Varför finns systemet med föredragande jurist?

2017-04-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Varför måste förvaltningsrättsliga ärenden beslutas av en person efter föredragning av en annan? Var står detta och vad är orsaken?
Jenny Ångström |En föredragande jurist gör kvalificerade rättsutredningar, sätter upp förslag till domar och beslut och föredrar dessa inför rätten. Rätten är inte bunden av föredragandens förslag på dom. Systemet med föredraganden är bl.a. ett sätt för nyutexaminerade jurister att närma sig juridiken i praktiken. Juristprogrammet innehåller ingen, eller väldigt lite, praktiskt arbete. Systemet med föredraganden ger ”nya” jurister ovärderlig erfarenhet i domskrivning och presentation av ett visst mål. Hoppas detta var svar på dina frågor!

Om åtalsunderlåtelse och nedläggande av förundersökning

2017-04-29 i Förundersökning
FRÅGA |15-åring åkte fast för snatteri av tuggummi för 18 kr. Erkände t polisen. Förhör och åtal väntar antar jag.Vad blir följden? Böter? Prick i belastningsregistret? Vad innebär det? Problem med körkortstillstånd?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Snatteri regleras i brottsbalken 8 kap. 2 § och kan ge böter eller fängelse i högst sex månader. Vad straffet för ett brott blir är givetvis beroende av det tillgripas värde och omständigheter kring själva brottet, men även personliga omständigheter så som personens ålder och personliga utveckling. I ett såhär ringa fall skulle aldrig straffet bli mer än böter.I ett fall som detta så tror jag nog däremot att det kommer beslutas om en åtalsunderlåtelse. Det innebär att åklagaren bedömer att brott har begåtts men att det inte finns anledning att åtala eftersom det kan antas att det inte kommer dömas ut svårare påföljd än böter (20 kap. 7 § rättegångsbalken). För att åklagaren ska kunna besluta om åtalsunderlåtelse krävs i princip att den misstänkte har erkänt, vilket 15-åringen har gjort i det här fallet. Åtalsunderlåtelsen innebär att det inte väcks något åtal vilket också betyder att det inte döms ut något straff för brottet. Det gör att man slipper gå igenom en tung och jobbig rättsprocess samt slipper betala böter. Brottet kommer dock fortfarande att synas i belastningsregistret (3 § p. 4 lag om belastningsregister) och försvinner först efter 3 år, eftersom personen är under 18 år (17 § p. 11b lag om belastningsregister). Hade personen varit 18 år eller äldre hade pricken funnits krav i 10 år.Vad gäller körkortstillstånd så får det endast meddelas om personen uppfyller de personliga och medicinska kraven för detta. Lämplighet med hänsyn till de personliga förhållandena förutsätter att sökanden inte är opålitlig i nykterhetshänseende och i övrigt kan komma att respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken (3 kap. 2 § körkortslagen). Jag skulle inte tro att en sådan här händelse skulle påverka möjligheten att få körkortstillstånd.Vidare så om det finns skäl att anta att det kommer beslutas om åtalsunderlåtelse så kan det också finnas skäl att lägga ned förundersökningen enligt 23 kap. 4a§ rättegångsbalken. Om det finns anledning att anta att skäl finns att lägga ner förundersökningen, redan innan förundersökningen inleds så får det beslutas att förundersökningen inte behöver inledas (23 kap. 4a§ andra stycket rättegångsbalken).Sammanfattning: Brottet är för ringa för att leda till annat än böter, detta gör det möjligt för åklagaren att besluta om åtalsunderlåtelse vilket betyder att det inte väcks åtal och därmed inget straff döms ut. Det blir dock fortfarande en prick i belastningsregistret som finns kvar i tre år. Det bör däremot inte inverka på möjligheten att få körkortstillstånd i det här fallet. Utav frågan så vet jag inte riktigt om förundersökning har inletts eller ej, men det kan finnas skäl att inte inleda förundersökning alternativt att lägga ned förundersökningen då det ändå bara kan antas resultera i åtalsunderlåtelse. Om förundersökningen inte inleds eller läggs ned så betyder det att det inte heller blir någon prick i registret.Hoppas du fått svar på din fråga, om inte är du varmt välkommen att komma in med en ny.Vänligen,

