Domarjäv i närståenderelationer

2015-11-02 i Domstol
FRÅGA |Hej,Jag har en teoretisk fråga som jag ställer av ren nyfikenhet om hur HD ser på frågan om jäv för domare. Om en rättegång rör frågan om hustrumisshandel exempelvis, och domaren har någon närstående som är engagerad inom kvinnojouren för utsatta kvinnor, då kan väl detta omöjligen inte anses som en fråga om jäv? Finns det någon generell motivering till vad som anses som jäv och vad finns det för lagstöd till det? MVHES
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawine med din fråga!Allmänt om jävReglerna om jäv för domare (även nämndemän) finns i 4:13 Rättegångsbalken (här). Bestämmelsen innefattar 10 punkter i vilka olika former av jäv regleras. Jäv är en allvarlig överträdelse och resulterar i rättegångsfel (målet kan behöva tas om på nytt och det ger även upphov till s.k. resning). Motiven bakom dessa regler är rättssäkerhetsaspekter. Framför allt i brottmål gäller att den tilltalade ska kunna få sitt ansvar prövat av en opartisk domstol, se vidare artikel 6 Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (här).Vad beträffar hur högsta domstolen (HD) ställer sig till jäv så är det inte, vid en grundare analys som denna, helt nödvändigt att ställa sig den frågan. Detta med hänsyn till att det rör sig om ett ganska strängt reglerat regelverk. Både de olika jävssituationerna och konsekvenserna av dessa är således förhållandevis tydligt reglerade.Jävet ifrågaBeträffande den situationen ovan så skulle 4:13 p. 10 RB, det s.k. delikatessjävet kunna komma ifråga. Denna jävsgrund behandlar de situationer när domaren av en eller annan anledning, utöver de tidigare nio punkterna, skulle kunna tänkas vara opartisk i målet. Att dennes närstående är engagerad i kvinnojourer skulle inte utan vidare anses leda till att domaren blivit opartisk i målet. Antag däremot att målsäganden i fallet (alltså den som blivit utsatt för misshandeln) varit i kontakt med samma kvinnojour som domarens närstående arbetar på. Skulle domaren sedan få förhandsinformation från den närstående om målsäganden och ärendet, kan det tänkas att denne skulle kunna vara jävig. Detta förutsätter dock att domarens kännedom om ärendet går att knyta till målsäganden själv.SlutordMed lite tillagda förutsättning till din fråga är det inte otänkbart att jäv skulle kunna aktualiseras enligt 4:13 p. 10 RB.Är Du intresserad av att läsa domar från HD angående jäv tillhandahållet www.lagen.nu ett axplock av prejudikat med länkar intill paragraferna i lagen, se vidare här.

Väcka åtal för bedrägeribrott

2015-10-31 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Jag fick ett "skadeståndsbrev" hemma om att jag är skyldig min arbetsgivare en stor summa pengar. Dock ser det här brevet förfalskad ut och jag ringde attunda tingsrätt om jag hade ett skadeståndskrav på mig och svaret var nej. Kan jag gå till domen med detta?
Marcus Holming |Hej!Din arbetsgivares handlade kan enligt vad du beskriver möjligen falla inom ramen för brottet bedrägeri, vilket är straffbelagt i brottsbalken 9 kap. 1 och 11 §§. Det är ett brott som faller under allmänt åtal vilket innebär att det är åklagaren som beslutar huruvida åtal ska väckas eller inte. Du kan alltså inte själv väcka åtal för det brottet i domstolr förmånligt bud.tt någon kan ha budstrid till slut betalar för mycketrka konkurrens och ett mer förmånligt bud.tt någon kan ha. Om du har lidit skada har du däremot möjlighet att väcka en skadeståndstalan gentemot din arbetsgivare. Av informationen i din fråga framstår det dock inte som att du har lidit någon skada, såsom att förlora pengar, vilket i sådant fall innebär att grund för skadeståndstalan saknas.Du kan förstås polisanmäla handlingen och låta en åklagare avgöra huruvida det finns en tillräcklig grund för att väcka åtal.Med vänlig hälsning,

