Hur kan de olika instanserna komma till olika slutsatser i exakt samma mål?

2017-11-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Hur kommer det sig att tingsrätten, hovrätten samt högsta domstolen alla kan döma olika i exakt samma mål? Vad gör att hovrätten ser annorlunda än tingsrätten på en dom vad gäller t ex misshandel: tingsrätten kan döma utifrån att någon har använt nödvändigt våld medan hovrätten säger att det inte var befogat med nödvärn. Vad ligger till grund för att samma händelse tolkas så olika utifrån samma lagtext?Mvh
Nina Erlandsson |Hej och tack för din fråga!Jag förstår din fundering... Många gånger kan mål (framförallt brottmål) vara svårare att lösa än vad man vid en första anblick kan tro. Det är nämligen inte alltid det finns solklara bevis för vad som har hänt och inte hänt. Detta innebär i sin tur att det krävs en hel del tolkning för att konstatera att det föreligger så kallad brottsbeskrivningsenlighet mellan den påstådda gärningen och det aktuella brottet. Misshandelsbrottet återfinns till exempel i 3 kap 5 § brottsbalken och föreskriver följande "Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader."Anta att A uppger att denne blivit misshandlad av B. Till bevis för detta finns rättsmedicinska undersökningar och fotografier som visar att A har fått skador i ansiktet. B uppger å sin sida att dessa skador uppkom till följd av att B utövade nödvärn då A hade för avsikt att mörda B. På platsen fanns det inga andra vittnen. Vid en sådan situation har domstolen inget annat att ta hänsyn till än parternas utsagor och de fotografier som visar att A blivit skadad. Här står alltså ord mot ord och det gäller att försöka tolka de olika parternas berättelser. Framstår de som trovärdiga? Stämmer parternas utsagor överens med de skador som uppstått? Domstolen gör så gott de kan för att utröna vad som har hänt och för att ta reda på ifall B kan dömas eller inte. I brottmål finns det ett beviskrav som säger att det måste vara ställt "utom rimligt tvivel" att den tilltalade är skyldig för att denne skulle kunna dömas. Hur man väljer att tolka detta beviskrav i förhållande till det specifika brottet kan skilja sig domare emellan. En domare kanske anser att det räcker med A:s förtroendeingivande berättelse i förening med B:s icke förtroendeingivande berättelse och de skador som finns. En annan domare kanske anser att det inte går att fälla B då ingen vet vad som verkligen har hänt. Av denna anledning kan bedömningarna bli olika i olika instanser trots att det rör sig om samma mål. En annan, starkt bidragande faktor, till att domstolarna kommer till olika slutsatser är att det ofta inkommer nya bevis till de olika instanserna, vilket gör att saken/målen förändras och att bedömningen (med hänsyn till de nya bevisen) kan bli en annan. Hoppas du fått svar på din fråga!Mvh,

Rätt till advokat som betalas av det allmänna och vem som har bevisbörda i brottmål

