Hur ska skuldebrev regleras?
Jag och min flickvän ska köpa ett hus där vi båda står som ägare till 50% vardera. Men eftersom hon är ensam ägare på den bostadsrätt som, till stor del, finansierar handpenning etc. Så går hon alltså in med en högre kontantinsats än mig. Detta har vi givetvis tänkt reglera med ett Skuldebrev. Men är det verkligen tänkt att vara ett "lån" i den vanliga betydelsen med avbetalningsplan, ränta (?), och amorteringar? Eller är det mer tänkt att vara en säkerhet för henne, att få tillbaka sin del, vid en eventuell framtida bodelning/försäljning? En skuld som alltså regleras först om/när huset säljs? Hon får då en större del. Anledningen till frågan är att jag ser det lite ologiskt att både amortera och betala ränta till både banken, och min sambo. En skuld på skulden så att säga. Jag skulle i så fall betala mer per månad för vårt gemensamma boende ända tills den dag då min "skuld" till min sambo är reglerad. Pengar som rimligtvis borde göra större nytta i renoveringar och investeringar för att höja värdet på huset, eller för all del amortera ner det gemensamma banklånet istället? Vad är normal praxis här? Vi vill båda göra rätt för oss.
Lawline svarar
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Krediter och skuldebrev är ett juridiskt området som i mångt och mycket är dispositivt, det vill säga att ni som avtalande parter har stor frihet att själva bestämma hur ni vill reglera skulden. Det behöver alltså inte alls vara ett lån i "den vanliga betydelsen" om ni inte avtalar att det ska se ut så. Såvida inte hon anser att du måste betala ränta är ett krav för att hon ska ingå detta skuldebrev med dig så kan ni alltså skippa att inkludera det i skuldebrevet.
Jag tolkar det som att det viktiga för er båda är att ni har nog med pengar till handpenningen, och att hon får tillbaka den extra summa hon har gått in med ifall ni säljer huset eller dylikt. I så fall skulle jag rekommendera er att skriva ett avtal där den exakta summan som skuldebrevet avser framgår, och att pengarna antingen ska betalas tillbaka då huset säljs, eller den på anmodan av skuldebrevsinnehavaren (då kan ni förvisso kanske skriva in en klausul om dröjesmålsränta, ifall inte betalning sker när den anmodas).
Ni kan förvisso använda er av varianten där amorteringar faktiskt sker (så att en kontinuerlig avbetalning av skulden sker), men utan att ni lägger på ränta så som en bank skulle göra. Det blir då helt enkelt ett räntelöst lån. Denna variant kan tänkas om hon gärna vill ha tillbaka pengarna innan försäljning av fastigheten. Även här skulle ni kunna inkludera en dröjesmålsränta-klausul, då detta agerar som ett påtryckningsmedel för dig att betala i tid, vilket är precis vad du åtagit dig att göra i avtalet. Det utgör alltså mest en garanti för henne att du faktiskt betalar det du ska.
Jag vågar inte säga vad som är normalt i fall som detta, men enklare typer av skuldebrev som nämnt ovan torde inte vara helt ovanligt.
Jag hoppas att detta har besvarat din fråga.
Med vänlig hälsning,
