Ersättning av kostnader för advokat

2018-01-16 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Kan vi kräva ersättning för advokatkostnader som uppkommit i samband med att vi överklagat ett negativt besked på ett förhandsbesked om bygglov. Vi har nu även fått prövningstillstånd i Svea Hovrätt med vårt ärende. Frågan är alltså om vi skulle vinna ärendet i Svea Hovrätt kan vi då begära att Kommunen som är vår motpartbetalar våra advokatkostnader. Dessa uppgår i dagsläget till ca 50 000:-
Oxana I |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om rättegångskostnader i tvistemål hittar vi i rättegångsbalken (RB) 18 kap. Huvudregeln är att den förlorande parten ska ersätta rättegångskostnaderna för den vinnande parten (18 kap. 1 § RB). Detta gäller förutsatt att den vinnande parten har yrkat om ersättning av rättegångskostnader innan handläggningen avslutats (18 kap. 14 § RB). Det som ersätts i de fall den vinnande parten har yrkat om ersättning är bland annat arvode och ombud (18 kap. 8 § RB). I ert fall är det era advokatkostnader.Om ni yrkar ersättning för era rättegångskostnader och vinner målet, så blir kommunen således skyldig att ersätta era kostnader i samband med rättegången.Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Avslutad förundersökning och körkortstillstånd

2018-01-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej för några månader sen så hade jag förhör med en polis om misstänkt narkotikabrott innehav. Han visade upp meddelanden mellan mig och langaren och swish betalningar. Han tog inte blodprov eller urinprov heller. Han var övertygad om att jag köpt narkotika men jag nekade och sa att jag inte mindes. Idag 13/1/2018 fick jag brev igen som säger Brott: innehav genom flertal tillfällen köpt narkotika. Sen står det att en förundersökning har genomförts och att jag har rätt att yttra mig innan 2018/2/2. Vad betyder detta? Att jag redan är dömd för brottet eller? Och kommer jag kunna ta körkort ens jag är 19 år och har gjort allt förutom teoriprovet och uppkörningen just nu.
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!FörundersökningenEn förundersökning inleds när det finns anledning att anta att ett brott har begåtts, detta framgår av 23 kap. 1 § rättegångsbalken. Förundersökningen har som syfte att utreda om brott har begåtts, vem som har begått brottet och om det finns tillräckliga skäl för åklagaren att väcka åtal. Att en förundersökning har genomförts innebär inte att du redan har dömts för brottet utan enbart att den utredning som har genomförts har slutförts. Enligt 23 kap. 18 a § rättegångsbalken har du rätt att ta del av förundersökningen när den har slutförts, du kan även begära komplettering av förundersökningen om det är något som du tycker fattas. Detta rättighet är även något som framkommer i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR) och då framför allt i artikel 6.3 b i EKMR där det framgår att den som är misstänkt för brott har rätt att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. Genom att du får möjlighet att gå igenom förundersökningen och yttra dig över den och hur du ställer dig till brottsmisstankarna så får du veta vad polis och åklagare har för bevisning o.s.v. och du kan därigenom förbereda ditt försvar. Att få framträda i domstol och försvara dig mot anklagelser som riktar sig mot dig är din mänskliga rättighet, artikel 6 i EKMR och det är endast domstolen som kan döma dig för brott. Det finns dock vissa undantag som har med strafförelägganden att göra, detta kommer jag dock inte beröra närmare här.KörkortNär man ska ta körkort krävs det att man har fått ett körkortstillstånd från Transportstyrelsen. Transportstyrelsen prövar om man ska få ett tillstånd och de gör då en bedömning om man är lämplig för att ta körkort enligt 3 kap 2 § körkortslagen, och hänsyn tas då bland annat till noteringar i belastningsregistret. Just narkotikabrott kan tyda på att man inte är pålitlig i nykterhetshänseende, vilket är ett kriterium som Transportstyrelsen bedömer. Om man har en notering i belastningsregistret kan det leda till att Transportstyrelsen beslutar om en så kallad spärrtid, enligt 3 kap 9 §. Denna spärrtid kan vara mellan en månad till tre år, och under spärrtiden kan man alltså inte ta körkort. Efter spärrtidens slut kan man på nytt ansöka om körkortstillstånd, varpå Transportstyrelsen gör en ny bedömning. Har man fått ett körkortstillstånd kan detta återkallas om man inte längre uppfyller kraven.Om du inte har hunnit ta ditt körkort finns alltså en risk att ditt körkortstillstånd återkallas om du döms för brottet. Då kommer en eventuell spärrtid beslutas, men hur lång tid spärrtiden i så fall varar beror på flera omständigheter, något som är svårt att bedöma här. Transportstyrelsen behöver dock inte återkalla ditt körkortstillstånd.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline.Med vänliga hälsningar

