Ersättning för lidande och kränkning på grund av felaktigt frihetsberövande

2016-06-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag blev anmäld för våldtäkt och blev frikänd i i tingsrätten. Det gjordes en överklagan till hovrätten och hovrätten tog samma beslut som tingsrätten och åter igen frikänd. Satt också häktad för detta. Vad kan jag göra nu?Har känt mig väldigt kränkt och haft enormt mycket lidande efter detta förtal.MvhFredrik
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) och sedan blir frikänd har rätt att kräva ersättning för sitt lidande som frihetsberövande har inneburit hos Justitiekanslern (JK). Du bör alltså kontakta JK för att få ersättning för ditt frihetsberövande. Handläggningstiden hos JK är ca 6 till 8 månader och ett beslutet från JK kan inte överklagas. Alltså kan du inte begära ett nytt beslut från JK om du skulle bli nekad ersättning. Information om förfarandet hos JK finner du här och ansökningsblankett finner du här. Lycka till! Vänligen,

Anhållande pga samröre med redan anhållna personer?

2016-06-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |HejJag undrar om man kan bli gripen pga telefonsamtal man har gjort med några personer som sitter anhållna ?Eller om polisen har bilder på att man varit på plats på olika tillfällen med dessa gripna människor, kan man själv bli anhållen ?
Carl-Johan Lindman |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss Lawline med din fråga.Ett anhållande (en form av tillfälligt frihetsberövande i avvaktan på häktning eller frisläppande) förutsätter att det finns skäl för att häkta dig enligt rättegångsbalken 24 kap 1-3 §§men att rätten inte ännu har haft tid att pröva själva häktningsfrågan (se RB 24 kap 6 §). Den grundläggande förutsättningen för både häktning och anhållande är att du ska vara på sannolika skäl misstänkt för ett brott. Så kan fallet vara om polisen har fått skäl för den misstanken genom förundersökningen mot de personer du har haft samröre med eller rent utav en förundersökning mot dig. Om det inte finns en väl grundad misstanke om att du ska ha begått brott så kan man utesluta anhållande och häktning. För att besvara din fråga så krävs det alltså mer än till exempel enbart telefonsamtal med brottslingar för att du ska anhållasOm du inte misstänks för ett brott så kan du inte anhållas men du kan ändå tvingas av polis till att medfölja till polisstationen för förhör om du befinner dig i anslutning till brottsplatsen när brottet begicks (se RB 23 kap 8§).Detta är en så kallad medborgerlig plikt där syftet är att få information som kan hjälpa en pågående utredning.Utifrån din fråga så utgår jag från att du inte begått eller medverkat till brott. I ditt fall så verkar det därmed som att du enbart skulle kalas till förhör hos polisen för att främja utredningen mot de personer som du har haft samröre med som greps (se RB 23 kap 6§ + 6a).Med vänliga hälsningar,

