Granskning av brev till häktat

2016-06-14 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Om jag skriver ett brev till en häktad person, kan något som står i brevet tas upp i eventuell rättegång? Om inget som står är brottsligt.
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om personen du skickar brev till i häktet har restriktioner kan en åklagare eventuellt komma att granska brevet om det finns misstanke att det som står i brevet kan förstöra bevis eller försvåra utredningen. Om personen inte har restriktioner så kan personal på kriminalvården granska brevet endast i syfte att se till så att det inte innehåller några otillåtna föremål, innehållet i brevet granskas således ej i detta fall. Med andra ord, om det som du skriver i brevet inte är något brottsligt och inget som skulle kunna försvåra en utredning eller liknande för en som sitter häktad med restriktioner så kan inte innehållet i brevet tas upp i eventuell rättegång.Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Skiljeförfarande eller domstol

2016-06-12 i Domstol
FRÅGA |Hej.I ett "Sekretess & ansvars -avtal" som en blivande kund till vårt företag vill att vi skriver på för att få uppdrag från dem finns en paragraf gällande lösning av ev. framtida tvist.Man skriver "Tvist ska avgöras genom skiljedom i Stockholm i enlighet med Stockholm Handelskammares skiljedomsregler/av allmän domstol."Jag har hittills haft bilden att man antingen stipulerar skiljedomsförfarande eller domstolsförfarande, men inte båda. Jag tänker mig att föreslå en justering av deras avtal till att stipulera endera och funderar då på vilket som, vid en ev. framtida tvist, troligen skulle vara minst kostsamt för vårt företag. Det är alltså min fråga.
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om vad som gäller för skiljeförfaranden finns i Lagen om Skiljeförfarande (LSF) och även i Rättegångsbalken (RB).I tvister där parterna har möjlighet att förlikas (sk. dispositiva tvistemål) så finns möjlighet för parterna att komma överens om att en eventuell framtida tvist ska avgöras i ett skiljeförfarande istället för i en domstol, se LSF 1 §. Om parterna har gjort en sådan överenskommelse så utgör själva skiljedomsklausulen ett rättegångshinder, vilket innebär att en domstol inte får pröva en fråga som omfattas av klausulen, se RB 34:1 samt LSF 4§ st. 1. Självklart krävs också att skiljeklausulen i sig uppfyller de krav som uppställs för giltighet, såsom bl.a att det klart framgår att det är ett skiljeförfarande som avses, att det rör ett konkret rättsförhållande och att det inte får strida mot grundläggande säkerhetskrav såsom förutsägbarhet och begränsning utifrån parternas yrkanden. Det krävs då också att part invänder att det föreligger en sådan klausul som hindrar en prövning i domstol, se LSF 4 § st. 1 samt RB 10:17 a §. Om part inte invänder i rätt tid, alltså första gången part för talan i rätten, så kan tvisten prövas av domstol i vanlig ordning enligt reglerna i RB, se RB 34:2 samt LSF 4 § st. 2. Ett skiljeförfarande kan, på samma sätt som en rättegång i domstol, leda till ett beslut som blir en verkställbar dom och alltså vinner rättskraft och därmed kan verkställas. Det som är positivt med skiljedom är att det är en snabbare process än en vanlig rättegång samt att den är mer flexibel då parterna har mycket större inflytande. Ett skiljeförfarande är också privat och stänger därför ute insyn från media och konkurrenter. Kostnadsmässigt brukar ett skiljeförfarande och en process i domstol bli ungefär lika i längden, såklart beroende på den enskilda tvisten och andra faktorer som kan påverka. En skillnad är dock att ett skiljeförfarande kräver betalning direkt när processen inleds, men i längden är kostnaden som sagt i de flesta fall relativt lika. Eftersom klausulen hänvisar till Stockholms Handelskammare så rör det sig här om ett institutionellt förfarande, vilket är en typ av de olika former av skiljeförfaranden som finns. Om du vill läsa mer om skiljeförfarande och hur man kan beräkna kostnader så kan du göra det här: http://sccinstitute.se/tvistlosning/kostnadskalkylator/.Har du fler frågor är du välkommen att vända dig till oss här på Lawline igen.Hoppas att mitt svar var till din hjälp.Vänliga hälsningar

Måste jag vittna?

