FrågaSKATTERÄTTÖvrigt26/05/2017

Företrädaransvar då man begärt bolag i konkurs innan skatterna förfaller till betalning?

Hej,

Jag satt mitt företag i konkurs när skatteverket efter en utredning gällande moms och inkomstskatt för 2014 fastställde ett belopp som vi ej kunde betala. Företaget efterbeskattades och jag tvingades att sätta det i konkurs innan förfallodatum d.v.s innan skulden hamnade hos kronofogden.

Nu har jag fått ett brev från skatteverket där de överväger att inleda en process för att fastställa att jag ska vara betalningsansvarig enligt 59 kap 12-14 skatteförfarandelagen.

Min fråga till er är:

1: skulden ifråga är från perioderna 13112, 140512 och 141112 i efterhand taxerades och jag p.g.a det satt företaget i konkurs innan förfallodatum. Genom att sätta företaget i konkurs visade jag att beslutsamhet och inte oaktsamhet.

2: Är det inte så att skulderna måste ha förfallit och de förfaller när man får en faktura eller betalningskrav med ett förfallodatum?

Tacksam för er hjälp

Lawline svarar

Hej och tack för att du riktar din fråga till oss på Lawline.


Sammanfattat svar:
Som du skriver så krävs det att man gör aktiva åtgärder för att rädda upp situationen och inte driva bolaget vidare trots det dåliga ekonomiska läget. Att försätta bolaget i konkurs kan mycket väl vara det enda alternativet och det i sig bör inte medföra ansvar eftersom det görs för att säkerställa att bolagets skulder kan betalas så gott det går och att situationen inte ska förvärras för någon borgenär.

Det kan anses oaktsamt att sätta bolaget i konkurs direkt om du inte har försökt lösa problemen. Dvs, om man medvetet driver ett bolag utan att betala skulderna till skatteverket och sedan sätter bolaget i konkurs så finns det ju ett medvetet och aktivt val att driva bolaget utan att betala skatter. Då ska självklart företrädaransvar kunna aktualiseras även om man drivit bolaget i konkurs.

Här gäller det alltså för dig att visa att du har gjort allt du kan för att lösa situationen rätt för alla bolagets borgenärer och att du inte försatt bolaget i konkurs med tanken att slippa betala skatteskulder när du vetat en längre period att bolaget inte kommer kunna betala skulderna.

Att sätta bolaget i konkurs med vettiga grunder till det bör alltså inte utlösa företrädaransvar.

Skulderna förfaller först efter att bolaget begärts i konkurs i detta fallet och därför bör man kunna argumentera för att du därför inte ska hållas ansvarig då du avvecklat bolaget direkt när du fått insyn i de ekonomiska problemen.

Utredning:
Som du mycket riktigt redan känner till så krävs det oaktsamhet för ansvar enligt Skatteförfarandelagen 59:12-14.
Det krävs faktiskt till och med ”grov oaktsamhet”, så vanlig oaktsamhet räcker inte.
Skatteverket har skrivit ett ställningstagande rörande hur de bedömer situationen. SKV Dnr 131 652759-14/111.
Där framgår att man för att inte vara så pass oaktsam att man skall drabbas av företrädaransvar ska uppfylla tre olika rekvisit.
Det gäller alltså att man gör en betalningsinställelse som helt enkelt är ett slags officiellt meddelande om att bolaget går dåligt och att man ställer in alla betalningar och andra uppdrag för att helt enkelt utreda företaget, om det är värt att göra en rekonstruktion eller om företaget måste avvecklas.
Bakgrunden till detta är att skatter inte ska gå före andra fordringar egentligen.
Själva oaktsamheten kan alltså sägas bestå i att fortsätta driva verksamhet och betala andra skulder samtidigt som man skjuter på att betala skatten eftersom man prioriterar andra borgenärer före skatteverket.

Vad krävs då för att slippa företrädaransvaret?
I skatteverkets ställningstagande så framgår att man ska ha gjort en betalningsinställelse innan skatten förfaller till betalning. Det krävs att man gjort en betalningsinställelse senast tre veckor innan förfallodatum för betalningarna.
Här kan alltså ett problem vara om du begärt bolaget i konkurs utan att göra betalningsinställelse och utan att då, som skatteverket se det, försöka lösa problemet.
Istället kanske de anser att du helt enkelt kört på oaktsamt länge efter att du insett att det går dåligt för företaget.

För att ha utfärdat en godtagbar betalningsinställelse krävs enligt skatteverket att:
- Betalningsinställelsen riktar sig till alla bolagets borgenärer. Man kan alltså inte betala vissa borgenärer och skita i skatteverket.
- Den är skriftlig.
- Den efterföljs av verksamma åtgärder inom tre veckor. Det här syftar väl antagligen mycket till att personen som riskerar att drabbas av företrädaransvaret faktiskt ska försöka avhjälpa situationen.
Ibland kan det ju dock vara hopplöst och den enda verksamma åtgärden som kan företas är då en konkurs.

Det krävs alltså att man uppfyller dessa tre för att inte bli ansvarig för skatteskulder enligt skatteverket. Men det finns ju inget ställningstagande så vitt jag vet som kräver att man funderat en viss tid innan man faktiskt inser att bolaget inte kan fortsätta och därför begär det i konkurs.
Att man begär bolaget i konkurs bör kunna likställas med en betalningsinställelse om det redan vid det tillfället står klart att någon annan lösning inte är möjlig.

Hur går processen till?
Eftersom skatteverket ska gå till domstol för att fastställa ansvaret så kan självklart en domstol göra en annan bedömning och där anse att du inte ska ansvara även om skatteverket tycker det, men då bör du faktiskt skaffa dig ett biträde som är bättre insatt i just företrädaransvar. SFL 59:16.
Jag har tyvärr inte sådan praktisk erfarenhet av den typen av ärenden och där behöver du helt enkelt ett biträde med bättre insikt.

