Beviskrav vid trafikolycka

2015-12-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej jag har vart med om en trafikolycka och den andre personen som var med i krocken och hans vittne har anmält mig för vårdslöshet i trafik faller man då i rätten om dom är två mot en eller gäller ord mot ord fortfarande ?
Theresa Ermstål |Hej!Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. Om du är misstänkt för att ha vållat trafikolyckan inleds en polisutredning och när den är klar är det en åklagare som beslutar om åtal ska väckas eller inte. Om åtal väcks är det åklagaren som har bevisbördan för att du agerat vårdslöst och alltså brustit i väsentlig mån i den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingas av omständigheterna, 1 § lag om straff för vissa trafikbrott (här). Det åklagaren måste bevisa är att trafikbrottet har begåtts uppsåtligen eller genom försummelse. Exempel på det sistnämnda är; personer som är mycket trötta, bryter mot regler, farliga omkörningar, kör mot rött ljus eller annan stopplikt, fortkörning, användande av mobiltelefon i samband med risk för olycka etc. Åklagaren ska bevisa att det står bortom rimligt tvivel att du uppträtt vårdslöst men har också en objektivitetsplikt vilket gör denne skyldig att ta hänsyn till saker som talar emot att du framförde fordonet vårdslöst. Vittnen kan i en process användas för att styrka bevisning som läggs fram både av åklagaren och den tilltalade. Processen kommer dock inte avgöras utifrån hur många som vittnar på vardera sida utan i slutändan handlar det om vad som kunnat bevisas eller inte och om åklagaren kommit upp i beviskravet "ställt bortom rimligt tvivel". Lyckas åklagaren inte det frias den tilltalade och slipper straff.God fortsättning!

Rättegångskostnader i miljömål mot lantmäteriet

2015-12-24 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Har blivit dömd av Mark- och miljödomstolen att betala en faktura till Lantmäteriet, vilket jag anser felaktigt. Om jag överklagar till Mark- och miljööverdomstolen och domen inte ändras, blir jag då skyldig att betala både fakturan och dyra rättegångskostnader?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Lantmäteriet anses inte vara din motpart i rättegången vilket medför att ni får stå för era egna rättegångskostnader. Du behöver alltså inte stå för lantmäteriets rättegångskostnader om du skulle förlora. Det framgår av målet MÖD 2015:33 och 5 kap. 2 § tredje stycket lag (2010:921) om mark- och miljödomstolar.Med vänliga hälsningar,

Stämningsansökan

2015-12-20 i Domstol
FRÅGA |Hej, min flickvän kom sålde för några veckor sedan ett hästtillbehör till en tjej långt upp i landet. De kom överens om pris etc, skriftligt via sms och facebook. Nu har dock vederbörande ej betalat trots upprepade påtryckningar och vi misstänker att betalningen uteblir. Vi skulle vilja gå vidare med en stämning eftersom all korrespondens finns skriftligt och det är tydligt vad som avtalats. Hur gör vi?
Moa Bodin |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om ni vill gå vidare med att göra en stämningsansökan är det en del krav som måste uppfyllas. Dessa finns i rättegångsbalken(RB). För det första ska ni vända er till rätt domstol, vilket är den domstol i den ort som köparen bor i, se RB 10:1. Sedan ska stämningsansökan innehålla vissa saker. Din flickvän kallas för kärande, och hon som köpte utav henne kallas för svarande. Bådas namn, personnummer, postadress och telefonnummer ska anges. Det är viktigt att ni tydligt skriver vad ni yrkar, alltså vad det är ni vill ha. I det här fallet vill ni ha betalning, och det är viktigt att ni skriver beloppet ni kräver samt ränta på det. Ni måste även ange grunden till ert yrkande om betalning, alltså varför ni kräver betalning, som i det här fallet är att svarande inte har betalat trots köpavtal. Ni ska även sammanfatta en kort redogörelse för händelseförloppet som gör att ni kräver betalningen. De skriftliga bevisen ska bifogas som bilagor och ni ska skriva vad de ska bevisa i ansökan. Detta är enbart lite kort om vad en stämningsansökan ska innehålla och vart den ska skickas. Jag hoppas att svaren gav er hjälp på traven! Ni får mer än gärna ställa fler frågor här under om något är oklart.Vänligen,

