Förfalskat konstverk sålt från Sverige till USA, var åtalas personen?

2017-10-12 i Domstol
FRÅGA |Jag håller på med research för en bok. Huvudpersonen är svensk men förfalskar en tavla som säljs till ett galleri i USA. Om hon skulle åka dit, vilket lands straff får hon då? Huvudpersonen kommer aldrig att lämna Sverige utan bara skicka dit tavlan. Till sin hjälp har hon en amerikan som numera bor i sverige och har svenskt medborgarskap. Hur straffas han?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Scenariot vi har att jobba med är alltså en svensk säljare som från Sverige säljer en egenhändigt förfalskad tavla till en amerikansk köpare (galleriet). Hen har en medbrottsling, som jag antar är med på allt, som har dubbelt medborgarskap. Har det begåtts ett brott enligt svensk lag?Att enligt svensk lag medvetet sälja en förfalskad tavla till en köpare som har blivit informerad om att tavlan är äkta och där säljaren vidare har gjort en vinst och köparen en förlust är att betrakta som bedrägeri, 9 kap 1 § Brottsbalk (1962:700), BrB, se https://lagen.nu/1962:700Köparen måste ha köpt tavlan på den grunden att säljaren vilseledde köparen genom att påstå att tavlan var äkta, eftersom det måste föreligga ett direkt samband mellan köpet och att säljarens vilseledande. Bedrägeri kan leda till böter eller högst 6 års fängelse beroende på hur grovt brottet anses vara. Ett kriterie för att en person ska kunna dömas för grovt bedrägeri är t.ex. att bedrägeriet rör ett betydande värde, minst 224 000 kr (5x prisbasbelopp), i så fall kan huvudpersonen dömas för 6 månader - 6 års fängelse, 9 kap 3 §, BrB. Har Sverige rätt att straffa huvudpersonen (jurisdiktion)? Enligt 2 kap 1 §, BrB, bestraffas brott som har begåtts här i riket efter svensk lag och i svensk domstol. Bedrägeri utgör brott oavsett vart det har begåtts eller mot vem det har riktats, det här innebär att det alltså inte spelar någon roll i vilket land brottet har begåtts utan det kommer fortfarande ha begåtts ett brott enligt svenska lagstiftning. När det handlar om internationella brott blir problemet vilket land som ska straffa gärningsmännen, i det här fallet din huvudperson och dennes medbrottsling. Både förberedelserna, förfalskningen och försäljningen företogs i Sverige vilket gör att brottet definitivt kan knytas till Sverige och ger Sverige jurisdiktion (RH 2000:84), vilket innebär att vi har rätt att lagföra (åtala och straffa) personen ifråga. Det kan dock vara så att brottet även anses ha begåtts i USA, och de genom att stödja sig på den passiva personalitetsprincipen kan anse sig ha rätt att lagföra huvudpersonen. Sverige är dock behörig att åtala personer som har begått brott i Sverige och som vid tiden var svenska medborgare, 2 kap 2 § BrB, vilket visar på att Sverige är strikta med att lämna ut med borgare till andra länder för att bli åtalade. I det här fallet betyder det att de med högsta sannolikhet inte skulle lämna ut huvudpersonen till USA för att åtalas där. Sverige kan erkänna utlämnande, i så fall är det regeringen som gör det och det kommer att vara baserat på ett internationellt avtal mellan USA och Sverige, eftersom Sverige annars enligt lag inte får utlämna en svensk medborgare lag (1957:668) om utlämning för brott. För att få lämna ut så krävs det att bedrägeri är straffbart i USA, så kallad dubbel straffbarhet. Eftersom medbrottslingen har dubbelt medborgarskap kan det tänkas att USA vill kräva ut honom, men eftersom Sverige både har den territoriella rätten (eftersom vi utgår från att brottet anses vara begått i Sverige p.g.a. alla förberedelser och att gärningsmannen inte lämnat landet), Sverige lämnar inte ut om brottet inte minst leder till 1 år fängelse samt att medbrottslingen har svenskt medborgarskap så är det inte olagligt att Sverige åtalar. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Hur ofta går parterna vidare till förhandling om de inte lyckas förlikas?

