Socialtjänstlag och hemtjänst

2016-07-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Min fråga:Vår dotter har en neurologisk sjukdom som gör henne gravt handikappad. Hon är sängliggande och behöver mycket hjälp.Hon är beviljad hemtjänst med olika hjälpinsatser, t ex hygien, mat osv. Kommunen anlitar privata utförare av hemtjänst. Besparingar har gjort att utförarna inte anser sig ha tid att utföra alla hjälpinsatser och följdaktligen låter de det vara, t ex dusch. Kommunen har ett uppföljningsansvar som de inte följer utan skyller helt på utföraren. Vart vänder vi oss för att få hjälp med att vår dotter får de hjälpinsatser hon är beviljad när det är så att alla skyller på alla? Kan kommunen bli åtalad för att de inte följer sitt uppföljningsansvar?
Nathalie Byström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 1:1 socialtjänstlagen (2001:453) står det att: Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (https://lagen.nu/2001:453#K1P1S1).Enligt 2:1 socialtjänstlagen ska varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunens uppgift är bland annat att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Deras uppgift är också att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Jag föreslår att ni kontaktar kommunen igen och redogöra för de hjälpinsatser er dotter behöver. Lycka till och ha en fortsatt bra dag!Med vänlig hälsning

Klaga på LVU-vård

2016-05-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min väninnas dotter har på felaktiga grunder fått ett LVU. Jag har känt både mor och dotter sen förskolan. Våra döttrar var/är bästa vänner. Hennes äldsta dotter var den som drog igång allt som nu fyllt 18 år. Har inte hörts igen trots att det framkommit att det mesta var lögn. Mamman motarbetas konstant fr social, dottern får inte komma till tals,ingen psykolog el dyl trots mammans alla försök. Dottern vill hem och har börjat skära sig i armarna. Soc bryr sig inte. Drar in all umgänge samt telsamtal. Soc missköter detta total,lägger till personliga tankar och åsikter. Undanhåller och lägger till viss info(påhitt)på beslut till Förvalträtten som går på deras ord. 1 års tid nu. Vad kan dem göra för att soc granskas och deras sätt att handlägga detta ärendet?!
Josefin Jennerheim |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag är ledsen att höra om din väninnas familjs erfarenheter. De kan vända sig till IVO (inspektionen för vård och omsorg) om de vill framföra klagomål på vården. IVO har tillsyn över socialtjänsten, och har ett ansvar att se till att brister i vården rättas till. Observera dock att IVO inte är skyldiga att utreda ärendet. På denna sida kan ni läsa mer, och det finns även en länk till deras E-tjänst för klagomål. De kan dock inte ändra beslut som fattats av socialnämnden eller domstolen. Som jag förstår din fråga, så har de redan överklagat omhändertagandebeslutet och att Förvaltningsrätten då valde att inte ändra beslutet. Som jag då har sagt kan inte själva beslutet ändras av IVO. Istället får de, om de önskar att överklaga, överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten. Beslut att inskränka rätten att ta emot/föra telefonsamtal kan överklagas till förvaltningsrätten enligt 42 § LVU (lagen om vård av unga). Beslut att inskränka umgängesrätten kan överklagas till förvaltningsrätten enligt 41 § LVU. Hoppas du har fått svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Felbehandling på sjukhus

2016-03-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, opererades på ett sjukhus 2005-06 & har fortfarande stora besvär vid ansträngning & det är som öppna ärr som aldrig läker. Svider gör ont.Hur går man tillväga för att anmäla kirurgen, sjukhus plus att stämma dom? Detta kommer aldrig att bli bra säger dom.
Elin Gustafsson |Hej och tack för din fråga till Lawline!Det är jättetråkigt att höra om din situation, och jag skulle råda dig att ta kontakt med sjukhuset där du fått din behandling i första hand. Om något gått fel i vården är vårdgivaren skyldig att utreda vad som har hänt och att vidta åtgärder för att det inte ska inträffa igen. Om du inte är nöjd med personalens förklaring kan du vända dig till verksamhetschefen vid den vårdinrättning där du har blivit behandlad. Mer information om hur du som privatperson går till väga finns här. IVO (inspektionen för vård om omsorg), kan du senare ta kontakt med för att göra en anmälan om dina skador/din felbehandling. Du kan anmäla din vårdskada till IVO genom deras formulär här. Hoppas du fått svar på din fråga, och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Missnöjd med vården

