Delgivning med omyndig

2015-12-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |He! Jag vill veta om det är rätt att lämna ett delgivningskvitto till min son som är 16 år. Detvillsäja minderårig??
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Normalt får inte en omyndig person (som din son är) själv får föra sin talan eller ta emot en delgivning. I sådana fall är du som vårdnadshavare istället delgivningsmottagare. Men i vissa fall kan även omyndiga ha rätt att själv föra talan eller vara skyldig att fullgöra något och då ta emot delgivningen själv. Om den sökte själv ska göra något, t.ex. komma till en förhandling, ska han alltid sökas personligen. Det beror alltså på vilken situation det rör sig om. Då jag inte vet mer exakt vad det rör sig om kan jag tyvärr inte ge ett mer utförligt svar.Hoppas att du fick hjälp av svaret!Vänliga hälsningar

Skyldighet för förälder att vittna i tvistemål

2015-12-11 i Vittna
FRÅGA |Är jag som mamma tvungen att vittna under ed i hovrätten? Det gäller inte ett brottmål utan rätten till ett hyreskontrakt.
Caroline Orava |Hej, och tack för din fråga.Regler som gäller vittnen finns i 36 kap. rättegångsbalken. Enligt 1 § får vem som helst som inte är part i målet kallas som vittne. Enligt 3 § undantas vissa närstående, bland annat föräldrar, från skyldigheten att vittna. Detta innebär att du som mamma får lov att vittna, men du är inte skyldig att göra det. När det gäller vittnesed, så anges det i 11 § att vittnet ska avlägga ed innan personen ger sitt vittnesmål. Om vittnet sedan ljuger efter att ha avlagt ed kan det medföra straffansvar för mened eller ovarsam utsaga. (15 kap. 1 och 3 §§ brottsbalken). I brottmål får inte sådana närstående som räknas upp i 3 § avlägga vittnesed, enligt 36 kap. 13 § 2 st. rättegångsbalken.För att sammanfatta vad som gäller i ditt fall, så får du som mamma lov att vittna om du vill, men du är inte tvungen att göra det. Om du väljer att vittna måste du göra detta under ed, och därmed straffansvar, eftersom det inte rör sig om ett brottmål.Vänliga hälsningar,

Kallelse till polisförhör

2015-12-01 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag fick hem en kallelse från polisen idag där det står ordagrant, "Hej! Du kallas till förhör med anledning av ett pågående polisutredning. Vänta i receptionen på polishuset i (staden där jag bor) så hämtar jag dig där. Ingen föranmälan krävs." Jag förstår inte hur jag ska tolka kallelsen? Det står inget om vad det gäller eller vad det är jag ska göra där?
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Det kan framstå som väldigt konstigt att du inte informeras om vad saken rör när du blir kallad till förhör. Det är dock - tyvärr - inget krav att polisen talar om vad förhöret skall röra innan, utan tvärtom är det vanligt att man kallas på det här sättet.Den finns bland annat rättigheter för den som blir misstänkt att informeras om vad misstanken rör. Enligt 23 kap. 18 § Rättegångsbalken gäller följande:"När förundersökningen har kommit så långt att någon skäligen misstänks för brottet, ska den misstänkte, då han eller hon hörs, underrättas om misstanken." Detta innebär ju dock, som det står, ingenting annat än att polisen VID förhöret måste informera den som är skäligen misstänkt. Bestämmelsen brukar tolkas på så sätt att inte ens den som är "skäligen misstänkt" (vilket är en ganska hög grad av misstanke) måste informeras förrän vid förhöret. Rent allmänt finns det alltså ingen rätt att få reda på i förväg vad ett förhör skall röra. Det går absolut att ifrågasätta om det är rimligt att man kallas på förhör utan att få veta vad saken rör, men det är i dagsläget inte olagligt eller ens ovanligt. Kallelsen behöver dock inte nödvändigtvis innebära att du är misstänkt, utan du kan exempelvis vara kallad som vittne gällande någon händelse.Om du har några fler funderingar är du välkommen att höra av dig på thommy.akesson@lawline.se.Hälsningar,