2017-10-11 i Domstol
FRÅGA |Hej, hur ofta går förlikningar i tvistemål där parterna inte är överens vidare till en förhandling? Nu pratar jag stämningar kring 200 000kr
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om parterna inte kommer överens under förlikningen i domstol eller på egen hand kommer tvisten till slut att gå till förhandling där en domare helt enkelt får avgöra tvisten. Hur ofta tvistemål går vidare till förhandling efter en förlikning som inte lyckats beror helt enkelt på hur parterna själva väljer att agera. Om de fortsätter att driva tvisten och inte kommer överens på annat sätt blir det som sagt till slut en rättegång. Det är med andra ord svårt att svara generellt på hur ofta ett tvistemål går vidare till förhandling när parterna inte kommer överens. Allt hänger på om käranden (den som väckt talan) väljer att fortsätta driva talan och tror att hen har en chans att vinna. I och med att käranden ändå har valt att faktiskt väcka en talan mot svaranden får man kanske utgå ifrån att detta är seriöst och att hen är beredd att gå till förhandling om man inte kan komma överens under förlikningen. Detta är dock givetvis ingen självklarhet, käranden kanske har väckt talan som en skrämseltaktik för att få svaranden att ge upp eller förlikas då hen är rädd för en eventuell rättegång. I dessa fall kanske käranden aldrig hade tänkt gå hela vägen till förhandling utan ge upp om svaranden inte gav med sig. Det är helt enkelt olika från fall till fall. Det man kan konstatera här är i alla fall att förlikning endast är ett steg på vägen innan en förhandling äger rum. Om parterna inte kommer överens under förlikningen och står fast vid sina yrkanden/ståndpunkter kommer tvisten till slut att gå till domstol och förhandling. Förlikningen är endast något som domstolen har som skyldighet att ta upp och på vägen och som KAN ske. Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, du får gärna kommentera nedan om du undrar något ytterligare!Med vänlig hälsning

Förutsättningar för återvinnande av mål till hovrätten

2017-10-10 i Domstol
FRÅGA |Hej,vad krävs i princip för att få HD att hänvisa HR attåter pröva en av HRs laga kraft vunna domslut? Mvh
Pontus Schenkel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En dom kan återförvisas på grund av att det i lägre instans har förekommit olika slags fel. Dessa fel kan vara av materiell eller processuell art. Materiella fel är sådana som rör själva saken. Processuella fel däremot rör exempelvis de fall när processuella föreskrifter tillämpas felaktigt.Har det enligt 59 kap. 1 § rättegångsbalken förekommit domvilla (grovt formellt fel i en dom eller beslut) ska Högsta domstolen undanröja hovrättens dom och den kan därefter återförvisas till hovrätten. Detsamma gäller om domare i hovrätten varit jävig.Övriga omständigheter som kan föranleda att mål återförvisas till lägre instans är att fel part fört talan, någon har stämt in i fel forum, en omständighet som inte har åberopats har legat till grund för dom eller att en domstol har dömt utöver parts yrkande (55 kap. 15 § rättegångsbalken). I de fall Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd kan det meddelas avseende en begränsad del av en fråga, därefter kan Högsta domstolen om, ytterligare prövning behövs, återförvisa målet till lägre instans (55 kap. 12 § rättegångsbalken).I ett första led måste dock resning beviljas (58 kap. 2 § rättegångsbalken), om det skulle vara så att domen vunnit laga kraft. Under en pågående rättegång i Högsta domstolen har domstolen dock har att ex officio undersöka förekomsten av materiella eller processrättsliga fel, det vill säga, att domstolen ska självmant undersöka förekomsten av felaktigheter.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Är man misstänkt för brott så fort någon polisanmäler?