Salivprov på person som inte är skäligen misstänkt för brott

2017-04-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Det är såhär att jag för ett halvår sedan stoppades i en polisinsats, där ett vapen hittades i fordonet jag körde, jag var ensam i bilen. Jag satt häktad i ett par dygn och blev sedan släppt från häktet men var fortfarande misstänkt för grovt vapenbrott. Efter 4 månader så får jag ett brev att förundersökningen har blivit nedlagd eftersom att på de utredningsuppgifter som finns, inte kan strykas att jag har begått ett brott. Nu i veckan, nästan mer än ett halvår efter händelsen blev fordonets ägare uppringd av polisen, där de bad hen att komma ner en snabbis till parkering och de tog ett DNA prov av Persien och som svar när hen frågar om anledningen till DNAtopsningen svarar dem att det handlar om mig. Min fråga är. Har polisen rätt att topsa ägaren till fordonet ett halvår efter händelsen? Även fast förundersökningen är nedlagd när det gäller mig som misstänkt? Samt att iomed att personen och ägaren till fordonet som topsats är en bror/syster/ far till mig och polisen borde lätt kunna se att om de hittat DNA spår på vapnet och med dagens teknik kan se om DNA spåret de har hittat tillhör någon i min familj när de har försökt att matcha det med mitt inlämnade DNA. För jag har förstått att man polisen kan se om DNA-t är Ifrån någon i min familj. Så varför tror ni att polisen ändå valde att topsa personen i fråga.Och kan förundersökningen mot mig återupptas igen även fast vice chefsåklagaren i Göteborg lagt ner förundersökningen mot mig? Mvh
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår din fråga som så, att du har funderingar kring åklagarens rätt att återuppta en förundersökning samt polisens rätt att göra en kroppsbesiktning genom tagande av salivprov på en person som inte är skäligen misstänkt för det aktuella brottet. Eftersom att frågorna inte behandlar samma sak, har jag valt att dela upp dessa och besvara dem var för sig. Till att börja med regleras dessa frågor i rättegångsbalken (RB). Fråga 1. Har åklagaren rätt att återuppta en nedlagd förundersökning? En förundersökning kan läggas ner på grund av olika anledningar, exempelvis om det inte finns tillräcklig bevisning för att åklagaren ens ska kunna se det som befogat att väcka åtal för brottet. Om det framkommer nya omständigheter som gör att åklagaren bedömer att det finns skäl att väcka åtal för det aktuella brottet, kan en förundersökning återupptas. Ett brott kan alltså utredas på nytt förutsatt att det inte är preskriberat. Grovt vapenbrott preskriberas först efter 10 år. (23 kap. 4 a § RB. Se även 9 kap. 1 a § vapenlagen och 35 kap. 1 § brottsbalken). Alltså kan förundersökningen mot dig återupptas igen trots att den tidigare har lagts ner, om det har framkommit nya omständigheter som gör att åklagaren finner skäl att inleda en förundersökning, exempelvis ny bevisning. Fråga 2. Har polisen rätt att göra en kroppsbesiktning genom tagande av salivprov på annan än den som är skäligen misstänkt för det aktuella brottet? För att polisen ska ha rätt att genom tagande av salivprov dvs. kroppsbesiktiga en person som inte är misstänkt eller misstänkt på en lägre misstankegrad än skäligen misstänkt för det aktuella brottet, krävs att: * Det aktuella brottet kan leda till fängelse, * att provet tas genom salivprov och inget annat, * att syftet med provtagningen är att göra en DNA-analys som ska underlätta identifiering vid utredning av det aktuella brottet, * att det finns synnerlig anledning att anta att provtagningen är av betydelse för utredningen av brottet (dvs. att det föreligger faktiska omständigheter som påtagligt visar att man med rätta kan förvänta sig att uppnå det resultat som man vill med provtagningen. Exempelvis kan avsikten med DNA-provet vara att konstatera att upptäckta DNA-spår tillhör den misstänkta gärningspersonen) och, * att polisen noga har övervägt om skälen för provtagningen väger upp det intrång eller men som den innebär. (28 kap. 12 b § RB). Under förutsättning att ovanstående krav är uppfyllda, har polisen rätt att ta ett salivprov på en person som inte är misstänkt eller inte är skäligen misstänkt för det aktuella, grova vapenbrottet. Eftersom att åklagaren har rätt att återuppta en förundersökning, så kan åklagaren i ditt fall ha gjort detta och då har polisen på meddelande av åklagaren, rätt att utföra ett salivprov på detta sätt om det är av betydelse för den nya och fortsatta utredningen av det grova vapenbrottet. Det råder heller ingen tidsbegränsning för polisen vad det gäller kroppsbesiktning till gagn för utredningen av det aktuella brottet, så länge brottet inte har preskriberats, vilket det inte har gjort i ditt fall. Alltså har polisen rätt att göra detta salivprov trots att det har gått mer än sex månader sedan ett eventuellt brott begicks. Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Om du har fortsatta funderingar, är du välkommen att vända dig till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Oenigheter om återbetalning av depositioner

