Domsrätt i ett mål om skadestånd där svaranden har hemvist i tredjeland

2016-05-03 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har en dotter som studerar i USA. Hon träffade en kille som hon tyckte om och gifte sig med honom för 1 månad sedan. Nu blev hon sjuk, antagligen könsherpes. Kan hon stämma honom? I USA godtar de inte det men kan hon stämma honom i Sverige eftersom hon är svensk medborgare?
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår det frågor du om din dotter kan väcka talan (i vardagligt tal ”stämma”) mot hennes kille i svensk domstol, vilket är en fråga om s.k. domsrätt. Domsrätt är vad man kallar frågan om svenska domstolar kan ta upp en internationell tvist. En annan fråga är om amerikansk eller svensk lag ska gälla för tvisten.Som jag förstår det har din dotters man ingen koppling till Sverige förutom att han är gift med en svensk medborgare. Den talan som din dotter eventuellt skulle kunna föra mot hennes man är en talan om att han ska ge henne skadestånd.DomsrättI vanliga fall regleras då din situation av EU:s s.k. Bryssel I-förordning från 2012, men eftersom din dotter kommer att behöva väcka talan mot någon som bor i USA gäller de svenska reglerna istället (artikel 6 i 2012 års Bryssel I-förordning). I Sverige bestäms domsrätt genom att 10 kap. rättegångsbalken (1942:740) (hädanefter förkortad RB) tillämpas ”analogt”, vilket innebär att reglerna tillämpas trots att de egentligen inte är tillämpliga.I ditt fall finns två relevanta regler i 10 kap. RB. Den ena är 10 kap. 1 § RB. Översatt till frågan om domsrätt innebär den att svensk domstol har domsrätt om den som din dotter väcker talan mot har hemvist här. Den andra är 10 kap. 8 § RB. Översatt till frågan om domsrätt innebär den att svensk domstol har domsrätt om din dotter åsamkades en skada här, eller om skadehandlingen utfördes här.Som du ser kan din dotter kan inte väcka talan här med stöd av 10 kap. 1 § RB analogt. Hennes man har inte hemvist här. Din dotter kan heller inte väcka talan här med stöd av 10 kap. 8 § RB analogt. Som jag förstår det från din frågan har nämligen både den eventuella skadan och handlingen som orsakade skadan skett i USA. Det kommer då inte vara möjligt för svensk domstol att ta upp din dotters talan.SammanfattningDin dotter kan inte väcka en talan om skadestånd här i Sverige. Att hon är svensk medborgare spelar ingen roll.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du mer hjälp med domsrätt är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Polisförhör

2016-04-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! För inte så länge sen blev jag intagen på förhör hos polisen där jag fick besvara en del frågor. Förhöret pågick dock i flera timmar... Jag undrar därför om polisen verkligen har rätt att hålla kvar mig så länge i samband med ett förhör och vad är meningen med detta egentligen?
Homan Gerami |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline! När polisen genom en anmälan eller spaning fått anledning att misstänka brott finns det naturligen ett behov att förhöra personer som har gjort intressanta iakttagelser eller i övrigt förfogar över information som kan gagna polisutredningen. Förhöret ska i regel pågå i högst sex timmar, men kan såvida synnerlig vikt föreligger förlängas till tolv timmar. Vänligen,

Anmälningsskyldighet

2016-04-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min vän är misstänkt för brott och blev därmed hämtat av polisen. Därefter släppte polisen honom, men han är fortfarande misstänkt. Han har enligt instruktioner anmälningsskyldighet. Vad betyder egentligen det?
Homan Gerami |Hej! Tack för att ni tar del av den juridiska rådgivningen som Lawline ställer till förfogande.Om en person är skäligen misstänkt för brott finns det fog att ålägga vederbörande anmälningsskyldighet vilket praktiskt taget innebär att den misstänkte är skyldig att anmäla sig under vissa tider hos polisen, se 25 kap. 1 § rättegångsbalken.Vänligen,

Jävig domare

2016-04-26 i Domstol
FRÅGA |HejJag undrar om tingsrättens rådmans roll. Kan han/hon:- Kan stoppa något mål från att gå vidare till huvud förhandlingar- Kan man begära att rådmannen bytas ut eftersom man misstänker han/hon inte opartisk.Mvh.Desperat
Sedja Abed Ali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Opartiskhet vid en rättssituation kallas för jäv. Domare kan vara jäviga enligt 4 kap 13 § RB ''Domare är jävig att handlägga mål:1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående;3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare, god man eller förvaltare för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4;6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;8. vid huvudförhandling i brottmål om han före denna huvudförhandling har prövat frågan om den tilltalade har begått gärningen;9. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller10. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet''Domare ska enligt 4 kap 14 § självmant meddela att de är jäviga att handlägga målet, om de inte gör det har part möjlighet att göra gällande att domaren är jävig första gången denne för talan i målet. Vänligen,

Jävig nämndeman?

2016-05-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min son blev utsatt för ett överfall. Han är politiker, bland nämdemännen i tingsrätten satt en politiker från ett annat parti men de två sitter i samma utskott. Är detta inte en jävsituation? Om en rättegång måste göras om pga av jäv måste målsägande vittna/delta igen? Tacksam för svar. Vänligen AR
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Aktuella regler hittar vi i Rättegångsbalken (RB).JävJäv för domare regleras i RB 4:13 och är också tillämplig för nämndemän. I nämnda regel uppräknas tio punkter som kan grunda jäv. Den enda punkt som kan vara aktuell i det fall du beskriver är generalklausulen i punkt 10. Där sägs att ”om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet”. I det fall du beskriver kan det sägas att det föreligger en särskild omständighet. Men det är emellertid inte tillräckligt att din son och nämndemannen sitter i samma utskott för att jäv ska anses föreligga. Att enbart sitta i samma utskott kan inte anses som att din son och nämndemannen är tillräckligt nära knutna till varandra för att rubba förtroendet till nämndemannens opartiskhet.Delta igenRättegångsbalken utgår från att parterna kan höras i bevissyfte. Skulle det gå så illa att en rättegång måste göras om på grund av jäv, kan målsägande bli tvungen att delta ytterligare en gång om det så behövs. Om målsäganden ska höras i bevissyfte kommer han eller hon att kallas till huvudförhandlingen på åklagarens begäran. Målsäganden ska vidare kallas om han eller hon intar partsställning genom att biträda åklagarens ansvarstalan eller för egen skadeståndstalan, se RB 20:14 p.4, 11:5, 45:15 1st, 46:14.Avslutningsvis så torde inte din son behöva oroa sig för att behöva delta i en ny huvudförhandling. Nämndemannen kan knappast anses jävig i den situation du beskriver.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vad har förlikningsbud som avgetts innan stämningen för betydelse för en senare rättegång?

2016-04-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Fråga om förlikningsförslag är till nackdel för KLåt säga:K kräver 50.000 kr av S för fel i fastighet, ersättningen storlek, 50.000 kr, är K medveten om är rejält i överkant, men han vill ha prutmån.S bestrider kravet till fullo.K föreslår 25.000 kr, vilket egentligen är ett rimligt förslag tycker K. Men S tackar ändå nej.Därefter stämmer K S. På hela beloppet, 50.000 kr.Är det i rättegången till nackdel för K att denne tidigare erbjudit en förlikning om 25.000 kr?
Nicole Cai |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Frågan avser ett dispositivt tvistemål där förlikning om saken är tillåten. Enligt omedelbarhetsprincipen får rättens dom bara grundas på vad som framkommit vid huvudförhandlingen, se 17 kap. 2 § Rättegångsbalk (1942:740). Detta innebär att vad parterna sagt vid förberedelse eller i skrifter till rätten inte får beaktas om det inte upprepas vid huvudförhandlingen. När det handlar om dispositivt tvistemål är det dispositionsprincipen som gäller avseende processmaterialet. Rätten ska eller får företa viss processhandling endast på yrkande av ena parten eller båda parterna. Enligt 17 kap. 3 § p. 2 RB får rätten inte grunda domen på andra omständigheter än sådana som har åberopats av part. Sammanfattningsvis kan det mot bakgrund av ovan konstateras att förlikningsbud som avgetts innan stämningen har ingen påverkan för en senare rättegång. Att K tidigare har erbjudit S en förlikning om 25.000kr kommer inte att påverka K negativt i en eventuell senare rättegång. Hoppas att rådgivningen har varit behjälplig.

