Tidsfrist för åklagare i ärendehantering

2017-01-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.Undrar om det finns någon maxgräns på hur länge åklagare har på sig angående ett ärende.Efter en väldigt blöt utekväll hamnade jag i trubbel med en ordningsvakt.Oturligt nog fick jag in ett slag på honom i sandband med att han tog ett "tumgrepp" Han har ej anmält ärendet, men jag fick sova hos polisen.Det har nu gått 10månader utan någon kontakt från varken polis eller åklagare. Är ostraffad sen tidigare och är Förövrigt laglydig jobbande person. Med extrem ångest. Är det bara och vänta i all oändlighet eller?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!En åklagare har ingen bestämd tidsfrist inom vilken denne ska väcka åtal. Enligt 23 kap. 20 § rättegångsbalken (se här) ska däremot beslut meddelas så fort förundersökningen avslutas om huruvida åtal ska väckas eller ej. Eftersom ordningsvakten inte anmält händelsen har någon förundersökning antagligen heller aldrig inletts - dvs. det finns inget ärende. Att du fick sova hos polisen kan ha att göra med att polisen bedömt att du varit för alkoholpåverkad att få vistas ute i allmänheten enligt lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. se här. Min bedömning är att du utifrån de omständigheter som du redogjort för inte har någon anledning att vänta på beslut från polisen eller åklagarkammaren.Hoppas du fick svar på din fråga och en lättnad!Mvh

Slutdelgivning 23:18 RB

2017-01-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hej,Jag har blivit misstänkt för ett brott och efter att ha varit på förhör hos polisen fick jag ut ett förundersökningsprotokoll. Efter att ha läst igenom det har jag upptäckt en del saker som jag inte får att gå ihop. Det rör sig bland annat om diskrepanser i förhör som hållits med vittnen, och bevis som jag är tveksam till om de faktiskt bevisar den brottsrubricering som jag har blivit tilldelad. Jag har ännu ingen advokat men känner ändå att jag skulle vilja prata med någon om detta. Det jag undrar är om det kan finnas någon risk med att påpeka eventuella brister/funderingar i förundersökningen för förundersökningsledaren på förhand och då ge dem en chans att "rätta till" misstagen eller ta fram ny bevisning? Eller är det bättre att spara på denna info till en eventuell rättegång och där och då spela fram kortet om "bortom rimligt tvivel"?Jag förstår att det är svårt att ge ett definitivt besked utan att vara insatt i det aktuella fallet, men försök gärna svara utifrån ett generellt perspektiv.Tack på förhand!
Mimmi Orrenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I en straffrättsprocess gäller objektivitetsprincipen. Förundersökningen ska bedrivas objektivt, detta regleras i 23:4 RB och innebär att förundersökningsledaren ska se till omständigheter och bevis som både talar till den misstänktes fördel och nackdel. När du har delgivits förundersökningsprotokollet som du nu gjort har en slutdelgivning skett, vilket innebär att du nu intar partsställning i processen, se 23:18 RB. Du har nu insyn i processen och en möjlighet att "peka utredningen åt rätt håll" och begära vissa åtgärder såsom förhör. Förundersökningsledaren ska alltså ta emot den information och de invändningar du har samt som huvudregel vidta åtgärder som du och din försvarare föreslår om de kan tala för ett friande för misstanke. Mitt råd till dig är att tala med din försvarare om dina funderingar över förundersökningen och de brister du anser materialet innehåller så kommer din försvarare visa dig hur ni ska gå tillväga med dina synpunkter, beroende på vad du har för synpunkter. Hoppas svaret varit till din hjälp! Mvh