Att vittna i brottmål

2015-10-13 i Vittna
FRÅGA |Tjena!Jag blev kallad till tingsrätten för att vittna. En vän till mig är misstänkt för grov misshandel och jag hade telefonkontakt med honom under dagen både före och direkt efter brottet begicks. Men det jag undrar är, jag har som sagt bara pratat med honom i telefon. Jag har aldrig ens varit i närheten av platsen brottet begicks så vad kan jag egentligen tillföra en rättegång? Vilka typer av frågor kommer ställas till mig? Hur går det till i överlag? Kommer våra samtal vi hade spelas upp i rätten?Tacksam för svar!MVH
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna om att vittna finns i 36 kap. Rättegångsbalken. Du hittar reglerna här.I Sverige är det vittnesplikt. Det betyder att den som är kallad att vittna måste medverka. Om du inte medverkar som vittne riskerar du att få betala vite vilket är en sorts straffavgift. Regeln finns i rättegångsbalken 36:7, du hittar den här.När du vittnar kommer du att inleda med att avlägga vittnesed. Det måste alla som är över 15 år göra. Domstolens ordförande kommer att guida dig och berätta hur vittneseden lyder och du kommer därefter få upprepa vittneseden högt inför domstolen. Att avlägga vittnesed innebär att du under vittnesförhöret måste tala sanning. Om du lämnar en falsk uppgift under vittnesförhöret begår du brottet mened.Beroende på vem som har kallat dig som vittne – åklagarsidan eller försvarssidan, så kommer den som har kallat dig att inleda vittnesförhöret med att ställa frågor till dig. Även om du inte har varit på brottsplatsen så kan du ändå ha uppgifter som kan vara viktiga för domstolen att höra exempelvis vad du och din vän talade om direkt efter brottet etc. Därefter kommer den andra sidan (åklagare eller försvaret) att få tillfälle att ställa frågor till dig. Även domstolen kan ställa frågor till dig. Vittnesförhöret kommer att spelas in på video så att domstolen har möjlighet att lyssna på ditt vittnesförhör flera gånger.Om polisen inte har avlyssnat din eller din väns telefon så finns ingen möjlighet att spela upp ert samtal inför domstolen.När vittnesförhöret är klart så kan du lämna tingsrätten igen. När du har medverkat som vittne har du rätt att få ersättning för förlorad arbetsinkomst och resekostnader, detta regleras i regeln 36:24 i rättegångsbalken. När du är på tingsrätten skall du därför se till att få en blankett och fylla i dina kostnadsuppgifter så att du kan få ersättning. Sammanfattningsvis så är du skyldig att medverka som vittne. Du kommer att avlägga vittnesed om du är över 15 år och du är under vittnesförhöret skyldig att tala sanning. Både åklagaren och försvaret kommer att ställa frågor till dig. Du har rätt till ersättning för kostnader när du vittnar. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarfältet nedan. Lycka till.

Närståendebegreppet i 36 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)

2015-09-30 i Vittna
FRÅGA |Hej, jag undrar om jag räknas som "närstående" när det gäller skyldighet att vittna i rättegång. Jag har haft en hemlig relation (även sexuell) med en kvinna, samtidigt som jag hade en fast relation med en annan kvinna. Nu har kvinnan i den hemliga relationen blivit indragen i ett brottmål, och jag har blivit kallad att vittna. Ska jag ange att jag bara är "vän" med henne, eller måste jag berätta att jag också haft en intim relation med henne - och i så fall hur påverkas mitt vittnesmål av detta? Kan jag till och med begära att få slippa att vittna med hänvisning till att jag är "närstående" utan att närmare behöva förklara varför?
Cecilia Bernhardsson |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline. Vi har allmän vittnesplikt i Sverige. Det innebär att man är skyldig att vittna i domstol om åklagaren eller den misstänkte och dennes försvarare anser att det behövs. Innan vittnesmålet avläggs ska rätten försöka klarlägga om vittnet står i något förhållande till part eller saken som kan vara av vikt vid bedömningen av vittnets trovärdighet, 36 kap. 10 § rättegångsbalken (1942:740) (RB). Om kvinnan du har en relation med är part i målet kommer du därmed få förklara hur ni känner varandra. Undantag för vittnesplikten görs i 36 kap. 3 § RB för de personer som är att anses som närstående till part. De som omfattas av begreppet närstående är den som med part är eller har varit gift, är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag, är syskon, är i det svågerlag att den ene är eller har varit gift med den andres syskon och på liknande sätt är att anses som närstående. Högsta domstolen förklarade i rättsfallet NJA 2007 s. 874 att även de som är eller har varit sambor är att anses som närstående, så även två personer som utan att vara sambor lever eller har levt i en fast parrelation med en praktisk och känslomässig bindning av inte obetydlig varaktighet. Paragrafen tar enligt Högsta domstolen syfte på familjerättsliga relationer och därmed konstaterar Högsta domstolen att även två personer som väntar barn tillsammans eller som kommit överens om att ingå äktenskap eller partnerskap, genom exempelvis ringväxling eller på annat sätt manifesterat detta, är att anses som närstående. Som vittne i brottmål avlägger man en ed, 36 kap. 11 § RB. Den som vittnar under ed och inte talar sanning kan dömas för mened, 15 kap. 1 § brottsbalken (1962:700). Med vänliga hälsningar

Måste jag svara på polisens frågor vid förhör?

