Nedläggning av förundersökning

2016-02-11 i Förundersökning
FRÅGA |Vad betyder följande: Det finns inte längre anledning att fullfölja förundersökningen23 kapitlet paragraf 4 andra stycket rättegångsbalken.Målet gäller upprepade ofredande från en person mot en annan.
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!En förundersökning vid brottsangivelse har flera syften. Dess utredning ska dels ge åklagaren tillräckligt med material för att denne ska kunna bedöma om åtal ska väckas eller inte, dels generera bevisning som kan läggas fram vid huvudförhandlingen i domstol. Detta framgår av Rättegångsbalk (1942:740) 23:2. Den ska även ge den misstänkte insyn i bevismaterialet för att ge honom möjlighet att göra justeringar i det. Sådana justeringar kan antingen förhindra att åtal väcks eller underlätta försvaret vid huvudförhandlingen i domstol om åtal skulle väckas.Förundersökningen ska dock läggas ned om det inte längre finns anledning till att den fullföljs (Rättegångsbalk 23:4 andra stycket). Det kan exempelvis bero på bristande bevismaterial, vilket leder till att förundersökningen inte klarar av att klarlägga om det har förelegat något brott eller inte, eller att den misstänkte har avvikit. Det ska dock noteras att förundersökningen kan återupptas om det exempelvis framkommer nytt material i ärendet. Med vänlig hälsning

Tidsfrist vid beslut om åtal

2016-02-05 i Förundersökning
FRÅGA |HejLåt säga arbetsgivare misstänker någon för ett brott t.ex. trolöshet mot huvudman. Saken utreds av åklagare som lägger ned utredningen. Denna utredning tog 2 1/2 årDessförinnnan hade du sänt in fordringar på reseräkningar (efter anmodan att göra detta). Arbetsgivaren beslutar att inte handlägga dessa förän utredningen är klar dvs efter 2 1/2 år. Kan det vara riktigt att agera så?
Alban Dautaj |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns i dagsläget ingen tidsgräns avseende perioden som utredningen kan fortsätta innan beslut om åtal eller nedläggande av förundersökningen måste tas. Detta innebär att preskriptionen av brottet är den enda yttersta tidsgräns för väckande av åtal.Det händer att det dröjer uppemot två och ett halvt år innan åklagare beslutar i åtalsfrågan, även i enkla fall där samtliga vittnen hörts och ingen särskild utredning behövs. I detta fall behövdes en del utredning.Om utredningen fortsätter att dra ut på tiden kan du ytterst begära att åklagaren behandlar ärendet med förtur och använda Europakonventionens artikel 6 som grund. Den stadgar att man har rätt till lagföring inom skälig tid.Det är dock svårt att bedöma om två och ett halvt år var skäligt i ditt fall. Troligtvis så var det kanske skäligt.En väg som man kan ta och som många missar att tänka på är att använda sig av skadeståndsrätten. Men huruvida du kan nå framgång den vägen är en annan fråga.Hoppas detta gav svar på din fråga!Med vänliga hälsningarAlban Dautaj

Enskilds möjlighet att få ärende prövat i Europadomstolen

2016-01-31 i Domstol
FRÅGA |Om man har ett ärende som man inte är nöjd som har varit inne i rätten i Sverige och vill sedan gå vidare till Europadomstolen hur gör man?
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!Om du som enskild vill få ett ärende prövat i Europadomstolen krävs först och främst att alla nationella rättsmedel är uttömda. Det innebär att en dom som kan överklagas ska överklagas till svensk högstainstans (Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen) innan det är möjligt att gå vidare till Europadomstolen. Om man överklagar och sedan inte beviljas prövningstillstånd i överrätten anses man ha uttömt sina rättsmedel i Sverige.Om man vill väcka talan i Europadomstolen krävs även att man anger vilken fri- eller rättighet enligt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller något av tilläggsprotokollen som blivit kränkt. Kränkningen måste vidare ha drabbat dig som klagar personligen. Vad som är bra att veta är att Europadomstolen endast kan pröva om dina mänskliga rättigheter kränkts, och den kan således inte pröva utgången i det nationella målet.Ytterligare information om hur man praktiskt går tillväga finns på Europadomstolens hemsida (här), se särskilt regel 47 som reglerar det praktiska förfarandet och vilka uppgifter och handlingar som domstolen behöver.Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Skillnaden mellan åberopsbörda och bevisbörda

