Felbehandling på sjukhus

2016-03-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, opererades på ett sjukhus 2005-06 & har fortfarande stora besvär vid ansträngning & det är som öppna ärr som aldrig läker. Svider gör ont.Hur går man tillväga för att anmäla kirurgen, sjukhus plus att stämma dom? Detta kommer aldrig att bli bra säger dom.
Elin Gustafsson |Hej och tack för din fråga till Lawline!Det är jättetråkigt att höra om din situation, och jag skulle råda dig att ta kontakt med sjukhuset där du fått din behandling i första hand. Om något gått fel i vården är vårdgivaren skyldig att utreda vad som har hänt och att vidta åtgärder för att det inte ska inträffa igen. Om du inte är nöjd med personalens förklaring kan du vända dig till verksamhetschefen vid den vårdinrättning där du har blivit behandlad. Mer information om hur du som privatperson går till väga finns här. IVO (inspektionen för vård om omsorg), kan du senare ta kontakt med för att göra en anmälan om dina skador/din felbehandling. Du kan anmäla din vårdskada till IVO genom deras formulär här. Hoppas du fått svar på din fråga, och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Missnöjd med vården

2016-02-24 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |patientförsäkringenHej, Jag har nu under 10-12 år vandrat fram och tillbaka till olika hudspecialister pga. återkommande hudproblem. Under 4 år nu har jag dessutom haft problem med inflammationer i mina ben, i form utav stora finnar samt böld liknande symptom. Jag har besökt många läkare för detta, konsulterat ifall det kan ha med preventivmedel att göra eller ej, har alltid fått ett skakande huvud som svar och inget mer. Jag har heller aldrig kommit vidare i form utav en utredning heller. Jag tagit saken i egna händer, tagit ut min p-stav och benen ser nu "bra" ut, men jag har fullt med ärr, som även ser ut som stora blåmärken. Hur kan man gå vidare med detta exempelvis, finns det något man kan göra? Hälsningar Anna
Yesim Konduk |Hej, tack för att du vänder dig till oss med din fråga!Om du inte är nöjd med din vård kan du klaga på olika sätt, du kan klaga direkt till läkaren eller annan personal som du träffade när du sökte vård, kontakta patientnämnden eller patientombudsmannen i ditt landsting eller regionanmäla till Inspektionen för vård och omsorg, IVOanmäla till Diskrimineringsombudsmannen, DO eller göra en polisanmälan.Patientorganisationer kan ibland hjälpa dig med att klaga. De kan många gånger bedöma vilken instans det är bäst att framföra sina klagomål till och även hjälpa till med att göra en anmälan. I vissa fall kan det vara möjligt att få ersättning genom patientförsäkringen. Jag rekommenderar dig att kontakta IVO eller patienskadenämnden.Hoppas att detta besvarar din fråga!Vänligen,

Anmäla hälso- och sjukvård och dess personal

2015-12-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min flicka blev hemskickat med blodiga diareer.... Vill anmäla akuten och sjuksköterskan
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du har möjlighet att anmäla både akutmottagningen och sjuksköterskan genom att vända dig till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Du kan upprätta en anmälan på deras webbsida här. IVO kommer att utreda saken och avgöra ärendet genom ett beslut om de anser att du har fog för din anmälan.Med vänliga hälsningar,

Lagar och föreskrifter om organhandel och organhantering

2015-10-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej! Förbereder mig inför en debatt kring organhandel. Skulle behöva veta vilka lagar som finns för detta idag, transplantationer mm. Vill hellre ha för mycket än för lite.. Tack på förhand!
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Den bestämmelse som är central för din del är troligen Lag (2006:351) om genetisk integritet m.m. 8:6 första stycket, vilken reglerar straff för den som i vinstsyfte tar, överlämnar, tar emot eller förmedlar biologiskt material, inklusive organ, från en levande eller avliden människa. Här är det värt att notera att bestämmelsen inte tar sikte på läkemedel där mänskligt biologiskt material är en av flera beståndsdelar. Inte heller ersättning för kostnader som överlåtaren har haft exempelvis för förlorad arbetsförtjänst och resor omfattas av bestämmelsen. Beståndsdelar som har isolerats från människokroppen eller på annat sätt har framställts genom ett tekniskt förfarande och som kan användas i industrin faller också utanför straffbestämmelsen, vilket framgår av förarbetena till lagen (se bland annat Regeringens proposition 1994/95:148 s. 88).Lag (1995:831) om transplantation m.m. innehåller bestämmelser om bland annat kravet på samtycke för transplantation av biologiskt material, inklusive organ. Ingrepp som görs i strid med denna lag, exempelvis genom underlåtenhet att inhämta samtycke, kan straffas med böter (Lag om transplantation m.m. 14 §).Lag (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. reglerar hur biologiskt material från människor ska samlas in, förvaras och användas för vissa ändamål. Den gör en direkt hänvisning till straffbestämmelsen i lag om genetisk integritet i fråga om överlåtande av biologiskt material i vinstsyfte (Lag om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. 6:1 andra stycket). Lagen innehåller också påföljdsbestämmelser, exempelvis för fall där biobanker används för andra än de föreskrivna syftena (Lag om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. 6:1 första stycket, punkt a)-j)).Lag (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler, samt Förordning (2008:414) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler, åsyftar att skydda människors hälsa. De tillgodoser syftet genom att ålägga skyldighet att iaktta lämpliga hanteringsprocedurer för bland annat organ som är avsedda för användning på människor eller för läkemedelstillverkning.Socialstyrelsen har också utgivit ett antal föreskrifter angående donation, tillvaratagande och hantering av organ. Dessa är Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler, och Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2012:14) om hantering för mänskliga organ avsedda för transplantation. De innehåller närmare bestämmelser om bland annat samtycke, ansvarighet, dokumentation, anmälningsskyldighet, märkning m.m. Med vänlig hälsning

