Kommer mitt erkännande få mig fälld?

2016-09-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |HejFör två månader sen blev jag häktad pga av rattfylleri och olovlig körning samt påkörning av en stolp. Polisen tog mig inte på platsen utan 2 timmar efter händelse i mitt hem. Jag följde de till häktet där jag lämnade blod prov som visade 3 promille.Jag erkände allt men det gjorde jag i påverkad tillstådet. Nu till min fråga:Kan jag överklaga beslut som kommer eftersom de kan inte bevisa för de tog mig inte på plats. Jag måste nämna att jag drack under de timmar Hemma innan polisen kom för jag var ju i chok. snälla hjälpmvh
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Jag är lite osäker på vilket beslut du menar men ska försöka svara på din fråga så gott jag kan. En åklagare har skyldighet att väcka åtal när en förundersökning kommit så långt att en viss person med viss styrka kan anses ha begått ett brott. Åklagaren anser att bevisningen med största sannolikhet kommer få personen fälld. Att väcka åtal betyder att åklagaren ger in en stämningsansökan till tingsrätten, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 45:1. Beslutet åklagaren fattar att skicka in stämningsansökan kan inte överklagas. Är stämningsansökan fullständig kommer tingsrätten börja handlägga målet. Tingsrätten kommer då skicka en kopia av stämningsansökan till dig. Du kommer uppmanas att skriftligen bemöta åklagarens anklagande. Skriften med bemötandet (ett s.k. svaromål) ska du skicka in till tingsrätten. I svaromålet har du möjlighet att uppge omständigheter som kan leda till att åklagaren inte längre anser att bevisningen mot dig är tillräckligt stark. Åklagaren kan då lägga ner sitt åtal, se RB 20:7a. Om åklagaren inte lägger ner åtalet kommer du kallas att närvara vid huvudförhandling inför rätten. Under huvudförhandlingen kommer du ges möjlighet att försvara dig. Du kan då ange att du inte druckit innan bilfärden, utan därefter när du kommit hem. Åklagaren kommer ha uppgifter om vad du tidigare sagt tillgängliga och kan då invända att det du säger inför rätten går emot det du tidigare sagt. Domarna är dock de som har att bedöma trovärdigheten och tillförlitligheten i den historia du lämnar under huvudförhandlingen jämfört med vad du tidigare sagt. Att du tidigare erkänt gör inte att domarna per automatik anser dig skyldig till brottet. Skulle du sedan dömas för grovt rattfylleri och olovlig körning har du tre veckor på dig från det att domen meddelas. Överklagan skickar du in till tingsrätten, seRB 51:1. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Läggs en brottsutredning ner om beslagtaget gods lämnas tillbaka till den bestulne?

2016-09-26 i Förundersökning
FRÅGA |jag är misstänkt för snatteri, nu efter tre månader efter händelsen fick jag endast ett beslut om beslag från polisen. I beslutet framgår det att varorna som beslagtogs skall återlämnas till butiken. det framgår även att man kan överklaga beslutet till tingsrätten ifall man inte är nöjd.Jag blev aldrig förhörd vid brottsplatsen. Har inte fått någon anmälan heller från polisen. Min fråga är nu ifall ärendet är nedlagt genom att man återlämnar föremålet? eller kommer en förundersökning inledas? kan polisen ta ett beslut endast genom att gå butikskontrollantens förhör?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Så fort det finns anledning att anta att ett brott har begåtts ska polis eller åklagare inleda en förundersökning, rättegångsbalken (1942:740) (RB) 23:1 1 st. Det är i princip bara om en utredning från början skulle framstå som utsiktslös som en förundersökning inte behöver inledas, se RB 23:1 2 st. Som du beskriver situationen är du redan misstänkt för att ha begått ett snatteri. Polis och åklagare har alltså anledning att inleda en förundersökning för att utreda om du eller någon annan skäligen kan misstänkas för brottet, se RB 23:2. En polisman får ta stöldgods i beslag även om en förundersökning inte kommit så långt att någon skäligen kan misstänkas för brottet, se RB 27:1 1 st. Som du angett är du enbart ”misstänk” vilket är en lägre misstankegrad än ”skäligen misstänk”. Att du inte fått mer information i ärendet beror just på att misstankegraden mot dig ännu inte är så stark. Om utredningen kommer så långt att du bli ”skäligen misstänkt” för snatteri kommer du vid ett förhör att underrättas om misstanken, se RB 23:18 1 st. Jag tolkar din situation som att en förundersökning redan pågår hos polis och eventuellt åklagare. Du ska inte tolka beslutet om att det beslagtagna godset lämnas tillbaka till den bestulne som ett tecken på att ärendet är nedlagt. Dock tycker jag inte du ska gå omkring och oroa dig heller. Polisen kan mycket väl fatta beslut om att inleda en förundersökning efter ett förhör med en butikskontrollant. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Hur hemlig är informationen i en brottsutredning?

