Hur kan jag avstå mitt arv så att mitt halvsyskon får det?
Hej!
På tal om arvsavstående...
A:s biologiska föräldrar (B – mamma, C – pappa) var aldrig gifta med varandra, men C erkände faderskapet.
C gifte sig senare med D och fick en dotter (E).
Efter skilsmässa gifte C om sig med F och fick en dotter (G) och en son (H) med henne.
Äktenskapet upplöstes senare genom skilsmässa.
A vill inte ärva något efter sin biologiska far och vill i stället göra arvsavstående till H:s förmån.
Hur göra detta!
Vänligen
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Regler kring arv finns i äktenskapsbalken (ÄB).
Du skriver att A inte vill ärva något efter sin biologiska far, utan istället vill göra arvsavstående till H:s förmån. Om A avsäger sig sitt arv kommer A:s del i arvet fördelas som om A vore avliden. (2 kap. ÄB) Genom ett arvsavstående kommer alltså A:s del av arvet gå till A:s arvingar och inte gå direkt till H. Det finns dock en möjlighet att H ändå får en del av arvet – nämligen om H är A:s arvinge. Detta kanske låter konstigt – men om A inte har några egna barn är det A:s föräldrar, B och C, som ska ärva A om A gör ett arvsavstående. (2 kap. 1§ och 2§ 1 stycket ÄB). Om B och C skulle avlida utan andra arvingar skulle H, G och E som A:s halvsyskon ärva istället för B. (2 kap. 2§ 3 stycket ÄB) Som du ser blir detta väldigt rörigt och osäkert och i slutändan får H inte allt det arv som A avstår, utan får dela det med sina syskon, G och E.
En annan möjlighet för A är att göra en arvsavsägelse. Det kan A göra skriftligen till C medan han ännu är i livet. Det A måste tänka på är att A som huvudregel inte kan avsäga sig allt arv efter C – han kan inte avsäga sig sin laglott. För att kunna avsäga sig också sin laglott krävs att han får skäligt vederlag, alltså att han får egendom som motsvarar laglotten. Ett undantag från huvudregeln kan dock göras om någon närstående till A har fått ett sådant skäligt vederlag – då kan A avsäga sig hela arvet utan att ta ut sin laglott. (17 kap 2§ 1 stycket ÄB) Genom att han gör en arvsavsägelse kommer arvet efter C fördelas utifrån C:s andra arvingar. Eftersom H är bröstarvinge till C har H rätt att ärva efter C. Men även här har hans syskon G och E rätt att ärva eftersom G och E också är bröstarvingar. (2 kap. 1§ ÄB) Inte heller här kan H alltså få allt arv som A avsäger sig, eftersom det delas upp mellan H, G och E.
Den möjligheten jag ser för A att se till att arvet bara går till H är att A tar emot arvet, men sedan ger bort det till H genom gåva. På så sätt kan ju A helt välja själv vem han vill att arvet ska gå till.
Jag hoppas detta gav dig svar på din fråga!
Med vänlig hälsning