Patientskadeersättning

2016-02-29 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Åkte in till akuten för magbesvär. Läkaren undersökte magen. Lyssnade på mina lungor. Diagnosen jag fick var lunginflammation. Skicka hem mig med penicillin. Tog kontakt med vårdcentralen o dom hitta fel i buken. Har nu fått diagnos muskelknutor i livmodern. Som dom ska operera bort på mig. Vill anmäla honom för fel diagnos. Vill också ha ersättning. Hälsning Maria
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Inspektionen för vård och omsosrg (IVO) ansvarar för tillsynen över hälso- och sjukvården. Deras rekommendation är att man först vänder sig till den avdelning eller mottagning man fick behandlingen. De har en skyldighet att utreda händelser som har medfört eller har kunnat medföra att en vårdskada inträffat och ska vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att det sker igen. Detta framgår av 3 kap. 3 § patientsäkerhetslagen. Med vårdskada avses, enligt 1 kap. 5 § patientsäkerhetslagen, lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Enligt 3 kap. 8 § patientsäkerhetslagen har vårdgivaren en skyldighet att informera en patient som drabbats av en vårdskada:1. att det inträffat en händelse som har medfört en vårdskada,2. vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen,3. möjligheten att anmäla klagomål till Inspektionen för vård och omsorg enligt 7 kap. 10 §,4. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen, samt5. patientnämndernas verksamhet.Det ovan nämnda innebär att Du har möjlighet att klaga till IVO enligt 7 kap. 10 § patientsäkerhetslagen och begära ersättning enligt 6 § patientskadelagen. Skadeanmälan kan göras till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf) som fattar beslut om ersättning ska betalas eller inte. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som ger kostnadsfri hjälp med hur man ska gå tillväga med sina problem och frågor rörande hälso- och sjukvård. De kan Du vända Dig till för rådgivning.Hoppas svaret var till Din hjälp!Med vänliga hälsningar,