Huvudförhandling efter erkännande

2017-01-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag är tillkallad till rätten för urkundsförfalskning. Skrev på ett skilsmässopapper med min före detta mans namn. Vi är skilda nu men han har anmält mig till polisen. Jag har varit där på förhör och erkänt att jag skrev på. Nu är jag som sagt kallad till rätten. Jag har aldrig blivit straffad tidigare i mitt liv, vad händer nu i rätten? Jag har ju erkänt? Vad kommer rätten att göra nu?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du har blivit kallad till rätten för att delta i en huvudförhandling. Huvudregeln är att det alltid ska hållas en huvudförhandling innan någon döms för ett brott. I vissa fall kan åklagaren istället utfärda ett strafföreläggande och ge den misstänkte en möjlighet att erkänna och godkänna det straff som åklagaren föreslår, men eftersom det inte har skett i ditt fall kan vi utgå från att åklagaren ansåg att förutsättningarna för att kunna utfärda ett strafföreläggande inte var uppfyllda.Vid huvudförhandlingen kommer åklagaren inledningsvis att lägga fram en så kallad gärningsbeskrivning, det vill säga en beskrivning av det brott som du påstås ha begått. Du kommer direkt att bli tillfrågad om du erkänner eller förnekar gärningen. Oavsett vad du svarar, så kommer huvudförhandlingen sedan att fortsätta med att åklagaren utvecklar sin talan och förklarar mer utförligt vad du påstås ha gjort och vilken bevisning som finns. Du får även en möjlighet att förklara din version av händelsen och kommentera det som åklagaren har lagt fram. Åklagaren kommer att ställa frågor till dig i ett så kallat partsförhör och om det finns någon målsägande eller några vittnen så kommer även de att förhöras. I så fall får även du möjlighet att ställa frågor.Därefter kommer rätten att ställa frågor om dina personliga förhållanden och din ekonomi. Det är nödvändigt för att avgöra vilken typ av straff du ska få om du blir dömd för brottet. Avslutningsvis håller du och åklagaren var sitt slutanförande där ni sammanfattar era synpunkter och yrkanden utifrån vad som har kommit fram under huvudförhandlingen. Om du erkänner brottet även vid huvudförhandlingen, så kommer förmodligen slutanförandena att hållas väldigt korta. Åklagaren kommer förmodligen att nöja sig med att konstatera att du har erkänt brottet och att erkännandet har stöd i övrig bevisning. Efter slutanförandena avslutas huvudförhandlingen.Efter huvudförhandlingen överlägger domaren och nämndemännen i enrum och meddelar sedan en dom. Domen kan meddelas direkt efter huvudförhandlingen, men det kan också dröja några veckor. Jag vet väldigt lite om omständigheterna i ditt fall och kan därför inte uttala mig med någon större säkerhet kring hur rätten kommer att döma, men utifrån vad du har skrivit i din fråga bedömer jag att det är sannolikt att du kommer att dömas för urkundsförfalskning.Straffet för urkundsförfalskning är enligt 14 kap. 1 § brottsbalken (här) fängelse i högst två år. Det är möjligt att du kommer att dömas till ett fängelsestraff, men med tanke på att du är tidigare ostraffad bedömer jag det som sannolikt att rätten väljer att istället döma dig till villkorlig dom. Villkorlig dom kan nämligen dömas ut som alternativ till fängelse och det är en mycket vanlig påföljd för förstagångsförbrytare. Villkorlig dom regleras i 27 kap. brottsbalken (här).En villkorlig dom innebär att du åtar dig att vara skötsam och försörja dig efter bästa förmåga under en tvåårig prövotid. I gengäld slipper du ett fängelsestraff, såvida inte du missköter dig under prövotiden. Den villkorliga domen kan förenas med ett bötesstraff eller med samhällstjänst. Samhällstjänst är bara aktuellt om du samtycker till det, men om du vägrar att genomföra samhällstjänst är risken något större att rätten väljer fängelse som påföljd istället. Rätten kommer antagligen att fråga dig om du samtycker till samhällstjänst när den ställer frågor om dina personliga förhållanden.Kort sammanfattat kommer alltså en huvudförhandling att hållas för att avgöra om du är skyldig. Om du blir dömd, så kommer du troligtvis att dömas till villkorlig dom, men det är också möjligt att straffet blir fängelse. Om straffet blir villkorlig dom, så kan det förenas med ett bötesstraff eller med samhällstjänst.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Lycka till!Med vänlig hälsning,

Strafföreläggande vid snatteri

2017-01-24 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej, jag blev tagen för snatteri, 349kr. På plats förnekade jag brottet men har valt att erkänna via den bifogade erkännandeblankett som skickades i samband med ärendet från tingsrätten där jag samtidigt godkände deras beslut om 40 dagsböter a 90 kr. Hur stor är sannolikheten att det ändå blir huvudförhandling?
Greta Apelman |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du har skrivit på verkar vara ett strafföreläggande. Det skriver man vanligtvis på vid snatterier (eller andra mindre brott där straffet blir böter) och då behövs det inte en rättegång. Se 48 kap. 4 § rättegångsbalken. Alltså finns det inget skäl för rättegång i ditt fall.Vänliga hälsningar