2016-02-24 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |patientförsäkringenHej, Jag har nu under 10-12 år vandrat fram och tillbaka till olika hudspecialister pga. återkommande hudproblem. Under 4 år nu har jag dessutom haft problem med inflammationer i mina ben, i form utav stora finnar samt böld liknande symptom. Jag har besökt många läkare för detta, konsulterat ifall det kan ha med preventivmedel att göra eller ej, har alltid fått ett skakande huvud som svar och inget mer. Jag har heller aldrig kommit vidare i form utav en utredning heller. Jag tagit saken i egna händer, tagit ut min p-stav och benen ser nu "bra" ut, men jag har fullt med ärr, som även ser ut som stora blåmärken. Hur kan man gå vidare med detta exempelvis, finns det något man kan göra? Hälsningar Anna
Yesim Konduk |Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Om du inte är nöjd med din vård kan du klaga på olika sätt, du kan klaga direkt till läkaren eller annan personal som du träffade när du sökte vård, kontakta patientnämnden eller patientombudsmannen i ditt landsting eller regionanmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVOanmäla till Diskrimineringsombudsmannen, DO eller göra en polisanmälan.Patientorganisationer kan ibland hjälpa dig med att klaga. De kan många gånger bedöma vilken instans det är bäst att framföra sina klagomål till och även hjälpa till med att göra en anmälan. I vissa fall kan det vara möjligt att få ersättning genom patientförsäkringen. Jag rekommenderar dig att kontakta IVO eller patienskadenämnden.Hoppas att detta besvarar din fråga!Vänligen,

Syftet med LVU och möjligheten att överklaga

2016-06-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vad är syftet med LVU?Min dotter har varit "LVU'ad" i 5 månader och har inte fått någon vård än. Hon har inte ens fått prata med en barnspecialist någonsin innan beslutet att hon behövde vård fattades. Soc har t.o.m nekat behövd fysisk vård som hon behövde efter jourfamiljens vanvård av mitt barn. Det finns heller ingen laglig grund för LVU. Mitt barn måste komma hem så jag kan hjälpa henne med hennes traumor orsakade av soc. övergrepp på mitt barn. Vad gör jag?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Syftet med LVU är att samhället ska kunna fullgöra sin skyldighet att alltid kunna tillgodose barn och ungdomar det skydd, vård och den behandling som är nödvändig, se här. Enligt 10§ Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) anses vården påbörjad då den unge placerats utanför sitt eget hem, om din dotter placerats i ett annat hem anses vården därmed påbörjad. Enligt 21§ LVU är det socialnämnden som beslutar när vården ska upphöra, detta ska ske då den unge inte längre är i behov av vård enligt LVU.Då du anser att det inte finns någon laglig grund för LVU kan du möjligen överklaga beslutet. För att ett beslut av en myndighet ska kunna överklagas krävs att beslutet angår dig, att beslutet gått dig emot och att beslutet kan överklagas enligt 22§ Förvaltningslagen (1986:223) (FL). I 41§ LVU finns stadgat i de fall då ett beslut av socialnämnden får överklagas till förvaltningsrätten: Socialnämndens beslut får överklagas hos förvaltningsrätten, när nämnden har1. beslutat om var vården av den unge ska inledas eller beslutat i fråga om att flytta den unge från det hem där han eller hon vistas,2. beslutat i fråga om fortsatt vård med stöd av lagen,3. med stöd av 14 § beslutat i fråga om umgänge eller beslutat att den unges vistelseort inte ska röjas,4. fattat beslut enligt 22 § eller prövat om ett sådant beslut ska upphöra att gälla,5. med stöd av 31 § beslutat i fråga om umgänge, eller6. beslutat i fråga om fortsatt flyttningsförbud. Andra beslut av nämnden enligt denna lag får inte överklagas.Du kan alltså enligt 2 punkten överklaga ett beslut om fortsatt vård med stöd av LVU alternativt enligt 1 punkten om beslut om att den unge flyttas från hemmet. Förutsatt att du är vårdnadshavare bör du kunna överklaga beslutet. Är din dotter över 15 år kan hon även själv överklaga beslutet. Beslutet kan överklagas inom 3 veckor från det att klaganden tagit del av beslutet enligt 23§ FL. Du kan även vända dig till IVO (institutionen för vård och omsorg) som har tillsyn över socialtjänsten vilket innebär att de ska kontrollera att brister och dåliga förhållanden rättas till. IVO kan dock inte ändra ett beslut som en socialnämnd eller domstol har fattat. Du har rätt att vara anonym när du kontaktar IVO men om du vill att IVO ska rätta till något som du inte tycker fungerar måste IVO veta vilken socialnämnd som du avser, se här.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Betydelsen av en patients ålder vid vård enligt LPT

2016-05-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Är det någon skillnad mellan en 17åring och 30 åring ifall hen kommer ifråga för Lpt.
Martin Persson Thurén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En person får omhändertas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård)(3 § LPT).Vidare gäller enligt 2 a § LPT att tvångsåtgärder vid vård enligt LPT endast får användas om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, skall de användas. Det finns således vissa förutsättningar som ska vara uppfyllda för att det ska bli aktuellt med ett tvångsomhändertagande enligt lagen. Lagen har däremot ingen nedre åldersgräns för omhändertagande. Detta innebär att även ungdomar som uppfyller kraven för omhändertagande i LPT kan omhändertas enligt lagen. När det kommer till barn finns det emellertid en mängd hänsynstaganden som måste beaktas innan man beslutar om vård enligt LPT. Enligt svensk lag och FN:s barnkonvention gäller att barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Detta innebär att myndigheterna bör använda sig av alla tillgängliga medel för att undvika att barnet kommer till mer skada än som är nödvändigt. För att besvara din fråga: Enligt LPT görs ingen skillnad på ålder. Däremot aktualiseras en mängd viktiga hänsynstagande när det handlar om omhändertagande av en person som är under 18 år.

