Rätt till muntlig förhandling i hovrätten?

2017-02-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man har rätt (om man begärt det) att få vara med personligen i förhandlingar inför domsbeslut i hovrätten avseende ett överklagande? Har för mig att det finns reglerat i någon europakonvention om mänskliga rättigheter. Tacksam för svar.
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I rättegångsbalken, som innehåller de flesta processreglerna för allmänna domstolar, föreskrivs inte något krav på muntlig förhandling i hovrätten. Utgångspunkten är istället att rättegångsförfarandet är skriftligt. Av 52 kap. 11 § rättegångsbalken (här) framgår dock att rätten får besluta om muntliga förhör på lämpligt sätt om det är nödvändigt för utredningen i målet. Sådana förhör brukar i praktiken hållas vid en muntlig förhandling, vilket innebär att 52 kap. 11 § rättegångsbalken har en avgörande betydelse för om en muntlig förhandling ska hållas i hovrätten.Precis som du skriver i din fråga, finns det dock även internationella regler som kan förhindra hovrätten från att avgöra mål enbart på handlingarna. Den konvention som du nämner brukar i dagligt tal kallas Europakonventionen, men i formell mening bär den det tämligen invecklade namnet Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Konventionstexten kan du hitta på Europarådets hemsida.I art. 6 Europakonventionen regleras rätten till en rättvis rättegång. Europadomstolen, som har i uppgift att kontrollera att konventionen efterlevs av de länder som har ratificerat den, har tolkat art. 6 så att den ska anses innefatta en rätt till en muntlig förhandling. Enligt domstolen kan dock en mindre strikt standard accepteras i en överklagandeinstans om en offentlig förhandling har hållits i underinstansen. Det som är avgörande för om en muntlig förhandling krävs enligt även i överklagandeinstansen är karaktären på de frågor som ska behandlas i rättegången. Till exempel anses den tilltalade ha rätt till en muntlig förhandling om parterna har olika uppfattningar om sakförhållandena. Den tilltalades rätt till muntlig förhandling måste dock avgöras genom en individuell bedömning i varje fall. Ju mer ställs på spel för den tilltalade under rättegången, desto mer sannolikt är det att en muntlig förhandling måste hållas även i hovrätten.Kort sammanfattat finns det alltså en rätt till muntlig förhandling enligt Europakonventionen. Denna rättighet är dock inte ovillkorlig, utan det måste avgöras från fall till fall om den överhuvudtaget föreligger. Avgörande för bedömningen är framför allt behovet av en förhandling för att utreda sakförhållandena, samt omfattningen av de konsekvenser som kan drabba den tilltalade till följd av domslutet.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Förutsättningar för häktning

2017-02-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om en person (20år) är skäligen misstänkt för sexuellt tvång och straffskalan för det ligger på max 2år. Måste personen nödvändigtvis bli häktad i väntan på dom? Eller finns det skäl att inte häkta och vad skulle de vara i sådana fall?
Hanna Lindsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Regler om häktning finner du i 24 kap. Rättegångsbalken (RB). Frågan om en misstänkt person ska häktas beror bland annat på straffskalan och misstankegraden. Skäligen misstänkt är den lägre misstankegraden. För att häkta en person som är skäligen misstänkt krävs att det är av synnerlig vikt att personen häktas i avvaktan på utredning. I det fall som du beskriver, är alltså utgångspunkten att personen inte ska häktas, 24 kap. 3 § RB.I takt med utredningen kan brottsmisstanken gå upp till sannolika skäl misstänkt. När en person är på sannolika skäl misstänkt för ett brott som kan ge minst 1 års fängelse kan personen häktas om det föreligger fara för att personen flyr, förstör bevis eller fortsätter sin brottsliga verksamhet, 24 kap. 1 § RB. Sammanfattningsvis kommer personen troligen inte att häktas. Om misstankegraden går upp till sannolika skäl misstänkt (till exempel på grund av starkare bevisning) kan personen häktas, men då krävs att det föreligger en av de tre risker som jag beskrivit ovan.Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Allmänna grunder för husrannsakan