2017-04-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Oenigheter om återbetalning av depositioner.Hyresvärden yrkar på avdrag för skador i bostad och lokal och vägrar att återbetala depositionerna. Vad kan man som hyresgäst göra i en sådan situation? Hur länge ska hyresgästen vänta på att få tillbaka depositionerna? Hyresvärden påstår även att alla kostnader har inte kunnat bestämmas då skadorna inte åtgärdats ännu. Avflyttning skedde 31/3 och depositionerna är ännu inte återbetalda den 26/4. Vad kan hyresgästen göra för att bestrida avdragen då de tordes räknas som normalt slitage?Tacksam för svar!
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du har vänt dig till oss på Lawline med din fråga.I min fråga utgår jag från att du är hyresgästen. Initialt finner du en kortare sammanfattning som svar på din fråga och vidare finner du en något djupare redogörelse där jag förklarar min sammanfattning. Slutligen finner du min rekommendation och kontaktuppgifter. Vad bör du göra för att få tillbaka din deposition? - En kortare sammanfattningDitt ärende kan tyvärr bli relativt komplicerat. Om hyresvärden vägrar att återlämna din deposition är din enda möjlighet att ta ärendet till domstol för en civilrättslig tvist. (Detta eftersom ni verkar vara oense om huruvida det faktiskt är skador i bostaden och lokalen eller om det endast är normalt slitage.) Det innebär att du stämmer hyresvärden vid domstol, och därefter är det upp till dem att avgöra om det faktiskt är skador som har uppstått eller om det endast är normalt slitage, dvs. om du har rätt att få tillbaka din deposition eller inte. Tyvärr kan dock en civilrättslig process bli ganska dyr, speciellt om du förlorar, och jag skulle inte påstå att det i ditt fall är värt att ta ärendet till domstol. (Givetvis beroende på hur stor din deposition har varit). Jag rekommenderar dig istället att försöka resonera med din hyresvärd igen, alternativt förklara att du är villig att ta ärendet till domstol om hen vägrar att återge deposition och förhoppningsvis kommer din hyresvärd till sans och återbetalar din deposition, eller möjligtvis ett mellanting. Här skulle jag påstå att du bör acceptera även om du inte får tillbaka allt. Det är bättre än inget!Djupare redogörelseI ditt fall är det hyresvärden som har bevisbördan för att det faktiskt rör sig om skador som har uppkommit efter att du har nyttjat bostaden och lokalen, det är hen som har den s.k. bevisbördan. (Detta grundar sig i s.k. praxis). Denna bevisbörda kan hen uppfylla på många sätt. Hen kan exempelvis uppfylla det om hen kan visa en bild före du flyttade in, och därefter en bild efter att du har flyttat ut. Kan hen då visa på att det var bostaden och lokalen var i ett betydligt bättre skick innan du flyttade in än efter, och om hen kan visa på att det faktiskt rör sig om en skada och inte slitage, har hen således uppfyllt sin bevisbörda och bevisat. Då är det sedan upp till dig att försöka motbevisa. Eftersom hyresvärden är den som har bäst möjligheter att säkra bevisning, är det också hyresvärden som ska initialt ska bevisa, och inte du. Kan hen inte bevisa, behöver du inte heller bevisa något!Även om det är hyresvärden som har bevisbördan, så måste du som ovan nämnt, välja att ta ärendet till tvist. Det gör du genom att lämna in en stämningsansökan till den domstol i den ort där hyresvärden har sitt kontor beläget. Önskar du hjälp med att utforma stämningsansökan kan vi på Lawlines juristbyrå hjälpa dig.Skulle du vinna tvisten, brukar det vanliga vara att förlorande part får betala, både för dina rättegångskostnader, ombudskostnader och givetvis betala tillbaka din deposition. Risken finns ju dock att så inte blir fallet, och då kan du behöva få betala både hyresvärdens rättegångskostnader, ombudskostnader och du får inte heller tillbaka din deposition.Jag rekommenderar dig som sagt var att istället försöka prata med din hyresvärd igen och förklara att en tvist kan bli en kostsam historia, både för dig men även för hyresvärden. Det är även något som kan ta relativt lång tid innan processen är slutförd och således tjänar ni båda på att få spörsmålet ur världen. KontaktuppgifterJag hoppas att du har fått svar på din fråga och önskar du hjälp av vår byrå för att upprätta en stämningsansökan når du dem enklast på: bokning@lawline.seAllt gott och trevlig kväll,Med vänliga hälsningar

Hur stora blir rättegångskostnaderna?