Vad händer om man inte inställer sig till fängelsestraff i Danmark?

2016-04-29 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Jag har en vän till mig som fick en månads fängelsestraff i Danmark och han tänker inte gå till fängelset så jag undrar om han inte går till fängelset vad kommer att hända OBS han blev dömd i Danmark och han lever i Sverige alltså han är svensk !?
Erik Claeson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om din kompis inte inställer sig för sitt straff i Danmark så kan de danska myndigheterna begära att den svenska polisen ska häkta honom, enligt lagen om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m. 5a §. Han kan då komma att bli överförd till Danmark för att avtjäna sitt straff. Om din kompis inte vill avtjäna domen i Danmark, så kan han begära att få avtjäna den i Sverige istället, enligt 5 § ovanstående lag. Mer information om hur man ansöker om detta finns HÄR.Ifall han blir beviljad att genomför sitt straff i Sverige istället så gäller så ska polisen efter en begäran gjorts av Kriminalvården föra personen i fråga till anstalten om den dömde inte inställer sig till det utdömda fängelsestraffet, vilket framgår av lagen om beräkning av strafftid m.m. 10 § andra stycket . Den enda direkta påföljden ett uteblivande resulterar i i Sverige är dels att man kan bli placerad i häkte under tiden polisen förbereder transport till anstalten i fråga, och att den tid man uteblivit från anstalten läggs till på det planerade slutdatumet för straffet, det vill säga att fängelsestraffet blir lika långt som det först var planerat, enligt lagens 11 respektive 23 §§.Mitt råd till dig är dock ändå att inställa dig vid anstalten vid angiven tidpunkt, så han slipper få polisen skickad efter sig.Jag hoppas detta besvarat din fråga.Med vänliga hälsningar,

Fråga om ombudsersättning och utbildningskrav

2016-04-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar om det är en skälig ersättning per timme på 750 kr för ett ombud i tvistemål.Utöver vill jag veta om du anlitar ett ombud vad behöver denna person ha för utbildningsbakgrund?
Sedja Abed Ali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning för ombud kan variera väldigt mycket beroende på kompetens, byrå och andra faktorer. Det är svårt att säga om priset är lämpligt för just det ombudet det är fråga om. Det finns vissa ombud som har 3000 kr som timarvode, det är med andra ord beroende på många faktorer. Ombudet behöver inte vara utbildat, i Sverige råder inget advokattvång i domstol vilket innebär att även en juridiskt oskolad person har möjlighet att kunna föra sin talan själv. Juridiskt skolade personer kan dock vara att föredra särskilt i mer komplicerade mål, men även i simpla mål. Processen blir smidigare vilket kan förkorta tvistens längd och därmed processkostnaderna. Det finns dock allmänna krav på ombud som anges i RB 12 kap. Om ombudet visar oredlighet, oskicklighet, oförstånd eller annars är olämplig kan ombudet avvisas som ombud, det är ställs dock höga krav för att ett ombud ska avvisas. ett olämpligt ombud kan även komma att ses som vårdslös processföring vilket kan påverka fördelningen av rättegångskostnaderna enligt RB 18 kap. 6 §. Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,