Hur beräknar man efterarvets storlek?

Beräkning av efterarvets storlek?

Hej!

Jag bistår en person vid bodelning och vi skall beräkna den andel som skall tillfalla efterarvingarna. Märta och Kalle var gifta när Kalle avled. Kalle har inga egna barn. Hans föräldrar är avlidna men han har fyra syskon i livet. Märta har ett särkullbarn. Kalle har tidigare (10år sedan) av sina föräldrar erhållit en fastighet i gåva som enskild egendom värderat till 3 miljoner kr. Hela behållningen av deras gemensamma bo är 7,3 miljoner kr. Märta erhåller halva giftorättsgodset (4 300 000kr/2)= 2 150 000kr. Vad tillfaller efterarvingarna vid Märtas död? Hur beräknar man kvotandelen?

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!

Gifta par omfattas av äktenskapsbalken (ÄktB). När det gäller arvsordningen så regleras det i ärvdabalken (ÄB).

I mitt svar utgår jag från att Märta och Kalle har 4 300 000 kr som är giftorättsgods och att Kalle har 3 000 000 i enskild egendom.

I fallet du beskriver räknas Kalles fyra syskon som efterarvingar, 2 kap. 2 § ÄB och 3 kap. 1 § ÄB.

Det är riktigt att Märta ska ha fått halva giftorättsgodset på 2 150 000 kr, vilket hon har fått genom bodelningen som hennes egen egendom, 11 kap. 1-3 §§ ÄktB. Eftersom Märta och Kalle var gifta ska hon även ha fått Kalles resterande egendom att förfoga över (3 kap. 1 § ÄB), vilket gör att Kalles syskon inte har fått ut sitt arv än, utan får ut arvet först när Märta dör i form av efter arv, 3 kap. 2 § ÄB.
Hon bör alltså ha fått totalt 7 300 000 kr, där 2 150 000 kr utgör hennes egen egendom, resterande summa förfogar hon enbart över.

Hur beräknar man efterarv och kvotandelen?
För att beräkna efterarv och kvotandelen är det relevant att veta vad Märta har fått som hennes egen egendom av det totala som hon får av att Kalle har gått bort, och hur mycket som utgörs av Kalles syskons efterarv. Efterarvet beräknas nämligen utifrån en kvot som baseras på det som utgör efterarv och det som utgör det totala som Märta har fått när Kalle dog.

Efterarvsdelen utgörs i det här fallet av Kalles del från bodelningen (2 150 000 kr) samt Kalles enskilda egendom (3 000 000 kr), vilket totalt blir 5 150 000 kr.

Det totala som Märta bör ha erhållit är 7 300 000 kr, varav 2 150 000 kr är hennes egna, resten har hon enbart fri förfoganderätt över - denna summa utgörs av det som skulle ha gått till Kalles arvingar.

Efterarvskvoten
beräknas alltså utifrån efterarvsdelen (5 150 000 kr) genom det totala som Märta har fått när Kalle dog (7 300 000 kr).
Efteravskvoten blir då 5 150 000/7 300 000.

Vad tillfaller efterarvingarna vid Märtas död?
Vad som tillfaller efterarvingarna (Kalles fyra syskon) beror på hur stor Märtas egendom är när hon dör. Man utgår från denna summa och drar av den andel som utgörs av efterarvet innan man beräknar arvet från Märta.

Om vi tar ett exempel för att förtydliga:
När Märta dör har hon egendom som uppgår i ett värde på 9 000 000 kr. När man ska beräkna vad Kalles syskon ska få i efterarv drar man bort efterarvskvoten av 9 000 000 kr - alltså (5 150 000/7 300 000) * 9 000 000 kr = ca 6 350 000 kr. Kalles fyra syskon får sedan dela lika på denna summa, vilket innebär att man får dela (den ungefärliga) summan på 6 350 000 kr på fyra, så att alla får lika stora delar.

Hoppas att du fick hjälp med din fråga!

Vänliga hälsningar,

Josefine BjörlingRådgivare
Public question details image

Boka tid med jurist

Behöver du hjälp med ärenden relaterade till Arvs- och testamentsrätt och Efterarv? Våra duktiga jurister kan hjälpa dig!

Fyll i formuläret så svarar en av våra jurister dig inom 24 timmar. Juristen kommer att kontakta dig och ge dig ett tidsestimat och ett prisförslag för att hjälpa dig med att lösa ditt ärende

0 / 1000