Gifta utan gemensamt barn men särkullbarn, vem ärver och vad ingår?
Vi är gifta. Vi har varsitt särkullbarn.
Villan ägs 50/50
Maken påstår att vi inte ärver varandra vid dödsfall? Giftorätt? Eftersom vi har varsitt barn. Inget gemensamt
Det är barnet som ärver påstår han?
Vem ärver "enskild egendom"?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det din make påstår stämmer. När makarna inte har gemensamma barn ska den döde makens(arvlåtarens) kvarlåtenskap tillfalla arvlåtarens bröstarvingar, vilket innebär att efterlevande make inte ärver den döde maken. Den döde makens kvarlåtenskap tillfaller dennes egna barn, se 3:1 Ärvdabalk. När du frågar om giftorättsgods syftar du istället på bodelningen, hälften av summan därifrån tar efterlevande make del av.
Följande gäller i er situation:
Skulle någon av er gå bort upplöses äktenskapet mellan er. Då ska en bodelning ske och den baseras på all den egendom ni äger som utgör giftorättsgods. Giftorättsgods är all egendom som inte är enskild egendom, se 7:1 Äktenskapsbalken. Enskild egendom är egendom som blivit enskild genom äktenskapsförord eller tredjemansförordnande (ex testamente), se 7:2 ÄktB. Enskild egendom ingår alltså inte i bodelningen och kommer inte på något sätt att tillfalla efterlevande make. I bodelningen ingår som sagt bara giftorättsgods. Från vardera makes giftorättsgods dras först vardera makes skulder. (OBS: har ena maken skulder som är större än dess tillgångar som utgör giftorättsgods kommer denna make gå in med 0 kr i bodelningen, man kan inte gå in med ett "minus-belopp" i bodelningen). När skulder dragits läggs all giftorättsgods samman och delas därefter på hälften. Den ena hälften kommer att tillfalla den efterlevande maken. Den andra hälften ingår i den döde makens kvarlåtenskap tillsammans med den döde makens eventuella enskilda egendom. Den döde makens kvarlåtenskap ärver den döde makens särkullebarn (bröstarvingar).
Särkullbarn avstår från sitt arv till förmån för efterlevande make:
Ett särkullbarn kan dock välja att avstå från sin rätt till arv till förmån för den efterlevande maken, se 3:9 ÄB. Den efterlevande maken ärver då särkullbarnets arvslott med fri förfoganderätt. Det betyder att den efterlevande maken får förfoga fritt över egendomen med den begränsningen att efterlevande make inte får testamentera bort egendomen eller genom förmånstagarförordnade förordna över egendomen. Om särkullbarnet avstår sin rätt till arvet till förmån för efterlevande make förvandlas dennes arvsrätt istället till en kvotdelsrätt i en framtida förmögenhetsmassa, se 3:2 ÄB. Särkullbarnet blir efterarvinge och har rätt att vid den efterlevande makens död få en andel ur dennes kvarlåtenskap som motsvarar vad barnet avstod från vid först avlidna makens död. Väljer däremot inte särkullbarnet att avstå från sin arvsrätt på detta sätt har inte den efterlevande maken någon arvsrätt alls efter den döde maken dvs arvlåtaren.
Skyddsregeln basbeloppsregeln:
Före särkullbarn finns en rätt för den efterlevande maken att, om möjligt, få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp. Detta utgör den så kallade basbeloppsregeln och fungerar som en skyddsregel för efterlevande make. I det här värdet inkluderas dock det den efterlevande maken erhållit genom bodelning och det som utgörs av den efterlevande makens enskilda egendom. Denna regel regleras i 3:1 2 st ÄB.
Inbördes testemente:
Ni kan även upprätta ett inbördes testamente för att ärva varandra.
Hoppas svaret varit till din hjälp!
Med vänlig hälsning
Mimmi Orrenius
