Kan man strunta i att ansöka om betalningsföreläggande och gå direkt till tingsrätten?
Hej! Jag har tidigare ställt en fråga angående en person som är skyldig mig 3000 kr. Av svaret framgick att man kan använda sig av betalningsföreläggande, vilket jag visste om. Problemet är att jag är 100 procent säker på att den här personen, som säkert redan har skulder, inte bryr sig ett dugg om att få ytterligare en skuld hos kronofogden. Kan man inte gå till tingsrätten direkt eller måste det ske via kronofogden? Ni nämnde även att var och en betalar sina egna kostnader. Hur mycket handlar det om ungefär? Med vänlig hälsning/ Lotta
Lawline svarar
Inledning
Hej!
Tack för att du, på nytt, valt att ställa din fråga till Lawline. Om du önskar få någonting förtydligat är du välkommen att publicera en kommentar eller skicka ett mejl till marcus.backstrom@hotmail.com.
Mitt svar är uppdelat på så vis att jag först sammanfattar min bedömning under en egen rubrik, utan att använda hänvisningar till rättsliga källor. Är du intresserad av att ta del av dem så återfinns dem, och ett längre resonemang, under den efterföljande rubriken.
Sammanfattning
Det finns inget formellt hinder mot att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten, där du yrkar att den som är skyldig dig pengar ska betala. Det kommer då att behandlas som ett förenklat tvistemål. I sådana mål behöver den som förlorar bara betala motparten kostnaden för en timmes juridisk rådgivning och ansökningsavgiften till tingsrätten (plus eventuella kostnader för bevisning, resa och uppehälle). I normalfallet borde det inte röra sig om mer än 2-3000 kr.
En dom ifrån tingsrätten är dock inte per automatik mer värd än ett beslut från kronofogden vid ansökan om betalningsföreläggande. Om motparten struntar i sina skulder lär han eller hon inte bli mer sugen på att betala bara för att det finns dom som säger det. Under förutsättning att du känner dig säker på att personen ifråga inte kommer betala, och heller inte har några tillgångar som kronofogden kan lägga beslag på, så framstår det tyvärr som meningslöst att dra igång en rättegångsprocess.
Svar med lagrumshänvisningar
Lagrumshänvisningarna avser rättegångsbalken.
Om du känner dig övertygad om att en ansökan till kronofogden om betalningsföreläggande bara kommer leda till att den som är skyldig dig pengar protesterar så går det lika bra att vända sig till tingsrätten direkt genom att skicka in en stämningsansökan (se 33 kap. 1 §och 42 kap. 2 § om hur den ska utformas).
Väl på tingsrätten så kommer saken att behandlas som ett s.k. ”förenklat tvistemål” eftersom beloppet som ni bråkar om är mindre än halva prisbasbeloppet (se 1 kap. 3 d §). Detta innebär att endast en domare kommer ansvara för handläggningen och att ersättningsansvaret för rättegångskostnader, för den som förlorar, blir betydligt mindre än i mål som handlar om högre belopp (se 18 kap. 8 a § om du vill exakt veta vad som omfattas). I normalfallet bör inte förloraren bli skyldig att betala mer än 2-3000 kr (motsvarar ungefär kostnaden för en timmes juridisk rådgivning, en bussbiljett till domstolen och ansökningsavgiften till tingsrätten).
När tingsrätten meddelat sin dom kan den användas hos kronofogden för att kräva in pengarna, under förutsättning att du vunnit förstås. Dock leder inte en tingsrättsdom per automatik till att du kommer få betalt, eftersom personen som är skyldig dig pengar även i fortsättningen kan strunta i att göra rätt för sig eller kanske inte ens har några pengar att betala med. Konsekvensen blir naturligtvis att hen får en ännu större skuld hos kronofogden. Men det spelar ju mindre roll för dig som bara är intresserad av att skulden ska regleras här och nu.
Under förutsättning att du är säker på att personen ifråga inte kommer att betala, oavsett om du går via kronofogden eller direkt till tingsrätten, så är min pessimistiska bedömning tyvärr att det är lika bra att stryka ett streck över det hela. Väljer du att skicka in en stämningsansökan riskerar du, även om du vinner, att inte få betalt för både ansökningsavgiften på 900 kr och eventuell juridisk hjälp. Även den ersättningen är ju beroende av att låntagaren är villig och har ekonomisk möjlighet att göra rätt för sig.
Följaktligen kan det bästa alternativet, vilket ju låter jättetråkigt, vara att acceptera förlusten och vara mer noggrann med vem du lånar ut pengar till i framtiden.