2017-02-21 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Krävs det juridiskt underlag för att polis ska få göra husrannsakan, liknande USAs "warrant"? På vilka grunder får detta göras på annars?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att svara enkelt på din fråga, så ja, alla former av tvångsmedel kräver ”juridiskt underlag” för att få tillämpas. Vad gäller husrannsakan finns det två olika typfall; reell och personell. Den reella husrannsakan innebär att polis bereder sig tillträde till hus, rum eller förvaringsställe för att söka efter föremål som kan tas i beslag för att hitta bevis. För att en sådan ska vara aktuell krävs skälig misstanke om att brott med fängelse som påföljd har begåtts. Polisen får även bereda sig tillträde till platsen där brottet begåtts för att beslagta föremål eller om det finns synnerlig anledning att anta att föremålet finns någon annanstans, även gå till andra platser. Den personella husrannsakan innebär att polis istället hämtar en person som ska frihetsberövas, hämtas till förhör, kroppsbesiktigas eller kroppsvisiteras. Detta sker i normalfallet hos den eftersökta personen, men om det finns synnerlig anledning att anta att personen finns någon annanstans, får även detta ske. Med synnerlig anledning avses här att man har en konkret omständighet som påvisar att polisen kan förvänta sig att hitta personen på den specifika platsen. Som huvudregel ska beslut om husrannsakan fattas av polisens undersökningsledare, åklagare eller av en domstol. Om beslutet om husrannsakan inte kan vänta, får även en polisman fatta beslutet. Ovanstående regleras i rättegångsbalkens 28 kapitel. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen! Med vänlig hälsning,

Bevisvärdering och åklagares objektivitet

2017-02-16 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Om jag går runt i en affär och tänker handla något men inte gör det utan tänker gå till nästa butik och så börjar det pipa när jag väl går ut, jag förstår ju inte vad som hade hänt men så blev man tagen av personalen och vakt i ett rum där de började kolla fickor och väskan. Då dem hittar ett halsband jag inte var medveten om, var säker på att det var någon annan som hade stoppat i den i min ficka utan att jag visste om det. Har blivit kallad till polisförhör på grund av detta vad kan jag göra för att försvara mig, liksom dom måste ju kolla övervaknings kamerorna för att se att det jag säger är sant. Hur ska jag försvara mig mot detta på polisförhöret?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige gäller att det är upp till åklagaren att bevisa att du har begått ett brott och inte tvärtom. D.v.s. det är inte upp till dig att bevisa att du inte har begått det som åklagaren påstår. I Sverige gäller vidare så kallad "fri bevisvärdering". Detta betyder kortfattat att domstolen (domarna) efter att rättegången är slut kommer att värdera bevisningen och komma fram till vad de anser är bevisat. Det krävs således ingen särskild form av bevisning (t.ex. bildbevis eller dylikt) för att fälla någon för ett brott. Innan ett åtal väcks (dvs innan man som misstänkt hamnar i en rättegång) ska en förundersökning hållas. Regler om detta finns i 23 kap rättegångsbalken. Enligt 23:4 ska en förundersökning bedrivas objektivt och åklagaren har skyldighet att se till bevis som talar både mot och för att du är skyldig. Om du påstår att det finns övervakningsfilmer torde åklagaren således ha en skyldighet att försöka kolla på dessa. Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Möjlighet att få hjälp med köständer genom rättshjälp

