Visade inte legitimation vid urinprov. Är det giltigt?

2016-09-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om man lämnar urin prov på plats efter blivit misstänkt för ringa narkotika brott.Och testet är positivt.men polisen glömmer att ta mitt leg eller personnr.Är det giltigt då ens?
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Det finns inget i lagen som säger att ett sådant urinprov inte skulle vara giltigt. Däremot kan resultatet bli som så att det kanske inte väger lika tungt i bevishänseende om åklagaren ändå väljer att använda urinprovet.

Screenshots som bevis.

2016-09-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, en person är skyldig mig pengar, vi har gjort bestämmelser via sms som nu inte längre finns i min telefon. Finns det någon som helst chans att screenshots på dessa sms skulle hålla som bevis i en eventuell rättegång som skulle uppstå om personen ifråga bestred en faktura från kronofogden? Om inte, finns det nåt annat sätt?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!I ett fall som ditt är det du som har bevisbördan för att ni träffat ett avtal som innebär att personen är skyldig dig pengar. Du ansvarar själv för att bevisningen är tillräcklig, se rättegångsbalken (1942:720) (RB) 35:6 1 men. I Sverige råder fri bevisföring och fri bevisvärdering. Detta innebär att du får lägga fram i princip vilken bevisning som helst till stöd för din talan. Det finns inga fastslagna regler för vilka bevis som är de bästa, se RB 35:1. En huvudförhandling föregås alltid av en förberedelse. Under förberedelsen kommer en skriftväxling ske mellan dig och personen du är i tvist med. Ett muntligt sammanträde i rätten kommer troligtvis också äga rum. Under sammanträdet och via skrift kommer du ges möjlighet att ta del av vilka argument din motpart tänkt lägga fram för att bevisa att denne inte är skyldig att betala. På så sätt kan du förbereda ditt försvar och ta fram bevis som överträffar din motparts argument. Om du under sammanträdet märker att din motpart faktiskt har goda förutsättningar att vinna målet bör du fundera på om en förlikning kanske vore vid handen. Rätten kommer under sammanträdet förslå er denna möjlighet. Screenshots har tidigare använts i brottsmål för att åskådliggöra och styrka persons skuld för att ha begått grovt förtal via internet. Dock var detta inte den enda bevisningen som lades fram och inte den som lågt till grund för domslutet. Dock är beviskravet mycket högre i brottsmål än i tvistemål och det kanske skulle räcka som bevis i ditt fall. Din egen utsaga under huvudförhandlingen kommer såklart spela stor roll. Rätten kommer bedöma utsagans trovärdighet och tillförlitlighet. Trovärdighet har att göra med om det du berättar framstår som självupplevt och genuint, medan tillförlitligheten bedöms utifrån hur verklighetstrogen och realistisk din historia är. En konsekvent, detaljerad, spontan och fullständig historia bedöms ha högt bevisvärde. Du kanske har någon kompis som var med vid tidpunkten du och den betalningsskyldige ingick avtalet via sms. Du har då möjlighet att kalla din kompis till huvudförhandlingen som vittne att styrka avtalets ingående och giltighet. Din kompis fungerar då som stödbevisning till ditt huvudbevis vilket kan höja screenshotsens bevisvärde. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!

Kommer mitt erkännande få mig fälld?

