Övervägande eller omprövning vid upphörande av vård enligt LVU?

2017-04-03 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vid upphörande av LVU 2§ med övergång till SoL, använder man sig av övervägande eller omprövning till nämnden?
Gustav Wahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 13§ 1st. LVU stadgas att när någon har beretts vård med stöd av 2§ LVU ska socialnämnden minst en gång var sjätte månad överväga om vård enligt LVU fortfarande behövs. Alltså blir svaret på din fråga att man använder sig av övervägande. MVH

Uppföljning på ett lex Maria-ärende

2017-03-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |När vår son föddes begicks en del fel som resulterade i akut kejsarsnick med följden att vår son fick svår syrebrist & låg under minut bevakning & det pratades om CP skada. Han va start & klarade sig bra. Det gjordes en lex Maria anmälan som vi aldrig fått svar på hur det gått. Varför? Vad är sjukvården skyldiga att meddela oss?
Ellinor Book |Hej! Tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga! Om det sker en allvarlig händelse som innebär risk för en patients liv eller riskerar att orsaka ett livshotande tillstånd eller väsentlig funktionsnedsättning, ska en lex Maria anmälas. När en anmälan sker är det den ansvariga läkaren på respektive sjukhus som kan göra anmälan till IVO (inspektionen för vård och omsorg). Om det ska ske en anmälan är dock en bedömning i det enskilda fallet om det rör sig om en lex Maria-situation. Det kan även ske åtgärder på lokal nivå. Om det är en allvarlig situation brukar det dock leda till en anmälan till IVO i form av ett lex Maria-ärende. Vidare ska anmälan vara IVO tillhanda senast 2 månader efter det att vårdskadan skedde. Således är det vårdpersonalen som ska anmäla en vårdskada, i syfte att förbättra patientvården. Om en händelse har rapporterats till IVO ska även patienten eller anhöriga får information om att ett sådan anmälan har gjorts. De ska även få möjlighet att själva beskriva vad som skett med egna ord. Om en anmälan inte har gjorts till IVO (vilket det dock verkar ha gjorts i detta fall) kan patienten eller en närstående till denne göra en egen anmälan till IVO. I dessa fall kan berörda vända sig till patientnämnden is ett landsting eller till IVO direkt. (Se exempelvis denna länk: http://www.ivo.se/for-privatpersoner/klaga-pa-varden/lamna-ett-tips-eller-anmal-ett-klagomal/)När IVO har fått in ett ärende så utreds det utförligt. Det bör dock noteras att det är relativt långa tiden för ärendehantering, så det kan ta mellan 4 månader och 1 år innan besked lämnas. I IVO:s bedömning ska det ske olika utfall, men om IVO skulle komma fram till att en vårdskada har skett uppstigen eller av oaktsamhet kan ärendet tas vidare till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN). HSAN kan i sin tur besluta om olika disciplinpåföljder. Om du undrar över hur ditt ärende går, råder jag dig att ta kontakt med IVO (på exempelvis denna länk: http://www.ivo.se/om-ivo/kontakta-oss/). Jag hoppas att jag med detta har besvarat din fråga! Vänliga hälsningar,