Dom trots tilltalads utevaro

2015-12-16 i Domstol
FRÅGA |Har varit oanträffbar och därmed INTE blivit delgiven att inställa mig till rättegång efter ett trafikbrottKAN de ändå köra rättegången / ge mig tredskodom?
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarI vissa fall är det möjligt att döma en tilltalad som inte delgivits inställelse till huvudförhandling. Enligt 45:15a st. 1 p. 2 Rättegångsbalken (RB) gäller att en tilltalad kan dömas även om denne på grund av att hålla sig undan inte kunnat delges stämning. Enligt 45:15a st. 3 RB kan i sådana fall dömas även om den tilltalade inte delgivits kallelse till huvudförhandlingen. UtredningUtgångspunkten vid den tilltalades frånvaro är att huvudförhandlingen ska inställas och ny huvudförhandling utsättas, 46:2 st. 1 p. 2 RB. I 46:15 RB har dock alternativa lösningar införts, varigenom rätten i första hand ska pröva de ovan nämnda grunderna enligt 46:15a RB.Gemensamt för de olika situationerna i 46:15a RB är att de måste kunna utredas tillfredsställande. Har den tilltalade förnekat gärningen anses därmed utrymmet för att döma i dennes utevaro mycket snävt. Ett undantagsexempel som brukar nämnas är i de fall blodanalysen från ett påstått rattfylleribrott är tillräckligt klar och de övriga omständigheterna är ostridiga. Det blir i slutändan upp till rätten att ta ställning till ifall målet kan utredas tillfredsställande eller ej.Avslutande ordDet bör noteras att tredskodomar inte är tillåtna i brottmål. En dom som meddelats i den tilltalades utevaro ska således överklagas och inte återvinnas, som är det brukliga vid tredskodom. Det finns således ett visst utrymme för rätten att döma även när den tilltalade inte delgivits kallelse till huvudförhandling. Detta ska dock ses i ljuset av målets beskaffenhet och framförallt huruvida den tilltalade förnekat eller erkänt gärningen.Behöver du ytterligare vägledning i detta är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller mejla oss på info@lawline.se

Gränsöverskridande lån och behörig domstol

2015-12-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejOm jag lånat pengar till någon i England kan jag då stämma personen och hur går jag tillväga?Sker stämningen i England eller Sverige
Philip Söderberg | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarDu kan endera stämma in gäldenären (den du givit lånet till) i England, enligt engelska nationella regler för behörig domstol tillika EU-rättsliga regler, eller i Sverige enligt EU-rättsliga regler.UtredningFör denna typ av gränsöverskridande privaträttsliga avtal gäller Bryssel 1a förordningen (se här).Huvudregeln enligt art. 4 Bryssel 1a F. är att talan kan väckas i den medlemsstat där svaranden (alltså gäldenären i detta fall) har hemvist. Hemvist kan förenklat förklaras med den plats där svaranden bor, arbetar och kort sagt har sitt liv. Detta innebär, enligt vad som kan utläsas av frågan, att talan ska väckas i England enligt huvudregeln.Ett undantag till huvudregeln, som blir relevant för detta fall, finns i art. 7(1a). Enligt denna bestämmelse kan käranden (alltså Du) även väcka talan vid den s.k. uppfyllelseorten för förpliktelsen. Med detta förstås den ort där gäldenären ska återbetala det lånade beloppet. Såvida någon särskilt inte avtalats kring detta får uppfyllelseorten rimligen innebära den ort där Du tar emot betalningen, t.ex. ditt lokala bankkontor. Enligt undantaget får alltså talan väckas även i Sverige, på den ort där betalningen för lånet slutligen ska erläggas.Avslutande ordDet är givetvis väldigt komplicerade regelverk att arbeta med. Av denna anledning arbetar svenska domstolar allt mer, i ett initialt skede, med att utreda den egna behörigheten. Observera gärna att Bryssel 1a förordningen gäller förbindelser som ingåtts från och med 10 januari 2015. Förbindelser som ingåtts dessförinnan behandlas enligt den äldre Bryssel 1 förordningen (den enda praktiska skillnaden i ditt fall är att art. 7 istället heter art. 5). Lycka till med ärendet och har du fler frågor så kontakta gärna oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se Du kan även kontakta en jurist kvalificerad inom ditt område här.