Återfå pengar som olovligen tagits ur ett bankkonto - vem att rikta talan mot

2016-06-14 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min pappa har fått sina konton tömda på alla sina tillgångar 2,4 miljoner. Enligt polisutredningen har hans sambo gjort detta. Min far var svårt sjuk efter en omfattande stroke. Kunde ej läsa skriva eller läsa och hans tal var i princip borta. Nu visar det sig att hon har fått ut alla pengar utan fullmakt. Min pappa var ovetandes om detta . Allt framkom vid dödsfallet och bouppteckningen. Pengarna satt på låsta konton för vinstbeskattning och kapitalkonton .Då är frågan, har banken gjort fel, någon fullmakt finns inte. Om så är fallet hur går vi vidare för att återkräva dessa pengar. Vi anser att vår arvsrätt blivit kränkt. Tackar på förhand och hoppas på ett svar.
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ni frågar på om banken gjort fel och hur ni ska göra, jag ska svara på det men börjar med att gå igenom en fundering jag har angående polisutredningen. Eftersom ni har en polisutredning som säger att sambon tagit ut pengar antar jag att ni polisanmält henne för brott. Eftersom ni redan vet att hon tagit ut pengar utan fullmakt anser jag att en åklagare bör åtala henne för grovt bedrägeri eftersom hon lurat banken (grovt bedrägeri återfinns i 9:3 brottsbalken https://lagen.nu/1962:700#K9P3S1). Skulle en åklagare då väcka åtal för grovt bedrägeri och använda bevisningen ni har skulle det räcka till en fällande dom, då kan antingen åklagaren begära att skadestånd ska betalas eller så kan ni som dödsboföreträdare göra det om åklagaren väljer att inte föra skadeståndsanspråk. Med tanke på det belopp som står på spel så anser jag att det är att se som grovt bedrägeri.Men en samlad bedömning ska göras när det gäller bedrägeri då det är fråga om att klassa den som grov eller av normalgraden. Skulle åklagaren anse att det inte är grovt bedrägeri så har åklagaren enligt 9:12 BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K9P12S1) inte rätt att väcka åtal då det är din fars sambo som begått brottet. Då får istället ni själva väcka åtal i form av dödsboförvaltare enligt 20:8 och 20:13 andra stycket rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K20P8S1 och https://lagen.nu/1942:740#K20P13S1). Detta betyder att om ni vill att er fars sambo ska dömas för brottet att ta ut pengarna måste ni själva (eller genom att anlita ett juridiskt ombud) agera ”åklagare” i en domstolsprocess. Det är däremot möjligt att helt hoppa över det här steget och gå direkt till det jag nämnde ovan, skadeståndsanspråk. Din fråga är om banken har gjort fel, och ja, det har den.Detta möjliggör att ni kan föra skadeståndsanspråk och i just detta fall är det möjligt att rikta det åt antingen banken eller personen som tog ut pengarna. Banken eftersom er far anlitade dem för att utföra en tjänst och den har inte utförts ordentligt när pengarna hämtats ut olovligen. Eller er fars före detta sambo för att hon tagit pengar hon inte hade rätt att ta. Det är kanske inte helt enkelt att bestämma vem som talan ska riktas mot. Banken har ju garanterat pengar nog att betala skadeståndet om de skulle förlora, men de har även mer pengar att anlita juridiska ombud för. Det kanske alltså inte är en enkel process att vinna. Att rika mot er fars före detta sambo däremot är osäkrare eftersom 2 miljoner kronor är mycket pengar för en privatperson, och hon kanske inte har råd att betala allt. Hon har inte heller lika mycket pengar att anlita ombud för så ni har eventuellt större möjlighet att vinna skadeståndstalan. Notera att ni har bara möjlighet att väcka talan om detta en gång enligt principen res judicata som för tvistemål finns i 13:9 3e stycket rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K17P11S1). Vem skulle då jag väcka talan mot? Banken. Visst har din fars sambo gjort fel, men det är inte säkert alls att hon kan betala tillbaka alla pengarna. Det kan banken, och ingen juridisk hjälp som helst kan magiskt trolla bort att banken gjort fel. Därefter får banken i sin tur föra talan mot er fars förra sambo, eftersom att hon inte heller gjort rätt. Vad ska då göras för att föra talan mot banken?För det första måste ni höra av er till banken och säga att eftersom de lämnat pengar till er frus förra sambo vill ni ha tillbaka dem. Det är i ert intresse att höra med banken om de direkt utan rättegång vill gå med på att ge tillbaka pengar som de gett till en person som inte hade behörighet att ta dem. Skulle banken gå med på att ge er pengar direkt behöver ni ju inte väcka talan i domstol. Det gör även så att ni inte behöver betala rättegångskostnader för banken enligt 18:3 rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K18P3S1). Men hör ni av er till banken och de inte vill ge er pengar så måste de betala alla rättegångskostnader om ni vinner enligt 18:1 rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K18P1S1).Så hur ska ni då göra för att väcka talan mot banken för att få till en skadeståndsprocess? Först måste ni samla alla dödsbodelägare, vem som är dödsbodelägare står i 18:1 ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637#K18P1S1). Dessa ska i sin tur utfärda och skriva under en stämningsansökan och skicka in till tingsrätten där er fars förra sambo bor. I 42:2 rättegångsbalken står vad en stämningsansökan ska innehålla (se https://lagen.nu/1942:740#K42P2S1). Ni måste inte tillsammans skriva stämningsansökan men ni måste alla underteckna den, om ni inte anlitar ett ombud att göra det, då måste ni alla istället underteckna fullmakten som tillåter ombudet att föra talan i ert ställe. Viktigt att veta är att bevisen ska läggas fram i samband med att stämningsansökan skickas in, men det är möjligt att komma in med bevisning senare om ni inte haft vetskap om det då stämningsansökan skickas in, se 43:10 rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K43P10S1) och 42:22 rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K42P22S1) vilka säger att det är möjligt att komma med bevisning senare men det får inte vara oaktsamt.Jag hoppas att jag svarat på frågan, skulle det vara någon annan fråga som väcks efter att ha läst detta så lämna en kommentar här på hemsidan så svarar jag på den så fort som möjligt.Vänligen,