Patientskadeersättning efter nära anhörigs bortgång

2017-02-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej... våran mamma gick bort i våras. Löf har godkänt 46000 kr för sveda o värk o begravning. Är det i te lite pengar för ett dödsfall? Är det värt att överklaga ? På vilka grunder ska vi överklaga ? Sjukhuset gjorde ej allt de kunde vilket löf också ansåg. Med vänlig hälsning, Maria
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Till att börja med vill jag beklaga sorgen, det är naturligtvis en väldigt jobbig upplevelse när en anhörig går bort och att försöka reda i juridiken i en sådan situation är allt annat än lätt, jag ska försöka underlätta det för dig.Patientskadersättningen har ett högsta tak på 200 prisbasbelopp (prisbasbeloppet för 2017 är 44 800 kr) och det avräknas en självrisk på 1/20 prisbasbelopp (2 240 kr för 2017) från det belopp du beräknas få rätt till. När en närstående har dött till följd av skada inom vården kan det berättiga till ersättning för skäliga begravningskostnader och dylikt, ersättning till anhörig för dennes psykiska lidande (sveda och värk) samt förlust av ev. underhåll. Se patientskadelagen 8 § som hänvisar till bl.a. skadeståndslagen 5 kap. 2 § för beräkning av ersättning. Notera också patientskadelagens 9 § som stadgar självrisken.När man gör beräkningar för ersättning av exempelvis sveda och värk så används normalt schablontabeller, detta kan verka omedmänskligt eller orättvist eftersom att mänskligt lidande självklart inte kan uppskattas i pengar på sådant sätt. Men det är för att det ska kunna finnas möjlighet att göra någon form av ekonomisk uppskattning av en skada. Tabellerna som används är som utgångspunkt Trafikskadenämndens tabeller och du kan hitta dem på deras hemsida här.Vad en begravning kan kosta varierar naturligtvis och lagen stadgar därför att ersättning ska utgå för vad som anses skäligt. Detta är något som numera är schabloniserat enligt Svensk försäkring, Personskadekommitténs cirkulär 2/2010. Där stadgas vad som ersätts och vilka schablonersättningar som gäller.När det kommer till psykiskt lidande till följd av nära anhörigs bortgång så brukar den schabloniserade ersättningen ligga på ca 25 000 kronor per närstående (NJA 2000 s. 521). Det är dock inte fråga om ersättning som ska anses täcka upp för vad ett liv är värt, eftersom det är både omöjligt och olämpligt. Ersättningen ska istället till viss del väga upp för det psykiska lidandet som den närstående kan drabbas av efter en närståendes bortgång. Även det är naturligtvis något som i praktiken omöjligen kan uppskattas i pengar, därför tillämpas tabeller.Huruvida du ska överklaga eller ej är omöjligt för mig att svara på eftersom att jag inte har närmare information om närmare omständigheter kring dödsfallet så som psykiska besvär och kostnader därtill. Personligen tycker jag inte att summan du fått godkänd är oskälig (sett till tabellerna och den praxis som finns). Men du bör ha i åtanke att det är svårt att överklaga om det inte finns bevisning för att ytterligare kostnader behöver täckas. Om du vill kontakta en av våra verksamma jurister så kan du göra det här.Hoppas du fick svar på din fråga, om inte är du välkommen att komma in med en ny.Vänligen,

Allmän fråga om dröjsmål vid journalföring inom socialtjänsten

2016-12-13 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vad är oskäligt dröjsmål då man talar om journalföring generellt och socialtjänst i synnerhet
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Då din fråga är väldigt bred och allmän är den dessvärre svår för oss på Lawline att besvara. Om din fråga avser ett specifikt ärende som du har råkat ut för rekommenderar jag därför att du ställer en ny fråga till oss på Lawline och i den frågan redogör för din specifika situation (exempelvis en journalföring inom socialtjänsten som dröjt) varefter en av våra rådgivare kan göra en analys av om dröjsmålet i ditt fall varit oskäligt.Med vänlig hälsning

Sjukdomsspridning

2017-03-27 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Jag har haft frivilligt oskyddat sex med en person - efter att jag sagt att jag inte vill det om hen har fler sexpartners utöver mig ( vi har varit i ett långt förhållande o just brutit upp o jag vet därför att det inte funnits smitta innan). Om det sedan framkommer att personen HAFT fler sexpartners, och jag är rädd att jag fått en sexuell sjukdom. Är det den personen då gjort mot mig olagligt på något sätt?
Amelie Demelew |Hej!Tack för att du väljer att vända dig till Lawline med din fråga.Om jag förstår din fråga rätt så undrar du om det är olagligt att underlåta att meddela sin sexpartner att det kan finnas en risk för att man kan har en könssjukdom som kan överföras.Smittskyddslagen finns för att minska spridningen av sjukdomar som anses extra farliga och räknar upp lite fler än 60 olika sjukdomar, däribland ingår flera könssjukdomar. Enligt 2 kap 1 § smittskyddslagenmåste varje individ iaktta uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder för att förhindra smittspridning. Enligt 2 kap 2 § smittskyddslagen ska också den som har anledning att misstänka att han eller hon bär på en smittsam sjukdom testa sig, för att skydda andra från att bli smittade. Enligt samma paragraf måste den person som vet att han eller hon bär på en allmänfarlig sjukdom lämna information om smittan till andra människor som han eller hon kommer i sådan kontakt med att det föreligger en risk för smittoöverföring.I ditt fall skulle det således strida mot smittskyddslagen om din tidigare partner haft samlag med andra personer och därigenom utsatt sig för en smittorisk och inte testat sig. Har personen testat sig men inte meddelat dig om en eventuell allmänfarlig sjukdom är det således också ett brott.Hoppas du känner att du fått svar på din fråga, om inte får du gärna skriva i kommentarsfältet så kan jag försöka förklara ytterligare.Med vänliga hälsningar,

