Vad utgör ett förtalsbrott?
Hej! För cirka ett år sedan var det två personer som sms:ade till andra (vänner och bekanta till mig) och skrev att: jag ljuger, "antagligen har borderline" och skrev negativt om mig. De uttryckte även att de var oroliga för mitt mående och att de trodde jag kunde skada mig själv.
Sanningen är att jag aldrig har skadat mig själv, absolut inte har borderline och inte höll på att sprida massa lögner som de menade. Jag kontaktade inte en enda av dem som hade fått höra detta, då det kändes som att detta snarare skulle få ryktena att verka sanna.
Min fråga är; är detta förtal? Tack så mycket för svar.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Förtal är ett av ärekränkningsbrotten och regleras i Brottsbalken (BrB) Kapitel 5.
Brottet förtal innebär att någon utpekar någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning, BrB 5:1 st. 1. Uttalandet ska vara avsett att skada ditt anseende hos andra i din omgivning och uppgiften ska kunna leda till skada för dig, men skadan behöver inte ha uppstått. Bedömningen av om det utgör förtalsbrott är subjektiv, vilket innebär att det är din uppfattning som är avgörande. Jämför detta med brottet förolämpning som har en objektiv bedömning, jmf. BrB 5:3.
Att lämna en uppgift
En uppgift betraktas som ett påstående som är bestämt och att man således kan pröva dess sanningshalt. En uppgift kan lämnas av gärningsmannen själv, men också genom att man sprider denna typ av uppgift vidare och det kan ske i tal, skrift och andra former såsom foton eller teckningar. Viktigt är att uppgiften måste lämnas till någon annan än dig för att det ska utgöra ett förtalsbrott. Det kan dock utgöra förtal även om du är med i samtalet, avgörande är att uppgiften ges till en tredje part. Om uppgiften endast lämnas till dig kan det istället röra sig om förolämpning, BrB 5:3. Brottet anses fullbordat när uppgiften kommit till en tredje parts kännedom. Att två personen som båda känner till ett rykte samtalar om detta rykte med varandra behöver dock inte utgöra förtalsbrott. Uppgiften behöver inte ha nått ett visst antal personer för att vara förtal, däremot kan en större spridning påverka straffmätningen och brottets svårighetsgrad.
Ägnad att utsätta personen för andras missaktning
Uppgiften ska alltså vara av nedsättande beskaffenhet och typiskt sett vara tillräckligt för att andra människor i personens omgivning ska förlora aktningen för den utsatta. Exemplet att någon utpekar en annan person som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt kräver att det påstådda brottet är av sådan art att den beskyllde kan förlora andras aktning. Bedömningen görs med utgångspunkt av den sociala värderingen på din ort och inom din personkrets eller samhällsgrupp.
Ansvarsfrihet
Det är dock okej att lämna sådan uppgift till myndigheter, exempelvis i en rättegång eller under vittnesmål. Vidare kan personen undgå ansvar om uttalandet var försvarligt utifrån omständigheterna och uppgiften är sann eller att personen hade skälig grund för uttalandet, BrB 5:1 st. 2. Det är den som lämnat uppgiften som ska visa att uppgiften var sann eller att denne hade skälig grund för den. Däremot har åklagaren bevisbördan för försvarlighetsbedömningen. Denna bestämmelse i andra stycket är kopplad till yttrandefriheten och det måste därför ske en avvägning mellan yttrandefriheten och skyddet mot förtal. Utgångspunkten är att straffbarheten är oberoende av om uppgiften är sann eller inte. Detta innebär att sanningsbevisning som huvudregel inte får ske i annat fall än då personen som lämnat uppgiften varit skyldig att uttala sig eller det var försvarligt att lämna uppgiften med hänsyn till omständigheterna.
Vad du kan göra
Att någon sprider uppgifter om att du ljuger, är psykisk sjuk eller säger negativa saker om dig till andra kan utgöra förtalsbrott. Utgångspunkten är att bedömningen ska ske utifrån hur uttalandet subjektivt kan uppfattas och det är alltså din uppfattning som är avgörande. Ett förtalsbrott är ett målsägandebrott, vilket innebär att endast du som målsägande får väcka åtal (sk. enskilt åtal). Enskilt åtal väcks enligt reglerna i Rättegångsbalken (RB) Kap. 47 och skall innehålla särskilda uppgifter för att kunna prövas. En åklagare kan väcka talan åt dig om det är påkallat från allmän synpunkt, BrB 5:5 st. 1.
Brottet förtal kan endast ge böter, BrB 5:1 st. 1 vilket innebär att preskriptionsfristen är två års tid, BrB 35:1 p. 1 och tiden räknas från den dag brottet begicks, BrB 35:4. Om det rör sig om grovt förtal så kan det ge böter eller fängelse i högst två år, BrB 5:2. Vid grovt förtal blir således preskriptionsfristen fem år, BrB 35:1 p. 2. Det spelar därför ingen roll att det gått ett år sedan dessa uppgifter lämnades. Du kan fortfarande väcka enskilt åtal. Viktigt att veta är dock att vid enskilt åtal så kommer du vid förlust tvingas betala motpartens rättegångskostnader, vilket kan blir mycket dyrt. Vidare kan det som enskild vara svårt att utforma stämningsansökan på rätt sätt. Du bör därför fundera över detta innan du väljer att väcka enskilt åtal.
Hoppas att mitt svar var till din hjälp.
Vänliga hälsningar.