2016-09-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |HejFör två månader sen blev jag häktad pga av rattfylleri och olovlig körning samt påkörning av en stolp. Polisen tog mig inte på platsen utan 2 timmar efter händelse i mitt hem. Jag följde de till häktet där jag lämnade blod prov som visade 3 promille.Jag erkände allt men det gjorde jag i påverkad tillstådet. Nu till min fråga:Kan jag överklaga beslut som kommer eftersom de kan inte bevisa för de tog mig inte på plats. Jag måste nämna att jag drack under de timmar Hemma innan polisen kom för jag var ju i chok. snälla hjälpmvh
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Jag är lite osäker på vilket beslut du menar men ska försöka svara på din fråga så gott jag kan. En åklagare har skyldighet att väcka åtal när en förundersökning kommit så långt att en viss person med viss styrka kan anses ha begått ett brott. Åklagaren anser att bevisningen med största sannolikhet kommer få personen fälld. Att väcka åtal betyder att åklagaren ger in en stämningsansökan till tingsrätten, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 45:1. Beslutet åklagaren fattar att skicka in stämningsansökan kan inte överklagas. Är stämningsansökan fullständig kommer tingsrätten börja handlägga målet. Tingsrätten kommer då skicka en kopia av stämningsansökan till dig. Du kommer uppmanas att skriftligen bemöta åklagarens anklagande. Skriften med bemötandet (ett s.k. svaromål) ska du skicka in till tingsrätten. I svaromålet har du möjlighet att uppge omständigheter som kan leda till att åklagaren inte längre anser att bevisningen mot dig är tillräckligt stark. Åklagaren kan då lägga ner sitt åtal, se RB 20:7a. Om åklagaren inte lägger ner åtalet kommer du kallas att närvara vid huvudförhandling inför rätten. Under huvudförhandlingen kommer du ges möjlighet att försvara dig. Du kan då ange att du inte druckit innan bilfärden, utan därefter när du kommit hem. Åklagaren kommer ha uppgifter om vad du tidigare sagt tillgängliga och kan då invända att det du säger inför rätten går emot det du tidigare sagt. Domarna är dock de som har att bedöma trovärdigheten och tillförlitligheten i den historia du lämnar under huvudförhandlingen jämfört med vad du tidigare sagt. Att du tidigare erkänt gör inte att domarna per automatik anser dig skyldig till brottet. Skulle du sedan dömas för grovt rattfylleri och olovlig körning har du tre veckor på dig från det att domen meddelas. Överklagan skickar du in till tingsrätten, seRB 51:1. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Läggs en brottsutredning ner om beslagtaget gods lämnas tillbaka till den bestulne?

2016-09-26 i Förundersökning
FRÅGA |jag är misstänkt för snatteri, nu efter tre månader efter händelsen fick jag endast ett beslut om beslag från polisen. I beslutet framgår det att varorna som beslagtogs skall återlämnas till butiken. det framgår även att man kan överklaga beslutet till tingsrätten ifall man inte är nöjd.Jag blev aldrig förhörd vid brottsplatsen. Har inte fått någon anmälan heller från polisen. Min fråga är nu ifall ärendet är nedlagt genom att man återlämnar föremålet? eller kommer en förundersökning inledas? kan polisen ta ett beslut endast genom att gå butikskontrollantens förhör?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Så fort det finns anledning att anta att ett brott har begåtts ska polis eller åklagare inleda en förundersökning, rättegångsbalken (1942:740) (RB) 23:1 1 st. Det är i princip bara om en utredning från början skulle framstå som utsiktslös som en förundersökning inte behöver inledas, se RB 23:1 2 st. Som du beskriver situationen är du redan misstänkt för att ha begått ett snatteri. Polis och åklagare har alltså anledning att inleda en förundersökning för att utreda om du eller någon annan skäligen kan misstänkas för brottet, se RB 23:2. En polisman får ta stöldgods i beslag även om en förundersökning inte kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet, se RB 27:1 1 st. Som du angett är du enbart ”misstänk” vilket är en lägre misstankegrad än ”skäligen misstänk”. Att du inte fått mer information i ärendet beror just på att misstankegraden mot dig ännu inte är så stark. Om utredningen kommer så långt att du bli ”skäligen misstänkt” för snatteri kommer du vid ett förhör att underrättas om misstanken, se RB 23:18 1 st. Jag tolkar din situation som att en förundersökning redan pågår hos polis och eventuellt åklagare. Du ska inte tolka beslutet om att det beslagtagna godset lämnas tillbaka till den bestulne som ett tecken på att ärendet är nedlagt. Dock tycker jag inte du ska gå omkring och oroa dig heller. Polisen kan mycket väl fatta beslut om att inleda en förundersökning efter ett förhör med en butikskontrollant. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Olagligt att spela in samtal med polis?

2016-09-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Jag har under lång tid blivit hotad av en granne. Många polisanmälningar har jag gjort. 19 augusti är ett av fallen. Jag ringde förtvivlat till polisen som också skulle komma. När de kommer hit så följer de med grannen o hennes sambo in! Så de ljög ihop att jag hade hotat o misshandlat 13åriga dottern ( som lades ner). När polisen kom in till mig efter lång väntan var den manlige polisen väldigt stygg mot mig och hånade mig. Han behandlade mig som gärningsmannen och mitt vittne fick inte komma till tals alls. När polisen gick ut en stund så tänkte jag att jag skulle spela in denna horribla situation så ngn skulle tro mig. Så blev det och man hör hur otrevlig polisen är med mig o jag gråter. Var inspelningen olaglig? Blir förhöret ogiltigt om ärendet går till vidare undersökning och förhör?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att i hemlighet spela in ett samtal kan i vissa fall utgöra olovlig avlyssning, vilket är ett brott enligt 4 kap. 9 a § brottsbalken (här). En förutsättning för att det ska föreligga ett brott mot denna bestämmelse är dock att den inspelande parten inte själv har deltagit i samtalet. Det finns däremot ingen bestämmelse som förbjuder att någon i hemlighet spelar in ett samtal som han eller hon själv deltar i. Det är alltså tillåtet. I ditt fall betyder det att din inspelning var fullt laglig, eftersom du själv deltog i samtalet som du spelade in.I sammanhanget bör det också nämnas att det i Sverige råder så kallad fri bevisföring, vilket innebär att det i princip inte finns några begränsningar i vad som får åberopas som bevis. I 35 kap. 1 § rättegångsbalken (här) står det att rätten ska avgöra vad som är bevisat i målet efter en samvetsgrann prövning av allt som förekommit. Denna frihet i vad som får åberopas som bevis innebär att till och med bevis som har inhämtats på olagligt sätt kan åberopas i domstol. Det är upp till rätten att avgöra hur stor vikt den ska lägga vid beviset, men den får inte blunda för ett bevis endast för att det inte inhämtats på rätt sätt.Kort sammanfattat är alltså din inspelning laglig eftersom du själv deltog i samtalet som du spelade in. Även om inspelningen hade varit olaglig, så hade du dock kunnat åberopa den i en rättsprocess eftersom svensk processrätt bygger på principen om fri bevisföring.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Innebörden av strafföreläggande samt möjligheter till utevarohandläggning i brottmål