2017-02-22 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej! Jag har hamnat en entreprenadtvist (privatperson vs. entreprenadfirma) och har anlitat en advokatfirma men timarvodet är alldeles för kostsamt i längden, försäkringsbolaget täcker inte upp helt. Finns det något billigare sätt? Kan man ansöka om att få en advokat tilldelad av tingsrätten för en standardiserad rättshjälpstaxa?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om man hamnar i en tvist kan man få hjälp med kostnaderna som uppstår på två sätt:1. Genom sitt försäkringsbolag om man har rättsskydd i sin försäkring.2. Genom rättshjälp som regleras i rättshjälpslagen (se lagen här).Rättshjälp innebär kort sagt att staten hjälper dig att betala dina kostnader.Rättshjälp får ges till en person som till exempel hamnat i en domstolstvist om de allmänna förutsättningarna för rättshjälp är uppfyllda (6-8 §§). Till exempel får personen som ansöker om rättshjälp inte ha ett ekonomiskt underlag som överstiger 260 000 kr. För att ta fram det ekonomiska underlaget beräknar man summan av årsinkomst, förmögenhet, skulder och försörjningsbörda (38 §). I frågan så uppfattar jag det som att du redan har en försäkring med rättsskydd som du utnyttjat och då kan du tyvärr inte ansöka om rättshjälp. Rättshjälp får inte beviljas om personen har en rättsskyddsförsäkring som omfattar den uppkomna angelägenheten (9 §). I ditt fall förutsätter jag att din försäkring omfattar tvisten du hamnat i med tanke på informationen i frågan. Det finns tyvärr inte heller några andra sätt för att få hjälp med de höga ombudskostnader som kan uppkomma.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Om allmänt åtal

2017-02-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, min mamma har råkat ut för ett överfall i hemmet av hennes bror. Han kom hem till henne kl 5 på natten, full och arg. Inga fysiska skador mer än stress och huvudvärk som tillkommit efterhand. Men brodern har tagit stryptag, knuffat, hotat till livet samt hotat att bränna ner huset. Mammas pappa har varit med under hela händelsen. Polisen kom även efter ett tag eftersom brodern vägrat lämna huset. De har även förhört på plats.Det jag funderar på är hur jag kan hjälpa henne nu. Vad behöver hon göra och vad som gäller? Vart ska hon vända sig och vad är viktigt att tänka på nu såhär i början? Det är anmält mot brodern redan. Finns det någon konsultation hon kan få? Och vad är det som gäller vid advokatkostnad? Mamma är sjukskriven redan och har inte råd med dyra advokatskostnader. Betalar hon för kostnaden om rätten beslutar i hennes fördel?Är det vanligt att såna här ärenden går till rätten?
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga!När en person har utsatts för ett brott kan det vara svårt att veta hur den efterföljande processen går till. Jag ska ge en sammanfattande beskrivning av processen och vad som kan komma att ske.Om allmänt åtalDet du beskriver att din mamma utsattes för rubriceras som misshandel, olaga hot och hemfridsbrott,3 kap. 5 § och 4 kap. 5-6 § Brottsbalken. Dessa brott faller under allmänt åtal, innebärande att åklagaren väcker åtal mot den misstänkte. I brottmål är det alltså inte brottsoffret som driver talan. Brottsoffret kallas målsägande och vittnar under rättegången. Målsäganden har rätt till skadestånd vilket jag återkommer till nedan.Förundersökning och åtalNär polisen fick kännedom om händelsen fick de misstanke om brott och då ska en förundersökning ha inletts, 23 kap. 1 § Rättegångsbalk (RB). Polisen utreder då misstankarna om brott. Om det finns tillräckliga bevis mot den misstänkte beslutar åklagaren att åtal ska väckas. När åklagaren beslutat att åtal ska väckas blir det rättegång. Om den misstänkte frias behöver inte din mamma betala några rättegångskostnader.Jag vet inte om sådana fall som detta brukar leda till åtal. Det jag kan säga är att det är en allvarlig händelse och att frågan om åtal beror på omständigheterna och bevisningen i det enskilda fallet. Målsägandebiträde och skadeståndOm det leder till åtal får din mamma troligtvis ett målsägandebiträde, 20 kap. 15 § RB. Ett målsägandebiträde hjälper till med krav på skadestånd som görs i samband med rättegången. Målsägandebiträde får ersättning av statsverket och kostar inget för brottsoffret. Om åklagaren vid utredningen finner att det finns grund för skadeståndskrav och ett behov av målsägandebiträde har åklagaren en skyldighet att meddela målsägande om detta, 22 kap. 2 § RB.Stöd för brottsofferJag vill särskilt framhålla att din mamma kan vända sig till brottsofferjouren för att till exempel få samtalsstöd. Information om detta finner du på deras hemsida http://www.brottsofferjouren.se/. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor. Troligtvis kommer polisen att höra av sig om hur det går med utredningen och vad som kommer ske framöver.Med vänliga hälsningar,