2017-10-09 i Förundersökning
FRÅGA |Är man per definion att betraktas som misstänkt för brott om man via juridiskt ombud är polisanmäld
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I mitt svar hänvisar jag till rättegångsbalken (RB) vilken du kan hitta här.En förundersökning inleds om det på grund av angivelse (polisanmälan) eller av annat skäl finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har begåtts (23 kap. 1 § RB). Under förundersökningen så utreds vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal (23 kap. 2 § RB). Det är polisen (eller åklagaren) som fattar beslut om förundersökning ska inledas eller ej (23 kap. 3 § RB). Det går därmed inte att säga att man per automatik kan anses vara misstänkt för brott bara för att man blir polisanmäld. Bland annat så måste handlingen som man begått anses utgöra en brottslig handling och den bedömningen gör polisen. Är handlingen man begått inte brottslig så kan man inte heller vara misstänkt för brott på den grunden. Men man kan säga att om handlingen som man har begått är brottslig och man har blivit angiven till polisen som den person som begått handlingen så är man i alla fall på ett inledande stadium misstänkt för brott. Misstankarna kan ändras under utredningens gång utefter vad som framkommer i utredningen.Svaret på din fråga blir därmed att nej, det går inte att säga att man alltid per definition är misstänkt för brott endast för att man blir polisanmäld. Bedömningen görs av polisen i det enskilda fallet utefter de uppgifter som kommer till polisens kännedom.Hoppas att du har fått svar på din fråga. Du är alltid välkommen att komma in med nya frågor till oss här på Lawline.Vänligen,

Innebörd av nedlagd förundersökning för min motanmälan

2017-10-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag blev påstodd att gjort två olaga hot mot en person som jag anser är en sol och vårare ifrån mitt perspektiv.Jag ville göra en tillbakaanmälan om förtal stöld och bedrägligt beteende.Idag fick jag ett brev från kammaråklagaren att övergrepp i rättssak och att de båda olaga hoten blivit nedlagt. (Förundersökningen läggs ned) Vad betyder detta? Jag kan inte sätta dit henne efter att hon har skinnat mig eller? Är allt helt nedlagt?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När en anmälan om brott inkommer till polisen inleds ett ärende. Att en förundersökning läggs ned i ett ärende, och att det därmed avslutas, innebär detta inte per automatik att ett annat ärende också läggs ned. Varje anmälan om brott prövas utifrån förutsättningarna i det ärendet. Såvida förutsättningarna i ett ärende inte är direkt avgörande i en fråga som hör till ett annat anhängiggjort ärende, prövas dessa var för sig. Eftersom frågan innehåller begränsad information om vad som hänt, kan jag inte göra en mer ingående bedömning. Ett exempel på när "allt är helt nedlagt" är en förlikningsdom, där domstolen fastställer frågan 'en gång för alla'. Att en förundersökning läggs ned hindrar inte henne att väcka enskilt åtal. Hur lyder motiveringen till beslutet? Kontakta beslutande åklagarkammare för mer information om beslutet och vad det i sin tur innebär för din polisanmälan.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Väcka talan på nytt då ansökan avvisats

2017-10-11 i Domstol
FRÅGA |Hej,Vill veta om jag kan väcka talan på nytt på en ansökan som avvisades på grund av ofullständighet.
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går bra att väcka talan på nytt eftersom ansökan endast avvisades förra gången. Det är först när domstolen tar upp målet och prövar det som det vinner så kallad negativ rättskraft, vilket innebär att samma sak mellan samma parter inte får prövas igen. Det är med andra ord fritt fram att ansöka igen och få med de uppgifter som missades första gången!Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Bötesstraff genom strafföreläggande

