Fri förfoganderätt och full äganderätt
Hej
Vi är gifta och har skrivit testamente med full äganderätt
Vad hände om vi båda två dör samtidigt? t ex bilolycka
Hur fördelas egendom mellan våra särkullsbarn?
Är det någon skillnad i fördelning av egendom vid
testamente med full äganderätt vs fri förfoganderätt?
Tacksam för ett svar
Lawline svarar
Hej och tack för din fråga!
Regler om arvsrätt hittar du i Ärvdabalken (ÄB).
Om en make dör och efterlämnar gemensamma bröstarvingar (första arvsklassen) eller föräldrar, syskon, syskonbarn osv. (andra arvsklassen) så tilldelas kvarlåtenskapen efterlevande make med fri förfoganderätt, se ÄB 3:1 st. 1. Detta gäller på samma sätt om det finns testamente som förordnar fri förfoganderätt. Detta innebär att efterlevande make har rätt att förfoga över denna egendom under sin livstid som hen vill, dock får maken inte testamentera bort den, se ÄB 3:2 st. 1. Detta eftersom gemensamma barn och arvingar i andra arvsklassen har rätt till efterarv, sk. sekundosuccession.
Utgångspunkten är att särkullbarn har rätt att få ut sin arvslott direkt enl ÄB 3:1 st. 1, men de kan avstå denna rätt enl. ÄB 3:9 och har då också rätt till efterarv när efterlevande make dör. Detta innebär att särkullbarnets arvslott innehas med fri förfoganderätt av efterlevande make.
Om man däremot skrivit inbördes testamente om full äganderätt så får kvarlåtenskapen testamenteras bort enligt efterlevande makes vilja. Detta innebär således att arvsrätten för arvingar efter den först avlidna kan uteslutas. Observera att det som efterlevande make får ut efter bodelning samt dennes enskilda egendom innehas med full äganderätt. Det är alltså andelen som ärvs från den döde maken som antingen kan innehas med fri förfoganderätt eller full äganderätt. Viktigt att notera är också att bröstarvingar till den döde maken alltid har rätt att få ut sin laglott, vilket är hälften av dennes arvslott, se ÄB 7:1. Om testamente har upprättats som inskränker bröstarvinges rätt till laglott så kan testamentet jämkas enl. ÄB 7:3.
Om ni båda skulle gå bort samtidigt så finns det ingen efterlevande make som kan inneha kvarlåtenskapen, vilket innebär att testamentet i denna del inte blir tillämplig. I sådant fall skulle era närmaste arvingar, alltså era respektive bröstarvingar få ta del av er respektive kvarlåtenskap enligt den legala arvsordningen, se ÄB 2:1. Ex. om ni har ett gemensamt barn A, och varsitt särkullbarn B och C så skulle A och B få dela på kvarlåtenskapen från sin förälder. Sedan skulle A och C få dela på kvarlåtenskapen från den andra föräldern. Skulle ni endast ha särkullbarn så tillfaller hela kvarlåtenskapen från respektive förälder dennes bröstarvingar, se ÄB 2:1.
Hoppas att du fick svar på din fråga.
Du är också varmt välkommen att vända dig till oss här på Lawline igen!
Vänliga hälsningar.