Omprövning m.m. om förundersökningsbeslut

2015-12-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej jag blev utsatt för en misshandel och Förundersökningen las ner redan hos polisen. går detta att överklaga och om så är fallet är det nån ide att göra det ?
You Jung Lee Törnqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om förundersökning finns huvudsakligen i rättegångsbalk (RB). Information om överprövning m.m. kan läsas i Riksåklagarens riktlinjer RåR 2013:1. Beslut kring förundersökning, inklusive beslut om nedlagd förundersökning, fattas av polisen eller av åklagare. Sådana beslut kan antigen prövas/överprövas eller omprövas:(1) Prövning/överprövning. Polisens beslut prövas av en åklagare, vilket följer av åklagarens rätt att överta ledningen av en förundersökning, 23 kap RB. Om det däremot var åklagaren som fattade beslutet överprövas detta av en annan åklagare på högre rättslig nivå, 7 kap. 5 § RB. Således innebär prövning/överprövning en granskning i sak av någon annans beslut. (2) Omprövning görs av åklagaren som fattat det ursprungliga beslutet eller av någon annan åklagare som är på samma rättsliga nivå. Detta gäller enligt praxis. Omprövning förutsätter som huvudregel att nya omständigheter har kommit fram. Som målsägande kan du begära om prövning/överprövning av beslut. När en sådan begäran inkommer till rätt myndighet skall åklagaren även ta ställning till huruvida en omprövning ska ske eller inte. I vissa fall tar åklagarmyndigheten eget initiativ till prövning/överprövning eller omprövning.Det finns flera tänkbara anledningar till varför förundersökningen lades ner. Se 23 kap 4-4a § RB. Några exempel är om det inte finns tillräckligt bevis eller något spår om misstänkta gärningsmän. En annan anledning kan vara att åtalet inte kommer att ske eftersom det finns skäl för åtalsunderlåtelse enligt 20 kap 7 § RB. Eftersom det verkar som beslutet i din fråga ha fattats av Polisen bör du skicka en skriftlig begäran om prövning till Polisen. Blanketten finns på åklagarmyndighetens hemsida. Utöver dina egna kontaktuppgifter bör du ange ditt ombuds kontaktuppgifter om du har ett ombud. Det är viktigt att du är tydligt med vilket beslut din begäran rör, vilken ändring i beslutet du önskar och varför. Om du vill åberopa någonting nytt skall detta också anges. Det går inte att säga generellt om det är någon idé att begära prövning/överprövning eller inte. Svaret varierar beroende på de anledningarna som ligger bakom nedläggningen. Andra faktorer såsom eventuella nya omständigheter kan också bli av betydelse.Med vänlig hälsning,

Vad krävs för att få prövningstillstånd av HD?

2015-12-19 i Domstol
FRÅGA |Kan det vara ett prejudicerande rättsfall där en person dömts för grov mordbrand och mord (mord genom mordbrand alltså)? Uppsåtet ska vara likgiltighetsuppsåt. Är detta något som högsta domstolen skulle kunna ge prövningstillstånd för?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna som behandlar din fråga finns i rättegångsbalken (RB) kap. 54. Till att börja med kan sägas att Högsta domstolen (HD) har två funktioner. Dels skall HD säkerställa att domar blir materiellt riktiga, dvs. HD skall dubbelkolla så att domen i det enskilda fallet är juridiskt ”rätt” – detta kallas den ”extraordinära funktionen”. Den andra funktionen är att HD skall ge vägledning för domstolarnas avgöranden i framtida, liknande mål – detta kallas den ”prejudikatbildande funktionen”. Eftersom din fråga gäller möjligheten att få prövningstillstånd i HD utgår mitt svar ifrån att du redan har ett slutligt avgörande från hovrätten.Med hänsyn till de funktioner som HD skall fylla är möjligheterna att få en hovrättsdom prövad mycket begränsad och det krävs därför som huvudregel ”prövningstillstånd” för att få sin hovrättsdom prövad av HD, se RB 54:9. Det finns två grunder som HD kan meddela prövningstillstånd för, dessa framgår av RB 54:10. Enligt punkt 1. får HD meddela prövningstillstånd om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen i framtiden (dvs. prejudikatfråga). Enligt punkt 2. får HD ge prövningstillstånd om det finns synnerliga skäl. Vad som kan utgöra synnerliga skäl är exempelvis att det förekommit ett grovt rättegångsfel vid hovrätten, att hovrätten har använt fel lag, eller att hovrätten på annat sätt tillämpat lagen uppenbart felaktigt (dvs. den extraordinära funktionen). Det är mycket svårt att utan vetskap om närmare detaljer i ditt hovrättavgörande veta om det finns grund för att HD ger er prövningstillstånd. Enbart att domen gäller mord och mordbrand, som i och för sig är mycket allvarliga brott, eller att hovrätten bedömt att den dömde haft likgiltighetsuppsåt, är alltså inte tillräckligt för att HD skall lämna prövningstillstånd utan det krävs att det antingen att det förekommit ett grovt fel från hovrättens sida eller att fallet innehåller en rättsfråga som HD vill bilda prejudikat om. Att man t.ex. inte är nöjd med hur hovrätten har värderat bevisningen är alltså inte ett skäl för att HD skall lämna prövningstillstånd. Om du vill överklaga hovrättens dom till HD krävs alltså att du utifrån dessa punkter tydligt motiverar varför en dom från HD kan vara av värde för rättstillämpningen i framtiden (prejudikatvärde) eller varför du anser att det finns synnerliga skäl för att HD skall pröva fallet (extraordinärt fall). Endast om prövningstillstånd meddelas kommer alltså att fallet att överprövas av HD. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarfältet nedan. Lycka till.

