Fråga om tillstånd krävs av en person för en offentlig avbildning av samma person, och om omfattningen av upphovsrätt (eller liknande) till ett fotografiskt verk eller bild
Har en juridisk fråga kring offentlig konst, på uppdrag för en konstnär, som jag hoppas att ni kan hjälpa mig svara på.
- Om en konstnär vill avbilda en offentlig person på en plats i det offentliga rummet, behöver konstnären då ha tillstånd från den porträtterade personen?
- Om konstnären har hittat ett foto som hen vill använda som referens för porträttet, räcker det att konstnären köper bilden från fotografen samt angett syftet eller behöver hen skriva ett avtal med fotografen?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
I det följande kommer jag att besvara dina två frågor, en efter en. Jag avslutar med en kort sammanfattning.
Behövs tillstånd?
Något generellt skydd för en persons egna utseende finns i princip inte i Sverige som sådant. Ett svagt skydd finns i 5 kap. 1–3 §§ brottsbalken, vilka handlar om förtal och förolämpning. För vidare läsning finns bl.a. rättsfallen NJA 1994 s. 637. Som jag förstår det rör det sig inte om någon straffbar avbildning i ditt fall.
En annan reglering som skyddar en persons utseende är lagen (1978:800) om namn och bild i reklam. Som jag förstår det rör det sig dock inte på något sätt om marknadsföring i ditt fall, varför nämnda lag inte heller är relevant.
Vad man möjligen skulle kunna diskutera är om den porträtterade personen kan få ett ersättningskrav på konstnären för en otillåten avbildning. Skadestånd för ekonomisk skada eller kränkning är två sätt för personen att få ett sådant krav, men som jag förstår det från din fråga rör det sig inte om någon avbildning som är kränkande eller ekonomisk skadlig för personen.
Ett annat sätt för personen att få ett ersättningskrav är den s.k. principen om obehörig vinst, vilken innebär att om en person gör en vinst på en annans bekostnad som är ”obehörig” så ska denna vinst gå åter. Principen om obehörig vinst har utvecklats i rättspraxis, och dess innebörd är inte helt klar i ditt fall – det finns inget fall som preciserar principens innebörd för just otillåtna avbildningar.
De rättsfall om obehörig vinst som finns kan dock möjligen tyda på att en otillåten avbildning inte skulle innebära att konstnären gör en vinst på den porträtterade personens bekostnad. De rättsfall som kan sägas behandla obehörig vinst har t.ex. rört obehörigt nyttjande av annans lokal (t.ex. NJA 2007 s. 519), eller överföring av pengar (t.ex. NJA 1999 s. 575. Fallet är dock omdiskuterat). I HD:s domar har det alltså inte varit fråga om en immateriell ”förlust”.
Vill du läsa mer om obehörig vinst, finns följande tidigare svar på Lawline: ”Äger olika mycket av bostaden. Skall maken ersättas för renoveringskostnad?”
Sammanfattningsvis krävs sannolikt sett inte tillstånd från den porträtterade personen.
Krävs det tillstånd från fotografen för att använda ett fotografi som referens?
Ett fotografi kan omfattas av upphovsrätt enligt 1 § första stycket femte punkten lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (den s.k. upphovsrättslagen). Då måste det dock röra sig om ett fotografi med verkshöjd, vilket får bedömas från fall till fall.
Ett fotografi utan verkshöjd skyddas genom 49 a § upphovsrättslagen. Omfattningen av ett sådant skydd liknar huvudsakligen det för upphovsrätt.
Upphovsrätt – och därmed också rätt enligt 49 a § upphovsrättslagen – omfattar dock bl.a. inte ett verks motiv eller idé. Själva motivet som fotografiet avbildar skyddas inte, utan enbart just den särskilda utformning av motivet som fotografiet utgör. Det viktiga är alltså hur något avbildas, inte vad som avbildas.
När det dock gäller en bild som skyddas enligt 49 a § upphovsrättslagen är skyddet än snävare. Skyddet mot att en sådan bild kopieras genom ritning eller liknande omfattar som huvudregel bara ett direkt kopierande av själva fotografiet eller ett direkt kopierande med ändringar som bara är till för att dölja kopierandet (se vidare prop. 1960:17 s. 330).
Om det konstnären vill avbilda dock snarare tar sikte på just den utformning av motivet som finns i fotografiet finns risken att det kan röra sig om ett intrång i fotografens rätt enligt 2 § upphovsrättslagen. Nämnda paragraf fastställer omfattningen av en upphovsrättsinnehavares ekonomiska rättigheter. Om fotografiet skyddas enligt 49 a § upphovsrättslagen finns skyddets omfattning i den paragrafen istället.
Det beror i ditt fall alltså på hur konstnären vill använda fotografiet.
Sammanfattning
Det krävs sannolikt sett inte tillstånd från den porträtterade personen för att avbilda honom eller henne. Om konstnären inte tänker kopiera just den utformning av personen som finns i fotografiet är det inga problem att använda fotografiet. Om konstnären däremot vill använda sig av utformningen av motivet som finns i fotografiet finns dock en risk att han eller hon kan behöva tillstånd från den som äger rätten till fotografiet.
Jag hoppas att det var svar på din fråga!
Behöver du vidare hjälp med att avbilda personer eller immaterialrätt är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