2016-09-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag ställde en fråga om jag kunde undvika rättegång på något sätt och fick lite alternativ. Ett av alternativen var Strafföreläggande. Jag undrar hur det funkar, hur man går till väga osv? Ett annat alternativ var Tredskodom. Där skrev ni "Kan saken utredas tillfredsställande, får målet avgöras trots att den tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i högst tre månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening," betyder det att jag inte behöver gå på rättegången även om jag inte får strafföreläggande? Tack för svar.
Jenny Vilander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!StrafföreläggandeReglerna om strafföreläggande hittar du i 48 kap. rättegångsbalken (RB), se https://lagen.nu/1942:740#K48P1S1. Ett strafföreläggande är ett av åklagare utfärdat föreläggande där den misstänkte uppmanas att omedelbart eller inom viss tid erkänna en gärning samt godta den påföljd som upptagits i föreläggandet. De påföljder som kan bli aktuella i ett strafföreläggande är antingen böter eller villkorlig dom alternativt en kombination av dessa, 48 kap. 2 och 4 §§ RB (). Skulle den misstänkte vara under 18 år får villkorlig dom inte föreläggas utan endast böter kan då bli aktuellt, 48 kap. 4 § 2 st. RB (https://lagen.nu/1942:740#K48P2S1) och (https://lagen.nu/1942:740#K48P4S1). Ifall det är allvarligare påföljder än så som är aktuella för den misstänkta brottsligheten, t.ex. fängelse, ska åklagaren istället väcka åtal. Föreläggandet kan även omfatta en särskild rättsverkan, t.ex. förverkande av egendom, samt ett skadeståndsanspråk, 48 kap. 2 och 5a §§ RB (https://lagen.nu/1942:740#K48P2S1) och (https://lagen.nu/1942:740#K48P5aS1). Godkänner den misstänkte strafföreläggandet innebär det att den misstänkte erkänner gärningen, godtar den förelagda påföljden samt ger sitt medgivande för särskilda rättsverkningar som upptagits i föreläggandet och godkänner ett eventuellt enskilt anspråk (anspråk om skadestånd). Ett godkännande görs genom att den misstänkte undertecknar strafföreläggandet som ska framställas till denne skriftligen, 48 kap. 9 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K48P9S1). Ifall den misstänktes godkännande endast omfattar t.ex. erkännande av gärningen är inte godkännandet att anse som giltigt. Om den misstänkte godkänner föreläggandet kommer något åtal inte väckas. Föreläggandet ses då som en dom som vunnit laga kraft, 48 kap. 3 § 2 st. RB (https://lagen.nu/1942:740#K48P3S2). Det kan med andra ord inte sedan överklagas. Det är åklagaren som tar beslut om att utfärda ett strafföreläggande och är alltså inget som du som misstänkt kan påverka. Vad du kan göra är möjligen att meddela åklagaren att du ställer dig positiv till ett eventuellt strafföreläggande. Det är dock i slutändan ändå upp till åklagaren att besluta om ett strafföreläggande är lämpligt eller inte. T.ex. förutsätter ett strafföreläggande att det finns tillräckliga skäl för att väcka åtal. Vidare gäller som sagt att det inte ska röra sig om brottslighet där strängare påföljder än böter eller villkorlig dom är föreskrivet. Brottet bör även vara av sådan slag att det enligt praxis är möjligt för åklagaren att göra en korrekt påföljdsbedömning. Brott som i regel är svårbedömda lämpar sig därför inte för strafföreläggande. UtevarohandläggningNär det gäller det andra alternativet du tar upp, tredskodom, så får en sådan dom inte meddelas i brottmål. En tredskodom innebär nämligen att målet döms emot den part som inte har inställt sig i rätten utan att målet prövas på materiella grunder. Detta skulle i brottmål innebära att en misstänkt döms för brottet utan att domstolen tittar närmare på huruvida bevisningen verkligen räcker till för en fällande dom eller inte, något som absolut inte skulle vara förenligt med grundläggande rättsliga principer och mänskliga rättigheter. Tredskodom används däremot i vissa civilrättsliga mål (tvistemål). Däremot så stämmer det att ett brottmål i vissa fall kan avgöras utan att den misstänkte, som nu är tilltalad, infinner sig i rätten men i och med att domstolen då gör en materiell prövning av målet är det inte en så kallad tredskodom det handlar om i dessa fall. Först och främst kan det nämnas att den tilltalade oftast föreläggs att inställa sig personligen vid huvudförhandlingen (rättegången). Ifall den tilltalade inte är häktad utan befinner på fri fot förläggs hen ofta vid påföljd av vite. Ett vite är ett penningbelopp som domstolen ålägger den tilltalade att betala för det fall hen inte följer föreläggandet. Ifall den tilltalade ändå uteblir ska domstolen i första hand pröva ifall målet kan avgöras i den tilltalades utevaro, 46 kap. 15 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K46P15S1). Förutsättningarna för en så kallad utevarohandläggning stadgas i 46 kap. 15a § RB (https://lagen.nu/1942:740#K46P15aS1). Flera omständigheter har betydelse för ifall saken, vilket då innefattar både skuldfrågan och påföljdsfrågan, kan utredas tillfredsställandet. Den vanligaste grunden för att en utevarohandläggning ska bli aktuell är att det inte finns andning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i sex månader, villkorlig dom, skyddstillsyn eller en kombination av dessa. Exempel på andra omständigheter som kan ha betydelse är i fall den tilltalade har erkänt gärningen eller inte och hur stark bevisningen i målet är. Föreligger omständigheter som ovan beskrivits förekommer det ibland att tingsrätten skickar ut så kallade erkännandeblanketter där den tilltalade kan kryssa i att de erkänner eller förnekar gärningen. Erkänner den tilltalade gärningen behöver hen inte inställa sig vid huvudförhandlingen. Kommer domstolen istället fram till att det inte är möjligt att avgöra målet utan den tilltalades närvaro ska domstolen ta ställning till om ett förelagt vite ska dömas ut. Domstolen ska också ta ställning till om den tilltalade ska hämtas till domstolen, antingen omedelbart eller till en senare dag, alternativt om den tilltalade ska häktas, 46 kap. 15 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K46P15S1). För att kunna häkta den tilltalade måste förutsättningarna för häktning i 24 kap. RB (https://lagen.nu/1942:740#K24P1S1) också vara uppfyllda.För att summera detta så innebär ett godkänt strafföreläggande att den misstänkte erkänner sig skyldig till den anklagande brottsligheten samt godtar de påföljder samt särskilda rättsverkningar och ett eventuellt enskilt anspråk som åklagaren förelagt. Strafföreläggandet vinner sedan laga kraft som en dom och någon rättegång blir inte av. Åklagaren är den som tar beslut ifall ett strafföreläggande är lämpligt eller inte. Ifall ett strafföreläggande inte är aktuellt och åklagaren istället väljer att väcka åtal finns det i vissa fall möjlighet för domstolen att avgöra målet i den tilltalades utevaro. Följer du dock inte ett föreläggande om att inställa dig personligen vid rättegången riskerar du att bli skyldig att betala vite (denna risk ska då framgå av föreläggandet) alternativt bli hämtad av polis till rättegången och i värsta fall häktad tills dess att rättegången blir av. Du gör här av klokast i att följa det föreläggande som domstolen meddelar ifall det blir aktuellt med en rättegång. Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan ett rattfyllerimål och ett körkortsärende handläggas parallellt?

2016-09-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Jag blev i början av sommaren stoppad av en polisbil på grund av att jag körde ner i ett dike på en mindre landsväg ute på landsbygden. Polisen misstänkte att jag hade kört rattfull, så jag fick ta ett blodprov. Jag har fått svar ifrån blodprovet och det visade att jag hade 1.3 promille i alkohol i blodet. Jag väntar fortfarande svar från domstolen, på att komma på förhör. Jag har heller inte blivit kontaktad av vare sig Polisen eller åklagaren gällande förundersökningen eller om jag på sannolika själ är misstänkt för grovt rattfylleri. För övrigt har jag överklagat Transportstyrelsens beslut som handlar om hur lång spärrtid mitt körkort ska ha. Jag vet även om att själva körkortsfrågan handläggs separat av Transportstyrelsen och, att brottet hamnar under allmänt åtal hos polisen. Det jag undrar över, är om processen som handlar om min överklagan av transportstyrelsens beslut. Om den handläggnings processen förhindrar/ bromsar in polisens/åklagarens arbete med förundersökningen eller är det så att båda processerna kan fortgå samtidigt utan att processerna bromsar eller förhindrar varandra.?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!I Sverige råder fri bevisprövning och det är åklagaren som under förundersökningen ansvarar för insamlandet av bevisning. Det är mycket möjligt att åklagaren gärna vill lägga Transportstyrelsens beslut till grund för sitt yrkande att du ska fällas till ansvar för grovt rattfylleri. Processerna kan alltså fortgå samtidigt men av taktiska skäl kanske åklagaren vill att Transportstyrelsen ska hinna fatta beslut i körkortsfrågan, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 23:2 och 4 § 2 st. förundersökningskungörelse (1947:948). Att observera är att Transportstyrelsens beslut enbart har bevisverkan i målet och kommer inte per automatik vara avgörande för hur rätten dömer. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan ett polisförhör utgöra bevis i ett brottsmål?

2016-09-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Jag har blivit kallad till vittne för ett brottsmål men eftersom jag är nära släkt med de tilltalade så tänkte jag inte vittna. Dock undrar jag om mitt förhör som togs av polisen tidigare får användas vid huvudförhandlingen?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Rättsprocessen i Sverige styrs av omedelbarhetsprincipen. Det innebär att domstolen bara får fatta beslut utifrån den information som läggs fram under huvudförhandlingen. Om åklagaren eller försvararen under rättegången lyfter fram förhöret som hölls med dig under förundersökningen som en del av sin bevisning kommer förhöret att kunna spela roll för hur domarna sedan dömer. Men nämns inte förhöret under huvudförhandlingen kan det du då sa inte ligga till grund för domstolens beslut. Att observera är att det ett vittne säger under sanningsförsäkring inför domstolen i en huvudförhandling tillmäts högre bevisvärde än det någon sagt i ett polisförhör. Vid ett polisförhör kan den förhörde inte höras under ed och kan inte heller straffas om denne skulle ljuga. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,