Att förhindra en straffrättslig process

2018-01-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan jag avstyra en rättegång? Min exman anklagas för misshandel och jag vill avstyra rättegången.
Daniel Shin |Hej och tack för att du vänder dig till oss!Om din exman är anklagad för misshandel handlar det om ett brott enligt brottsbalken. Även om du är målsägande i fallet är det alltså en åklagare, som representerar staten, som för talan om misshandel mot honom. Det innebär att processen är en sak mellan staten och din exman, där du alltså inte kan förhindra den på något sätt. Det du som målsägande däremot kan göra är att dra tillbaka ditt eventuella skadeståndskrav mot din exman. Du kan även vägra att vittna mot honom, ifall ditt vittnesmål är avgörande för bevisningen.Något tydligt svar kan jag dessvärre inte ge, utöver att du inte har möjlighet att stoppa rättegången. Jag hoppas du fick svar på din fråga.

Envarsgripande

2018-01-09 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |jag undrar runt envarsgripande, tycker det är väldigt viktigt att använda i vårt samhälle idag. jag vill gärna ha så utveklade och förklade svar som möjligt. skriv gärna ner paragrafer och kapitel på varje fråga.·Vad är envarsgripande?·Vilka får utföra envarsgripande? vuxna? mideråriga? Eller vem som helst? ·Vilka tillfällen får det användas vid? Får det användas mot te.x verbala hot?·Vad ska man göra på plats vid envarsgripande? ·Vad ska man säga/göra för att hålla kvar personerna.·Vad för slags (våld) får man använda? I olika sitivationer?·Vad ska man göra för att hålla kvar personen?·Vad får man lov att göra om personen helt enkelt bara går vidare?·Vad får man göra om personen yttrar våld emot dig eller andra?·Hur ska man te.x förklara sitevationen för hen/dem?·Vad är bästa sätt att förklar för 112(polisen) när man ringer och när dem kommer dit?·Vad ska/måste polisen göra när dem kommer till plats?·te.x vid ett enklare brott som verbala hot, Vad måste dem göra? får dem bara släppa personen?
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad är ett envarsgripande och vem får utföra det?Ett envarsgripande är en rättighet som envar (det vill säga vem som helst) har att i vissa situationer gripa personer som begått brott (se 24 kap. 7 § rättegångsbalken).När får ett envarsgripande utföras? Ett envarsgripande får utföras när det har begåtts ett brott där fängelse kan följa och att personen påträffas på bar gärning eller flyende fot. Man får också gripa en person som är efterlyst för brott. Den gripne ska sen skyndsamt överlämnas till närmaste polisman. Det krävs alltså att fängelse finns med i straffskalan för det brott som har begåtts. Du nämner exempelvis verbala hot. Beroende på vad som sägs kan det klassas som antingen olaga hot (se 4 kap. 5 § brottsbalken), ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken) eller förolämpning (5 kap. 3 § brottsbalken). Av dessa brott har olaga hot och ofredande fängelse i straffskalan och ett envarsgripande kan därför göras. För att ett envarsgripande ska kunna genomföras vid en förolämpning, krävs att brottet är grovt. Det krävs också att det med viss säkerhet kan sägas att personen som grips verkligen har begått ett brott. En viss osäkerhet kan tillåtas, men man bör inte "chansa" om det råder osäkerhet om brott har begåtts av personen i fråga (se exempelvis NJA 1978 s. 67 där en bil träffades av en sten när den åkte under en bro. Stenen hade kastats