Rättegångskostnad vid fällande dom

Om man blivit föremål för allmänt åtal och blivit dömd, måste man då betala rättegångskostnaderna? Eller har man rätt/möjlighet att få rättegångskostnaderna och advokatkostnaderna betalda av 'samhället'?

Lawline svarar

Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!


Aktuell lagstifning är Rättegångsbalken (RB).



Ersättningsskyldigheten

Eftersom din fråga gäller allmänt åtal, där den tilltalade fälls för brottet, gäller bestämmelsen i RB 31 kap 1§. I första stycket sägs att den tilltalade, vid fällande dom, ska ersätta kostnader för:

1) det som betalats av allmänna medel i ersättning till offentlig försvarare,

2) kostnader för hämtning av den tilltalade till rätten samt,

3) kostnader för blodprovstagning, blodundersökning, urinprovstagning och urinundersökning som avser den tilltalade och som har gjorts för utredning av brottet.


Utöver dessa kostnader kan den tilltalade också bli skyldig att ersätta kostnader för målsägandebiträde, se RB 31:12 samt 8§ lag (1988:609) om målsägandebiträde. Även kostnad för särskild företrädare för barn, se RB 31:12 samt 12§ lag (1999:997) om särskild företrädare för barn.


I RB 31 kap 1§ andra stycket kan du också se vissa kostnader som inte omfattas av ersättningsskyldigheten.



Möjligheten att få en del av kostnaderna betalda av staten

I RB 31 kap 1§ tredje stycket finns en begränsningsregel. Där framgår att den tilltalade inte är skyldig att återbetala mer av försvararkostnaden än vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Här blir alltså den tilltalades ekonomiska underlag avgörande för hur mycket han eller hon måste betala.


Utöver detta finns det också en regel i RB 31 kap 1§ fjärde stycket där det sägs att ersättningsskyldigheten får sättas ned eller efterges helt. Vid denna bedömning tar rätten hänsyn till den tilltalades brottslighet och hans eller hennes personliga och ekonomiska förhållanden. Exempelvis bör en person som döms till ett längre frihetsberövande straff alltid befrias från ersättningsskyldighet. Även en tilltalad som döms till låga bötesbelopp, men där rättegångskostnaderna varit höga, bör åtminstone få en jämkning av ersättningsskyldigheten.


Avslutningsvis finns också en begränsning i RB 31 kap 1§ femte stycket. Där sägs att om det belopp som den tilltalade skulle vara skyldig att ersätta understiger 250 kr, har den tilltalade ingen ersättningsskyldighet för rättegångskostnaderna.


Bestämmelsen i RB 31 kap 2§ tredje stycket bör också uppmärksammas. Där kan en tilltalad som blivit dömd ha rätt till viss ersättning för tolkning av överläggning med försvararen samt kostnader som uppstått genom åklagarens fel eller försummelse.



Sammanfattningsvis har den dömde, i de flesta fall, en skyldighet att betala en del av rättegångskostnaderna. Men ersättningsskyldigheten är begränsad genom bestämmelsen i 31 kap 1§ och den dömde har oftast en möjlighet att även få en del av dessa kostnader betalda.


Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!


Med vänlig hälsning,

John Eriksson NätterlundRådgivare
Public question details image

Ställ en Expressfråga 1499 kr

Behöver du hjälp med att lösa en fråga gällande Processrätt och Rättegångskostnader? Vi kan hjälpa dig!

Ställ din fråga i formuläret nedan och få svar inom 72 timmar.

Betala medKlarna Logo
0 / 1500
swish logo