2016-06-09 i Vittna
FRÅGA |Jag och min son fick kallelse att vittna mot min man i rättegången. Vad ska vi göra för att slippa tingsrätten. Min man är åtalad för olaga hot.
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om vittnen finns i 36 kap. i Rättegångsbalken (RB), se här.Vittnesplikten Som utgångspunkt har var och en som blir kallad till rätten för att vittna skyldiga att vittna, RB 36:1. Däremot behöver inte närstående vittna enligt RB 36:3. Eftersom det är din man som är åtalad ses både du och din son som närstående och ni är därmed inte skyldiga att vittna. Ni måste dock meddela tingsrätten att ni inte tänker vittna. Vittna utan att din man är närvarande I det fall du vill vittna, men inte i din mans närvaro kan rätten besluta att han får vistas i annat rum medan du vittnar. Här krävs att du är rädd för att vittna framför din man eller på annat sätt inte känner att du kan tala fritt om din man är kvar i samma rum som dig, RB 36:18 st. 1 p. 1. Sammanfattning Eftersom att ni är kallade av rätten måste ni dyka upp under utsatt tid för att undvika onödig kostnad, men ni är inte skyldiga att vittna. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Vad händer efter anmälan?

2016-06-08 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har blivit polisanmäld för urkundsförfalskning men ej fått papper på det och inte hört något från polisen. Han som anmälde mig har berättat detta detta var i oktober 2015. Kommer fallet att tas upp och vad kommer att hända mig?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga är väldig allmänt hållen har jag försökt ge dig ett översiktligt och övergripande svar. Om du senare undrar något mer konkret, är du givetvis välkommen att skicka in en ny fråga.Det första som händer efter en polisanmälan är att antingen polisen eller en åklagare fattar beslut om huruvida en förundersökning ska inledas eller inte. Av 23 kap. 1 § rättegångsbalken (här) framgår att en förundersökning ska inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Förundersökning behöver dock inte inledas om det är uppenbart att brottet inte kan utredas. Urkundsförfalskning hör under allmänt åtal och ska alltså utredas om det är möjligt. Jag vet för lite om omständigheterna i ditt fall för att kunna uttala mig om huruvida en förundersökning bör inledas eller inte. Om det händelseförlopp som anmälaren har beskrivit utgör urkundsförfalskning och det inte är uppenbart att det inte kan utredas, bör dock en förundersökning inledas.Av 23 kap. 2 § rättegångsbalken (här) framgår att förundersökningen syftar till att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl för åtal föreligger. Förundersökningen ska dock bedrivas objektivt och även omständigheter som är till fördel för den misstänkte ska beaktas. Om det skulle gå så långt att du blir skäligen misstänkt för brott, ska du enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken (här) delges misstanke för brottet när du blir hörd av polisen. I så fall har du även rätt att fortlöpande ta del av förundersökningen i den mån det kan ske utan men för utredningen. Eftersom du ännu inte har hört något ifrån polisen, är det inte särskilt troligt att skälig misstanke föreligger mot dig i nuläget.När förundersökningen avslutas beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller inte. Om åtal väcks kommer en huvudförhandling att hållas i en tingsrätt och därefter prövar rätten huruvida du ska dömas för brott eller inte. Enligt etablerad rättspraxis ska fällande dom meddelas om det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till brottet. Av 14 kap. 1 § brottsbalken (här) framgår att en fällande dom för urkundsförfalskning kan leda till fängelse i upp till två år, om brottet är av normalgraden. Urkundsförfalskning av normalgraden preskriberas fem år efter gärningstillfället. Åklagaren har alltså fram till oktober 2020 på sig att väcka åtal, men att en förundersökning om urkundsförfalskning skulle fortgå så länge utan att läggas ned eller leda till åtal är knappast sannolikt.Sammanfattningsvis finns det flera möjliga förklaringar till att polisen ännu inte har hört av sig till dig. Det är möjligt att man har beslutat att inte inleda förundersökning, eller att förundersökningen lades ner utan att någon skälig misstanke riktades mot dig. Om så är fallet kommer polisen antagligen inte att kontakta dig överhuvudtaget. Det är också möjligt att förundersökningen pågår just nu, men att du i nuläget inte är skäligen misstänkt. Om du i ett senare skede blir skäligen misstänkt, kommer du att bli delgiven misstanke. Du har då möjlighet att ge polisen din version av händelseförloppet och att ta del av förundersökningen i den mån det kan ske utan men för utredningen.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Påverka vittnen vid rättegång