av någon i ett pojkgäng. Föraren såg inte vem som kastade stenen, men fann senare en av pojkarna. Föraren grep då pojken. HD dömde sedan föraren till ofredande eftersom han inte med tillräcklig säkerhet visste att pojken hade kastat). Det måste även vara på bar gärning eller att gärningspersonen är på flyende fot. Det är alltså ett krav på ett visst tids- och rumsmässigt samband mellan brott och gripande. Detta kan jämföras med ovanstående praxis, med stenkastning på bilen. Föraren ansågs i det fallet inte ha påträffat pojken på bar gärning eller flyende fot. I exempelvis RH 2009:20 godtogs att en väktare grep en man först 10 minuter efter det att han sett en person stjäla ett par skor. Hänsyn togs då till att väktaren hela tiden haft gärningspersonen inom synhåll. Hovrätten framhävde dock att godtagbara skäl måste föreligga för att inte genast konfrontera en gärningsperson. Den gripne måste sedan skyndsamt överlämnas till polis. Detta är för att frihetsberövandet ska bli så kort som möjligt. Polisen ska därför kontaktas direkt. Tänk också på att reglerna i rättegångsbalken om gripande inte får användas på den som är under 15 år (se NJA 1978 s. 67). Det finns dock en möjlighet att ändå gripa en person under 15 (se 35 § lagen om unga lagöverträdare). Våldsanvändning vid envarsgripande? När man använder envarsgripande får man vissa befogenheter som regleras i polislagen. Man har rätten att använda försvarligt våld (se 29 § jämfört med 10 § i polislagen). Ett första steg bör därför vara att informera personen om på vilka grunder man har rätt att gripa den och försöker få personen att frivilligt stanna kvar. Skulle personen gå med på detta får inget våld användas. Man brukar även prata om behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Dessa säger att nödvändigt våld får användas för att den gripne ska kunna lämnas till polis och att den minst ingripande åtgärden ska väljas (behovsprincipen). Våldet måste också stå i proportion till nyttan av gripandet (proportionalitetsprincipen). För mindre allvarliga brott, ex snatteri, så får endast en mycket begränsad våldsanvändning användas, om ens det.Vid våld mot dig har du rätt till nödvärn (24:1 brottsbalken)Praktiska aspekter: Frågorna du ställer om de praktiska delarna vid själva ingripandet har inget rätt svar. Du måste exempelvis inte säga något speciellt eller göra något speciellt vid ingripandet. Det kan däremot vara bra att förklara varför du griper personen och på vilka grunder. Detta är för att personen ska veta vad som pågår, annars kan personen uppleva det som att du begår ett brott mot honom/henne. Skulle personen försöka gå därifrån kan du ha en rätt att hålla kvar personen på platsen, vilket kan ses som en typ av våldsanvändning. När du ringer polisen får du förklara situationen. Vad som har hänt, vilket brott som har begåtts och att du har gjort ett envarsgripande. Polisen kommer sen att ta över situationen och antingen ta med personen på förhör eller genomföra ett förhör på plats. Allt beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Något som är viktigt att komma ihåg är att du själv riskerar sanktioner för ett olovligt envarsgripande. Du kan riskera att dömas till ofredande (4 kap. 7 § brottsbalken), olaga frihetsberövande (4 kap. 2 § brottsbalken) eller misshandel (3 kap 5 § brottsbalken). Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533-300 04.Vänligen,

Får målsäganden ta del av förundersökning?