2016-09-25 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, min arbetsgivare får uppdateringar om ett brott som jag är misstänkt för. De har fått information om att jag är misstänkt för brott en vecka efter att det hände med utförlig information, samt att de nu fått reda på att det gått vidare till åklagare. Förundersökningsprotokollet blir väl inte en offentlig handling innan åtal är väckt, hur kan de få reda på denna information?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga.Precis som du skriver så är förundersökningsprotokollet hemligt fram till dess att åtal väcks. Dock har polisen en skyldighet att utreda brott vilket kan inkludera förhör med personer som kan veta något om brottet. Den som blir förhörd har normalt rätt att få reda på vad förhöret handlar om. Polisen har dock alltid en skyldighet att värna om individers integritet. De ska alltid överväga vad ett utlämnande av en känslig uppgift orsakar för men för individen kontra hur viktigt det är ur brottsutredningssynpunkt att uppgiften lämnas för att komma vidare i utredningen. Jag gissar att det är på den vägen din arbetsgivare fått dessa uppgifter.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kallas som målsägande eller vittne till rättegång

2016-09-21 i Parter i rättegången
FRÅGA |Jag har sagt att jag inte ville anmäla den anklagade som hade slagit mig, men då det går under allmänt åtal så har åklagaren valt att gå vidare med det oavsett. Om det blir rättegång, blir jag kallad som målsägande eller vittne?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Du kommer i detta fall att bli kallad till domstol som målsägande om åtalet gäller gärningen att den misstänkte personen slagit dig så att det alltså är du som lidit skada, se rättegångsbalken (1942:740), kap. 20 § 8, här. Du kommer i domstolen att bli hörd gällande detta brott, och det är viktigt för utgången av målet vad du har att säga i rätten. Om åtalet i detta fall leder till rättegång så har du en skyldighet att befinna dig i domstolen den dag och tid som du har blivit kallad till.Om du känner obehag eller är rädd för den person som utsatt dig för brottet, så ska du kontakta domstolen så tidigt som möjligt gällande detta. Du har också möjlighet att ha med dig en stödperson under rättegången om det skulle bli aktuellt för dig, och i vissa fall kan du också ha rätt till ett målsägandebiträde (se rättegångsbalken kap. 20 § 15, här).Hoppas detta gav svar på din fråga.Vänligen

Kan ett rattfyllerimål och ett körkortsärende handläggas parallellt?

2016-09-26 i Förundersökning
FRÅGA |Hej. Jag blev i början av sommaren stoppad av en polisbil på grund av att jag körde ner i ett dike på en mindre landsväg ute på landsbygden. Polisen misstänkte att jag hade kört rattfull, så jag fick ta ett blodprov. Jag har fått svar ifrån blodprovet och det visade att jag hade 1.3 promille i alkohol i blodet. Jag väntar fortfarande svar från domstolen, på att komma på förhör. Jag har heller inte blivit kontaktad av vare sig Polisen eller åklagaren gällande förundersökningen eller om jag på sannolika själ är misstänkt för grovt rattfylleri. För övrigt har jag överklagat Transportstyrelsens beslut som handlar om hur lång spärrtid mitt körkort ska ha. Jag vet även om att själva körkortsfrågan handläggs separat av Transportstyrelsen och, att brottet hamnar under allmänt åtal hos polisen. Det jag undrar över, är om processen som handlar om min överklagan av transportstyrelsens beslut. Om den handläggnings processen förhindrar/ bromsar in polisens/åklagarens arbete med förundersökningen eller är det så att båda processerna kan fortgå samtidigt utan att processerna bromsar eller förhindrar varandra.?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!I Sverige råder fri bevisprövning och det är åklagaren som under förundersökningen ansvarar för insamlandet av bevisning. Det är mycket möjligt att åklagaren gärna vill lägga Transportstyrelsens beslut till grund för sitt yrkande att du ska fällas till ansvar för grovt rattfylleri. Processerna kan alltså fortgå samtidigt men av taktiska skäl kanske åklagaren vill att Transportstyrelsen ska hinna fatta beslut i körkortsfrågan, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 23:2 och 4 § 2 st. förundersökningskungörelse (1947:948). Att observera är att Transportstyrelsens beslut enbart har bevisverkan i målet och kommer inte per automatik vara avgörande för hur rätten dömer. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan ett polisförhör utgöra bevis i ett brottsmål?