Hur många domare måste sitta i en domstol för döma? Är en tingsfiskal en lagfaren domare?

2017-02-19 i Domstol
FRÅGA |Om man i ett tvistemål begär tre domare, måste det då vara tre utsedda av regeringen eller är det ok att en är tingsfiskal?Enligt vad jag kunnat läsa är en tingsfiskal en person som utbildar sig till domare och bör då inte kunna vara en av de tre domarna.Om nu så skett iallafall, är det grund för ogiltigförklarande av dom?
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! En domstol är som huvudregel i tvistemål domför med tre lagfarna domare, enligt 1 kap 3 a § Rättegångsbalken (RB). Det finns dock fall som regleras i förenklad form enligt 42 kap 20 § Rättegångsbalken, vid sådana fall är domstolen domför redan med en lagfaren domare, se 1 kap 3 a § 2 stycket RB. Även i övriga fall, så kan en domstol vara domför redan med en lagfaren domare om det räcker med hänsyn till målets beskaffenhet och svårighetsgrad, 1 kap 3a § 3 stycket RB. Något krav på att parterna samtycker till det finns inte, om det alltså är ett enkelt mål så kan domstolen vara domför med en lagfaren domare även om parterna inte har samtyckt. En lagfaren domare är en domare som utsätts av regeringen, alltså inte någon tingsfiskal. Om det dock är ett mål som egentligen kräver 3 domare eftersom målet ej är av förenklad beskaffenhet. Då kan domen komma att undanröjas av hovrätten enligt 50 kap 28 § RB och återförvisas till Tingsrätten enligt 50 kap 29 § RB för en ny prövning. Domen undanröjs således, men då krävs det att Hovrätten tar upp frågan, det är ingen ogiltighetsgrund i sig. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp kan du boka tid med en av de specialiserade jurister som Lawline samarbetar med. Med vänliga hälsningar,

Skyldighet att ta upp anmälan?

2017-02-16 i Förundersökning
FRÅGA |Brottsbalken 15 kap §6 och /eller 7§Hej LawlineJag undrar om åklagaren måste ta upp en anmälan enligt ovan §, om den är gjord riktad mot en befintlig anmälan?Och om det är så och åklagaren måste ta upp anmälan men inte gjort det, vad kan man göra då? Åklagaren har i fallet jag tänker på, fortfarande efter 9 månader inte tagit upp anmälan
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga.Till att börja med så ska anmälningar om brott göras till polismyndigheten och inte till en åklagare. Åklagare kan däremot besluta att inleda förundersökning om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts. Åklagare har däremot ingen generell skyldighet att bedriva en förundersökning om hon gör en bedömning att brottet inte kommer gå att utreda, en sådan bedömning kan även göras av polisen. Detta är väldigt vanligt till exempel i de fall då en cykel stulits under natten och det inte finns några spår eller iakttagelser. Däremot ska både polis och åklagare kunna motivera sina beslut att inte inleda förundersökning, eller att lägga ner en förundersökning. Om du ringer till polisen på telefonnummer 114 14 och ber att få prata med personen som handlagt ditt ärende och få höra deras motivering. En förundersökning kan återupptas om det tillförs nya uppgifter som gör att det finns anledning att kunna utreda brottet.