2018-01-16 i Förundersökning
FRÅGA |offret vill ta del av den misstänktes förundersökningsmaterial då offret misstänker att denne ljuger.Den misstänkte får ju tillgång till offrets material men hur får offret veta vad som den misstänkte svarat.Är ju av stor betydelse att få veta om en förundersöknings läggs ner på grund av lögner som kanske kan motbevisas om offret får veta om det. Ska ju också kunna motiveras vid en överklagan och då måste offret veta vad som den misstänkte sagt
Louise Sundström |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline.Som huvudregel är alla allmänna handlingar offentliga, vilket följer av offentlighetsprincipen. Det finns dock vissa regler om sekretess som kan begränsa rätten att ta del av allmänna handlingar, vilket i praktiken betyder att de inte får lämnas ut till allmänheten. När det gäller förundersökningar kan det under vissa förhållanden föreligga förundersökningssekretess. I sådana fall får förundersökningsmaterialet inte lämnas ut. Förundersökningssekretess föreligger exempelvis om det antas att ett utlämnande kan försvåra eller skada utredningsarbetet eller rättsprocessen. I vissa fall kan det råda förundersökningssekretess även efter det att åklagaren har beslutat att lägga ner förundersökningen, vilket alltså innebär att målsägandens rätt att ta del av förundersökningsmaterialet kan begränsas även då. Detta enligt 18 kap 1§ offentlighet- och sekretesslagen.Sekretess gäller dock inte mot den som är part i ärendet utan denne har som utgångspunkt rätt till insyn, vilket innebär att materialet kan få lämnas ut till denne även om det egentligen råder sekretess, se 10 kap 3§ offentlighet- och sekretesslagen och 23 kap 18§ rättegångsbalken. Dessvärre är målsäganden inte part i målet under förundersökningsstadiet, vilket i sin tur betyder att denne inte heller har rätt till partsinsyn i förundersökningsmaterialet och kan få materialet utlämnat till sig på den grunden.Hoppas att detta besvarar din fråga. Om du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Förundersökning ringa stöld

2018-01-14 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, Jag blev tagen av en väktare utanför butiken för ringa stöld av ett borr, värde 119 kr. Jag är 28 år gammal och sldrig gjort något olagligt i hela mitt liv. Jag hade ingen avsikt att stjäla, betalade mina övriga grejer i kassan, var tankspridd helt enkelt och stressad då jag handlade på lunchen... sa hela tiden att jag var tankspridd och att jag råkat lägga borret i höger jackfickan. Väktaren hävdar att jag ljög och att de fångat mig på film, väktaren tillade polis och gjorde en anmälan. Polisen kom och var tillmötesgående, vi gjorde ett förhör på plats utan advokat där jag nekade till brott och förklarade samma sak, de tog anteckningar. De sa att någon kommer kontakta mig från polisen/åklagaren. Vad händer nu? Hur lång tid tar det? De pratade om dagsböter om jag blir dömd, vilket de hävdar jag troligtvis blir då väktaren vill vittna... jag har en inkomst på ca 30 000 kr i månaden och inga barn. Vad tror ni händer och hur ska jag gå vidare? Tack på förhand
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I och med att en anmälan om brott har upprättats så kommer det fattas beslut om en förundersökning ska inledas, 23 kap. 1 § rättegångsbalken. Förundersökning kallas den undersökning som syftar till att undersöka om något brott har begåtts, vem som i sådana fall har begått det och om det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal, 23 kap. 2 § rättegångsbalken. Det som kommer hända härnäst är alltså att polis eller åklagare fattar beslut om det ska inledas en förundersökning eller inte. Du kommer bli kontaktad vare sig förundersökning inleds eller inte. Hur lång tid detta kommer ta går inte att svara på, men generellt kan sägas att andra brott som föranleder strängare straff och som innefattar frihetsberövade personer har förtur och utreds mer skyndsamt. Om en förundersökning inleds, om ett åtal väcks och om du senare döms för brott så kan följande sägas om påföljd. För ringa stöld är stadgat lägst böter och högst fängelse i sex månader, 8 kap. 2 § brottsbalken. Ringa stöld är vanligen ett bötesbrott och det ska mycket till för att döma någon till fängelse. Ett exempel när man kan dömas till fängelse för ringa stöld är om man har återfallit liknande brottslighet ett flertal gånger tidigare. Du är tidigare ostraffad, vilket gör att en eventuell påföljd med största sannolikhet kommer att bestämmas till dagsböter. Storleken på dagsböter bestäms utifrån dina inkomstförhållanden. Om en åklagare väljer att väcka åtal så kommer du få chansen att berätta din syn på saken i en rättegång. Då kommer du kunna berätta hur du upplevde situationen, alltså att du inte hade något tillägnelseuppsåt utan att du var tankspridd. Sedan kan sägas att det inte är du som ska bevisa att du är oskyldig, utan bevisbördan ligger på åklagaren som måste kunna bevisa att du har begått brott för att du ska kunna fällas till ansvar. Jag hoppas att du har fått lite klarhet i din situation, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline.Med vänliga hälsningar