Har polisen glömt av min brottsutredning?

2015-12-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! i våras var jag på ett förhör angående ett brott som jag var/är misstänkt för (skadegörelse), jag har erkänt mitt brott och står för det, men nu har det gått drygt åtta-nio månader sedan förhöret och inget har ännu hänt. Anledningen varför jag undrar över detta är att jag gärna skulle vilja ''ha det klart'' så att säga, så jag kan glömma det sen.Min fråga är helt enkelt: Är det vanligt att mindre utredningar ''glöms bort'' av polisen och blir liggandes på deras bord? Kan det vara så att man tycker att jag har erkänt och att det inte behövs göras något mer?Kan tillägga att jag inte bor på någon stor ort, om det har någon betydelse. Tacksam för svar, om det är möjligt att ge ett svar på denna fråga!Mvh, M
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tyvärr är det inte ovanligt att det tar mycket lång tid innan åklagaren väcker åtal för ”mindre allvarliga” brott. Anledningen till detta är helt enkelt för att brottsutredningar som föranlett att personer sitter häktade i väntan på åtal alltid har förtur framför brottsutredningar där personer inte sitter häktade. Även om det är tråkigt för dig i denna situation är det en bra ordning att vi har det så, eftersom det är viktigt att häktade personer får ”sina” brott prövade snabbt.Att du har erkänt gärningen kan tala för att polisen kanske anser att det inte behövs någon mer utredning av brottet, men i sådana fall borde polisen dock meddelat dig detta (se nedan). Det är svårt att i det enskilda fallet veta vad som kan ha hänt med brottsutredningen. Jag kan därför endast svara på vad som generellt ”gäller”. Regler om förundersökning och åtal finns i Rättegångsbalken (RB). Polisen ansvarar för brottsutredningar av mindre allvarliga brott som ex. skadegörelse. När polisen anser att förundersökningen är avslutad skall den som misstänks för brottet få reda på detta genom s.k ”slutdelgivning”, detta framgår av RB 23:18 st.1 – eftersom du inte har blivit underrättad om något sedan ditt senaste förhör förutsätter jag alltså att förundersökningen inte är avslutad ännu. När förundersökningen dock är avslutad skall alla utredningsåtgärder sammanfattas i ett förundersökningsprotokoll, som skall överlämnas till åklagare. Protokollet utgör underlag för åklagaren som därefter skall fattat beslut om han eller hon skall väcka åtal eller inte. För skadegörelse kan man dömas till böter eller fängelse i högst 1 år, se Brottsbalken (BrB) 12:1. Enligt BrB 35:1, måste åtal för ett sådant brott väckas inom 2 år från att brottet begicks, annars preskriberas brottet, dvs. du kan då inte dömas till någon påföljd för brottet. Tyvärr, kan jag inte ge dig något närmare svar på vad som hänt med din utredning mer än att det inte är ovanligt att brottsutredningar av mindre allvarliga brott tar mycket lång tid pga. prioritering av grövre brott. För skadegörelse gäller dock att åklagaren måste väcka åtal senast inom två år från att brottet begicks, därefter preskriberas brottet. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarfältet nedan. Lycka till.