2016-09-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej,Jag har blivit kallad till vittne för ett brottsmål men eftersom jag är nära släkt med de tilltalade så tänkte jag inte vittna. Dock undrar jag om mitt förhör som togs av polisen tidigare får användas vid huvudförhandlingen?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Rättsprocessen i Sverige styrs av omedelbarhetsprincipen. Det innebär att domstolen bara får fatta beslut utifrån den information som läggs fram under huvudförhandlingen. Om åklagaren eller försvararen under rättegången lyfter fram förhöret som hölls med dig under förundersökningen som en del av sin bevisning kommer förhöret att kunna spela roll för hur domarna sedan dömer. Men nämns inte förhöret under huvudförhandlingen kan det du då sa inte ligga till grund för domstolens beslut. Att observera är att det ett vittne säger under sanningsförsäkring inför domstolen i en huvudförhandling tillmäts högre bevisvärde än det någon sagt i ett polisförhör. Vid ett polisförhör kan den förhörde inte höras under ed och kan inte heller straffas om denne skulle ljuga. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Ersättning vid polisförhör

2016-09-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Blev stoppad av polisen i jobbet, är taxiförare. Kunden hade vapen bak i bilen, jag visste ingenting. Polisen stoppade mig o drog pistol o omringade bilen. Fick åka med till polishuset på förhör. Blev dålig efter det men fattade inte varför. Har jag rätt till ersättning för sveda o värk, förlorad arbetsinkomst? Tacksam för svar, vet ej vart jag ska vända mig.
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Det är en medborgerlig skyldighet att följa med till förhör om polisen finner det påkallat för att kunna utreda brott, se rättegångsbalken (1972:740) (RB) 23:3 4 st. och RB 23:8. En polisman måste alltid värna om individers integritet vid sin tjänsteutövning. Vid beslut att medta någon till förhör måste polismannen därvid göra ett avvägande: förhörets nytta för brottsutredningen kontra den integritetskränkning och arbetsförlust som kan drabba den medtagne. Om brottet som ska utredas är allvarligt talar det för att polismannen borde ta med närvarande personer till förhör. Du kan ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst, se 1 § kungörelse (1969:590) om ersättning vid förundersökning i brottsmål (KK) och 1 § 2 st. förordning (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Du ansöker själv om ersättning och det är Polismyndigheten som fattar beslut om du ska få ersättning eller inte. Anser Polismyndigheten att du inte ha rätt till ersättning kan du överklaga beslutet hos Länsstyrelsen inom två veckor från den dag du fick ta del av beslutet. Länsstyrelsens beslut går inte att överklaga, se 3 § KK. Tråkigt att höra att förhöret tog på dig psykiskt. Du kan självklart vända dig till polisen och förklara att förhöret orsakat dig sveda och värk och därav begära ersättning av staten, se skadeståndslagen (1972:207) (SkL) 3:2 1 p. och 5:1 1 st. 3 p. Dock har polisen en skyldighet att bekämpa brott och om det är vedertaget och proportionerligt för myndigheten att hålla förhör på stationen i ett fall som ditt kommer statens intresse av brottsbekämpning vägra tyngre än ditt intresse att få upprättelse. Nekar polisen din begäran om ersättning för sveda och värk kan du föra talan mot polisen i närmaste tingsrätt. Lycka till!Med vänlig hälsning,

Materiell prövning av tävlingsvinst

2016-09-20 i Domstol
FRÅGA |Kan idrottare bli dömda för bedrägeri om de dopar sig för att lura till sig vinstpengar på ett bedrägligt sätt? Underlättar det i processen att väcka åtal om de tävlande innan tävlingen får skriva under på att de inte är eller tidigare har varit dopade med otillåtna medel, då tävlingen och prispengarna är avsedda för deltagare som inte har fuskat till sig fördelar för ekonomisk vinning? Har frågan tidigare blivit prövad i domstol?
Robert Byrde |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett liknande fall har prövats i Högsta domstolen (se NJA 2001 s. 511). I målet uttrycker Högsta domstolen att den inbördes placeringen av tävlande inte kan prövas i domstol. Däremot bör den som anser sig berättigad till ett pris (i de fall där vinsten är förknippad med exempelvis en ekonomisk vinning) kunna föra en civilrättslig talan om den vinnande varit dopad med ett för idrotten otillåtet medel. Detta innebär att det alltså är möjligt för den tävlande som anser sig berättigad till ett pris att, under vissa förutsättningar, få frågan om prispengarna prövad av domstol genom en stämningsansökan.Med vänlig hälsning,