälsa och utveckling, vilket innebär att om din dotters stresspsykos var av tillfällig karaktär bör hon inte kunna fråntas vårdnaden på grund av detta.
Vi hoppas att du fått svar på din fråga och att allt löser sig till det bästa.
Det här svaret är framtaget i samarbete med Lawline och Juriststudenternas rådgivning (JR). JR är en ideell grupp juriststudenter verksamma under Juridiska föreningen vid Umeå Universitet.