Påverka vittnen vid rättegång

2016-06-13 i Vittna
FRÅGA |Får ett ombud påverka motpartens vittnen?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett vittne som motparten åberopat förhör med ska inledas av motparten enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st1. Enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st2 har sedan den andre parten rätt att ställa frågor till vittnet. Huvudregeln är att inga ledande frågor får ställas. Enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st 5 framgår dock att ledande frågor kan vara tillåtna för att kontrollera vittnets utsagas sanningshalt. På detta sätt kan det delvis sägas vara tillåtet att påverka vittnet vid förhöret i domstol. Det är aldrig tillåtet att försöka förmå någon att vittna falskt, ombudets kontakt med vittnet både vid huvudförhandling och innan måste vara i syfte att få fram en korrekt bild av aktuellt händelseförlopp. Straffansvar kan aktualiseras enligt Brottsbalken 15 kap 1 § för den som medvetet ljuger i domstol, och även för den som förmått denne till att ljuga enligt Brottsbalken 23 kap 4 §.Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Hur länge får man hållas frihetsberövad?

2016-06-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Tjena! Har en fråga angående frihetsberövande. Om polis skulle komma fram till mig i en park med en "skälig misstanke" om en mindre brått (som narkotika bruk till exempel) hur länge kan de då frihetsberöva mig?
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Polisen får bara hålla dig gripen (frihetsberövad) i ett par timmar om det finns misstanke om att du begått ett brott. Om sedan en åklagare anser att du ska anhållas så får du vara anhållen i högst 72 timmar. Om åklagaren däremot anser att du bör vara frihetsberövad ännu längre så måste åklagaren göra en så kallad häktningsframställan hos domstol och begära dig häktad. Det är alltså upp till domstolen i slutändan att bestämma hur länge du kan hållas frihetsberövad. Om du blir häktad har åklagaren 2 veckor på sig att väcka åtal gentemot dig. Om inte så sker så kan åklagaren begära omhäktning. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Får man besked om man finns med i misstankeregisret?

2016-06-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |För att vara skäligen misstänkt, eller hamna i ett misstanke-register, måste man då få ett brev hem där det står att man är skäligen misstänkt?Kan man hamna i ett misstanke-register utan något besked?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktuell lagtext finns i rättegångsbalken (RB) och lagen om misstankeregister. Enligt 23 kap. 18 § RB så ska den misstänkte underrättas när denne är skäligen misstänkt i samband med att hon eller han förhörs. Personen kan därför ha varit skäligen misstänkt en längre tid utan att ha fått reda på detta då skyldigheten att underrätta uppkommer först när förhör hålls. Enligt 3 § lagen om misstankeregister så ska misstankeregistret innehålla uppgifter om den som har fyllt 15 år och som enligt förundersökningsledarens bedömning är skäligen misstänkt för brott mot brottsbalken, annat brott för vilket svårare straff än böter är föreskrivet eller sådant utomlands begånget brott som enligt svensk lag motsvarar brott enligt 1 eller 2, under förutsättning att frågan om lagföring för brottet skall avgöras i Sverige och om den som har begärts överlämnad eller utlämnad för brott. Personen ska sedan tas bort ur registret när förundersökningen har avslutats utan att åtal väckts, om åtal läggs ner, om domstol meddelat dom eller beslut, den misstänkte godkänt strafföreläggande eller när en begäran om överlämnande eller utlämninga har avslagits eller verkställts enligt 13 § lagen om misstankeregister. Detta innebär att det är möjligt att finnas med i misstankeregisret utan att ha fått besked om misstanken eftersom skyldigheten att meddela en person som är skäligen misstänkt uppkommer i samband med att förhör hålls och uppgifter förs in i registret när skälig misstanke uppkommer. Man får inte heller någon särskilt underrättelse om att man förekommer i misstankeregisret. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Granskning av brev till häktat