När har man rätt till en offentlig försvarare?

2018-01-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag har blivit misstänkt för drograttfylleri och ringa narkotikabrott, eget bruk, vilket jag inte är skyldig till. Jag har begärt offentlig försvarare, då jag har aspergers syndrom och inte klarar att gå på förhöret på egen hand. Tingsrätten har nekat mig en offentlig försvarare och då jag lever på försäkringskassan och knappt går runt kan jag inte själv betala för det. Vad kan jag göra?
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ska en offentlig försvarare förordnas?Rätten till offentlig försvarare regleras i 21 kap. 3a § rättegångsbalken (RB).Enligt första stycket i paragrafen ska en offentlig försvarare förordnas om den misstänkte begär det och är anhållen eller häktad eller om det är fråga om ett brott, för vilket det inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i sex månader (21 kap. 3a § 1 stycket RB).Drograttfylleri (4 § lagen om straff för vissa trafikbrott) och ringa narkotikabrott (2 § narkotikastrafflagen) förskriver båda högst 6 månaders fängelse och uppfyller således inte kravet på att minimistraffet ska vara 6 månaders fängelse. Du omfattas således inte av första stycket (21 kap. 3a § 1 stycket RB).Det finns dock tre andra situationer där en offentlig försvarare ska förordnas (21 kap. 3a § 2 stycket RB). Dessa är:1. om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till utredningen om brottet,2. om försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som skall väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening, eller3. om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör.Utgångspunkten för domstolens bedömning om offentlig försvarare ska förordnas är alltid om försvarare överhuvudtaget behövs med hänsyn till målets beskaffenhet. Domstolen gör en bedömning i det enskilda fallet och beaktar målets beskaffenhet utifrån processuella synpunkter. Vidare beaktas den misstänktes personliga förutsättningar att klara av sitt försvar på egen hand. Vilka omständigheter beaktar domstolen?I det följande kommer jag att redogöra för olika omständigheter domstolen har att beakta enligt ovanstående lista.Med utgångspunkt i den första punkten som nämner utredningen om brottet, bedöms den misstänkte normalt kunna föra sin talan själv om det handlar om enklare mål, exempelvis trafikbrott med böter i straffskalan, även om muntlig bevisning förekommer. När det gäller skriftlig bevisning, exempelvis analysbevis i mål om rattfylleri, föranleder detta sällan att en offentlig försvarare förordnas.Den andra punkten nämner fall där en försvarare behövs med hänsyn till att det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det finns anledning att döma till annan påföljd än böter eller villkorlig dom eller dessa i förening. Offentlig försvarare kan förordnas när det råder osäkerhet om vilken påföljd som ska väljas, för att vara säker på att de relevanta omständigheterna kommer fram. Detta kan även vara fallet för enklare mål. Om det inte föreligger någon egentlig tveksamhet vid påföljdsvalet ska dock ingen offentlig försvarare förordnas om det inte behövs av andra skäl.Enligt den tredje punkten kan offentlig försvarare förordnas om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden. Exempel på detta är mycket hög ålder, psykisk eller allvarlig fysisk sjukdom, nedsatt syn eller hörsel eller annat allvarligt handikapp. Vad kan du göra?Förutsatt att du har framfört att du har asperger symtom, har möjligen domstolen gjort bedömningen att din diagnos inte utgör ett sådant skäl som gör att du har rätt till en offentlig försvarare. Vad du kan göra är att argumentera varför du är i behov av en offentlig försvarare och utveckla dessa argument med hänsyn till ovanstående tre punkter. Det är också viktigt att komma ihåg att om du skulle förordnas en offentlig försvarare och dömas för brottet blir du, beroende på din inkomst, vanligen skyldig att betala hela eller delar av statens kostnader för den offentlige försvararen. I regel är den tilltalade dock inte skyldig att betala mer än vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen (31 kap. 1 § 3 stycket RB).Jag hoppas att du fick vägledning i vilka bestämmelser som är relevanta för dig. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