Bestridande av kontrollavgift vid parkeringsöverträdelse

2015-11-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag har felaktigt fått en kontrollavgift av ett parkeringsvaktsbolag i ett p-garage i Järfälla.Jag har bestridit kontrollavgiften skriftligt 2 gånger. Parkeringsvakten har läst av min p-skiva fel och uppger att det stod 8 på skivan men jag har bildbevis och vittnen på att skivan stod på 9. Hojab har inget bildbevis och har inte kontaktat mina vittnen.Jag har även ringt nu efter att parkeringsvaktsbolaget vidhåller avgiften trots mina 2 bestridanden men då säger handläggaren att jag måste gå vidare till tingsrätten! Är det inte de som ska göra det?hur stor är chansen att jag får rätt i tingsrätten och vilka kostnader kan jag då komma att få (utöver kontrollavgiften) ?
Jesper Lublin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Det jag konkret kan hjälpa dig med är att besvara din första fråga angående det processuellaförfarandet. Att ge ett svar på dina andra två frågor blir mer av spekulativ art men jag ska ändå redogöra för dem i slutet. Ifall att parkeringsvaktsbolaget vill att din skuld betalas och drivs in behöver de en exekutionstitel. Denna titel kan de erhålla hos tingsrätten eller hos Kronofogdemyndigheten (KFM). I och med att du har bestridit skulden så kan inte parkeringsvaktsbolaget ta skulden direkt till KFM och den vägen vinna en exekutionstitel, utan behöver först få en dom hos tingsrätten. Det första steget för att komma dit i det här fallet är att de väcker talan hos tingsrätten. Parkeringsvaktsbolagets handläggare som anger att du ska väcka talan inför domstol har fel. Eventuellt skulle du kunna väcka talan om du vill slå fast att det inte finns någon skuld, det gör du med en fastställelsetalan. Dock ser jag inte detta som aktuellt i ditt fall.Vad gäller bevisvärderingen eller som du uttrycker det, kommer jag få rätt i tingsrätten, är det svårt att spekulera. Det som gäller är att domarna i tingsrätten värderar varje bevis var för sig och adderar dem för att döma i ditt mål. I parkeringsmål så sätter domarna/domaren stark tilltro till det som parkeringsvaktsbolaget hävdar. Detta bryts inte om det inte finns mycket starka skäl som talar emot. Exempelvis så skulle förmodligen inte en till dig närstående vittnesuppgifter räcka till för att stjälpa det bolaget hävdar. Däremot så skulle ett korrekt bildbevis kunna tala för din sak,Vad gäller rättegångskostnader så är huvudprincipen att den tappande parten betalar. Detta betyder att risken du tar om du fortsatt bestrider kontrollavgiften är att du betalar rättegångskostnaderna för parkeringsvaktsbolaget och dig själv om du förlorar målet. Sådana kostnader inbegriper ombudskostnader, ansökningsavgifter m.m och kan således bli mycket högre en själva parkeringsavgiften i sig.Hoppas detta har gett dig vägledning och svar. Vill du ha vidare hjälp i frågan ska du boka tid med en jurist.Med vänlig hälsning,

Kostnad för överklagande

2015-12-13 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Kostar det att överklaga till förvaltningsrätten?
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det enkla svaret är att nej, det kostar inget att överklaga. Det enda du står för vid överklagande till förvaltningsrätt, kammarrätt eller Högsta förvaltningsdomstolen är dina egna kostnader under processen. Du behöver inte betala motpartens kostnader om du förlorar.Hoppas att det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar

Vittnesplikt och sanktioner

2015-12-03 i Vittna
FRÅGA |Har en advokat rätt att tvinga en person att vittna i ett tvistemål i tingsrätt
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarEn advokat har själv ingen möjlighet att tvinga någon att vittna. En domstol har däremot, som uttryck för den allmänna vittnesplikten, ett antal sanktioner tillbuds för att säkra ett vittnes närvaro.UtredningI Sverige föreligger en allmän vittnesplikt, vilken anses komma till uttryck genom 36:1 Rättegångsbalken (RB). Enligt 36:7 ska ett vittne kallas vid vite. Dyker vittnet trots detta inte upp har rätten att, med iakttagande av eventuellt laga förfall enligt 32:6 & 8 RB, besluta om att döma ut vitet eller beordra att hämtning ska ske enligt 36:20 RB.Brister vittnets kunskap beträffande förhörstemat kan rätten vid vite förelägga detta att friska upp sitt minne. Detta gäller i de fall ett vittne, som förväntas ha kännedom om det vittnesmålet rör, kommer oförberedd och på så vis fördröjer rättegången. Denna bestämmelse kommer rimligen endast att utnyttjas när vittnesmålet är av vikt och det rör särskild kunskap, se vidare 36:8 RB. Ett vittne som avlagt ed och därefter ljuger eller undanhåller information kan som känt dessutom göra sig skyldig till mened, 15:1 Brottsbalken. Slutligen bör erinras om den situation vari vittnet utan giltigt skäl vägrar avlägga ed eller vittnesmål. I dessa fall kan rätten i första hand iaktta föreläggande vid vite enligt 36:8 RB och i andra hand häkta vittnet, 36:21 RB. En häktning på denna grund får aldrig vara längre än tre månader och kräver att vittnet var 14:e dag ställs inför rätten för att fullgöra sina åligganden.Avslutande ordDet bör påpekas att även fast dessa regler finns till buds, finns det ingen mening för en advokat att kalla ett vittne som konsekvent vägrar vittna. Sådant skulle endast fördröja rättegången och bli ett onödigt moment. För vittnen som är rädda och inte vågar vittna finns det alternativa lösningar som går att ordna, vittnesskydd är förmodligen den mest kända lösningen. Det finns även olika former av förhör som kan tillämpas så att vittnet i görligaste mån skyddas från det vittnet räds. Det är dock i dessa fall viktigt att den som ska vittna för en dialog med advokat eller domstol, så att dessa känner till att behovet finns.Behöver du ytterligare hjälp med detta är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller mejla till info@lawline.se

Omedelbarhetsprincipen - vad domstol får grunda dom på

2015-11-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Iett brottsmål, får tingsrätten döma utifrån bevisning som ej finns med i stämningsansökan?
Anna Vernqvist |Hej,Tack för att Du vänder Dig till oss på Lawline med Din fråga.Bevis som åberopas ska anges i stämningsansökan enligt 45 kap 4 § rättegångsbalken (1942:740) (RB) gällande allmänt åtal och 47 kap 2 § RB gällande enskilt åtal. Dock utgör detta inget hinder för att använda sig av bevisning som uppkommit senare under målets gång. Gällande allmänt åtal stadgar 45 kap 17 § RB "Vill part vid huvudförhandlingen åberopa bevis, som han icke förut uppgivit, skall han omedelbart giva rätten och motparten underrättelse om beviset och vad han vill styrka därmed." Bestämmelsen tillämpas även vid enskilt åtal, 47 kap 24 § RB. Således kan bevis åberopas som ej angetts i stämningsansökan under förutsättning att parten omedelbart lämnat rätten och motparten underrättelse om detta och vad han eller hon vill styrka med beviset. Gällande vad domstolen får grunda domen på så tillämpas den s.k. omedelbarhetsprincipen. Denna innebär att domstolen endast får grunda domen på vad som förekommit vid huvudförhandling. Avgörs målet utan huvudförhandling ska domen grundas på vad handlingarna innehåller och vad som i övrigt förekommit i målet. Gällande brottmål så finns principen lagstadgad i 17 kap 2 § RB.Jag hoppas att Du fått svar på Din fråga.Med vänlig hälsning,

Resning i tvistemål

2015-11-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Hur lång tid har man på sig att begära resning i tvistemål gällande bodelning efter att beslut vunnit laga kraft?
Homan Gerami | Hej! Tack för att ni tar del av den juridiska rådgivningen som Lawline ställer till förfogande! I ett initialt skede vill jag framhålla att resning i tvistemål endast beviljas såvida någon av följande punkter är fullgjorda (jfr 58 kap. 1 § rättegångsbalken (RB)): 1. om ledamot av rätten eller där anställd tjänsteman med avseende å målet gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om brott som har avseende å målet ligger ombud eller ställföreträdare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antagas hava inverkat på målets utgång; 2. om skriftlig handling, som åberopats till bevis, varit falsk eller om part, som hörts under sanningsförsäkran, eller vittne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas hava inverkat på utgången; 3. om omständighet eller bevis, som ej tidigare förebragts, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle hava lett till annan utgång; 4. om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.Om det finns fog att åberopa pt. 1-3 ska ansökan om resning, enligt 58 kap. 4 § RB, göras inom ett år från det att sökanden fick kännedom om förhållandet som motiverar resning. Om ni i annat fall åberopar pt. 4 ska ansökan om resning ske inom sex månader från det att domen vunnit laga kraft enligt förevarande lagrum. Vänligen,