2017-11-16 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej,Min man har hamnat i en fruktansvärd situation. Han har två söner sedan tidigare, de har fram tills nu bott hos oss varannan vecka (gemensam vårdnad). Pojkarnas mamma har en benägenhet att anmäla min man till sociala när det är något som hon inte får igenom. Det kan vara frågor som rör det växelvisa boendet eller att min man vill att de ska dela lika på barnbidragen eftersom att pojkarna bor lika mycket hos båda. Vid dessa anmälningar så tar hon med sig pojkarna till sociala och säger åt dem att berätta att pappa slår dem. Hon hävdar att min man har slagit barnen under hela deras uppväxt. Alla utredningar har lagts ner, man har aldrig kunnat konstatera att barnen blir slagna. Jag och min man har levt tillsammans i 4 år och har en dotter. Jag vet helt säkert att han inte slår barnen. Ännu en anmälan lagts mot min man, den här gången ledde det till en polisutredning. Min man är nu misstänkt för grov fridskränkning mot båda pojkarna. Sociala tror helt på pojkarnas och mammans berättelser, de har givit mamman och pojkarna ett skyddat boende och min man har inte fått träffa barnen på 10 veckor. Barnen har även blivit förhörda av polisen. De berättar jättehemska historier om våld som ska ha förekommit i vårt hem. Historierna stämmer inte men det kan vi givet vis inte bevisa. Det finns inga vittnen till något våld och inga dokumenterade skador. Nu förbereder vi oss för rättegång. Frågan är hur vi ska göra för att kunna förmedla att min man inte har gjort sig skyldig till brott?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Innan jag går in på din fråga om bevis måste jag beröra din mans rätt att få en offentlig försvarare.För grov fridskränkning föreskrivs (https://lagen.nu/1962:700#K4P4aS1) att straff kan utdömas lägst nio månaders fängelse till högst sex års fängelse.Detta gör att din man har rätt till en offentlig försvarare enligt 21 kap. 3 a § rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K21P3aS1). Vad din man måste göra är att begära att få en offentlig försvarare, detta görs med störst framgång till domstolen där målet ska tas upp. Ni kan alltså ringa dem och säga att din man är misstänkt för grov fridskränkning och att han vill ha en offentlig försvarare.En offentlig försvarare är en advokat (enligt 21 kap. 5 § rättegångsbalken) och kommer hjälpa er att tillvarata er rätt. Denna försvarare kommer att få betalt av staten enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken. Ni måste alltså inte betala för den advokaten.Om bevisningDu säger i din fråga att ni förbereder er för rättegång. Då du inte förklarat om det gäller frågan om vårdnad till barnen eller om rättegången gäller brottsmisstankar mot din man så antar jag att det är det senare, alltså brottsmisstankar mot din man.När det kommer till brottmål i Sverige så är det åklagaren, eller den som väckt enskilt åtal, som har bevisbördan i Sverige.Vad det betyder är att det är upp till åklagaren att visa att ni begått ett brott. Detta betyder att ni som misstänkt inte behöver göra någonting för att bevisa er oskuld utan det är helt upp till åklagaren att bevisa att de saker de påstår har hänt faktiskt har hänt, notera dock att om åklagaren lyckas bevisa tillräckligt mycket så att det går att döma ut straff kan ni behöva förklara åklagarens bevisning (http://svjt.se/svjt/2017/653). Gällande i ert mål så verkar det som om det finns viss sorts bevisning och det är vittnesmål från barnen. Det verkar inte finnas några dokumenterade skador eller andra utomstående personer som kan vittna om våldet. Det sätter domstolen i en märklig situation. Å ena sidan så verkar det finnas flera vittnesmål till händelsen i form av barnen, men det verkar kunna förklaras av påverkan av deras mamma. Att det inte finns annan bevisning gör att det blir svårare att finna er man skyldig för brott.Jag kan tyvärr inte säga huruvida din man kommer dömas för brott, ej heller ta reda på exakt vilken bevisning åklagaren lagt fram då jag inte vet målnummer och det ligger utanför mitt uppdrag. Men en allmän försvarare jag skrivit om ovan kan hjälpa er med allt detta.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan jag åka fast när jag felaktigt erkänt ett brott?

2017-11-15 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om man inte har gjort en sak men man skrev tilla en person att man hade gjort de fast jag har 4 vittnen att jag inte gjorde de kan jag åka fast ändå?
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom svensk rätt används fri bevisvärdering och fri bevisprövning enligt 35 kap 1 § rättegångsbalken. Det betyder att all form av bevisning får läggas fram och att det sedan är upp till domstolen hur man värderar den. Det är därför svårt att på förhand veta hur domstolen kommer att bedöma särskilda bevis. Det är åklagaren som bär bevisbördan och det betyder att det är åklagaren som ska bevisa att du är skyldig till brott. För att få en fällande dom så ska åklagaren presentera tillräckligt stark bevisning för att nå upp till beviskravet "bortom rimligt tvivel". Det ska vara ställt bortom rimligt tvivel att den tilltalade har begått brottet. Ett skriftligt erkännande från din sida, ett erkännande som du dessutom har tagit tillbaka är troligtvis inte tillräckligt med bevisning för att det ska vara ställt "bortom rimligt tvivel", särskilt inte om du har motbevisning i form av vittnen. Det är som sagt svårt at sia om på förhand. Har åklagaren någon annan bevisning så kommer det skriftliga erkännandet tillsammans med övrig bevisning att ligga till grund för domstolens avgörande.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Rättegångsfel och tingsnotarier