Klaga på vården

2017-03-14 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hur gör man om man vet att en barnmorska har gjort fel å skickat hem en efter en undersökning då det har förekommit att fostret har bajsat i fostervattnet o denne barnmorska har ändå skickat hem en pch det visar sig 2 veckor senare att det lede till urakut kjesarsnitt å barnet föddes utan att andas å senare fick behandlas i 1 vecka på neonataliska avdelingen.
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om du har synpunkter eller klagomål på vården kan du vända dig till IVO (inspektionen för vård och omsorg). Innan dess borde du i första hand vända dig till mottagningen där ni blivit behandlad. Om något gått fel i vården är vårdgivaren skyldig att utreda vad som har hänt och att vidta åtgärder för att det inte ska inträffa igen. Om du inte är nöjd med personalens förklaring eller bemötande kan du vända dig till verksamhetschefen vid den vårdinrättning där ni har blivit behandlad. Som sagt kan ni även alltid vända er till IVO!Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Kroppsvisitation vid psykiatrisk tvångsvård

2017-02-10 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad som gäller gällande visitation inom Psykiatrisk tvångsvård? Finns det lagar eller regler som anger att kroppsvisitation ska ske vid inläggning? Eller gäller det enbart i vissa fall och situationer? Tacksam för svar
Gustav Wahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I 23§ Lag om psykiatrisk tvångsvård(LPT) stadgas att en patient, om det är nödvändigt, får kroppsvisiteras eller ytligt kroppsbesiktigas för kontroll av att patienten inte innehar sådan egendom som avses i 21§ LPT eller, när det gäller en patient som fått sin rätt att använda elektroniska kommunikationsmedel inskränkt, utrustning som avses i 20a§ LPT. Enligt 23§ 2st. LPT är det chefsöverläkaren som beslutar om kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Vidare stadgas i 23b§ LPT att vårdgivaren får besluta om att alla personer som passerar inrättningen eller avdelningen ska kroppsvisiteras när det gäller en sluten psykiatrisk vårdinrättning med förhöjd säkerhetsklassificering.Alltså är det precis som du antyder att det finns lagar som anger när kroppsvisitation får ske och att det enbart gäller i olika situationer när vissa förutsättningar är uppfyllda. Hoppas att du fick svar på din fråga! MVH

LVU - Vad innebär placering "utanför hemmet"?

2016-12-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej Jag har en fråga kring LVU lagstiftningen. Placering kan inte påbörjas i hemmet står det. Betyder det att vi inte kan placera barn tillsammans med mamma även om mamma själv är placerad i skyddsboende?
Nina Erlandsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 1 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga följer att insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Insatserna ska präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. Det är alltid vad som är bäst för den unge som ska vara avgörande i alla beslut.Av lagens 10 § följer att vården skall anses påbörjad när den unge på grund av ett beslut om omedelbart omhändertagande eller om vård har placerats utanför sitt eget hem.Det framgår inte av din fråga av vilken anledning LVU-lagstiftningen aktualiseras. Om det gäller ett så kallat "miljöfall" då det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas är det viktigt att placering sker utanför ungdomens eget hem. Om det exempelvis skulle vara pappan som utsätter den unge för en påtaglig risk behöver det nödvändigtvis inte innebära att den unge inte kan placeras i ett hem tillsammans med mamman. Sammanfattningsvis kan man säga att så länge ni har den unges samtycke och så länge ett placerande i skyddsboende, tillsammans med mamman, är bäst för den unge bör en sådan placering inte utgöra något problem. Hoppas du fått svar på din fråga.Mvh,