Ska gåva till bröstarvinge räknas som förskott?
Hej, jag har några frågor angående lagens stöd för lika arv till bröstarvingar.
Är det verkligen så enkelt att frångå lagen, som det tycks vara, att indirekt gynna en bröstarvinge framför en annan, genom att under lång tid bidra ekonomiskt till bostad etc och ge tillgångar till enbart den ene bröstarvingens barn, dvs ett av givarens barnbarn? Är det någon skillnad på om barnbarnet är myndigt eller inte? Har givarens, mottagarens eller övriga barn/barnbarns ekonomi betydelse?
I aktuellt fall har givaren mycket god ekonomi och ger till det barnbarn som har betydligt bättre ekonomi och förutsättningar än övriga barnbarn och vars förälder (givarens barn) också har det väl ställt, till skillnad från den andra bröstarvingen.
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Gåvor ska ibland ses som förskott på arv
Bestämmelser om förskott på arv finns i 6 kap. ärvdabalken. Har den avlidne gett gåvor till bröstarvingar (barn), ska som huvudregel dessa gåvor räknas av från bröstarvingens arv som ett förskott. Syftet är att samtliga barn ska få lika mycket i arv i slutändan, oavsett om det sker genom gåva eller arv. Undantag från denna huvudregel är dock de fall den avlidne gjort klart att gåvan inte är förskott av arv. Som förskott ska man heller inte räkna av sedvanliga gåvor, exempelvis födelsedagspresenter, så länge värdet av gåvan inte står i missförhållande till givarens ekonomiska situation (alltså att någon får en allt för dyr födelsedagspresent med tanke på givarens ekonomi). Utgångspunkten ska alltså vara att gåvor till bröstarvingar är ett förskott på arv, och detta ska från gåvotagarens arv räknas av. Huruvida mottagaren av gåvor är myndig eller inte, spelar endast roll i det hänseendet, att en omyndig person endast får råda över sin egendom om man fått gåvan med villkor att man ska få råda över den (9 kap. 4 § föräldrabalken).
Vad är en bröstarvinge?
Den huvudregeln vi talat om gäller dock bara bröstarvingar. För andra arvingar ses gåvor endast som förskott om givaren uttryckligen sagt att det är fråga om gåva. Bröstarvingar är någons barn. Först efter att en bröstarvinge avlidit träder dennes barn in som bröstarvinge. Barnbarn är alltså bröstarvinge först efter att den avlidnes/givarens barn (barnbarnets förälder) har avlidit. Huvudregeln om förskott på arv gäller alltså bara barnbarnet ifråga, som fått dessa gåvor du nämner, ifall dennes förälder (som är barn till givaren) avlidit. Ifall denna förälder inte avlidit, räknas de gåvor detta barnbarn fått inte som förskott på arv, utan som vanliga gåvor, om inte givaren uttryckt att det är fråga om förskott på arv.
Avräkning av förskott på arv
Skulle det vara så, att gåvorna ifråga ska räknas som ett förskott på arvet, medför det att arvsandelen (det man ska ärva) minskar med lika stort värde som förskottet var. Det finns i dessa fall ingen återbäringsskyldighet, barnbarnet kan alltså inte tvingas att betala tillbaka något (6 kap 4 § ÄB). Det kan också bli så, att den som fått förskott på arv inte får något i arv över huvud taget. Det enda undantaget till återbäringsskyldigheten, är om givaren gett gåvor som kan likställas med ett testamente, alltså att gåvorna getts men givaren själv använt gåvorna till dennes bortgång eller att de skänks väldigt kort innan givarens bortgång (7 kap 4 § ÄB).
Sammanfattningsvis kan det vara så att gåvorna ses som förskott på arv
-I det fall barnbarnets föräldrar levde vid gåvotillfället, måste givaren gjort det tydligt att gåvorna är förskott på arv för att gåvorna ska räknas av på barnbarnets arv.
-I det fall barnbarnets föräldrar inte levde vid gåvotillfället är huvudregeln, att alla gåvor ska ses som förskott på barnbarnets arv, så länge inte givaren gjorde klart att det inte skulle vara fråga om förskott på arv.
-I det fall gåvorna ska ses som förskott på arv, kan barnbarnet dock som huvudregel inte tvingas att betala tillbaka något. Det enda som händer är att dennes arvsandel minskar.
Av din fråga att döma, tolkar jag det som att barnbarnets förälder är i livet. Därför ska gåvorna till barnbarnet inte räknas som förskott på arv. Det vill säga, så länge inte diaren gjort gällande att det är fråga om förskott. En annan sak som talar för att det inte är förskott av arv, är att givaren har väldigt god ekonomi.
Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!
Vänligen