2016-06-14 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Om jag skriver ett brev till en häktad person, kan något som står i brevet tas upp i eventuell rättegång? Om inget som står är brottsligt.
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om personen du skickar brev till i häktet har restriktioner kan en åklagare eventuellt komma att granska brevet om det finns misstanke att det som står i brevet kan förstöra bevis eller försvåra utredningen. Om personen inte har restriktioner så kan personal på kriminalvården granska brevet endast i syfte att se till så att det inte innehåller några otillåtna föremål, innehållet i brevet granskas således ej i detta fall. Med andra ord, om det som du skriver i brevet inte är något brottsligt och inget som skulle kunna försvåra en utredning eller liknande för en som sitter häktad med restriktioner så kan inte innehållet i brevet tas upp i eventuell rättegång.Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Skiljeförfarande eller domstol

2016-06-12 i Domstol
FRÅGA |Hej.I ett "Sekretess & ansvars -avtal" som en blivande kund till vårt företag vill att vi skriver på för att få uppdrag från dem finns en paragraf gällande lösning av ev. framtida tvist.Man skriver "Tvist ska avgöras genom skiljedom i Stockholm i enlighet med Stockholm Handelskammares skiljedomsregler/av allmän domstol."Jag har hittills haft bilden att man antingen stipulerar skiljedomsförfarande eller domstolsförfarande, men inte båda. Jag tänker mig att föreslå en justering av deras avtal till att stipulera endera och funderar då på vilket som, vid en ev. framtida tvist, troligen skulle vara minst kostsamt för vårt företag. Det är alltså min fråga.
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om vad som gäller för skiljeförfaranden finns i Lagen om Skiljeförfarande (LSF) och även i Rättegångsbalken (RB).I tvister där parterna har möjlighet att förlikas (sk. dispositiva tvistemål) så finns möjlighet för parterna att komma överens om att en eventuell framtida tvist ska avgöras i ett skiljeförfarande istället för i en domstol, se LSF 1 §. Om parterna har gjort en sådan överenskommelse så utgör själva skiljedomsklausulen ett rättegångshinder, vilket innebär att en domstol inte får pröva en fråga som omfattas av klausulen, se RB 34:1 samt LSF 4§ st. 1. Självklart krävs också att skiljeklausulen i sig uppfyller de krav som uppställs för giltighet, såsom bl.a att det klart framgår att det är ett skiljeförfarande som avses, att det rör ett konkret rättsförhållande och att det inte får strida mot grundläggande säkerhetskrav såsom förutsägbarhet och begränsning utifrån parternas yrkanden. Det krävs då också att part invänder att det föreligger en sådan klausul som hindrar en prövning i domstol, se LSF 4 § st. 1 samt RB 10:17 a §. Om part inte invänder i rätt tid, alltså första gången part för talan i rätten, så kan tvisten prövas av domstol i vanlig ordning enligt reglerna i RB, se RB 34:2 samt LSF 4 § st. 2. Ett skiljeförfarande kan, på samma sätt som en rättegång i domstol, leda till ett beslut som blir en verkställbar dom och alltså vinner rättskraft och därmed kan verkställas. Det som är positivt med skiljedom är att det är en snabbare process än en vanlig rättegång samt att den är mer flexibel då parterna har mycket större inflytande. Ett skiljeförfarande är också privat och stänger därför ute insyn från media och konkurrenter. Kostnadsmässigt brukar ett skiljeförfarande och en process i domstol bli ungefär lika i längden, såklart beroende på den enskilda tvisten och andra faktorer som kan påverka. En skillnad är dock att ett skiljeförfarande kräver betalning direkt när processen inleds, men i längden är kostnaden som sagt i de flesta fall relativt lika. Eftersom klausulen hänvisar till Stockholms Handelskammare så rör det sig här om ett institutionellt förfarande, vilket är en typ av de olika former av skiljeförfaranden som finns. Om du vill läsa mer om skiljeförfarande och hur man kan beräkna kostnader så kan du göra det här: http://sccinstitute.se/tvistlosning/kostnadskalkylator/.Har du fler frågor är du välkommen att vända dig till oss här på Lawline igen.Hoppas att mitt svar var till din hjälp.Vänliga hälsningar