Behörig domstol i vårdnadsfråga inom EU

2016-11-06 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag har egen vårdnad om min son som är född i Italien. Pappan är italienare och sedan 3 år flyttade jag tillbaka till Sverige pga att min sons pappa hotade mig, förföljde mig och misshandlade mig både psykiskt och fysiskt. De första åren skickade jag ner min son til pappan under loven men efter att min son mått dåligt och jag nästan är säker på att pappan både dricker och tar droger har jag beslutat att han inte ska åka till pappa mer. Vi har en dom fastställd i Italien om umgängesrätt och nu vill han ta mig till rättegång. Ska han vända sig till Sverige eller måste jag ner till Italien för detta?MvhJosefin
Michelle Rinaldo Iversen |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det här handlar om domsrätt gällande vårdnads- och umgängesfrågor. Eftersom det är fråga om två EU- medlemsländer så blir det Bryssel II konventionen som blir tillämplig. Det framgår av art. 1.2a) Bryssel II där det särskilt framgår att konventionen är tillämplig på vårdnads- och umgängesfrågor. När det gäller föräldraansvar så stadgas i art. 8 att det är barnets hemvist som är avgörande. Det innebär i det här fallet förmodligen att hemvist har etablerats i Sverige. Det finns specialbestämmelser gällande olovligt bortförande av barn men det verkar i ditt fall vara så att pappan visste om att ni befinner er i Sverige och att det inte har lämnats in någon begäran om återlämnande. Dessutom framgår det inte i din frågor huruvida fadern samtyckt till flytten. Sverige är då hemvistlandet och behörig domstol vilket innebär att man kan föra talan där. Det verkar dock som att du inte vill ha någon ny dom, utan att det är HAN som vill ha sin umgängesrätt verkställd. Även här är det Bryssel II som blir tillämplig. Enligt art. 21 erkänns alla domar inom EU i de övriga medlemsstaterna. Enligt art. 28 kan man begära en verkställighetsförklaring om man vill att domen ska verkställas i ett annat land än där domen meddelats. Om du således ansöker om verkställighetsförklaring i Sverige, så kan den umgängesdomen även verkställas där. Verkställighet kan då ske både i Sverige och Italien. Det är dock lite oklart hur du menar att han ska föra rättegång, om han endast vill få sin umgängesrätt fastställt så är det andra delen av svaret ovan. Men om han vill föra en helt ny talan så är det första delen av svaret som gäller. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp kan du vända dig till en specialiserad jurist som Lawline samarbetar med. Med vänliga hälsningar,

Dela med sig av bevis för motparten; ett måste?

2016-11-06 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, Jag undrar om man måste dela med sig av bevis som man har om motparten kräver detta, innan saken har gått till rättegång. Min motpart kräver mig på bevis som jag gör gällande, har jag rätt att neka delning av mitt bevismaterial?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Om du är skyldig att lämna ut bevis eller inte beror på vad du menar med ”rättegång”. Syftar du till a, hela handläggningen av ett tvistemål i domstol? eller b, enbart huvudförhandlingen? Om du med ”rättegång” enbart syftar på b, huvudförhandlingen och ditt mål håller på att handläggas av en domstol, kan du i detta förberedelsestadium, inför kommande huvudförhandling (rättegång) vara tvungen att dela med dig av dina bevis till din motpart, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 42:2 1 st. 3 p., 42:5, 42:6 2 st. 3 p., 42:7 1 st. 4 p., 42:8 1 st. Domstolsförfarandet styrs av kontradiktationsprincipen. Det innebär att om du lägger fram bevis för att stödja en viss omständighet måste motparten också ges möjlighet att bemöta denna omständighet med egna bevis. Parterna i en process ska vara jämställda. Tvistemålsprocessen ska verka konfliktlösande och rätten ska fatta ett avgörande utifrån det material ni lägger fram under huvudförhandlingen. För att rätten ska kunna fatta ett riktigt beslut krävs att alla inblandade är ärliga och sanningsenligt bidrar till att frågan utreds utifrån de verkliga fakta som finns att tillgå. a, Har en process i domstol ännu inte inletts. Du och din motpart är enbart oense men någon stämningsansökan har ännu inte skickats in till tingsrätten - är du i regel inte skyldig att lägga fram dina bevis för din sak inför motparten. Dock kan part i undantagsfall, genom rättens försorg, få tillstånd att säkra bevisning du innehar inför en eventuellt framtida process, se RB 41:1-2. b, Pågår det nu en process i domstol och du trots motpartens begäran vägrar att lägga fram bevisning kan motparten, genom rättens försorg, se till så att den bevisning du innehar kommer motparten till godo. Din motpart kan t.ex. begära att rätten ska förelägga dig att redovisa skriftliga bevis eller hålla föremål tillgängligt för besiktning eller syn, se RB 42:19, 39:5, 38:4. Om du under huvudförhandlingen lägger fram bevis som motparten inte fått ta del av, och dessa bevis leder till merkostnader i processen, kan du bli tvungen att svara för dessa merkostnader, se RB 18:6. Jag vill slutligen poängtera att oavsett om din tvist handläggs nu eller eventuellt kommer att handläggas i domstol kommer domstolen kontinuerligt jobba för att du och din motpart kommer överens, utan att huvudförhandling behöver hållas, RB 42:17 1 st. En förutsättning för att du och din motpart ska kunna nå en samförståndslösning är säkerligen att ni är ärliga mot varandra. Nu vet jag inte vad för typ av bevisning det är din motpart vill komma åt. Rör den personliga angelägenheter, som kan skada dig eller någon närstående om de kommer ut, eller företagshemligheter, behöver och bör du självklart inte lämna ut bevisningen till motparten, jfr RB 36:5 1-2 st. och 36:6. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Hur man kan bevisa brott