Juridiskt ombud i tvistemål

2018-01-08 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min bror har fått kallelse till tingsrätten som svarande i en tvist om vårdnad om barn. Hans ex fru vill ha ensam vårdnad om barnen. 1. Kan jag vara juridisk ombud för honom?2. Vad händer i tingsrätten? Kan man föra talan där eller måste alla skrivelser besvaras skriftligen innan målet?
Jennie Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En vårdnadstvist är en typ av tvistemål. Det finns två olika typer av tvistemål, indispositiva och dispositiva. De flesta tvistemål är dispositiva, vilket innebär att parterna kan förlikas. Familjemål (så som en vårdnadstvist) är i de flesta fall indispositiva. I dessa typer av mål har staten ansetts ha ett sådant intresse att parterna inte kan låtas avgöra tvisten själva. Ett sådant intresse kan exempelvis vara att tillvarata barnets bästa. Vem kan vara ombud? Bestämmelserna om ombud finns i rättegångsbalkens 12 kap. när det rör sig om tvistemål. Det finns vissa kvalitetskrav på ett ombud, så som redbarhet, insikter och tidigare verksamhet (se 12 kap. 2 § rättegångsbalken). Dessa krav beaktas av rätten självmant och prövningen ska ske vid rättegångens början. Det finns inga tvång på att det ska vara en advokat eller jurist, utan det är de grundläggande kraven som gäller. Med redbarhet menas att personen, som ska utses till ombud, inte själv exempelvis har dömts för någon grövre brottslighet. Med insikt avses både juridiska insikter och insikter i det specifika målet. Ombudet bör alltså ha någon for av juridisk kunskap. Med tidigare verksamhet menas erfarenhet inom domstolsväsendet och annan erfarenhet som kan vara av betydelse i målet. Ombudet behöver även behärska det svenska språket, inte vara underårig, stå under förvaltarskap enligt föräldrabalken eller vara satt i konkurs. Uppfyller du dessa krav kan du vara juridiskt ombud för din bror. Vad händer i tingsrätten vid ett tvistemål? Rättegången i ett tvistemål är uppdelad i förberedelse och huvudförhandling. Förberedelsen består av två delar, en skriftlig och en muntlig. För att se hur en rättegång går till rekommenderar jag Sveriges domstolars hemsida. Förberedelse: http://www.domstol.se/Tvist/Forberedelsen/ Huvudförhandling: http://www.domstol.se/Tvist/Rattegang-i-tingsratten/Om du vill ha mer rådgivning så kan du ringa vår kostnadsfria telefonrådgivning på 08-533-300 04.Vänligen,