2017-11-13 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har ett ärende där det visade sig att Tingsnotarie som avgjorde målet utan huvudförhandling inte var behörig att göra så enligt Hovrätten. Tingsrätten bröt mot 18§ förordningen 1996:381 och 18§ första stycket 12 tingsrättinstruktionen jämfört med 42 kap. 18§ första stycket 2-4 rättegångsbalken. Hovrätten har undanröjt tingsrättens dom och återförvisat målet till tingsrätten för fortsatt behandling. Vad menas med detta? skall allt tagas om från början eller skall det i den nya förhandlingen medräknas allt gammalt material som låg som underlag för den domen. I det nya ärendet konstatera jag att även här har man tillsatt en tingsnotarie att leda inledande förhör, vem som skall leda förhandlingarna framöver vet jag inte. Jag är rädd för att tingsrätten gör samma fel igen, samt att man av prestige kommer att behandla ärendet på samma sätt som första gången genom att använda sig av de gamla handlingarna och känna sig trampade på tårna av hovrätten. Jag har begärt muntlig förhandling samt inlämnat en genstämning i ärendet. Käranden i första målet har begärt att avgöra målet på handlingarna. Vad är rätt eller fel i målet. Jag skulle helst vilja att målet flyttades till annan tingsrätt då jag inte litar på att den gamla domen inte kommer att påverka målet med anledning av att tingsrätten inte vill bli trampade på tårna när man så uppenbart bryter mot rättegångsreglerna och vad som gäller för denna typ av mål.
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rättegångsbestämmelser finns i rättegångsbalken (RB).Tingsnotariers möjlighet att avgöra målInledningsvis ska de bestämmelser som är tillämpliga kort redogöras för. Som du nämner får tingsnotarier avgöra vissa typer av mål enligt förordningen med tingsrättsinstruktion. En tingsnotarie får avgöra mål enligt 42 kap. 18 § 1 stycket 2-4 punkten RB (18 § förordning med tingsrättsinstruktion). En tingsnotarie får alltså meddela tredskodom, meddela dom i anledning av talan som medgivits eller eftergivits samt stadfästa förlikning (42 kap. 18 § 1 stycket 2-4 punkten RB).Vad menas med att hovrätten undanröjer tingsrättens dom?Hovrätten ska undanröja tingsrättens dom om det har förekommit ett rättegångsfel i tingsrätten (50 kap. 26 § RB). Att förevarande mål avgjordes av en tingsnotarie är exempel på ett sådant rättegångsfel.Undanröjandet av tingsrättens dom innebär att tingsrättens avgörande fråntas sin giltighet genom beslut av hovrätten. Målet blir återförvisat till samma tingsrätt som först meddelade avgörandet för ny prövning. Detta betyder att det sker en ny prövning av materialet. I den nya prövningen är materialet desamma som i den tidigare domen. Det sker alltså en ny prövning av samma material, dvs. av yrkanden, grunder osv. En tingsnotarie får ansvara för handläggningen av vissa typer av mål (18 § förordning med tingsrättsinstruktion). Det är därför möjligt att en tingsnotarie får ansvara för handläggningen av förevarande tvistemål. Om det är fråga om ett förenklat tvistemål (1 kap. 3d § RB) kommer målet att avgöras av en domare. Det finns regler om när en domstol kan döma i ett mål i 1 kap. 3a § RB. Eftersom rättegångsfelet inte hänför sig till själva handläggningen utan till att tingsnotarien inte var behörig att döma i målet, kommer förmodligen inte den nya handläggningen att skilja sig från hur den tidigare handläggningen gick till. Det är dock viktigt att notera att själva prövningen förmodligen görs av en domare. Rätt till muntlig huvudförhandlingEtt mål får avgöras utan huvudförhandling endast då huvudförhandling inte behövs med hänsyn till utredningen i målet och inte heller begärs av någon av parterna (42 kap. 18 § 1 stycket 5 punkten RB). En part har således en absolut rätt att till huvudförhandling. Vidare avgöras tvistemål normalt sett inte på handlingarna om muntlig bevisning åberopats. I så fall måste förutsättningar för bevisupptagning utom huvudförhandling vara uppfyllda (se exempelvis 36 kap. 19 § RB).Kan man begära att målet upptas i annan tingsrätt?Enligt huvudregeln ska tvisten tas upp i den domstol i den ort där svaranden har sin hemvist (10 kap. 1 § RB). Ett genkäromål tas upp av den rätt som upptagit huvudkäromålet (10 kap. 14 § 2 stycket RB).En kärande och svarande kan dock komma överens om att tvisten ska tas upp vid annan domstol (10 kap. 16 § RB). Om käranden inte samtycker till detta kan målet inte flyttas till annan tingsrätt. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline! Med vänlig hälsning

Kan ett utländskt vittne dömas för mened i Sverige?

2017-11-16 i Vittna
FRÅGA |Kan en utändsk medborgare som vittnar i svensk domstol dömas för mened?Exempel: Käranden, utländska medborgare från land som Sverige inte har utlämningsavtal med, kallar vittne från hemlandet som i domstol begår mened/medvetet ljuger om faktiska förhållanden. Vittnet är mor till käranden. Kan modern dömas enligt svensk lagstiftning?
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din första fråga om en utländsk medborgare som vittnar i svensk domstol kan dömas för mened är ja. Domstolen i det land där ett brott har begåtts har rätt att handlägga målet, detta kallas för territorialitetsprincipen och framgår även av 2 kap 1 § brottsbalken som stadgar att "För brott som begåtts här i riket dömes efter svensk lag".Svaret på din andra fråga i exemplet som du ger är dock nej. För att kunna begå mened måste du ha ljugit under vittnesed. Ett vittne som är närstående till någon av parterna, i rakt upp- eller nedstigande led, behöver inte avlägga vittnesed och vittnar därför inte under det straffansvar som annars följer, 36 kap. 3 § rättegångsbalken. En mor som vittnar i ett mål där hennes son är kärande vittnar inte under straffansvar eftersom hon inte kommer avlägga någon vittnesed.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Vad innebär rättegång bakom stänga dörrar?