2016-11-01 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej..jag var utsatt för misshandel men det var inga vittne. En vän sa till mig att det bli ord mot ord och jag ska förlora.Jag vill att veta om det finns andra sätt att bevisa misshandel brott som polisen, åklagaren och domstolen bekräftar?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige har vi en princip som kallas fri bevisprövning, 35 kap 1 § RB. Denna innebär att man får åberopa vilka slags bevis man vill i domstol. Domstolen får sedan pröva och värdera denna bevisning fritt, alltså bedöma vilket värde man ska ge bevisningen. Detta innebär att du kan bevisa misshandeln på vilka sätt du vill. Det kan vara sms du skickat eller fått, läkarjournaler (sådant som inte omfattas av läkares tystnadsplikt), vittnen som har noterat vilka skador du fått, med mera. Allt du kan hitta som på något sätt kan styrka att misshandeln ägt rum har du tillåtelse att åberopa i domstol. Det är sedan upp till domstolen att avgöra värdet av denna bevisning, alltså ifall bevisningen är tillräcklig för att fälla gärningspersonen. Ifall du inte kan få fram någon bevisning eller den inte är tillräcklig kommer det antagligen bli så att ord står mot ord. Domstolen kan fortfarande döma gärningspersonen ifall din berättelse framstår som mycket trovärdig och gärningspersonen som icke trovärdig. Det är i allmänhet svårt att döma någon på endast "en berättelse" och det finns en risk för att du förlorar målet utan annan bevisning. Det måste vara ställt bortom rimligt tvivel att misshandeln ägt rum och att den misstänkte är skyldig.Med vänlig hälsning

Beslag och hemlig avlyssning av mobiltelefon

2016-10-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |När har polisen rätt att läsa sms och lyssna på telefonsvarare (röstbrevlåda)?
Johanna Matsdotter |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisen kan läsa sms och lyssna på telefonsvararen som finns i en mobiltelefon efter att den tagits i beslag. För att något ska kunna tas i beslag krävs inte brott av viss svårighetsgrad, det är tillräckligt att det finns skälig anledning att anta att mobiltelefonen har betydelse för utredning om brott (27 kap. 1 § Rättegångsbalken).När polisen har tagit en mobiltelefon i beslag kan de alltså söka igenom all information som finns i den för att hitta uppgifter för att utreda brott, d.v.s. de får läsa sms och lyssna på telefonsvararen. Polisen kan dock undersöka en mobiltelefon redan under en kroppsvisitation. En sådan undersökning av mobiltelefonen begränsas dock till en undersökning för att utreda om den frånhänts någon annan person genom brott och bör kunna begränsas till en kontroll av mobiltelefonens utseende, om den har en viss PIN-kod, IMEI-nummer eller något annat identifierbart kännetecken. Att vidare undersöka mobiltelefonens lagrade uppgifter bör strida mot tvångsmedlets ändamål att kroppsvisitera någon om inte något beslut om beslag av mobiltelefonen finns. Polis kan även i hemlighet läsa sms och komma åt annan information på en telefon. Denna åtgärd kallas för hemlig avlyssning. Hemlig avlyssning är ett tvångsmedel som innebär att polisen avlyssnar innehållet i till exempel telefonsamtal, mejl och sms. Tvångsmedel (på samma sätt som kroppsvisitation och beslag) är integritetskränkande och får endast användas för att inskränka integriteten i den mån den stämmer överens med acceptabla ändamål. En konsekvens av detta blir att man t.ex. inte får använda tvångsmedel i syfte att komma över information om brott som man inte utreder i syfte att få fram överskottsinformation.Det krävs också för att hemlig avlyssning skall få företas att den som tvångsmedlet används mot är skäligen misstänkt för ett brott. Avlyssning får dock inte ske om det i straffskalan för brottet som utreds är föreskrivet mindre än två års fängelse. Man kan alltså inte bli avlyssnad om man endast begått ett bötesbrott. Sammanfattningsvis får polisen undersöka lagrade uppgifter, såsom sms och telefonsvarare, i en mobiltelefon endast efter beslag och företa hemlig avlyssning endast när den som utreds är skäligen misstänkt för ett brott där minimistraffet är två års fängelse.Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor men behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på processrätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger!