2015-10-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Mitt företag har fått en begäran från polisen om att jag, i egenskap av ägare till en bil fotograferades av en fartkamera. Dom vill att jag skall uppge vem som körde bilen. Man hänvisar till 23 kap. 6 § rättegångsbalken och 8 § förundersökningsbalken. Är jag tvungen att svara? Om så är fallet. Vad händer om jag svarar att jag inte vet? Tack för svar//Patrik
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Vid ett vanligt förhör som polisen håller i har de ingen rätt att tvinga dig att svara, det finns inte heller här något påtryckningsmedel som polisen kan använda sig av för att få dig att svara. Viktigt är dock att påpeka att du måste dyka upp till förhör, annars har de rätt att hämta dig. Om fallet däremot går till domstol har vi i Sverige något som kallas vittnesplikt, vilket helt enkelt går ut på att du är skyldig att vittna om du blir kallad samt att du där måste svara på rättens frågor. Görs inte det finns det flera sanktioner som rätten kan använda sig av för att få dig att vittna, så som exempelvis häktning och vite. Om du medvetet svarar osant kan du även dömas för mened. Om det är något som är oklart eller om du har några följdfrågor, tveka inte att höra av dig igen!

Målsägandens skyldighet att komma till rättegången

2015-10-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag är målsägande i en förundersökning som nu gått till åtal och jag har blivit kallad som målsägande till tingsrätten. Jag känner att jag inte längre vill medverka i denna förundersökning.Kan jag välja att inte medverka och hur går jag tillväga?Tacksam för svar.
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. Målsäganden är den som blivit utsatt för brott eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada (20 kap. 8 § 4 st. rättegångsbalken (1942:740) [RB]). Om du blivit kallad som målsäganden till rättegången är du skyldig att komma dit. Du kan få vite utdömt om du i strid med kallelsen till domstolen underlåter att infinna dig, såvida du inte har laga förfall (32 kap. 6 § RB). Laga förfall kan tillexempel vara sjukdom (se 32 kap. 8 § RB). Om du som målsäganden inte inställer dig till rättegången, och rätten anser att du bör höras, kan rättegången ställas in och bestämmas till en annan dag (46 kap. 2 § 1 st. p. 4 RB). Rättegången får dock påbörjas om det kan antas att du som målsäganden kan höras vid ett annat tillfälle som anses lämpligt (46 kap. 3 § 1 st. RB). Med vänliga hälsningar

Principen om fri bevisprövning

2015-10-10 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, jag har lagt ut pengar i form av lån åt en person som idag inte längre anser sig ha skyldighet att betala tillbaka. Vi har diskuterat lånet i mail och där framgår det att lånet är riktigt. Men personen i fråga anser av div. Irrelevanta anledningar att det är indirekt återbetalt. Saker som denna personens egna utlägg som ej är kopplade till mig. Det jag undrar är vilken typ av bevis bör jag ta fram för att intyga skuldens riktighet. Kvitton finns ej och personen har uttryckt sig i mail att mitt ord står mot dennes. Personen i fråga tar lätt till lögner så i min uppfattning så är bevis av stor vikt. Tack på förhand.
Evelina Lindgren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vid processföring vid svensk domstol tillämpas principen om fri bevisprövning, vilken innefattar både fri bevisföring och fri bevisvärdering, se 35 kap. 1 § Rättegångsbalken (1942:740) (RB). Fri bevisföring innebär att i princip alla bevismedel är tillåtna, alltså att du får använda alla typer av medel som kan styrka din rätt till betalning. Fri bevisvärdering innebär att domstolen fritt har att bedöma bevisvärdet av den bevisning du lägger fram. Domstolen har alltså inga riktlinjer för hur vissa bevismedel ska värderas. Sammantaget kan du använda allt underlag du har som du tror kan styrka din rätt att få betalt. Mitt tips är att du använder dig av den mailkorrespondens som finns och, om lånet överförts från ditt bankkonto, ett kontoutdrag som visar att pengarna överförts till låntagaren. Om det finns en eller flera personer som känner till låneförhållandet kan du även använda dessa som vittnen. Vänligen,

Regler som polis följer vid urinprov

2015-09-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vilka föreskrifter har polisen för hanteringen av urinprov när de misstänker narkotikabrott? Alltså, ifall polisen ute stannar en bil eller ett gäng personer kräver urinprov, hur ska detta hanteras och vilket regelverk i det fallet ska man som polis följa?
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Polisen får kroppsbesikta (i begreppet kroppsbesiktning ingår urinprov) om det finns skälig misstanke att personen har begått ett brott på vilket fängelse kan följa, Rättegångsbalken 28 kap. 12 § som du kan hitta https://lagen.nu/1942:740. Enligt narkotikastrafflagen är fängelse med på straffskalan för olika typer av narkotikabrott. Det innebär att om polisen misstänker narkotikabrott kan polisen kräva urinprov. Vägrar den misstänkte att lämna urinprov får polisen hålla kvar den misstänkte i upp till sex timmar och ytterligare sex timmar om det finns synnerliga skäl, 28 kap, 12 § 3 st. Rättegångsbalken. Eftersom polisen har lagligt stöd att kräva urinprov har de också rätt till att använda visst våld om den misstänkte skulle vägra, detta enligt Polislagen 10 § 4 st. som du finner https://lagen.nu/1984:387.Polisen följer givetvis olika former av proportionalitetsprinciper, vilket innebär att ingreppet måste vara i proportion till den misstänkta handlingen