2016-06-13 i Vittna
FRÅGA |Får ett ombud påverka motpartens vittnen?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett vittne som motparten åberopat förhör med ska inledas av motparten enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st1. Enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st2 har sedan den andre parten rätt att ställa frågor till vittnet. Huvudregeln är att inga ledande frågor får ställas. Enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st 5 framgår dock att ledande frågor kan vara tillåtna för att kontrollera vittnets utsagas sanningshalt. På detta sätt kan det delvis sägas vara tillåtet att påverka vittnet vid förhöret i domstol. Det är aldrig tillåtet att försöka förmå någon att vittna falskt, ombudets kontakt med vittnet både vid huvudförhandling och innan måste vara i syfte att få fram en korrekt bild av aktuellt händelseförlopp. Straffansvar kan aktualiseras enligt Brottsbalken 15 kap 1 § för den som medvetet ljuger i domstol, och även för den som förmått denne till att ljuga enligt Brottsbalken 23 kap 4 §.Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.

Undanröja föreläggande om ordningsbot

2016-06-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Igår blev jag stoppad efter att i misstag kört ett kvarter i bussfil i centrala Malmö polisen hade stor drive och plockade in alla bilar på sidogata efter ett kvarter bussfil. Jag fick en ordningsbot på 1000 kr som jag erkände på plats. Detta på en stor gata, Djäknegatan Malmö som tidigare har varit helt öppen men nu bitvis buss o taxi. På ordningsboten står det kod 160A otillåten fordonstrafik/motordrivet fordon och att jag har personbil (ruta fordonslag). Detta är helt fel borde vara kod 027, fört fordon som anvisats annat slag av fordon/motordrivet fordon och att jag har en lätt lastbil (böterna är dom samma). Jag åkte senare tillbaka för att kontrollera vägskyltarna och där finns inga skyltar fordonstrafik förbjuden eller förbjuden infart utan bara buss o taxi tillåten rakt fram o påbjuden höger eller vänstersväng.Då jag nu i efterhand läser ordningsboten inser jag att den är helt felaktig, Jag har erkänt ett ett helt annat brott som jag heller inte har gjort. Då jag erkänt fel brott på felaktiga grunder/koder så tycker jag att detta borde makuleras. Hur kan jag gå vidare, inga stora pengar men rätt borde vara rätt?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår från att du har skriftligen godkänt ordningsboten, varför du inte kan invända mot att betala bötesbeloppet på den grunden. Eftersom du då har godkänt ordningsboten får den samma verkan som en dom som du inte längre kan överklaga, se 48 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken (1942:740) (förkortad RB). Som du förstår innebär det att du inte kan överklaga ordningsboten.Istället finns två särskilda alternativ att få den undanröjd. De är följande:1. Klagan över ordningsbot2. Resning Klagan över ordningsbotDet första – och huvudsakliga – alternativet innebär att du kan ansöka hos din tingsrätt om att ordningsboten ska undanröjas. Det ska göras skriftligen och inom ett år efter att någon åtgärd för att verkställa ordningsboten har vidtagits, enligt 59 kap. 7 § RB.För att ordningsboten ska kunna undanröjas krävs enligt 59 kap. 6 och 10 §§ RB att någon av följande villkor ska vara uppfyllda:1. Ditt godkännande är ogiltigt (59 kap. 6 § första stycket första punkten RB).2. Det har skett ett sådant fel vid förfarandet att ordningsboten är ogiltig (59 kap. 6 § första stycket andra punkten RB).3. Föreläggandet av någon annan anledning inte är lagenligt (59 kap. 6 § första stycket tredje punkten RB).Du skulle kunna göra gällande att ordningsboten ska undanröjas eftersom det inte rör sig om ett giltigt godkännande, enligt 59 kap. 6 § första stycket första punkten RB. Du godkände ju den i tron att du hade begått ett brott, vilken motivering brister om du inte kunde ha begått något brott.Ditt fall liknar till viss del rättsfallet RH 1983:82 (tyvärr ej tillgängligt på nätet utanför betaltjänster). I det rättsfallet hade en person godkänt ett föreläggande om ordningsbot för att hon hade kört mot rött ljus vid en järnvägsövergång. Ljussignalen på den högra sidan av järnvägsövergången var dock ur funktion, varför hon inte kunde ha sett den. Eftersom personen inte skulle ha godkänt ordningsboten om hon visste att signalen inte fungerade så undanröjde hovrätten föreläggandet. Denna hennes uppfattning framgick av diskussionen mellan henne och poliserna innan hon godkände föreläggandet. Fallet liknar ditt på så vis att du kan hävda att en förutsättning för att du godkände ordningsboten var att du faktiskt hade begått brottet som står i den.Du skulle också kunna hävda att ordningsboten ska undanröjas eftersom du inte har begått något brott, enligt 59 kap. 6 § första stycket andra punkten RB. Att du kan hävda det följer av att ett föreläggande enligt 48 kap. 5 § RB inte får utfärdas om det inte finns förutsättningar för allmänt åtal. Finns det inget brott finns det ju inget att åtala.Slutligen skulle du också kunna hävda, igen, att ordningsboten ska undanröjas eftersom du inte har begått något brott, enligt samma paragrafs tredje punkt. Det förutsätter att det framgår av omständigheterna när ordningsboten förelades dig att du inte hade begått något brott.Behöver du vidare rådgivning för att klaga över ordningsboten, rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Det kan du göra HÄR.ResningDet andra alternativet är att du ansöker om resning enligt 58 kap. 5 § RB. Reglerna tillämpas för förelägganden om ordningsbot också. Du ansöker om resning skriftligen hos din hovrätt, enligt 58 kap. 10 a § RB. Vilka formkrav som din ansökan måste innehålla står i 58 kap. 5 § RB.Som grund för att beviljas resning skulle du kunna använda 58 kap. 2 § femte punkten. För att få resning enligt nämnda punkt ska rättstillämpningen i ordningsboten uppenbart vara lagstridig, vilket dock är ett ganska högt krav.Värt att uppmärksamma är också att du kanske kan beviljas resning enligt 58 kap. 2 § fjärde punkten, men det är tveksamt om det som du har upptäckt egentligen är ”nya” omständigheter.Det är dock mindre sannolikt att du kan få resning än att du kan få ordningsboten undanröjd genom det första alternativet, varför du bara i andra hand bör försöka med resning.Behöver du vidare rådgivning för att ansöka om resning, rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Det kan du göra HÄR.SammanfattningDet finns två sätt för dig att gå vidare och försöka få ordningsboten undanröjd. Det första är att du ”klagar över ordningsboten”. Det andra är att du ansöker om resning.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med att undanröja ordningsboten är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ansökan om vanlig handräckning för avflyttning från bostad