Bevisning i tvistemål

2017-01-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Jag har blivit kallad till Tingsrätten för en faktura jag har bestridit då sökande har mitt personnummer och därigenom anser att de kan identifiera mig som personen som har beställt tjänsten. Dock har ingen legitimering genomförts eller liknande, och jag undrar vilket juridiskt underlag det finns att bekräfta en persons identitet enbart baserat på personnummer. Vad säger lagen om att identifiera en individ? Vad krävs för att identifikation ska hålla i rätten? Tack!
Olle Hansen Ölmedal |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Jag förstår det som att en tjänst beställts i ditt personnummer, och du menar att du inte beställt någon tjänst, och att de därför inte har någon fordran på dig, dvs att du inte har någon skuld gentemot dem. Denna fråga handlar om bevisning.Detta är av allt att döma ett civilrättsligt tvistemål. Bevisbördan i ett sådant ligger som utgångspunkt på den kärande, det vill säga din motpart. Beviskravet, det vill säga hur starka bevis som krävs, är som utgångspunkt att de måste "styrka" att de har en fordran på dig. Detta är ett ganska högt beviskrav, men det är alltid upp till rätten i det enskilda fallet att bedöma om din motpart lyckas styrka att de har en fordran på dig. Din fråga, som jag förstår den, är då om det räcker med att någon har beställt en tjänst genom att använda ditt personnummer för att styrka att de har en fordran på dig. Om det är så som du skriver att det enda de kan visa är att någon har beställt en tjänst med ditt personnummer, så bedömer jag att enbart detta inte räcker för att styrka att de har en fordran på dig.Eftersom vi i Sverige har fri bevisföring/bevisprövning så kan alla möjliga bevis användas för att försöka styrka att de har en fordran på dig. Det är därför antagligen så att de kommer att anföra andra omständigheter och bevis kring hur beställningen gått till, var den skett, när den skett och så vidare, för att styrka att det var just du som beställde tjänsten. Sammanfattning:På din fråga om vad som krävs, så svarar jag att det antalgligen krävs mer än enbart den omständighet att en tjänst beställts i ditt personnummer för att kunna styrka att din motpart har en fordran på dig. Man kan därför tänka sig att din motpart kommer att peka på andra omständigheter än bara det faktum att en tjänst beställts i ditt personnummer.Om du behöver ytterligare stöd och råd kring din tvist så kan du boka tid med en av våra verksamma jurister via den här länken.Jag hoppas att du tycker dig ha fått svar på din fråga, annars kan du använda kommentarfunktionen nedan så ska jag försöka reda ut eventuella frågetecken.Vänligen,

Tid för att få prövningstillstånd i Högsta Domstolen

2017-01-28 i Domstol
FRÅGA |Hur lång tid brukar det vanligtvis ta från hovrättens dom, tills högsta domstolen tar upp ett fall vid eventuell överklagan.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Eftersom Högsta domstolen endast prövar domar som kan prejudicerande betydelse, det vill säga klargöra / ha vägledande betydelse hur en lag ska tolkas i framtiden, så tar de inte upp alla mål som överklagas, 54 kap. 9 § Rättegångsbalken (1942:740), (RB), se här: https://lagen.nu/1942:740. Högsta Domstolen strävar efter att meddela beslut om prövningstillstånd inom 6 månader från det att domen har överklagats, i fall där det handlar om personer som sitter häktade meddelas beslut om prövningstillstånd ofta mer omgående. Själva förhandlingen i Högsta Domstolen hålls som regel ett år efter att prövningstillstånd har meddelats, vilket kan variera åt båda hållen beroende på karakären av målet, se här: http://www.hogstadomstolen.se/Fragor-i-pagaende-mal/Sammanfattningsvis tar det från att du överklagar till Högsta Domstolen fram till dess att ett avgörande meddelas i regel minst 1 år och 6 månader, vilka kan variera beroende på karaktären av målet. Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Strafföreläggande vid snatteri

2017-01-24 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej, jag blev tagen för snatteri, 349kr. På plats förnekade jag brottet men har valt att erkänna via den bifogade erkännandeblankett som skickades i samband med ärendet från tingsrätten där jag samtidigt godkände deras beslut om 40 dagsböter a 90 kr. Jag är kallad till huvudförhandling, men på lappen om erkännande stod det att det vanligtvis inte te blir så om man erkänner. Hur stor är sannolikheten att det ändå blir huvudförhandling?
Beatrice Rälg |Hej och tack för din fråga!Istället för att gå till rättegång kan åklagaren vid mindre allvarliga brott besluta om ett strafföreläggande. Strafföreläggande innebär att den misstänkte skriver under en blankett och erkänner sig skyldig till brottet. Om du inte vill skriva under strafföreläggandet blir det troligtvis rättegång istället. Då du erkänt brottet blir det alltså ingen rättegång. Se mer om strafförelägganden i 48 kapitlet rättegångsbalken, här. Vänligen,

Avvisning av bevisning

2017-01-23 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Att avvisa bevisning vad saken gäller
Jens Ödman |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Då jag inte vet exakt vad det är för bevisning du frågar om ska jag försöka ge dig ett generellt svar! I svensk processrätt gäller principen om fri bevisföring, denna återfinns i 35 kap. 1 § Rättegångsbalken (RB). Principen innebär att parterna som regel är fria att lägga fram vilken bevisning de vill. Enligt 35 kap. 7 § RB kan emellertid domstolen under vissa förutsättningar kan avvisa bevisning som part vill föra in. Detta är således ett betrakta som ett undantag från principen om fri bevisföring. Enligt ovan nämnd paragraf föreskrivs att rätten får avvisa bevisning: 1. om den omständighet som en part vill bevisa är utan betydelse i målet,2. om beviset inte behövs,3. om beviset uppenbart skulle bli utan verkan,4. om bevisningen med avsevärt mindre besvär eller kostnad kan föras på annat sätt, eller5. om beviset trots rimliga ansträngningar inte kan tas upp och avgörandet inte bör fördröjas ytterligare.Rättegångsbalken hittar du här.Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att återkomma! Vänligen,