Kan en advokat ringa upp ett vittne?

2016-11-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min sambo ska vara vittne i en rättegång och blev uppringd av försvarsadvokaten som ställde ett antal frågor.Är det verkligen tillåtet av försvarsadvokaten att ställa frågor om rättegången till ett vittne innan rättegången? Jag tycker att det känns som om det handlar öm övergrepp i rättssak.Sambon känner sig illa till mods efter samtalet.
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!En advokat är skyldig att i enlighet med god advokatsed verka för sin klients bästa i enlighet med uppdraget, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 8:4 och 21:8. Försvararen ska med nit och omsorg ta tillvara på den misstänktes rätt och jobba för att saken kommer i dess rätta belysning, se RB 21:7. En försvarsadvokat får alltså, om det sker i enlighet med god advokatsed, ringa upp ett vittne och ställa frågor i syfte att tillvarata den misstänktes rätt. Beteendet utgör inte övergrepp i rättssak. Hoppas du fick svar på din fråga och beklagar att sambons obehag. Med vänlig hälsning,

Skäligt rådrum att bereda svaromål

2016-11-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad är skäligt rådrum att läsa igenom motpartens bevisning (över 100 sidor) inför en huvudförhandling?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vad som gäller vid ”skäligt rådrum” är inte detaljreglerat och är beroende på fall till fall. Vid normala civilrättsmål i kalibern +100 sidor inlagor, är en tid om tre veckor rimligt att förbereda svaromålet på. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Interna anmälningars rättsverkan för domare och polis

2016-10-31 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om man intern anmält en åklagare som ska driva ett mål i rätten får då åklagaren driva målet? Om en polis ska vittna i rätten och är internanmäld får då polisen vittna? Intern anmälningarna berör det mål det handlar om.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Angående din fråga om domare så är det Rättegångsbalken, RB, (1942:740) 4 kap 13 § 6 p. som förmedlar svaret, se här: https://lagen.nu/1942:740. Anmälan av domare kan utgöra grund för jäv, vilket innebär att domaren måste bytas ut, men observera att en anmälan som anses vara gjord bara för att domaren ska framstå som jävig inte kan utgöra grund för jäv. Alltså, för att förtydliga, en anmälan som görs endast för att domaren ska bli jävig och bytas ut kommer inte att ses som grund för jäv.Samma grunder för åklagare gäller som för domare enligt 7 kap 6 § RB, här adderas även att under tiden som utredning sker om åklagare är jävig eller inte får hen utföra arbetsuppgifter som inte utan fara kan skjutas upp. Vidare vad gäller polisman så är samma lagrum som för domare, samt kompletterande bestämmelser i Polislag (1984:387) 7 §, se här: https://lagen.nu/1984:387. Vad som adderas är att jäv mot polisman inte kan grundas på handling som vidtagits i tjänstens vägnar eller där polismannen blivit utsatt för gärning i hens tjänst. Sammanfattningsvis innebär det här att både domare och polisman, om de har rättmätiga anmälningar mot sig, d.v.s. som inte är gjorda just för att de ska bli jävs-klassificerade, så respektive inte vara part i målet. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Fråga om beslag och förverkande av egendom

2016-10-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag har en vän som har avlidit.Polisen beslagtog hans telefon. Min fråga är om telefonen kommer att lämnas ut till hans föredetta som han har barn med. Då dottern ärver. Eller kan den förverkas?Mvh
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din väns telefon har sannolikt beslagtagits av polisen med anledning av utredning av dödsfallet eller annars varit ett föremål i ett brottsligt sammanhang. När det beslagtagna föremålet inte är av betydelse för utredningen, eller utredningen läggs ned, ska beslaget hävas och föremålet återlämnas till dess ägare, eller i detta fall dödsboet, se 27:1 & 6-8 RB.För att egendom ska kunna förverkas krävs det att det är egendom som är utbyte av brott, t.ex. ersättning vid försäljning av stöldgods, eller annars är egendom som är ägnad att vara hjälpmedel i brott (alltså specialiserad egendom), se 36:1-5 BRB.Eftersom jag inte har tillräckligt med information om fallet kan jag inte svara närmare än de generella reglerna, men rent generellt är det mycket osannolikt att en avliden persons telefon skulle förverkas endast med anledning av dödsfallet.Skulle du behöva ytterligare hjälp är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se