Dubbelbestraffning?

2017-07-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vad som gäller om X fått indraget körkort och sedan åker fast för ratt/drograttfylleri? Är det att anse som dubbelbestraffning? Vad är egentligen skillnaden mellan art. 4.1 sjunge tilläggsprotokollet i europakonventionen och art. 50 i stadgan? Tacksam för svar!
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att X tidigare har fått sitt körkort indraget och sedan åker fast för drograttfylleri vid ett annat tillfälle, och att du undrar om det skulle vara dubbelbestraffning att straffa X för drograttfylleri när hen redan har fått sitt körkort indraget. Både artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och artikel 50 i EU:s rättighetsstadga ger uttryck för rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott. Denna rättsliga princip som kallas res judicata hittar vi även i 30 kap 9 § Rättegångsbalken, där det stadgas att den tilltalade inte får dömas två gånger för samma gärning. Av avgörande betydelse är alltså om brottet för vilket X fått indraget körkort och drograttfylleriet kan anses utgöra samma gärning. Eftersom jag tolkar det som att dessa två händelser skett separat torde de därför inte utgöra samma gärning och det föreligger således inget hinder mot att döma X även för drograttfylleri. Av artikel 4.1 framgår att ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat. Enligt artikel 50 får ingen lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i unionen. I artikel 4.1 talas det alltså om samma stat medan artikel 50 har en koppling till unionen, vilket ger artikel 50 ett mer vidsträckt geografiskt tillämpningsområde än artikel 4.1.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan domstol välja att inte pröva åtal?

2017-07-21 i Domstol
FRÅGA |Kan domstolen säga nej att åtal väcks när åklagaren bedömer att det finns tillräckligt med bevisning för att den misstänkte ska kunna bli dömd?Domstolen kan ju döma fallet genom en förhandling, min fråga är om domstolen kan säga nej till att "ta emot begäran om åtalet"?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Det är åklagaren som beslutar om ett mål ska gå till domstol. Om åtalet väcks av person med behörighet och det inte finns andra rättegångshinder så kan domstolen inte välja att inte pröva målet, utan ska då utfärda stämning och pröva målet i domstol, rättegångsbalken 45:8-9. Hoppas du fått svar på din fråga!

Har ett ex rätt att begära tillbaka pengar som hen lagt ut på mat, resor och liknande?

2017-07-20 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Om personerna X och Y varit i ett förhållande med varandra, och Y under tiden för förhållandet betalat majoriteten av kostnaderna för mat, resor, hotellbesök och dylikt, kan Y i efterhand kräva X på pengar för detta? Inga avtal har ingåtts som säger att X ska betala tillbaka, utan tvärtom har Y under hela tiden för förhållandet vidhållit att hen betalar av fri vilja och att X aldrig kommer behöva ge hen pengar. Det finns skriftliga bevis att Y sagt att X inte behöver ge Y pengar. Om Y väljer att ge ärendet till Kronofogden och X bestrider detta, vad är chansen/risken att X förlorar i tingsrätten mot denna bakgrund? Tacksam för hjälp.
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Som framgår nedan är mitt svar ytterst kortfattat. Om du önskar ha fortsatt dialog kring det hela är du välkommen att publicera en kommentar, alternativt skicka ett mejl till macus.backstrom@hotmail.comBaserat på de upplysningar du lämnat bedömer jag det som uteslutet att Y skulle kunna vinna framgång med att väcka en tingsrättstalan. Det faktum att X har dokumentation som påvisar att det inte rört sig om lånetransaktioner är naturligtvis positivt för hen. I en eventuell domstolsprocess är det dock Y som ska bevisa att det faktiskt rört sig om lån (X är alltså inte skyldig att bevisa motsatsen).I avsaknad av formella lånehandlingar eller annat underlag (exempelvis mejl) som utvisar att Y har rätt bör det vara omöjligt för hen att vinna gehör i domstol. Rekommendationen till X blir således att bestrida anspråket och, om Y inte besinnar sig, i godan ro invänta tingsrättsförhandling. Väl där har X, när talan väl avslagits, rätt till ersättning för rättegångskostnader (vilket varierar beroende på hur stort det ekonomiska anspråket varit). Med vänlig hälsning,

Handläggning av småmål

2017-07-17 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Förenklat mål / småmål ?Kan man få en genomsnittlig uppskattning av rättegångs kostnaderna i sådana fall ?Gäller ärekränkning/ hets mot folkgrupp, genom att bli kallad nazist/ rasist och skrika heil Hitler och göra upprepade Hitler hälsningar.Mvh
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline! När det rör sig om ett förenklat tvistemål, ett så kallat ”småmål”, kan den som ”vinner” få ersättning för:1. rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme, 2. ansökningsavgift eller tilläggsavgift, 3. resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud, 4. vittnesbevisning, 5. översättning av handlingar. Det är således en ganska begränsad risk i att använda sig av småmål, i förhållande till vanliga tvistemål. Ett brottmål i sig kan inte handläggas som ett ”småmål”, däremot kan ett överlämnande av enskilt anspråk från ett brottmål överlämnas. Det enskilda anspråket fungerar ungefär som skadestånd för kränkning i det härfallet. Det är svårt att säga vilket av brotten det skulle kunna vara utan att veta mer omständigheter kring fallet. Ställ gärna en ny fråga på vår hemsida med mer information om du vill att vi tittar på detta också. Hoppas du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Om rättens beslut att släppa gärningsmannen i väntan på dom talar för att gärningsmannen kommer att bli frikänd