2017-04-30 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag har av ekobrottsmyndigheyen blivit rådd att föra mitt mål mot annan person i civilrätt,vad kostar det mig om jag förlorar målet
Anna Runelöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att den förlorande parten ska ersätta motpartens rättegångskostnader (se 18 kap 1 § rättegångsbalken). Du kommer då att få stå för såväl dina egna som motpartens rättegångskostnader. Rättegångskostnader innefattar bland annat ombudskostnader, kostnader för bevisning i målet samt kostnader för rättegångens förberedande. Det går inte att säga hur stor den totala kostnaden kommer att bli i varje enskilt fall. Det är framförallt ombudskostnaderna som kan vara mycket omfattande.Om du har en hemförsäkring har du också en rättsskyddsförsäkring. Hör av dig till ditt försäkringsbolag om du vill veta vilka kostnader som täcks vid en eventuell förlust. Lycka till!Om du har några fler frågor är du varmt välkommen att kontakta våra jurister på www.lawline.se/boka.

Tredskodom och hämtning utebliven part

2017-04-28 i Vite
FRÅGA |Om han underlåter att betala vite eller inte kan betala, vad händer då? Kan han han hämtas till rätten eller kan domstolen meddela tredskodom?
Emma Persson |Hej!Tack för din fråga.Om förlikning är möjlig i målet, kan tredskodom komma att meddelas i en sådan situation du beskriver (se rättegångsbalken 44 kap. 2 §). Om förlikning inte är möjlig, och det är käranden som uteblir, kan målet avskrivas. Om det är svaranden som uteblir kan denne i stället hämtas till domstolen.Vänligen

Kroppsvisitation omyndig

2017-04-27 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag undrar vilka lagar som gäller kroppsvisitering som under 18? Har man samma skyldigheter som en myndig då?
Beatrice Rälg |Hej och tack för din fråga!Jag kommer svara på vad som gäller avseende kroppsvisitation på omyndig.KroppsvisitationKroppsvisitation är ett så kallat tvångsmedel som regleras i 28 kap rättegångsbalken (RB). Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt undersökning av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig (28:11 3st RB). En grundläggande förutsättning för kroppsvisitation är att det finns anledning att anta att det har begåtts ett brott på vilket fängelse kan följa, vilket innebär att fängelse ingår i straffskalan för brottet ifråga. Unga lagöverträdareDin fråga gäller personer under 18 år och för dessa gäller lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Enligt 36§ får kroppsvisitation företas enligt bestämmelserna i 23 och 28 kap RB om någon är misstänkt för att ha begått ett brott före femton års ålder och om det finns särskilda skäl. Det finns inga särregleringar gällande kroppsvisitation för den som är under 18 men över 15 år och då gäller rättegångsbalkens bestämmelser.Värt att framhålla är att proportionalitetsprincipen alltid ska tillämpas vid användning av tvångsmedel. Proportionalitetsprincipen innebär att ingreppet ifråga om art, styrka, räckvidd och varaktighet står i rimlig proportion till det önskade målet. Tvångsmedel får alltså tillgripas bara om skälen som talar för åtgärden uppväger det intrång eller men som åtgärden innebär. Sammanfattningsvis: Tvångsmedel som kroppsvisitation får tillämpas mot den som är omyndig enligt rättegångsbalkens bestämmelser. Det krävs då att det finns anledning att anta att personen har begått ett brott på vilket fängelse kan följa. Om personen som är föremål för kroppsvisitation är under 15 år ska kroppsvisitationen tillämpas med stor restriktivitet. En misstanke om allvarligare brottslighet eller en brottslighet av större omfattning bör i allmänhet föreligga. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att återkomma!Vänligen,

Ersättning till den som hörs under förundersökning

2017-04-25 i Vittna
FRÅGA |Hej!Har man ju rätt till ersättning som vittne enligt RB 36:24 när det gäller huvudförhandlingar, men har man rätt till ersättning som vittne under förundersökningen?Tack på förhand!
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Vittnen kan ha rätt till ersättning då man har hörts under en förundersökning (1§ Kungörelse (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål). Det som kan finnas möjlighet att få ersättning för är till exempel förlorad inkomst och resa till och från förhöret (1§ förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m.). Vittnet ansöker om ersättningen och beslut om ersättning fattas av Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket eller Kustbevakningen (3 § Kungörelse (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål). Ett beslut om ersättning får överklagas till länsstyrelsen inom två veckor från att den som hörts fått ta del av beslutet (3§ Kungörelse (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottmål). Hoppas att detta gav svar på din fråga!Mvh