Patients samtycke till behandling

2016-09-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Det gäller ett medicintekniskt hjälpmedel som används på patienten och endast tillför att en abstrakt risk för vårdpersonal undanröjs.Personalen vill att det används med hänvisning till Arbetsmiljölagen.Patienten (vuxen och normalbegåvad) är inte deras arbetsgivare och säger nej till hjälpmedlet.Vad gäller juridiskt?
Robert Byrde |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk grundlag är var och en gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp, se 2:6 regeringsformen. Med kroppsligt ingrepp avses även läkarundersökningar, smärre ingrepp som vaccinering och blodprovstagning samt liknande företeelser som brukar betecknas med ordet kroppsbesiktning. Skyddet mot kroppsligt ingrepp får endast begränsas genom lag och begränsningar får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Detta innebär att hälso- och sjukvård inte får ges mot någons vilja, dvs. med tvång, om detta inte särskilt framgår av lag.Det framgår även av 4:2 patientlagen samt indirekt av hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen att hälso- och sjukvårdsåtgärder inte får vidtas utan patientens samtycke såvida det inte är reglerat i lag (eg. vissa former av tvångsvård). I förarbetena till hälso- och sjukvårdslagen går att utläsa att patienten i princip har en obegränsad rätt att avstå från behandling. Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter på hälso- och sjukvårdsområdet. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter krävs lagstöd för att vissa typer av hjälpmedel ska få användas mot patientens vilja. Det framgår inte av frågan vilken typ av hjälpmedel det rör sig om, vilket försvårar en noggrannare bedömning. Om du är tveksam kan du kontakta Socialstyrelsen med mer detaljer för att få en exakt bedömning. Med vänlig hälsning,

Socialtjänstlag och hemtjänst

2016-07-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Min fråga:Vår dotter har en neurologisk sjukdom som gör henne gravt handikappad. Hon är sängliggande och behöver mycket hjälp.Hon är beviljad hemtjänst med olika hjälpinsatser, t ex hygien, mat osv. Kommunen anlitar privata utförare av hemtjänst. Besparingar har gjort att utförarna inte anser sig ha tid att utföra alla hjälpinsatser och följdaktligen låter de det vara, t ex dusch. Kommunen har ett uppföljningsansvar som de inte följer utan skyller helt på utföraren. Vart vänder vi oss för att få hjälp med att vår dotter får de hjälpinsatser hon är beviljad när det är så att alla skyller på alla? Kan kommunen bli åtalad för att de inte följer sitt uppföljningsansvar?
Nathalie Byström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 1:1 socialtjänstlagen (2001:453) står det att: Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (https://lagen.nu/2001:453#K1P1S1).Enligt 2:1 socialtjänstlagen ska varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunens uppgift är bland annat att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Deras uppgift är också att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Jag föreslår att ni kontaktar kommunen igen och redogöra för de hjälpinsatser er dotter behöver. Lycka till och ha en fortsatt bra dag!Med vänlig hälsning

Klaga på LVU-vård

2016-05-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min väninnas dotter har på felaktiga grunder fått ett LVU. Jag har känt både mor och dotter sen förskolan. Våra döttrar var/är bästa vänner. Hennes äldsta dotter var den som drog igång allt som nu fyllt 18 år. Har inte hörts igen trots att det framkommit att det mesta var lögn. Mamman motarbetas konstant fr social, dottern får inte komma till tals,ingen psykolog el dyl trots mammans alla försök. Dottern vill hem och har börjat skära sig i armarna. Soc bryr sig inte. Drar in all umgänge samt telsamtal. Soc missköter detta total,lägger till personliga tankar och åsikter. Undanhåller och lägger till viss info(påhitt)på beslut till Förvalträtten som går på deras ord. 1 års tid nu. Vad kan dem göra för att soc granskas och deras sätt att handlägga detta ärendet?!
Josefin Jennerheim |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag är ledsen att höra om din väninnas familjs erfarenheter. De kan vända sig till IVO (inspektionen för vård och omsorg) om de vill framföra klagomål på vården. IVO har tillsyn över socialtjänsten, och har ett ansvar att se till att brister i vården rättas till. Observera dock att IVO inte är skyldiga att utreda ärendet. På denna sida kan ni läsa mer, och det finns även en länk till deras E-tjänst för klagomål. De kan dock inte ändra beslut som fattats av socialnämnden eller domstolen. Som jag förstår din fråga, så har de redan överklagat omhändertagandebeslutet och att Förvaltningsrätten då valde att inte ändra beslutet. Som jag då har sagt kan inte själva beslutet ändras av IVO. Istället får de, om de önskar att överklaga, överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten. Beslut att inskränka rätten att ta emot/föra telefonsamtal kan överklagas till förvaltningsrätten enligt 42 § LVU (lagen om vård av unga). Beslut att inskränka umgängesrätten kan överklagas till förvaltningsrätten enligt 41 § LVU. Hoppas du har fått svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,