Kroppsvisitering vid frivillig vård

2015-12-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Chefsöverläkaren på vår vårdavdelning på sjukhuset är rädd att patienter ska ta in vassa föremål eller läkemedel. Därför uppmanar han personalen att rutinmässigt kroppsvisitera (dvs. handgripligen gå igenom väskor och kläder för att leta efter otillåtna ämnen och föremål) alla patienter som skrivs in under hälso-och sjuvådslagen (HSL) och i förekommande fall omhänderta vassa föremål och läkemedel.Personalen känner mycket väl till 2 kapitlet 6 § regeringsformen, enligt vilken alla som vistas i Sverige är grundlagsskyddade mot sådana kroppsliga ingrepp.Men om patienten går med på det så är det ingen kroppsvisitation, då är det bara "genomgång av patientens tillhörigheter", som läkaren uttrycker det.Överläkaren går så långt i sina försök att dölja tilltaget att han uppmanar personalen att ändra i inskrivningsformulär och kalla det ”genomgång av patientens tillhörigheter” i stället för ”kroppsvisitation”. Personalen uppfattar det som att han letar efter kryphål för att kunna göra något som inte är tillåtet.Om det vore tillåtet för var man att kroppsvisitera vem man vill enbart på grund av rädsla eller för att man misstänker att han kan ha föremål på sig som han skulle kunna skada sig själv eller andra med, var i all världen hamnar vi då?Jag undrar: Att byta namn på det förbjudna i tron att det i ett nu förvandlas till någon legitimt, hur långt upp i en rättslig prövning skulle det hålla? Är det som görs okej eller rör det sig om juridiskt övertramp?Tack för hjälpen!
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du har helt rätt i att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot påtvingade kroppsliga ingrepp (kroppsvisitering) enligt 2 kap. 6 § regeringsformen, likväl enligt artikel 8.1 i Europakonventionen. Denna frihet får dock begränsas om det är nödvändigt (2 kap. 20-21 §§ regeringsformen och artikel 8.2 Europakonventionen).Friheten får begränsas när patienter är inlagda och behandlas enligt tvångslagstiftning om syftet är att upprätthålla ordning och säkerhet. Det finns emellertid ingen rätt att begränsa friheten när en patient behandlas frivilligt enligt HSL. Vård enligt HSL ska bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården (2 a § HSL). Vidare ska en patient ges omsorgsfull hälso- och sjukvård varefter varje vårdgivare själv bär ansvaret för att detta efterföljs (6 kap. 1-2 §§ patientsäkerhetslagen).Det verkar som att chefsöverläkarens uppmaning är i strid med våra grundlagstadgade fri- och rättigheter och att begränsningen inte är lagenlig. Beteendet bör uppmärksammas av personalen och en anmälan kan efter samtal med chefsöverläkaren upprättas och skickas in till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Att kalla ingreppet för något annat bör inte tillmätas någon betydelse och bör sålunda ha någon inverkan i den rättsliga bedömningen.Med vänliga hälsningar,

Lagligt med kroppsvisitation vid vård under hälso- och sjukvårdslagen?

2015-11-15 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Det är alltså inte tillåtet att kroppsvisitera någon som frivilligt är inlagd på psyket under HSL, då detta vore ett övertramp på en grundlagsskyddad rättighet.Men min undran är: kan överläkaren på avdelningen ändå beordra kroppsvisitation - trots frivilligt inläggning, trots HSL, trots att avdelningen inte bedriver tvångsvård?
Linda Davidsson |Hej och tack för din fråga!Mycket riktigt är det inte tillåtet med kroppsvisitation under hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Enligt Regeringsformen (RF) är varje medborgare skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång. Detta framgår av 2 kap. 6 § RF. Skyddet kan dock begränsas genom lag, se 2 kap. 20 § 2 p. RF. Så sker exempelvis i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), där det framgår att kroppsvisitation på person får ske vid behov, se 6 § 2 st. LPT. Eftersom de grundläggande mänskliga rättigheterna, som bland annat är skydd mot kroppsvisitation, har begränsats genom 6 § LPT, är det då tillåtet med kroppsvisitation på personer under LPT. Din fråga gäller emellertid kroppsvisitation av personer som vårdas under HSL. I HSL finns inga bestämmelser om kroppsvisitation. Bestämmelsen i 2 kap. 6 § RF har alltså inte begränsats genom HSL och det är därför inte tillåtet med kroppsvisitation av en person som är inskriven under HSL. En överläkare kan alltså inte enligt lag beordra en kroppsvisitation av en person som våras enligt HSL, däremot om personen tvångsvårdas enligt LPT. RF hittar du https://lagen.nu/1974:152.LPT hittar du https://lagen.nu/1991:1128.Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Kroppsvisitering av en patient som vårdas frivilligt

2015-10-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Det påstås att en patient som vårdas frivilligt (HSL) på en avdelning som ger sluten psykiatrisk tvångsvård får kroppsvisiteras. Stämmer det?
Homan Gerami |Hej! Tack för att ni tar del av den juridiska rådgivningen som Lawline ställer till förfogande! Av 2 kap. 6 § regeringsformen (RF) framgår det att var och en i största allmänhet är skyddade mot kroppsligt ingrepp i form av exempelvis kroppsvisitation. Förevarande rättighet kan emellertid begränsas genom lag enligt 2 kap. 20 § RF. I hälso- och sjukvårdslagen finns ifrågavarande inskränkningar ej föreskrivet vilket således innebär att kroppsvisitering av patienter, som bereds frivillig vård, icke är laggill. Om en patient sålunda utsätts för sådana ingrepp finns det fog att påtala detta. Om en patient å andra sidan erhåller vård i enlighet med lag om psykiatrisk tvångsvård (LPT) hade förutsättningarna bedömts annorlunda. Av 6 § LPT framgår det närmare bestämt att patienter som bereds tvångsvård kan kroppsvisiteras såvida det nödgas. I det här fallet är det emellertid ej på tal om tvångsvård och således blir förevarande bestämmelse ej tillämplig. Vänligen,