LVU - Vad innebär placering "utanför hemmet"?

2016-12-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej Jag har en fråga kring LVU lagstiftningen. Placering kan inte påbörjas i hemmet står det. Betyder det att vi inte kan placera barn tillsammans med mamma även om mamma själv är placerad i skyddsboende?
Nina Erlandsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 1 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga följer att insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Insatserna ska präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. Det är alltid vad som är bäst för den unge som ska vara avgörande i alla beslut.Av lagens 10 § följer att vården skall anses påbörjad när den unge på grund av ett beslut om omedelbart omhändertagande eller om vård har placerats utanför sitt eget hem.Det framgår inte av din fråga av vilken anledning LVU-lagstiftningen aktualiseras. Om det gäller ett så kallat "miljöfall" då det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas är det viktigt att placering sker utanför ungdomens eget hem. Om det exempelvis skulle vara pappan som utsätter den unge för en påtaglig risk behöver det nödvändigtvis inte innebära att den unge inte kan placeras i ett hem tillsammans med mamman. Sammanfattningsvis kan man säga att så länge ni har den unges samtycke och så länge ett placerande i skyddsboende, tillsammans med mamman, är bäst för den unge bör en sådan placering inte utgöra något problem. Hoppas du fått svar på din fråga.Mvh,

Grundlagsstadgat skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp

2016-09-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Är man skyldig att lämna urinprov för att få åka ut på praktik i skolan bara för att man har åkt fast vid ett annat tillfälle tidigare?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för din fråga!Vad gäller urinprovet stadgas det i 2 kap. 6 § i regeringsformen att var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Med andra ord är huvudregeln inom svensk rätt att man inte kan tvinga någon att t.ex. genomgå en läkarundersökning eller dylikt. Denna bestämmelse torde även ta sikte på lämnande av urinprov. Om jag uppfattat din fråga rätt vill arbetsplatsen där du avser att göra din praktik att du ska lämna ett urinprov för att få praktisera där. Varken en arbetsgivare eller skola kan tvinga dig att lämna ett urinprov, däremot har arbetsplatsen rätt att neka dig en praktikplats om du vägrar att gå med på detta. Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att de inte kan tvinga dig att lämna urinprov, men du får eventuellt vara beredd på att nekas en praktikplats om villkoret för denna är ett lämnat urinprov. Hoppas du är nöjd med svaret!Vänligen,

Vårdpersonals tillgång till patientjournal

2016-09-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej. Får skolläkaren titta i mitt barns journal (5år) utan att fråga oss föräldrar? Vi har gett lov till skolsyster men INTE till skolläkare.
Robert Byrde |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 1:2 patientdatalagen ska varje journal behandlas så att obehöriga inte får tillgång till den (se här). Enligt 4:1 patientdatalagen får vårdpersonal ta del av dokumenterade uppgifter om patienten endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården (se här). I förarbetena till patientdatalagen kan utläsas att endast en begränsad krets av personalen på exempelvis en vårdenhet behöver ha tillgång till patientens journal i sitt arbete och att respekten för patientens integritet kräver att ingen utanför denna krets får tillgång till journalen. Att gå in i en journal av ren nyfikenhet är alltså inte godtagbart. Det är däremot tillåtet att gå in i en journal inom ramen för sin direkta tjänsteutövning som vårdpersonal.En patient har enligt 8:5 patientdatalagen rätt att få loggutdrag av den elektroniska åtkomst av uppgifter som förekommit (se här). Den som, utan särskilt tillstånd, och som inte ingår i den krets som behöver göra det för vårdarbetet, bereder sig tillgång till en journal gör sig objektivt sett skyldig till dataintrång vilket kan ge upp till två års fängelse, se 4:9 c brottsbalken (här).Det saknas tillräckligt med information för att bedöma huruvida läkaren ingick i kretsen av direkta vårdutövare gentemot ert barn eller inte. Om du är tveksam kan du kontakta Patientnämnden i ditt landsting för vidare bedömning och stöd.Med vänlig hälsning,

Syftet med LVU och möjligheten att överklaga

2016-06-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vad är syftet med LVU?Min dotter har varit "LVU'ad" i 5 månader och har inte fått någon vård än. Hon har inte ens fått prata med en barnspecialist någonsin innan beslutet att hon behövde vård fattades. Soc har t.o.m nekat behövd fysisk vård som hon behövde efter jourfamiljens vanvård av mitt barn. Det finns heller ingen laglig grund för LVU. Mitt barn måste komma hem så jag kan hjälpa henne med hennes traumor orsakade av soc. övergrepp på mitt barn. Vad gör jag?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Syftet med LVU är att samhället ska kunna fullgöra sin skyldighet att alltid kunna tillgodose barn och ungdomar det skydd, vård och den behandling som är nödvändig, se här. Enligt 10§ Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) anses vården påbörjad då den unge placerats utanför sitt eget hem, om din dotter placerats i ett annat hem anses vården därmed påbörjad. Enligt 21§ LVU är det socialnämnden som beslutar när vården ska upphöra, detta ska ske då den unge inte längre är i behov av vård enligt LVU.Då du anser att det inte finns någon laglig grund för LVU kan du möjligen överklaga beslutet. För att ett beslut av en myndighet ska kunna överklagas krävs att beslutet angår dig, att beslutet gått dig emot och att beslutet kan överklagas enligt 22§ Förvaltningslagen (1986:223) (FL). I 41§ LVU finns stadgat i de fall då ett beslut av socialnämnden får överklagas till förvaltningsrätten: Socialnämndens beslut får överklagas hos förvaltningsrätten, när nämnden har1. beslutat om var vården av den unge ska inledas eller beslutat i fråga om att flytta den unge från det hem där han eller hon vistas,2. beslutat i fråga om fortsatt vård med stöd av lagen,3. med stöd av 14 § beslutat i fråga om umgänge eller beslutat att den unges vistelseort inte ska röjas,4. fattat beslut enligt 22 § eller prövat om ett sådant beslut ska upphöra att gälla,5. med stöd av 31 § beslutat i fråga om umgänge, eller6. beslutat i fråga om fortsatt flyttningsförbud. Andra beslut av nämnden enligt denna lag får inte överklagas.Du kan alltså enligt 2 punkten överklaga ett beslut om fortsatt vård med stöd av LVU alternativt enligt 1 punkten om beslut om att den unge flyttas från hemmet. Förutsatt att du är vårdnadshavare bör du kunna överklaga beslutet. Är din dotter över 15 år kan hon även själv överklaga beslutet. Beslutet kan överklagas inom 3 veckor från det att klaganden tagit del av beslutet enligt 23§ FL. Du kan även vända dig till IVO (institutionen för vård och omsorg) som har tillsyn över socialtjänsten vilket innebär att de ska kontrollera att brister och dåliga förhållanden rättas till. IVO kan dock inte ändra ett beslut som en socialnämnd eller domstol har fattat. Du har rätt att vara anonym när du kontaktar IVO men om du vill att IVO ska rätta till något som du inte tycker fungerar måste IVO veta vilken socialnämnd som du avser, se här.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Sjukvårdens agerande vid krampanfall

2016-11-26 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hur får sjukvården agera i en situation då man får in en patient som visar tecken på somatisk sjukdom med krampanfall, stigande infektionsvärden och tilltagande förvirring?Får man på grund av den tilltagande förvirringen och misstanke om hallucinationer och vanföreställningar välja att söva ner patienten och lägga denna i respirator för att kunna hantera patienten utan att det finns ett vårdintyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård?
Anton Walfridsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten är att vård ska ges med samtycke och tvångsvård får inte ges utan att förutsättningarna för tvångsvård, enl. exempelvis Lagen om psykiatrisk tvångsvård, är uppfyllda. Dock är det så att om sjukvården inte kan få kontakt med patienten och därför inte kan hämta in samtycke så kan de hämta in hypotetiskt eller presumerat samtycke. Om patienten är medvetslös får akut vård alltid ges enl. Patientlagen 4 kap. 4 §. Om patienten är okontaktbar på grund av hallucinationer eller liknande som du beskriver så ska sjukvården försöka utröna vad patienten hade velat om denne hade kunnat lämna sin uppfattning. Sjukvården ska då göra sin bedömning utifrån tidigare kontakt med patienten, prata med anhöriga och vad patienter generellt vill i samma situation. Hoppas att du fick svar på din fråga, ring oss gärna om någonting var oklart eller om du behöver någon mer hjälp med din situation!Du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Patients samtycke till behandling

2016-09-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Det gäller ett medicintekniskt hjälpmedel som används på patienten och endast tillför att en abstrakt risk för vårdpersonal undanröjs.Personalen vill att det används med hänvisning till Arbetsmiljölagen.Patienten (vuxen och normalbegåvad) är inte deras arbetsgivare och säger nej till hjälpmedlet.Vad gäller juridiskt?
Robert Byrde |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk grundlag är var och en gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp, se 2:6 regeringsformen. Med kroppsligt ingrepp avses även läkarundersökningar, smärre ingrepp som vaccinering och blodprovstagning samt liknande företeelser som brukar betecknas med ordet kroppsbesiktning. Skyddet mot kroppsligt ingrepp får endast begränsas genom lag och begränsningar får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Detta innebär att hälso- och sjukvård inte får ges mot någons vilja, dvs. med tvång, om detta inte särskilt framgår av lag.Det framgår även av 4:2 patientlagen samt indirekt av hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen att hälso- och sjukvårdsåtgärder inte får vidtas utan patientens samtycke såvida det inte är reglerat i lag (eg. vissa former av tvångsvård). I förarbetena till hälso- och sjukvårdslagen går att utläsa att patienten i princip har en obegränsad rätt att avstå från behandling. Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter på hälso- och sjukvårdsområdet. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter krävs lagstöd för att vissa typer av hjälpmedel ska få användas mot patientens vilja. Det framgår inte av frågan vilken typ av hjälpmedel det rör sig om, vilket försvårar en noggrannare bedömning. Om du är tveksam kan du kontakta Socialstyrelsen med mer detaljer för att få en exakt bedömning. Med vänlig hälsning,

Socialtjänstlag och hemtjänst

2016-07-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej!Min fråga:Vår dotter har en neurologisk sjukdom som gör henne gravt handikappad. Hon är sängliggande och behöver mycket hjälp.Hon är beviljad hemtjänst med olika hjälpinsatser, t ex hygien, mat osv. Kommunen anlitar privata utförare av hemtjänst. Besparingar har gjort att utförarna inte anser sig ha tid att utföra alla hjälpinsatser och följdaktligen låter de det vara, t ex dusch. Kommunen har ett uppföljningsansvar som de inte följer utan skyller helt på utföraren. Vart vänder vi oss för att få hjälp med att vår dotter får de hjälpinsatser hon är beviljad när det är så att alla skyller på alla? Kan kommunen bli åtalad för att de inte följer sitt uppföljningsansvar?
Nathalie Byström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 1:1 socialtjänstlagen (2001:453) står det att: Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. (https://lagen.nu/2001:453#K1P1S1).Enligt 2:1 socialtjänstlagen ska varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Kommunens uppgift är bland annat att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden. Deras uppgift är också att svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det. Jag föreslår att ni kontaktar kommunen igen och redogöra för de hjälpinsatser er dotter behöver. Lycka till och ha en fortsatt bra dag!Med vänlig hälsning

Klaga på LVU-vård

2016-05-31 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Min väninnas dotter har på felaktiga grunder fått ett LVU. Jag har känt både mor och dotter sen förskolan. Våra döttrar var/är bästa vänner. Hennes äldsta dotter var den som drog igång allt som nu fyllt 18 år. Har inte hörts igen trots att det framkommit att det mesta var lögn. Mamman motarbetas konstant fr social, dottern får inte komma till tals,ingen psykolog el dyl trots mammans alla försök. Dottern vill hem och har börjat skära sig i armarna. Soc bryr sig inte. Drar in all umgänge samt telsamtal. Soc missköter detta total,lägger till personliga tankar och åsikter. Undanhåller och lägger till viss info(påhitt)på beslut till Förvalträtten som går på deras ord. 1 års tid nu. Vad kan dem göra för att soc granskas och deras sätt att handlägga detta ärendet?!
Josefin Jennerheim |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag är ledsen att höra om din väninnas familjs erfarenheter. De kan vända sig till IVO (inspektionen för vård och omsorg) om de vill framföra klagomål på vården. IVO har tillsyn över socialtjänsten, och har ett ansvar att se till att brister i vården rättas till. Observera dock att IVO inte är skyldiga att utreda ärendet. På denna sida kan ni läsa mer, och det finns även en länk till deras E-tjänst för klagomål. De kan dock inte ändra beslut som fattats av socialnämnden eller domstolen. Som jag förstår din fråga, så har de redan överklagat omhändertagandebeslutet och att Förvaltningsrätten då valde att inte ändra beslutet. Som jag då har sagt kan inte själva beslutet ändras av IVO. Istället får de, om de önskar att överklaga, överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten. Beslut att inskränka rätten att ta emot/föra telefonsamtal kan överklagas till förvaltningsrätten enligt 42 § LVU (lagen om vård av unga). Beslut att inskränka umgängesrätten kan överklagas till förvaltningsrätten enligt 41 § LVU. Hoppas du har fått svar på dina frågor! Med vänliga hälsningar,