Felbehandling på sjukhus

2016-03-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, opererades på ett sjukhus 2005-06 & har fortfarande stora besvär vid ansträngning & det är som öppna ärr som aldrig läker. Svider gör ont.Hur går man tillväga för att anmäla kirurgen, sjukhus plus att stämma dom? Detta kommer aldrig att bli bra säger dom.
Elin Gustafsson |Hej och tack för din fråga till Lawline!Det är jättetråkigt att höra om din situation, och jag skulle råda dig att ta kontakt med sjukhuset där du fått din behandling i första hand. Om något gått fel i vården är vårdgivaren skyldig att utreda vad som har hänt och att vidta åtgärder för att det inte ska inträffa igen. Om du inte är nöjd med personalens förklaring kan du vända dig till verksamhetschefen vid den vårdinrättning där du har blivit behandlad. Mer information om hur du som privatperson går till väga finns här. IVO (inspektionen för vård om omsorg), kan du senare ta kontakt med för att göra en anmälan om dina skador/din felbehandling. Du kan anmäla din vårdskada till IVO genom deras formulär här. Hoppas du fått svar på din fråga, och lycka till!Med vänliga hälsningar,

Vårdpersonals tillgång till patientjournal

2016-09-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Får skolläkaren titta i mitt barns journal (5år) utan att fråga oss föräldrar? Vi har gett lov till skolsyster men INTE till skolläkare.
Robert Byrde |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 1:2 patientdatalagen ska varje journal behandlas så att obehöriga inte får tillgång till den (se här). Enligt 4:1 patientdatalagen får vårdpersonal ta del av dokumenterade uppgifter om patienten endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården (se här). I förarbetena till patientdatalagen kan utläsas att endast en begränsad krets av personalen på exempelvis en vårdenhet behöver ha tillgång till patientens journal i sitt arbete och att respekten för patientens integritet kräver att ingen utanför denna krets får tillgång till journalen. Att gå in i en journal av ren nyfikenhet är alltså inte godtagbart. Det är däremot tillåtet att gå in i en journal inom ramen för sin direkta tjänsteutövning som vårdpersonal.En patient har enligt 8:5 patientdatalagen rätt att få loggutdrag av den elektroniska åtkomst av uppgifter som förekommit (se här). Den som, utan särskilt tillstånd, och som inte ingår i den krets som behöver göra det för vårdarbetet, bereder sig tillgång till en journal gör sig objektivt sett skyldig till dataintrång vilket kan ge upp till två års fängelse, se 4:9 c brottsbalken (här).Det saknas tillräckligt med information för att bedöma huruvida läkaren ingick i kretsen av direkta vårdutövare gentemot ert barn eller inte. Om du är tveksam kan du kontakta Patientnämnden i ditt landsting för vidare bedömning och stöd.Med vänlig hälsning,

Syftet med LVU och möjligheten att överklaga

2016-06-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vad är syftet med LVU?Min dotter har varit "LVU'ad" i 5 månader och har inte fått någon vård än. Hon har inte ens fått prata med en barnspecialist någonsin innan beslutet att hon behövde vård fattades. Soc har t.o.m nekat behövd fysisk vård som hon behövde efter jourfamiljens vanvård av mitt barn. Det finns heller ingen laglig grund för LVU. Mitt barn måste komma hem så jag kan hjälpa henne med hennes traumor orsakade av soc. övergrepp på mitt barn. Vad gör jag?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Syftet med LVU är att samhället ska kunna fullgöra sin skyldighet att alltid kunna tillgodose barn och ungdomar det skydd, vård och den behandling som är nödvändig, se här. Enligt 10§ Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) anses vården påbörjad då den unge placerats utanför sitt eget hem, om din dotter placerats i ett annat hem anses vården därmed påbörjad. Enligt 21§ LVU är det socialnämnden som beslutar när vården ska upphöra, detta ska ske då den unge inte längre är i behov av vård enligt LVU.Då du anser att det inte finns någon laglig grund för LVU kan du möjligen överklaga beslutet. För att ett beslut av en myndighet ska kunna överklagas krävs att beslutet angår dig, att beslutet gått dig emot och att beslutet kan överklagas enligt 22§ Förvaltningslagen (1986:223) (FL). I 41§ LVU finns stadgat i de fall då ett beslut av socialnämnden får överklagas till förvaltningsrätten: Socialnämndens beslut får överklagas hos förvaltningsrätten, när nämnden har1. beslutat om var vården av den unge ska inledas eller beslutat i fråga om att flytta den unge från det hem där han eller hon vistas,2. beslutat i fråga om fortsatt vård med stöd av lagen,3. med stöd av 14 § beslutat i fråga om umgänge eller beslutat att den unges vistelseort inte ska röjas,4. fattat beslut enligt 22 § eller prövat om ett sådant beslut ska upphöra att gälla,5. med stöd av 31 § beslutat i fråga om umgänge, eller6. beslutat i fråga om fortsatt flyttningsförbud. Andra beslut av nämnden enligt denna lag får inte överklagas.Du kan alltså enligt 2 punkten överklaga ett beslut om fortsatt vård med stöd av LVU alternativt enligt 1 punkten om beslut om att den unge flyttas från hemmet. Förutsatt att du är vårdnadshavare bör du kunna överklaga beslutet. Är din dotter över 15 år kan hon även själv överklaga beslutet. Beslutet kan överklagas inom 3 veckor från det att klaganden tagit del av beslutet enligt 23§ FL. Du kan även vända dig till IVO (institutionen för vård och omsorg) som har tillsyn över socialtjänsten vilket innebär att de ska kontrollera att brister och dåliga förhållanden rättas till. IVO kan dock inte ändra ett beslut som en socialnämnd eller domstol har fattat. Du har rätt att vara anonym när du kontaktar IVO men om du vill att IVO ska rätta till något som du inte tycker fungerar måste IVO veta vilken socialnämnd som du avser, se här.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Betydelsen av en patients ålder vid vård enligt LPT