Patientskadeersättning

2016-02-29 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Åkte in till akuten för magbesvär. Läkaren undersökte magen. Lyssnade på mina lungor. Diagnosen jag fick var lunginflammation. Skicka hem mig med penicillin. Tog kontakt med vårdcentralen o dom hitta fel i buken. Har nu fått diagnos muskelknutor i livmodern. Som dom ska operera bort på mig. Vill anmäla honom för fel diagnos. Vill också ha ersättning. Hälsning Maria
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Inspektionen för vård och omsosrg (IVO) ansvarar för tillsynen över hälso- och sjukvården. Deras rekommendation är att man först vänder sig till den avdelning eller mottagning man fick behandlingen. De har en skyldighet att utreda händelser som har medfört eller har kunnat medföra att en vårdskada inträffat och ska vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att det sker igen. Detta framgår av 3 kap. 3 § patientsäkerhetslagen. Med vårdskada avses, enligt 1 kap. 5 § patientsäkerhetslagen, lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Enligt 3 kap. 8 § patientsäkerhetslagen har vårdgivaren en skyldighet att informera en patient som drabbats av en vårdskada:1. att det inträffat en händelse som har medfört en vårdskada,2. vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen,3. möjligheten att anmäla klagomål till Inspektionen för vård och omsorg enligt 7 kap. 10 §,4. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen, samt5. patientnämndernas verksamhet.Det ovan nämnda innebär att Du har möjlighet att klaga till IVO enligt 7 kap. 10 § patientsäkerhetslagen och begära ersättning enligt 6 § patientskadelagen. Skadeanmälan kan göras till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf) som fattar beslut om ersättning ska betalas eller inte. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som ger kostnadsfri hjälp med hur man ska gå tillväga med sina problem och frågor rörande hälso- och sjukvård. De kan Du vända Dig till för rådgivning.Hoppas svaret var till Din hjälp!Med vänliga hälsningar,

Kroppsvisitering vid frivillig vård

2015-12-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Chefsöverläkaren på vår vårdavdelning på sjukhuset är rädd att patienter ska ta in vassa föremål eller läkemedel. Därför uppmanar han personalen att rutinmässigt kroppsvisitera (dvs. handgripligen gå igenom väskor och kläder för att leta efter otillåtna ämnen och föremål) alla patienter som skrivs in under hälso-och sjuvådslagen (HSL) och i förekommande fall omhänderta vassa föremål och läkemedel.Personalen känner mycket väl till 2 kapitlet 6 § regeringsformen, enligt vilken alla som vistas i Sverige är grundlagsskyddade mot sådana kroppsliga ingrepp.Men om patienten går med på det så är det ingen kroppsvisitation, då är det bara "genomgång av patientens tillhörigheter", som läkaren uttrycker det.Överläkaren går så långt i sina försök att dölja tilltaget att han uppmanar personalen att ändra i inskrivningsformulär och kalla det ”genomgång av patientens tillhörigheter” i stället för ”kroppsvisitation”. Personalen uppfattar det som att han letar efter kryphål för att kunna göra något som inte är tillåtet.Om det vore tillåtet för var man att kroppsvisitera vem man vill enbart på grund av rädsla eller för att man misstänker att han kan ha föremål på sig som han skulle kunna skada sig själv eller andra med, var i all världen hamnar vi då?Jag undrar: Att byta namn på det förbjudna i tron att det i ett nu förvandlas till någon legitimt, hur långt upp i en rättslig prövning skulle det hålla? Är det som görs okej eller rör det sig om juridiskt övertramp?Tack för hjälpen!
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du har helt rätt i att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp (kroppsvisitering) enligt 2 kap. 6 § regeringsformen, likväl enligt artikel 8.1 i Europakonventionen. Denna frihet får dock begränsas om det är nödvändigt (2 kap. 20-21 §§ regeringsformen och artikel 8.2 Europakonventionen).Friheten får begränsas när patienter är inlagda och behandlas enligt tvångslagstiftning om syftet är att upprätthålla ordning och säkerhet. Det finns emellertid ingen rätt att begränsa friheten när en patient behandlas frivilligt enligt HSL. Vård enligt HSL ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården (2 a § HSL). Vidare ska en patient ges omsorgsfull hälso- och sjukvård varefter varje vårdgivare själv bär ansvaret för att detta efterföljs (6 kap. 1-2 §§ patientsäkerhetslagen).Det verkar som att chefsöverläkarens uppmaning är i strid med våra grundlagstadgade fri- och rättigheter och att begränsningen inte är lagenlig. Beteendet bör uppmärksammas av personalen och en anmälan kan efter samtal med chefsöverläkaren upprättas och skickas in till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Att kalla ingreppet för något annat bör inte tillmätas någon betydelse och bör sålunda ha någon inverkan i den rättsliga bedömningen.Med vänliga hälsningar,