Penninglån mellan privatpersoner - vad gäller och hur får jag betalt?
Hej! jag har en fråga till er! Jag har lånat ut pengar till en bekant som nu trots överrens kommelse vägrar betala tillbaka dessa pengar, vad är de för lagar som göller kring lån från privat person till privat person? Kan jag ansöka om hjälp med att driva in denna skuld? vad krävs det för att kunna få till ska dessa pengar? vi har inhet kontrakt på de hela utan de var en muntlig övreerns kommelse samt att personen ifråga har medgett sin skuld till mig via sociala medier. även då sagt att denne ska betala tillbaka vilket aldrig skett. skulle uppskatta all hjälp jag kan få.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Det finns inte några specifika regler som gäller för penninglån mellan privatpersoner. Man får istället se till allmänna rättsprinciper och regler som finns i avtalslagen (AvtL) och skuldebrevslagen (SkbrL). När man behöver hjälp att driva in en skuld finns det bestämmelser i lagen om betalningsföreläggande och handräckning som blir aktuella. Jag redogör först för vad som gäller låneavtal mellan privatpersoner och ger sen råd om hur du kan agera.
Lån mellan privatpersoner - vad gäller?
När privatpersoner lånar ut pengar till varandra gäller i princip avtalsfrihet och principen om att avtal ska hållas. Det är alltså parterna själva som kommer överens villkoren för lånet så som förfallodag, eventuella avbetalningsplaner m.m. Det man kommer överens om är det som gäller (AvtL 1 §). Det är därför viktigt att det står klart att man ger någon ett penninglån med förutsättning att återbetalning ska ske, så att det inte kan misstas för en gåva.
Har parterna kommit överens om t. ex. när och hur återbetalningen ska ske ska låntagaren följa dessa villkor. Har inte frågan om återbetalning reglerats i parternas avtal ska låntagaren betala tillbaka sin skuld när långivaren begär det (SkbrL 1 kap. 5 §).
Om någon part inte uppfyller villkoren som man kommit överens om kan låntagaren t. ex. begära dröjsmålsränta eller gå till Kronofogden eller en domstol för att få hjälp att få tillbaka pengarna.
Muntliga avtal
Det finns inte några formkrav för låneavtal mellan privatpersoner, vilket betyder att även muntliga överenskommelser och andra typer av kommunikation (som t. ex. konversationer via sociala medier) är rättsligt bindande avtal. Det viktiga är att båda parter har kommit överens om villkoren. Problemet som kan uppkomma när det saknas skriftliga avtal uppkommer istället i bevisfrågor. Hävdar man att en person ska betala en skuld och den personer motsätter sig och förnekar skulden kan man behöva bevis för att få rätt i frågan.
Hjälp att få betalt
Om man behöver hjälp att driva in en skuld kan man ansöka om ett betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten (KFM). Detta är möjligt om det gäller en penningfordran som är förfallen till betalning (lag om betalningsföreläggande och handräckning 1-2 §). Ansökan görs skriftligen och ska innehålla yrkande, grunden för yrkandet, beloppet det gäller, förfallodagen, ränta som begärs, information om parterna och om ersättning för kostnader med anledning av målet om det begärs (9-10 §§, 17-18 §§). Om KFM tar upp ansökningen föreläggs den andra parten att yttra sig (25 §). I vissa fall resulterar detta i att parten direkt betalar sin skuld. Alternativet är att personen inte betalar och inte heller yttrar sig eller att personen bestrider skulden. Om personen inte yttrar sig ska KFM meddela utslag (42 §), vilket kan användas av den sökande för att begära utmätning. Om personen bestrider skulden får sökanden istället välja om målet ska skickas vidare till tingsrätten för att avgöras i domstol (33-34 §§).
Vad betyder det för dig?
Det verkar inte vara nån fråga om det rör sig om ett lån eller inte i ditt fall, eftersom låntagaren har erkänt skulden. Er överenskommelse gäller, trots att ni inte har något skriftligt avtal. Skulle du gå till KFM eller domstol kan dock ett muntligt avtal vara en nackdel i bevishänseende om låntagaren förnekar avtalet, men eftersom personen har erkänt skulden i er kommunikation via sociala medier har du bevis som kan användas till din fördel.
Både du och den andra personen är skyldiga att rätta er efter er överenskommelse och om ni inte har bestämt ett förfallodatum för lånet är personen skyldig att betala tillbaka när du begär det. Eftersom du verkar ha begärt att få tillbaka pengarna är fordran sannolikt förfallen, vilket betyder att du kan gå till KFM för att få hjälp att driva in den.
På KFMs hemsida finns mer information om hur man ansöker om betalningsföreläggande och enkäter för ansökan. Innan du försöker med detta är det dock bra om du gör ett sista försök att själv prata med låntagaren och se om ni kan reda ut frågan själva. Går det inte alls ska du också först väga vikten av att få skulden återbetald mot det arbete och kostnaderna som kommer gå till att få hjälp från KFM. Vid ansökan om betalningsföreläggande måste man betala en avgift och skulle den andra personen motsätta sig skulden kan processen både kosta tid och pengar. Gäller det en liten summa kan det därför i vissa fall vara bättre att inte gå till KFM, eller i alla fall att inte fortsätta till domstol om låntagaren bestrider ditt krav på återbetalning.
Sammanfattning
Slutligen kan alltså sägas att du har rätt att få betalt enligt villkoren ni kom överens om muntligen eller på begäran. Går det inte att få tillbaka pengarna själv kan du få hjälp av KFM genom en ansökan om ett betalningsföreläggande. Om personen bestrider skulden kan det gå vidare till domstol. Dock kan ansökan till KFM och eventuell domstolsprocess kosta både tid och pengar och om det endast gäller en mindre summa bör man överväga för- och nackdelar med att söka hjälp.
För mer information om vad som händer när man söker om betalningsföreläggande kan du läsa vidare på Kronofogdemyndighetens hemsida. Behöver du vidare hjälp med frågan i en rättsprocess kan du boka en tid hos en av våra jurister på Lawline här.