2016-05-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Är det någon skillnad mellan en 17åring och 30 åring ifall hen kommer ifråga för Lpt.
Martin Persson Thurén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En person får omhändertas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) endast om patienten lider av en allvarlig psykisk störning och på grund av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård (sluten psykiatrisk tvångsvård), eller behöver iaktta särskilda villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård (öppen psykiatrisk tvångsvård)(3 § LPT).Vidare gäller enligt 2 a § LPT att tvångsåtgärder vid vård enligt LPT endast får användas om de står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är mindre ingripande åtgärder tillräckliga, skall de användas. Det finns således vissa förutsättningar som ska vara uppfyllda för att det ska bli aktuellt med ett tvångsomhändertagande enligt lagen. Lagen har däremot ingen nedre åldersgräns för omhändertagande. Detta innebär att även ungdomar som uppfyller kraven för omhändertagande i LPT kan omhändertas enligt lagen. När det kommer till barn finns det emellertid en mängd hänsynstaganden som måste beaktas innan man beslutar om vård enligt LPT. Enligt svensk lag och FN:s barnkonvention gäller att barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Detta innebär att myndigheterna bör använda sig av alla tillgängliga medel för att undvika att barnet kommer till mer skada än som är nödvändigt. För att besvara din fråga: Enligt LPT görs ingen skillnad på ålder. Däremot aktualiseras en mängd viktiga hänsynstagande när det handlar om omhändertagande av en person som är under 18 år.

Patientskadeersättning

2016-02-29 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Åkte in till akuten för magbesvär. Läkaren undersökte magen. Lyssnade på mina lungor. Diagnosen jag fick var lunginflammation. Skicka hem mig med penicillin. Tog kontakt med vårdcentralen o dom hitta fel i buken. Har nu fått diagnos muskelknutor i livmodern. Som dom ska operera bort på mig. Vill anmäla honom för fel diagnos. Vill också ha ersättning. Hälsning Maria
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för din fråga!Inspektionen för vård och omsosrg (IVO) ansvarar för tillsynen över hälso- och sjukvården. Deras rekommendation är att man först vänder sig till den avdelning eller mottagning man fick behandlingen. De har en skyldighet att utreda händelser som har medfört eller har kunnat medföra att en vårdskada inträffat och ska vidta nödvändiga åtgärder för att undvika att det sker igen. Detta framgår av 3 kap. 3 § patientsäkerhetslagen. Med vårdskada avses, enligt 1 kap. 5 § patientsäkerhetslagen, lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits. Enligt 3 kap. 8 § patientsäkerhetslagen har vårdgivaren en skyldighet att informera en patient som drabbats av en vårdskada:1. att det inträffat en händelse som har medfört en vårdskada,2. vilka åtgärder som vårdgivaren avser att vidta för att en liknande händelse inte ska inträffa igen,3. möjligheten att anmäla klagomål till Inspektionen för vård och omsorg enligt 7 kap. 10 §,4. möjligheten att begära ersättning enligt patientskadelagen (1996:799) eller från läkemedelsförsäkringen, samt5. patientnämndernas verksamhet.Det ovan nämnda innebär att Du har möjlighet att klaga till IVO enligt 7 kap. 10 § patientsäkerhetslagen och begära ersättning enligt 6 § patientskadelagen. Skadeanmälan kan göras till Landstingens ömsesidiga försäkringsbolag (Löf) som fattar beslut om ersättning ska betalas eller inte. Patientnämnden är en fristående och opartisk instans som ger kostnadsfri hjälp med hur man ska gå tillväga med sina problem och frågor rörande hälso- och sjukvård. De kan Du vända Dig till för rådgivning.Hoppas svaret var till Din hjälp!Med vänliga hälsningar,