2017-11-15 i Domstol
FRÅGA |Hej! Min storebror råkade ut för att bli rånad och grovt misshandlad, rättegång sker snart, Men det är stängda dörrar, pga att en av dom målsägande begärde att det skulle va stängda dörrar, Vad exakt innebär det? Får jag som syster komma in? Båda parterna är under 18 men båda är över 15. Tacksam för svar!
Charlotta Nermark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att du undrar vad det innebär att en rättegång hålls bakom stänga dörrar. Regler för hur rättegångar går till finns i Rättegångsbalken. I Sverige är huvudregeln att rättegångar är öppna för allmänhetenI Sverige är huvudregeln att domstolsförhandlingar är offentliga, vilket innebär att en rättegång är öppen för allmänheten och vem som helst får sitta med som åhörare. (RB 5:1) Ibland görs det undantag från huvudregeln och rättegången hålls istället bakom stängda dörrar (ibland kallat lyckta dörrar). Det innebär helt enkelt att dörrarna till rättegångssalen är stängda och att allmänheten därmed inte har tillträde. När en rättegång hålls bakom stängda dörrar kan därför inte vem som helst vara åhörare. Det är istället endast domstolen och parterna som får vara i rättssalen. Detta innebär rent generellt att om rättegången hålls bakom stängda dörrar kan du inte närvara. Det finns dock en möjlighet för domstolens ordförande att, när särskilda skäl föreligger, tillåta att även annan person än parterna får närvara vid stängda dörrar. (RB 5:3) Den bestämmelsen syftar dock i första hand på föräldrar eller nära anhöriga till den tilltalade. Du kan vända dig till domstolen om du har frågor om beslutet om stängda dörrar och möjligheten att närvara. Kontaktuppgifter till domstolen kan du hitta på Sveriges domstolars hemsida. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Måste man stämma någon skyndsamt då man reklamerat fel i vara som säljaren inte medgett?

2017-11-14 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har reklamerat en vara köpt enligt köplagen. Säljaren accepterar inte det fel jag anser varan vara behäftad med så jag måste stämma honom för att få kompensation/prata med jurister för att se om de kan hjälpa med förlikning Köplagen ställer krav på att reklamation ska göras inom viss tid men vad gäller för mig nu? Eftersom säljaren inte accepterat reklamationen då han inte tycker varan är behäftad med fel -finns det något krav på att jag skyndsamt stämmer honom eller kan jag vänta med det?Tack för er tid
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det krav på reklamation som finns i köplagen gäller bara den första reklamation som du redan har gjort. Det är viktigt att man underrättar säljaren om eventuella fel i god tid så att säljaren exempelvis har en chans att avhjälpa (laga) detta. Eftersom du redan i rätt tid påpekat att det är fel på varan har du gjort säljaren medveten om att du inte är nöjd med varan och gett hen en chans att åtgärda detta. Kravet på reklamation är därmed uppfyllt.Precis som du skriver kan du stämma säljaren i tingsrätt om du tycker att det är fel på varan och säljaren inte går med på dina krav. Det finns inga krav på att detta måste ske skyndsamt, som det gör med reklamationen. Så länge du gjort den första reklamationen korrekt och informerat säljaren att du anser att det är fel på varan och vad detta består i har du uppfyllt "din del" av detta.Du måste alltså inte skynda och skicka iväg stämningsansökan så fort du kan utan kan vänta ett tag. Det kan till exempel vara bra att först påpeka för säljaren att du tänker lämna in en stämningsansökan om hen inte uppfyller dina krav, ibland fungerar detta avskräckande och säljaren kanske går med på att komma överens med dig för att slippa ta det till domstol och riskera höga kostnader. Tänk dock på att det ofta är en fördel att stämma så fort som möjligt ur bevissynpunkt. Ju närmare något ligger i tiden, desto mer bevis finns det oftast och desto bättre minns parterna olika avtal, händelser och samtal vilket gör det lättare för domstolen att ge en korrekt dom.Behöver du hjälp med upprättande av stämningsansökan rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Anslutningsklaga. Vad är det?

2017-11-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad är en anslutningsklaga?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline. När en tilltalad överklagar exempelvis tingsrättens dom till hovrätten så brukar åklagaren också välja att överklaga domen anslutningsvis. När åklagaren gör detta så kallar man det för att hon eller han "anslutningsklagar".Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh