Har makas syskonbarn rätt till efterarv i enskild egendom?
Hej, min sambos pappas fru (inte min sambos mamma) avled för 18 år sedan, hon hade inga egna barn. De hade i testamente angivit att den som överlevde den andre hade fri förfoganderätt över kvarlåtenskapen med några undantag. Dessa undantag bestod av några försäkringar som gick till hennes syskonbarn samt min sambos pappas hus som stod som enskild egendom. Huset de bodde i sålde pappan för några år sedan och flyttade istället till sitt egna hus som under deras äktenskap varit enskild egendom. Detta hus har han belånat och renoverat sedan dess. Vid pappans bortgång nyligen kräver nu pappans frus syskonbarn att få ut sitt arv. Har de rätt till del i pappans hus nu? Det finns inget annat kapital direkt.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag kommer gå igenom de huvudregler som gäller för arv och efterarv för att samtidigt tillämpa de på din situation och avsluta med en sammanfattning.
När en make eller maka avlider så är det enligt huvudregeln, även utan testamente, så att den efterlevande maken eller makan ärver den avlidne. Det finns vissa undantag mot detta, det främsta är att särkullbarn till den avlidne har rätt att få ut sin laglott före makan/maken om denne begär det (3 kap. 1 § ärvdabalk). Eftersom det i ditt fall inte fanns några särkullbarn så kommer jag inte gå in närmare på detta.
När en person avlider och denne var gift så ska en bodelning ske (9 kap. 1 § äktenskapsbalk). Detta görs enligt huvudregel så att makarnas gemensamma giftorättsgods läggs samman och delas sen på hälften mellan den efterlevande och den avlidne (10 kap. 1 § äktenskapsbalk). Det giftorättsgods som hamnar på den avlidnes lott är tillsammans med den avlidnes enskilda egendom vad som ska anses som dennes kvarlåtenskap. Kvarlåtenskapen är det som utgör arvet. Som jag skrev ovan så ärver maken detta med fri förfoganderätt (alltså oavsett om testamente finns eller inte). Med fri förfoganderätt menas att en person får göra nästan vad de vill med egendomen med vissa få undantag. De får inte ge bort den eller i sin tur testamentera bort eftersom arvet efter sambons pappas fru kommer ärvas av dennes arvingar när din sambos pappa nu sedermera avlidit eftersom detta är föremål för efterarv (även kallat sekundosuccession) (3 kap. 2 § ärvdabalk).
Sättet man beräknar detta på är att man räknar med kvoter. För att visa ett exempel så om det inte funnits någon enskild egendom vid bodelningen och alltså allt som de två makarna ägde var giftorättsgods så hade hälften (50 %) av den efterlevandes (sambons pappa i detta fallet) egendom vara aktuellt för efterarv till arvingarna (syskonbarnen) efter den först avlidne makan, inte alla arvingar omfattas men eftersom syskonbarn gör det så kommer jag inte utveckla detta ytterligare.
Men eftersom huset som tillhörde din sambos pappa var hans enskilda egendom så har det inget med arvet efter din sambos pappas fru att göra. Man ser då till bodelningen efter makans död och får se hur stor del av din sambos pappas totala egendom som efter bodelningen var arv från hans hustru.
Sammanfattningsvis så har alltså syskonbarnen rätt att få ut efterarv efter din sambos pappas fru, men detta arv baseras på hur stor del av sambons pappas kvarlåtenskap som är att anse som arv från hans fru, alltså borträknat huset.
Ett förenklat räkneexempel: Om huset vid tidpunkten för bodelningen var värderat till 300 000 kr och deras gemensamma giftorättsgods var värderat till 600 000 kr (alltså 300 000 kr var) så betyder det att 1/3 av din sambos pappas kvarlåtenskap nu när han avlidit är att anse som efterarv efter hans maka och då ska delas mellan hennes efterlevande arvingar.
Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!
Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist?
Då kan du vända dig till vår telefonrådgivning eller boka tid med en jurist
- Boka tid med en jurist för 1699 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1.
- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.
Med vänliga hälsningar,