2016-06-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,jag har en fråga gällande en boendesituation.Jag och min bror äger tillsammans en villa som vi brukar använda på somrarna (vi äger den 50 % vardera).Vår pappa önskade för cirka ett år sedan att få bo där då han hade närmare till sjukvård.För att även få tillgång till sjukhus så skrev han sig även där.Nu är fallet sådant att vi vill få tillbaka vårt hus men pappa vägrar att flytta därifrån.Han har själv en tom lägenhet han kan flytta tillbaka till.Vad har jag och min bror för rättigheter/ hur går man tillväga i ett sådant här fall?Med vänlig hälsning
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan så att er pappa har fått låna villan gratis av er. I sådana fall är reglerna i hyreslagen (och lagen om uthyrning av egen bostad) som bl a reglerar rätt besittningsskydd inte tillämpliga. Därmed har din far ingen laglig rätt att bo kvar i villan. I Sverige har man för övrigt ingen juridisk skyldighet att ta hand om sina föräldrar.Som framgår av frågan har du redan har bett din far att flytta men problemet är att han inte verkar göra det självmant. Det man får göra i en sådan situation är att ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogden. Det kan du göra här https://www.kronofogden.se/AnsokanBetalningsforelaggandevanlighandrackning.htmlDu kan läsa mer om handräckning och hur det går till här https://www.kronofogden.se/Vanlighandrackning.htmlOm det istället är så att er far har betalat ersättning till er för sin användning av villan är du välkommen att lämna en kommentar här nedan så svarar på vad som gäller i då.Med vänlig hälsning,

Preskriptionstid- Olaga hot & ofredande

2016-06-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur lång tid har åklagaren på sig att väcka åtal från det att förundersökningen skickats från polisen vid olaga hot och ofredande?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga!Hur lång tid åklagaren har på sig att väcka åtal avgörs av brottets preskriptionstid, som regleras i brottsbalken 35 kap (se här). Den bortre gränsen för när åtal får väckas är alltså avhängig preskriptionstiden för brottet i fråga. Ett brotts preskriptionstid beräknas normalt sett från den dagen då brottet begicks. För både ofredande och normalgraden av olaga hot gäller en tvåårig preskriptionstid. Detta innebär alltså att åklagaren har maximalt två år på sig att väcka åtal för båda dessa brott, efter att de begicks. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,