2017-07-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev utsatt för en grov misshandel i år. Gärningsmannen blev häktad men släppt från rättegång i väntan på dom. Han gjorde en liten sinnes undersökning i häktet men ska ska i sin frihet göra en stor sådan. Betyder detta att han kommer att frikännas. Åklagaren sade att man hade omfattande bevisning mot honom men valde ändå att släppa honom på fri fot efter rättegången. Talar det för en friande dom?
Anna Hovstadius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är svårt att ge ett säkert svar på huruvida rätten släppte gärningsmannen på grund av att hen troligtvis kommer att bli frikänd. Å ena sidan kan det till viss del tala för en friande dom, men rättens beslut kan även bero på andra omständigheter som till exempel gärningsmannens ålder. Då jag inte har tillgång till omständigheterna i situationen kan jag inte ge ett närmare svar än så.________________________________________________________________________________________________________Med vänlig hälsning,

Jag har blivit stämd, kan jag be om att få strafföreläggande?

2017-07-21 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!Jag har blivit stämd och kallad till tingsrätt.Jag har nekat till brott (stöld) Kan jag nu gå till åklagare och se om man kan få straffläggande????
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan få ett strafföreläggande istället för en dom vid tingsrätt när åklagaren utfärdat stämning. Bestämmelser om strafföreläggande hittar du i Rättegångsbalkens (RB) 48 kap. Ett strafföreläggande innebär att den misstänkte får tillfälle att inom en viss tid godkänna ett bötesstraff som åklagaren utfärdat istället för stämning, 48 kap 2 § RB. Det innebär alltså att den misstänkte erkänner brottet och godtar det straff som åklagaren finner lämpligt 48 kap 9 § RB. Nekar den misstänkte till brottet och därmed inte godkänner strafföreläggandet väcker åklagaren istället åtal och domstolen prövar frågan. Det är åklagaren som beslutar om strafföreläggande om denne finner det lämpligt, och det är alltså inget som du kan be om att få. I ditt fall är det så att åklagaren redan har utfärdat stämning, vilket ju innebär att åklagaren har beslutat att strafföreläggande inte är aktuellt. Dessutom är ett godkännande av ett strafföreläggande utan verkan sedan åklagaren utfärdat stämning, 48 kap 12 § RB. Det innebär att du tyvärr inte längre har någon möjlighet att få något strafföreläggande utan får låta tingsrätten pröva frågan.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Ersättning till privat försvar

2017-07-20 i Rättegångskostnader
FRÅGA |hej,jag har anlitat en privat juridisk ombud i ett brottmål (inget f skatt), som är juriststudent. Vad är en skälig ersättningssumma som staten kan ge mig för att täcka ombudets kostnader, om jag nu blir frikänd?vad utgår man ifrån? taxa? per timme? per kvart? hur räknar man ut det?tacksam för svar!mvh
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som huvudregel gäller att det bara är ett ombud som förordnats som offentlig försvarare som får ersättning av staten. Men det stämmer som du säger att om du frikänns i ett mål där åklagaren för talan och du inte har offentlig försvarare, har du rätt till viss ersättning för de kostnader du haft för försvaret. I en ganska ny dom från Högsta domstolen (NJA 2015 s. 62) har de sagt att det som huvudregel är rimligt att gå på timkostnadsnormen i mindre omfattande mål. Det är dock inte säkert att ni får ersättning. Domstolen tittar på om det var befogat med att anlita en privat försvarare i målet, om det är skäligt att ha spenderat antalet timmar som söks ersättning för och gör en bedömning från fall till fall. Timkostnadsnormen för den som inte är godkänd för F-skatt, exklusive moms, är 1021 kr nu under 2017. Under vissa förutsättningar kan även din hemförsäkring täcka vissa kostnader i och med försvarskostnader. Jag råder dig att kontakta dem och annars följa timkostnadsnormen för tiden som är arbetad. Hoppas du fått lite mer klarhet i din fråga! Med vänlig hälsning,

När ska rätten förordna en försvarare för den tilltalade?

2017-07-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej har fått en stämelse och kallelse till tingsrätten. På kallelsen står det även att dommaren inte tycker jag behöver en försvarare!! Vad menar dom med det??
Karolina Larsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätten ska förordna en offentlig försvarare enligt 21:4 RB. Vad som krävs för att rätten ska förordna en tilltalad en försvarare framgår av 21:3-3 b RB. Av 3 § framkommer det att den tilltalade vid talans förberedelse och utförande må företrädas av en försvarare. Huvudregeln är därmed att rätten kan välja huruvida de anser att den tilltalade ska företrädas av en offentlig försvarare. I 3 a och 3 b §§ föreskrivs situationer då rätten ska förordna en försvarare. De situationer som räknas upp i dessa paragrafer är tillfällen när brottet den tilltalade begått har ett så högt straffvärde eller om den tilltalade kan tänkas få strängare påföljd än villkorlig dom eller böter. Sammanfattningsvis har rätten i din situation därmed gjort en bedömning att de situationer som beskrivs i 21:3a-3b inte föreligger i ditt fall och att du därmed inte är i behov av en offentlig försvarare. Det hindrar däremot inte dig att själv utse en försvarare. Har du fler frågor är du välkommen att höra av dig i kommentarsfältet nedan.Med vänliga hälsningar