2016-01-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, kan ni förklara för mig vad skillnaden mellan åberopsbörda och bevisbörda är?
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline med Din fråga.Åberopsbördan är nödvändigheten för en part i en förhandling att åberopa (anföra) en omständighet, dvs. det är upp till den parten att åberopa omständigheten. Åberopsbördan kommer till uttryck i bl.a. 17 kap 3 § rättegångsbalken (1942:740) där följande stadgas: "Dom må ej givas över annat eller mera, än vad part i behörig ordning yrkat. Är saken sådan, att förlikning därom är tillåten, må dom ej grundas å omständighet, som icke av part åberopats till grund för hans talan." Av detta kan utläsas att det ankommer på parten som ålagts åberopsbördan att åberopa de omständigheter han eller hon vill att rätten ska grunda sin dom på.Bevisbördan däremot innebär att den som har bevisbördan måste bevisa det han eller hon påstår. I brottmål är det alltid åklagaren som har bevisbördan medan den i tvistemål kan "hoppa lite" mellan parterna. Den som påstår något måste kunna bevisa det och lyckas han eller hon med det "hoppar" bevisbördan oftast över till motparten som då måste motbevisa omständigheten eller visa att yrkandet av annat skäl ska ogillas.Jag hoppas att Du fått svar på Din fråga,Med vänlig hälsning,

Påverkas vittnesplikten av brottets allvarlighetsgrad?

2016-02-08 i Vittna
FRÅGA |Kan man tvingas till att vittna? Om ja, beror det på brottets allvarlighetsgrad?
Stina Jansson |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Reglerna om att vittna finns i 36 kap. Rättegångsbalken (RB). Du hittar reglerna här.HuvudregelI Sverige har vi s.k. allmän vittnesplikt. Det betyder att den som är kallad till att vittna måste medverka. Vittnesplikten framgår av RB 36:1, se här.Om en person vägrar ställa upp som vittne riskerar denna att få betala vite. Detta är en form av straffavgift som innebär att denna måste betala en summa pengar. Detta framgår av RB 36:7, se här.Undantag till den allmänna vittnespliktenDet finns vissa kategorier av människor som är undantagna från den allmänna vittnesplikten som nämnts ovan. Bland annat undantas makar och släktingar till parten i målet. Detta framgår av RB 36:3, se här.Det saknar däremot betydelse av vilken allvarlighetsgrad brottet är. Det finns inget undantag till den allmänna vittnesplikten som grundar sig i brottets grad av allvarlighet. Den ovan nämnda huvudregeln om allmän vittnesplikt gäller alltså oberoende av hur allvarligt ett brott är. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänligen,

Misstankegrad och husrannsakan

2016-02-03 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. vad krävs för att polisen ska få göra en husrannsakan hos någon? Räcker det med att dem har ett sms med en text "jag har precis krängt 60 g" Personen i fråga har inte varit på förhör eller så än.
Adam Lund |Hej, Trots att huvudregeln inom svensk rätt är att hemmet är skyddat från ingrepp, finns det möjlighet för polisen att använda tvångsmedel av två olika anledningar för att ta sig in i hem lagligen. Dessa två typer av husrannsakan: reell husrannsakan, då man eftersöker en viss sak eller visst bevismaterial, och personell husrannsakan när man letar efter en eller flera personer. Oavsett vilken husrannsakan måste det man vinner på att göra en husrannsakan vara proportionellt viktigare än det ingrepp som husrannsakan kommer orsaka privatlivet, alltså är inte polisen tillåten att genomföra en husrannsakan utan ett viktigt, berättigat motiv. I fallet som ni beskriver anser jag att det troligtvis rör sig om en bevissäkrande, reell husrannsakan om polisen skulle anse det vara aktuellt med ett ingripande. En reell husrannsakan kräver alltid att polisen har anledning att anta att ett visst, konkret brott har begåtts. "Anledning att anta" är i svensk rätt ett lågt ställt beviskrav. I fallet som ni beskriver skulle jag anse att detta beviskrav är uppfyllt, och polisen har laglig tillåtelse att genomföra en husrannsakan på den grunden. Lagstödet och syftet med lagenDen konkreta lagbestämmelsen är kapitel 28 paragraf 1 i Rättegångsbalken, som är den primära lagen som reglerar husrannsakan (finns att läsa här). Det finns även vissa specialbestämmelser i Polislagen (finns att läsa här). Fängelse måste också finnas i straffskalan, vilket det gör för narkotikabrott enligt narkotikastrafflagen, som finns att läsa här. Att det finns i straffskalan innebär kortfattat att ett möjligt straff för brottet är fängelse, även om man som åtalad i slutändan mycket väl kan komma att straffas med annat så som böter. Syftet med det låga beviskravet är att polisen ska ha möjlighet att säkra bevis, så att de misstänkta inte ska kunna göra sig av med dem. Lagstiftaren har ansett att skyddet av privatlivet inte överväger detta polisiära behov, med stöd av Europakonventionens artikel 8 som bemyndigar dessa typer av ingrepp ifrån staten. SammanfattningJag skulle säga att polisen med ett sådant sms som ni beskriver har en relativt svag misstanke om att ett brott skulle ha begåtts, men detta är ändå tillräckligt som grund för att utföra en reell husrannsakan. Detta då beviskravet för att ett brott ska ha begåtts är lågt ställt inom svensk rätt med tanke på det behov av bevissäkran som finns, för att staten ska kunna lagföra eventuella förbrytare.Hoppas det svarar på er fråga, och jag önskar er en trevlig dag! Vänliga hälsningar,

Vad kostar en rättegång?

2016-01-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, jag undrar vad en rättegång kostar i snitt? och stämmer det att startkostnaden för alla rättegångar är 44 500?
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline med Din fråga.Nej, det stämmer inte att startkostnaden för alla rättegångar är 44 500 kr. Tyvärr är det inte möjligt att säga vad en rättegång kostar i snitt. Detta beror på vad det är för slags mål, hur länge det håller på, om domen överklagas och om ombud anlitas m.m. Det är således väldigt många omständigheter som avgör vad slutsumman blir för en rättsprocess.Med vänlig hälsning,

Val av lands lag vid bodelning, USA - Sverige.

2016-01-27 i Domstol
FRÅGA |Hej Min fru är amerikansk medborgare och jag svensk medborgare, vi gifte oss i USA och vi tänkte skilja oss men jag bor här och jag har ett företag och ett hus här i Sverige. Min fråga är vad har hon för rättigheter att få från dom sakerna som jag äger?
Jesper Lublin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Som jag analyserar din fråga så vill du skydda din egendom i en förestående skilsmässa. Utan att ha skrivit ett äktenskapsförord (prenuptial agreement) så kommer bodelningen ske enligt det lands lag där du och din fru bosatte er efter att ni ingick äktenskap. Detta följer av av 4 § LIMF.Det innebär att oavsett om skilsmässan avgörs i svensk domstol eller amerikansk så är det den delstats lag vilken du och din fru tog hemvist i som bestämmer fördelningen av er gemensamma egendom. Det finns dock ett undantag som jag ändå vill nämna då jag inte är helt på det klara med dina förutsättningar. Om båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där minst två år, tillämpas istället den statens lag.Sammanfattningsvis så är det amerikansk lag som gäller. Vad den säger är svårt för mig att tolka, även om jag visste vilken delstat du och din fru bosatte er efter att ni gifte er, då jag inte är tillräckligt familjär med utom svenska rättssystem.Du behöver i min mening ta kontakt med någon som är insatt i den amerikanska juridiken för att få veta vilka anspråk din fru kan göra gällande på din egendom.Lycka till, önskar