EU-rätten och svensk lag

Kan Sverige bibehålla en lag som bygger på ett ogiltigförklarat EU-direktiv? Jag tänker då på datalagringsdirektivet.

Lawline svarar

Hej och tack för din fråga!

Din fråga är något svår att svara på då det råder lite delade meningar om hur läget ser ut. Jag redogör därför för huvuddragen när det gäller förhållandet mellan svensk lag och EU-rätten för att visa var problematiken finns.

När det gäller förhållandet mellan EU-rätt och svensk rätt så har EU-domstolen sedan långt tillbaka gjort klart att vid en konflikt mellan EU-rätt och svensk rätt så har EU-rätten företräde. Det innebär att en svensk lag som strider mot t.ex. EU:s fördrag inte får tillämpas. EU:s rättskällor består förutom direktiven även av bland annat fördragen. Grundläggande mänskliga rättigheter skyddas inom EU-rätten av något som kallas EU:s rättighetsstadga (härefter stadgan). Denna stadga har samma status som fördragen, det innebär något förenklat att stadgan har samma ”värde/tyngd” som fördragen. Det innebär därmed även att svensk lag inte får strida mot stadgan.

Datalagringsdirektivet infördes i svensk rätt genom lag om elektronisk kommunikation (härefter lagen). Sedan dess har, precis som du säger, direktivet ogiltigförklarats av EU-domstolen. Detta gjorde EU-domstolen i de förenade målen C-293/12 och C-594/12. Anledningen till att direktivet ogiltigförklarades var att det ansågs strida mot vissa rättigheter i EU:s stadga. Att direktivet ogiltigförklarades innebär inte automatiskt att den svenska lagen där direktivets regler införts blir ogiltigförklarad. Att lagen bygger på ett ogiltigförklarat direktiv är därför inte det huvudsakliga problemet och lagen gäller därmed fortfarande. Däremot finns det god anledning att anta att tillämpningen av den svenska lagen strider mot stadgan (vilken som tidigare nämnt ingår i EU-rätten och har samma status som fördragen). Det var ju nämligen det EU-domstolen kom framtill när det gällde datalagringsdirektivet som införts genom lagen (lagen innehåller ju därmed delvis samma regler som direktivet). Med hänsyn till vad jag tidigare nämnt om att EU-rätten har företräde framför svensk rätt finns anledning att anta att en fortsatt tillämpning av den svenska lagen kommer att innebära att Sverige bryter mot EU-rätten (mer specifikt stadgan). Ett brott mot EU-rätten kan innebära att Sverige kan blir föremål för en sk. fördragsbrottstalan som i slutändan kan resultera i böter eller vite om rättelse inte sker.

För att få klarhet i hur svensk rätt förhåller sig till stadgan och därmed EU-rätten kan svensk domstol begära ett sk. förhandsavgörande från EU-domstolen och på så sätt få reda på om Sverige kan behålla reglerna i den svenska lagen i den form de har nu. I april (i år 2015) så begärde faktiskt kammarrätten i Stockholm i ett mål ett förhandsavgörande just när det gäller frågan om den svenska lagens förenlighet med rättigheterna i stadgan. Förhandsavgörandet har dock inte kommit än så något klart svar kan jag inte ge på din fråga. Sammanfattningsvis är det dock mycket som talar för att reglerna i svensk rätt som bygger på datalagringsdirektivet inte kommer att kunna behållas.

Vänligen,

Matilda CroneRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Offentlig rätt och Allmänt om lagar och regler? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo