Hur laglott beräknas, särkullbarn/gemensamma barn samt om enskild egendom vid dödsfall respektive skilsmässa
Hej jag undrar hur beräknas en laglott ?
Mina föräldrar är gifta och det finns både särkullbarn och gemensamma barn ? Hur beräknas det ?
Om det är min enskilda egendom om det är som jag tror , att det endast räknas som så vid en skillsmässa , vad är skillnaden vid dödsfall ?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Hur beräknas laglotten?
Laglotten är den del av arvet som ett barn till den avlidne alltid har rätt att få ut, oavsett vad ett eventuellt testamente säger. Laglotten utgör alltid hälften av arvslotten, det vill säga vad barnet skulle ha fått om det inte fanns något testamente. Om barnet exempelvis skulle ha ärvt 50 000 kr är laglotten 25 000 kr, och så vidare.
Vad skulle då barnet ha ärvt utan testamente? Jo, det är alltid den avlidnes barn som ärver i första hand (2 kap 1 § ÄB). Arvet kommer då helt enkelt att fördelas jämnt mellan dessa. Om den avlidne exempelvis hade 3 barn kommer de att ärva en tredjedel var, om hen har 5 barn får de en femtedel var. Om den avlidne endast hade ett barn så ärver detta barn allt. Det som barnet får ut här kallas alltså för arvslott.
Ett exempel: A har fyra stycken barn och äger 100 000 kr. A går bort. Om det inte finns något testamente kommer A:s fyra barn att få 25 000 kr var, en fjärdedel av 100 000 (deras arvslott). Om A däremot skulle ha testamenterat bort hela sin egendom till en helt annan person, B, kommer A:s barn istället bara ha rätt till sin laglott. Laglotten är som sagt hälften av arvslotten, det vill säga 12 500 kr i detta exempel. Detta har barnen alltid rätt att få ut.
Särkullbarn respektive gemensamma barn
Det som skiljer särkullbarn från gemensamma barn är i stort sett att särkullbarnen bara kommer att ärva efter "deras" förälder. De kommer alltså att ärva efter den av dina föräldrar som även är deras förälder, men inte din andra förälder. De gemensamma barnen ärver efter båda dina föräldrar. I övrigt ärver särkullbarnen precis lika mycket som de gemensamma barnen (om inte något testamente säger annorlunda). Om exempelvis din mor har både särkullbarn och barn inom äktenskapet med din andra förälder så kommer ni gemensamma barn ärva en lika stor andel som särkullbarnen, då ni alla är "lika mycket hennes barn". Sedan ärver då inte särkullbarnen din andra förälder alls.
Ytterligare en skillnad mellan särkullbarn och gemensamma barn är att särkullbarnen alltid har rätt att få ut minst sin laglott direkt vid "sin förälders" bortgång. Gemensamma barn måste alltid vänta tills även den andra föräldern har gått bort innan de kan få sitt arv (om föräldrarna var gifta vid den första förälderns bortgång), se 3 kap 1 § ÄB.
Ett exempel: A och B är gifta. A har två stycken särkullbarn utanför äktenskapet. A och B har även två stycken barn tillsammans. A äger 100 000 kr och går bort. A:s andel delas då lika mellan A:s fyra barn. A:s två särkullbarn får ut sina andelar direkt, 25 000 kr var. A:s två gemensamma barn med B får inte ärva direkt. Deras andelar (25 000 + 25 000) går istället till maken B som får dessa med en fri förfoganderätt. De gemensamma barnen får istället ett efterarv efter A när B senare går bort.
Om det skulle finnas ett testamente där A testamenterar bort allt till C kommer det bli ungefär samma beräkning. Särkullbarnen får då 12 500 kr var som de får ut direkt, i laglott. De gemensamma barnen får också en laglott var på 12 500 kr. Dessa laglotter går dock fortfarande direkt till B som får dessa med fri förfoganderätt tills hen går bort. Då får de gemensamma barnen ett efterarv efter A, och får sedan ärva efter B.
Enskild egendom
Det som har gjorts till enskild egendom ska inte ingå i en bodelning utan går direkt till den make som äger egendomen (10 kap 1 § ÄktB). Detta gäller oavsett om äktenskapet upplöses genom en skilsmässa eller genom dödsfall.
Det som är "speciellt" med enskild egendom är att det endast räknas som just enskild egendom först när äktenskapet upplöses (oavsett hur detta sker). Så länge makarna lever och är gifta med varandra har det i stort sett ingen betydelse om egendom utgör giftorättsgods eller enskild egendom. Det är endast vid ett upplösande, antingen genom skilsmässa eller dödsfall, som det får betydelse vilken beteckning egendomen har.
Jag hoppas att du känner att du fått svar på dina frågor! Du får gärna ställa frågor i kommentarsfältet nedan om du tycker att något var oklart eller undrar något ytterligare!
Med vänlig hälsning
