Vad händer med fordran om långivaren avlider?
1997 delades en fastighetsgåva mellan 2 barn. Sonen blev ålagd att överlämna en revers på 235,000 kronor. Dottern ålades att överta betaln.ansvaret för låneskuld på 57 122 kronor samt överlämna en revers på 177 878 kronor.
Beloppen har i båda fallen reducerats med 10 000 kronor vart år med givarens namnteckning, den sista tecknat 2015-12-31.
Detta innebär att sonen i dag har en skuld till givaren på 45 000 kronor medan dottern nu
är skuldfri.
Om givaren skulle avlida innan årsskiftet förmodar jag att sonens skuld skall delas på 2 så att sonen betalar till dottern 22 500 kronor och behåller samma summa.
Vänligen,
Lawline svarar
Hej Thorulf,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Till att börja med tänker jag nämna något om gåvobegreppet. För att ett förmögenhetsöverföring ska klassas som en ren gåva ur juridisk synvinkel så ska den vara av benefik karaktär, dvs. det ska inte förekomma någon motprestation från gåvomottagaren och gåvogivaren ska ha gett gåvan frivilligt med syfte att gynna gåvomottagaren. Eftersom att det verkar som att sonen och dottern faktiskt har erlagt betalning för att få fastigheten i "gåva" så verkar det inte som att det rör sig om en ren gåva i strikt juridisk mening. Däremot verkar det handla om en s.k blandad gåva som har både benefika och onerösa (där det förekommer motprestaion) inslag. Detta är ofta fallet då ett visst vederlag utgår för givarens prestation, fastän det är mindre än gåvans värde: en sak försäljes t.ex. för lägre pris än verkliga värdet. Motsatsen är då ren gåva, där inget vederlag utgår. För att se mer om själva gåvobegreppet se NJA 2008 s. 457, NJA 2008 s. 1129 och Bertil Bengtsson, SvJT 1962, s. 689 f.
Vad gäller skulden så är utgångspunkten att den som utfärdad ett skuldebrev (revers) ska stå för denna, se 1 § skuldebrevslagen (SkbrL). Det som kommer hända med sonens skuld på 45 000 kr om givaren skulle avlida är att dödsboet då skulle ta över fordran och den kommer då att räknas som en tillgång i dödsboet. Dödsbodelägarna kan då välja om de vill driva in skulden eller inte. Men i princip kan de göra det och så är det alltså sonen som ska betala 45 000 kr till dödsboet.
Sedan skulle man även kunna argumentera för att det var ett av villkoren och en av förutsättningarna för att sonen och dottern skulle få fastigheten som blandad gåva, att de båda i slutändan skulle betala precis lika mycket för den. Oavsett om dotterns betalning delas upp i en del låneskuld och en del revers så skulle detta inte spela någon roll i slutändan. Utifrån den s.k. "förutsättningsläran" så skulle man således kunna hävda att en förutsättning för att sonen och dottern skulle "få" fastigheten var att de skulle betala precis lika mycket för den, så att det inte skulle uppstå någon osämja mellan dem. Bara av den anledningen att dotterns betalning delades upp i låneskuld och revers medan sonens betalning inte delas upp skulle inte påverka den slutgiltiga betalningen som skulle vara lika stor för båda två.
Sammanfattningsvis så kommer sonens skuld på 45 000 kr att övertas av givarens dödsbo i händelse av att han/hon avlider. Dödsbodelägarna kan då kräva in fordran och då kommer sonen och dottern att ha betalat lika mycket. Däremot om de inte gör det, och sonen behåller de 45 000 kr, så skulle man utifrån förutsättningsläran kunna argumentera för att sonen ska ge 22 500 till dottern just för att de båda i slutändan ska ha betalat lika mycket för fastigheten.
Hoppas detta var svar på din fråga!
Med vänlig hälsning,