Men det bästa är ju uppenbart om skatteverket redan själva anser att du inte ska drabbas av företrädaransvar för att därför slippa hamna i tingsrätten. Det gäller alltså för dig att försöka visa för skatteverket att du faktiskt har gjort det bästa av situationen och att det faktiskt inte gick att göra på ett bättre sätt samt att du har försökt lösa situationen för att kunna betala skatterna.

I skatteverket ställningstagande kan man bland annat läsa:
”Det avgörande för företrädarens ansvarsfrihet är vad som sker efter en betalningsinställelse.
Betalningsinställelsen är menad att ge företrädaren skäligt rådrum att undersöka vilka möjligheter som finns för att lösa den juridiska personens betalningssvårigheter.
För ansvarsfrihet krävs enligt Skatteverkets mening att företrädaren har haft en välgrundad anledning att tro att betalningsinställelsen skulle kunna följas av en samlad och verksam åtgärd för att avveckla den juridiska personens betalningssvårigheter.

En betalningsinställelse är alltså som huvudregel ett hinder mot att företrädaransvar döms ut gällande förfallodagar som infaller inom tre veckor från betalningsinställelsen.

Beträffande skatter och avgifter som förfaller till betalning senare än tre veckor efter betalningsinställelsen kan, enligt Skatteverket, företrädaransvar utverkas. Detsamma gäller naturligtvis för skatter och avgifter som har förfallit till betalning före betalningsinställelsen under förutsättning att samtliga rekvisit är uppfyllda.”

Det sista innebär alltså att även om man gör en betalningsinställelse, och sen fortsätter utan att göra aktiva åtgärder för att avhjälpa problemet eller betala skatten, så kan man ändå hållas ansvarig eftersom man då anses grovt oaktsam som driver en verksamhet som man vet inte kan betala skulderna.

Men eftersom du begärt bolaget i konkurs och skatteskulderna förfallit inom de följande tre veckorna så anser jag inte att du bör ansvara om det inte framgått för dig långt tidigare att skatterna inte kommer kunna betalas och att ni skulle bli eftertaxerade. Själva eftertaxerandet i sig kan ju förstärka intrycket av att du agerat oaktsamt. Jag är osäker på hur det inverkar, men huruvida det inverkar eller inte beror ju antagligen på grunderna för eftertaxeringen.

Antingen kan eftertaxeringen leda till att du har bättre bevis för att bolagets dåliga ekonomi kom som en chock för dig. Eller så kan eftertaxeringen leda till att skatteverket får bättre bevis för att du varit oaktsam om eftertaxeringen beror på att du gjort medvetet felaktiga skatteinbetalningar.
Det är tyvärr svårt för mig att avgöra och det är något som du får försöka styrka hos skatteverket genom det formulär du fått.

Insikt i bolagets ekonomi:
Man kan säga att insikten i bolagets ekonomi är avgörande också. Som företrädare för bolaget anses man alltså ha insikt i ekonomin, men det är ju trots det möjligt att ekonomiska bakslag kan förekomma och tidigare felvärderingar av tillgångar eller investeringar helt enkelt har gjort att ekonomin plötsligt blir sämre.
Sådant kan vara svårt att förutspå och i flertalet rättsfall så har företrädare kunnat undslippa ansvar då de gjort betalningsinställelser och inte försökt driva vidare ett bolag när de väl fått insikt om att skatterna inte kan betalas.

Det krävs alltså som huvudsak att man inte fortsätter driva en verksamhet och struntar i skatterna. Gör man det kommer man kunna fällas för ansvar.

Det är alltså viktigt att poängtera att den dåliga ekonomiska ställningen i bolaget kommit oväntat och att man snabbt därefter försökt vidta åtgärder för att undersöka ekonomin och eventuellt då göra betalningsinställelse och försätta bolaget i konkurs eller ansöka om företagsrekonstruktion.

Möjlighet att jämka ansvaret:
Det finns möjlighet enligt 59:15 att jämka ansvaret så att du inte behöver drabbas av företrädaransvaret, det krävs dock särskilda skäl och det är svårt att avgöra om något sådant skulle kunna föreligga i denna situationen.

Mina råd till dig:
I utredningen och blanketten från skatteverket bör du alltså framhäva att du begärt bolaget i konkurs för att det var den enda möjliga lösningen du såg på de ekonomiska problemen och att exempelvis en företagsrekonstruktion för att få bolaget på fötter igen inte var aktuellt.

Dessutom gäller det för dig att framhäva att du avvecklat bolaget när du väl fått insikt i den dåliga ekonomin för att du inte såg möjlighet att vända bolagets situation för att kunna betala skatteskulderna.

Man kan ju även framhäva att du begärde bolaget i konkurs för att betalningar till skatteverket skulle medföra att du gjorde dig skyldig till brottet oredlighet mot borgenärer genom att betala pengar till skatteverket och att de betalningarna medför att andra bolagsborgenärer inte får rätt till betalt. brottsbalken 11:1. Att begära bolaget i konkurs var alltså ditt enda val för att slippa straffansvar.

Mer hjälp?
Om du behöver mer hjälp med något juridiskt rekommenderar jag Lawlines Juristbyrå. Vi har även jurister för processer men tyvärr inte för skatteområdet. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert.

Du kan även kontakta mig på emailen ovan för förtydliganden eller frågor gällande svaret här.

Med vänliga hälsningar

Jonas P. LindRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Skatterätt och Övrigt? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo