Klaga på vården

2017-03-14 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hur gör man om man vet att en barnmorska har gjort fel å skickat hem en efter en undersökning då det har förekommit att fostret har bajsat i fostervattnet o denne barnmorska har ändå skickat hem en pch det visar sig 2 veckor senare att det lede till urakut kjesarsnitt å barnet föddes utan att andas å senare fick behandlas i 1 vecka på neonataliska avdelingen.
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om du har synpunkter eller klagomål på vården kan du vända dig till IVO (inspektionen för vård och omsorg). Innan dess borde du i första hand vända dig till mottagningen där ni blivit behandlad. Om något gått fel i vården är vårdgivaren skyldig att utreda vad som har hänt och att vidta åtgärder för att det inte ska inträffa igen. Om du inte är nöjd med personalens förklaring eller bemötande kan du vända dig till verksamhetschefen vid den vårdinrättning där ni har blivit behandlad. Som sagt kan ni även alltid vända er till IVO!Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Kroppsvisitation vid psykiatrisk tvångsvård

2017-02-10 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej, Jag undrar vad som gäller gällande visitation inom Psykiatrisk tvångsvård? Finns det lagar eller regler som anger att kroppsvisitation ska ske vid inläggning? Eller gäller det enbart i vissa fall och situationer? Tacksam för svar
Gustav Wahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I 23§ Lag om psykiatrisk tvångsvård(LPT) stadgas att en patient, om det är nödvändigt, får kroppsvisiteras eller ytligt kroppsbesiktigas för kontroll av att patienten inte innehar sådan egendom som avses i 21§ LPT eller, när det gäller en patient som fått sin rätt att använda elektroniska kommunikationsmedel inskränkt, utrustning som avses i 20a§ LPT. Enligt 23§ 2st. LPT är det chefsöverläkaren som beslutar om kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Vidare stadgas i 23b§ LPT att vårdgivaren får besluta om att alla personer som passerar inrättningen eller avdelningen ska kroppsvisiteras när det gäller en sluten psykiatrisk vårdinrättning med förhöjd säkerhetsklassificering.Alltså är det precis som du antyder att det finns lagar som anger när kroppsvisitation får ske och att det enbart gäller i olika situationer när vissa förutsättningar är uppfyllda. Hoppas att du fick svar på din fråga! MVH

LVU - Vad innebär placering "utanför hemmet"?

2016-12-04 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej Jag har en fråga kring LVU lagstiftningen. Placering kan inte påbörjas i hemmet står det. Betyder det att vi inte kan placera barn tillsammans med mamma även om mamma själv är placerad i skyddsboende?
Nina Erlandsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av 1 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga följer att insatser inom socialtjänsten för barn och ungdom ska göras i samförstånd med den unge och hans eller hennes vårdnadshavare enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Insatserna ska präglas av respekt för den unges människovärde och integritet. Det är alltid vad som är bäst för den unge som ska vara avgörande i alla beslut.Av lagens 10 § följer att vården skall anses påbörjad när den unge på grund av ett beslut om omedelbart omhändertagande eller om vård har placerats utanför sitt eget hem.Det framgår inte av din fråga av vilken anledning LVU-lagstiftningen aktualiseras. Om det gäller ett så kallat "miljöfall" då det på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas är det viktigt att placering sker utanför ungdomens eget hem. Om det exempelvis skulle vara pappan som utsätter den unge för en påtaglig risk behöver det nödvändigtvis inte innebära att den unge inte kan placeras i ett hem tillsammans med mamman. Sammanfattningsvis kan man säga att så länge ni har den unges samtycke och så länge ett placerande i skyddsboende, tillsammans med mamman, är bäst för den unge bör en sådan placering inte utgöra något problem. Hoppas du fått svar på din fråga.Mvh,

Grundlagsstadgat skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp

2016-09-28 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Är man skyldig att lämna urinprov för att få åka ut på praktik i skolan bara för att man har åkt fast vid ett annat tillfälle tidigare?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för din fråga!Vad gäller urinprovet stadgas det i 2 kap. 6 § i regeringsformen att var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp. Med andra ord är huvudregeln inom svensk rätt att man inte kan tvinga någon att t.ex. genomgå en läkarundersökning eller dylikt. Denna bestämmelse torde även ta sikte på lämnande av urinprov. Om jag uppfattat din fråga rätt vill arbetsplatsen där du avser att göra din praktik att du ska lämna ett urinprov för att få praktisera där. Varken en arbetsgivare eller skola kan tvinga dig att lämna ett urinprov, däremot har arbetsplatsen rätt att neka dig en praktikplats om du vägrar att gå med på detta. Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att de inte kan tvinga dig att lämna urinprov, men du får eventuellt vara beredd på att nekas en praktikplats om villkoret för denna är ett lämnat urinprov. Hoppas du är nöjd med svaret!Vänligen,

Patientskadeersättning efter nära anhörigs bortgång

2017-02-20 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hej... våran mamma gick bort i våras. Löf har godkänt 46000 kr för sveda o värk o begravning. Är det i te lite pengar för ett dödsfall? Är det värt att överklaga ? På vilka grunder ska vi överklaga ? Sjukhuset gjorde ej allt de kunde vilket löf också ansåg. Med vänlig hälsning, Maria
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Till att börja med vill jag beklaga sorgen, det är naturligtvis en väldigt jobbig upplevelse när en anhörig går bort och att försöka reda i juridiken i en sådan situation är allt annat än lätt, jag ska försöka underlätta det för dig.Patientskadersättningen har ett högsta tak på 200 prisbasbelopp (prisbasbeloppet för 2017 är 44 800 kr) och det avräknas en självrisk på 1/20 prisbasbelopp (2 240 kr för 2017) från det belopp du beräknas få rätt till. När en närstående har dött till följd av skada inom vården kan det berättiga till ersättning för skäliga begravningskostnader och dylikt, ersättning till anhörig för dennes psykiska lidande (sveda och värk) samt förlust av ev. underhåll. Se patientskadelagen 8 § som hänvisar till bl.a. skadeståndslagen 5 kap. 2 § för beräkning av ersättning. Notera också patientskadelagens 9 § som stadgar självrisken.När man gör beräkningar för ersättning av exempelvis sveda och värk så används normalt schablontabeller, detta kan verka omedmänskligt eller orättvist eftersom att mänskligt lidande självklart inte kan uppskattas i pengar på sådant sätt. Men det är för att det ska kunna finnas möjlighet att göra någon form av ekonomisk uppskattning av en skada. Tabellerna som används är som utgångspunkt Trafikskadenämndens tabeller och du kan hitta dem på deras hemsida här.Vad en begravning kan kosta varierar naturligtvis och lagen stadgar därför att ersättning ska utgå för vad som anses skäligt. Detta är något som numera är schabloniserat enligt Svensk försäkring, Personskadekommitténs cirkulär 2/2010. Där stadgas vad som ersätts och vilka schablonersättningar som gäller.När det kommer till psykiskt lidande till följd av nära anhörigs bortgång så brukar den schabloniserade ersättningen ligga på ca 25 000 kronor per närstående (NJA 2000 s. 521). Det är dock inte fråga om ersättning som ska anses täcka upp för vad ett liv är värt, eftersom det är både omöjligt och olämpligt. Ersättningen ska istället till viss del väga upp för det psykiska lidandet som den närstående kan drabbas av efter en närståendes bortgång. Även det är naturligtvis något som i praktiken omöjligen kan uppskattas i pengar, därför tillämpas tabeller.Huruvida du ska överklaga eller ej är omöjligt för mig att svara på eftersom att jag inte har närmare information om närmare omständigheter kring dödsfallet så som psykiska besvär och kostnader därtill. Personligen tycker jag inte att summan du fått godkänd är oskälig (sett till tabellerna och den praxis som finns). Men du bör ha i åtanke att det är svårt att överklaga om det inte finns bevisning för att ytterligare kostnader behöver täckas. Om du vill kontakta en av våra verksamma jurister så kan du göra det här.Hoppas du fick svar på din fråga, om inte är du välkommen att komma in med en ny.Vänligen,

Allmän fråga om dröjsmål vid journalföring inom socialtjänsten

2016-12-13 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Vad är oskäligt dröjsmål då man talar om journalföring generellt och socialtjänst i synnerhet
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Då din fråga är väldigt bred och allmän är den dessvärre svår för oss på Lawline att besvara. Om din fråga avser ett specifikt ärende som du har råkat ut för rekommenderar jag därför att du ställer en ny fråga till oss på Lawline och i den frågan redogör för din specifika situation (exempelvis en journalföring inom socialtjänsten som dröjt) varefter en av våra rådgivare kan göra en analys av om dröjsmålet i ditt fall varit oskäligt.Med vänlig hälsning

Sjukvårdens agerande vid krampanfall

2016-11-26 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Hur får sjukvården agera i en situation då man får in en patient som visar tecken på somatisk sjukdom med krampanfall, stigande infektionsvärden och tilltagande förvirring?Får man på grund av den tilltagande förvirringen och misstanke om hallucinationer och vanföreställningar välja att söva ner patienten och lägga denna i respirator för att kunna hantera patienten utan att det finns ett vårdintyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård?
Anton Walfridsson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Utgångspunkten är att vård ska ges med samtycke och tvångsvård får inte ges utan att förutsättningarna för tvångsvård, enl. exempelvis Lagen om psykiatrisk tvångsvård, är uppfyllda. Dock är det så att om sjukvården inte kan få kontakt med patienten och därför inte kan hämta in samtycke så kan de hämta in hypotetiskt eller presumerat samtycke. Om patienten är medvetslös får akut vård alltid ges enl. Patientlagen 4 kap. 4 §. Om patienten är okontaktbar på grund av hallucinationer eller liknande som du beskriver så ska sjukvården försöka utröna vad patienten hade velat om denne hade kunnat lämna sin uppfattning. Sjukvården ska då göra sin bedömning utifrån tidigare kontakt med patienten, prata med anhöriga och vad patienter generellt vill i samma situation. Hoppas att du fick svar på din fråga, ring oss gärna om någonting var oklart eller om du behöver någon mer hjälp med din situation!Du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Patients samtycke till behandling

2016-09-17 i Hälso- och sjukvård
FRÅGA |Det gäller ett medicintekniskt hjälpmedel som används på patienten och endast tillför att en abstrakt risk för vårdpersonal undanröjs.Personalen vill att det används med hänvisning till Arbetsmiljölagen.Patienten (vuxen och normalbegåvad) är inte deras arbetsgivare och säger nej till hjälpmedlet.Vad gäller juridiskt?
Robert Byrde |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk grundlag är var och en gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp, se 2:6 regeringsformen. Med kroppsligt ingrepp avses även läkarundersökningar, smärre ingrepp som vaccinering och blodprovstagning samt liknande företeelser som brukar betecknas med ordet kroppsbesiktning. Skyddet mot kroppsligt ingrepp får endast begränsas genom lag och begränsningar får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Detta innebär att hälso- och sjukvård inte får ges mot någons vilja, dvs. med tvång, om detta inte särskilt framgår av lag.Det framgår även av 4:2 patientlagen samt indirekt av hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen att hälso- och sjukvårdsåtgärder inte får vidtas utan patientens samtycke såvida det inte är reglerat i lag (eg. vissa former av tvångsvård). I förarbetena till hälso- och sjukvårdslagen går att utläsa att patienten i princip har en obegränsad rätt att avstå från behandling. Socialstyrelsen utfärdar föreskrifter på hälso- och sjukvårdsområdet. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter krävs lagstöd för att vissa typer av hjälpmedel ska få användas mot patientens vilja. Det framgår inte av frågan vilken typ av hjälpmedel det rör sig om, vilket försvårar en noggrannare bedömning. Om du är tveksam kan du kontakta Socialstyrelsen med mer detaljer för att få en exakt bedömning. Med vänlig hälsning,