2017-10-09 i Strafföreläggande
FRÅGA |Har blivit tagen för rattonykterhet utanför bilen men vittnen säger att jag kört. Polisen tog körkortet och jag fick blåsa 0,4. Sedan kom ett strafföreläggande idag på 6800kr. Inget svar från Transportstyrelsen ännu. Vad kan hända nu? Har jag inte rätt att få polisutredningen, alltså en utförlig förklaring om vad som hänt på plats, vittnesmål m.m.?
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad innebär ett strafföreläggande?Regler om strafförelägganden finns i kapitel 48 i rättegångsbalken (RB). Innebörden av ett strafföreläggande är att åklagaren har beslutat att inte väcka åtal. Det betyder att det inte kommer att bli någon rättegång. Om man godkänner ett strafföreläggande erkänner man brottet och godtar straffet. Ett strafföreläggande får på så sätt samma verkan som en dom och det antecknas i belastningsregistret. Åklagare kan besluta om bötesstraff genom strafföreläggande (48 kap. 4 § 1 stycket RB). Åklagare beslutar om strafföreläggande i fall när det föreligger tillräckliga skäl för åtal. Däremot ska åklagare inte besluta om strafföreläggande när det handlar om mer svårbedömda brott. Åklagare bör i regel väcka åtal om en misstänkt har förnekat den brottsliga gärningen. På grundval av en polisrapport eller ett förundersökningsprotokoll utfärdar åklagaren strafföreläggandet. Rätt till utredningsmaterialPerson misstänkt för brott men som ännu inte åtalats har rätt att ta del av det som förekommit under förundersökningen. Du har därför rätt att ta del av utredningen. Du har även rätt att begära att utredningen kompletteras om åklagaren skulle väcka åtal (23 kap. 18 a § RB). Strafförelägganden kan godkännas eller inte godkännas Man kan välja att godkänna eller att inte godkänna ett strafföreläggande. Man godkänner ett strafföreläggande genom att underteckna det eller genom att betala bötesbeloppet. Ett godkännande ska ske inom en viss tidsfrist. Strafföreläggandet ska innehålla en angiven tidsfrist inom vilken godkännandet kan ske. Åtal väcks om godkännande inte sker innan utgången av tidsfristen (48 kap. 7 § RB). Om du inte vill godkänna strafföreläggandet ska du börja med är att förklara att du bestrider strafföreläggandet. Svaret skickas till den åklagarkammare som föreläggandet kom ifrån. Adressen brukar stå på föreläggandet. Det är bra om du i ditt svar berättar varför du bestrider föreläggandet. Observera att Transportstyrelsen beslutar om exempelvis återkallande av körkort men inte om strafförelägganden.När åklagaren fått ditt svar kan åtal väckas mot dig. Du kommer då att kallas till huvudförhandling (rättegång) i tingsrätt. I vissa fall kan rätten besluta att förhandling inte ska äga rum. Du har dock rätt till en förhandling om du begär det (45 kap. 10 a § RB). Om du vill få din sak prövad i domstol kan det vara bra om du i svaret på strafföreläggandet klargör att du vill att en förhandling ska äga rum och varför du vill det.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!Med vänlig hälsning

Är domar och beslut från Mark- och miljööverdomstolen prejudicerande?

2017-10-09 i Domstol
FRÅGA |En dom från mark- och miljööverdomstolen (MÖD), är den alltid vägledande? Har en dom jag funderar på att tillämpa när jag skriver försiktighetsmått i mitt arbete, men domen finns ej med under "vägledande domar" på domstol.se. Blir osäker på att den då är enligt svensk rättspraxis.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dom eller beslut som kommer från högsta instans, kan vara av betydelse för kommande avgöranden. Domen eller beslutet blir sålunda prejudicerande. Domar och beslut från Mark- och miljööverdomstolen anses vara prejudicerande (6 § rättsinformationsförordningen). Underrätter (tingsrätter, hovrätter etc), är dock inte bundna av högsta instans domar och beslut. Högsta instans domar och beslut utgör endast vägledning.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen