Kostnader - Domstol

2016-06-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad kostar det att stämma en person/ett företag? Ursäkta om frågan är ospecifik, men jag vill veta mer om hur pengar är inblandade i juridik. Kan jag ta ett ärende till domstol utan att betala ett öre? Kostar det kanske bara om jag förlorar ärendet? Kan ärendet "be settled outside of court", som dom säger i Amerika?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga!Vid en ansökan om stämning hos domstol så tillkommer det en ansökningsavgift som ska betalas i samband med att stämningsansökan ges in till domstolen. Domstolen kommer inte att ha något betalningskrav mot dig om du inte betalar, utan det enda som sker är att din ansökan inte kommer att prövas av domstolen. Beloppet på ansökningsavgiften varierar lite beroende på vad det är för typ av mål samt hur stort belopp din ansökan om stämning rör. Enklast är att du kollar på domstolens hemsida för att se vilket belopp som gäller för just din stämningsönskan, se här.Vidare gäller som huvudregel att om du förlorar ett mål i domstol så ska du ersätta din motparts rättegångskostnader. I detta belopp inkluderas bland annat partens ansökningsavgift, ombudskostnad, ersättning för eget arbete och tidsspillan i anledning av rättegången samt andra kostnader för rättegångens förberedande. I en del tvistemål är det möjligt att avgöra målet genom ett skiljeförfarande, vilket innebär att tvisten avgörs av skiljemän istället för inför domstolen. Till skillnad från domstolsförfarandet är ett skiljeförfarande helt privat och blir alltså inte blir offentligt för allmänheten. Om du är intresserad av att veta hur man får till stånd ett sådant skiljeförfarande finns det en tidigare besvarad fråga här på lawline som du kan ta hjälp, se här.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänligen,

Chansen att vinna tvist

2016-05-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min föredetta kille köpte en bil i mitt namn, med löfte tre gånger att det inte skulle påverka min ekonomi eller vardag. Nu när det är slut så vägrar han betala och hittar på ursäkter och orsaker till varför, jag hann dock få honom att skriva under ett avtal om att betala tillbaka pengarna han är skyldig mig. Han tror att jag inte har avtalet och att jag glömde det i lägenheten när jag hämtade mina saker(jag hittade lyckligtvis det i en flyttlass senare), det va efter det han började vägra med betalning. Det finns även sms-konversationer om bilen och skulden. Min fråga är hur stor chans jag har att vinna tvisten i domstol med dessa bevis om han bestrider betalningsförelägganden hos kronofogden?
Martin Persson |Som du säkerligen förstår är det alltid svårt att ge ett konkret svar om vilket utfall ett visst ärende kommer få. Då du har ett avtal som påtalar det verkliga förhållandet kan man anse detta inneha ett ändå starkt bevisvärde som kan bli svårt att förklara bort för den andre parten. Att du därtill också har sparad skriftlig kommunikation er sinsemellan om detta så bedömer jag att du sammantaget har goda chanser att få bifall i frågan.Vänligen,

Beslut om inledd och nedlagd förundersökning

2016-05-23 i Förundersökning
FRÅGA |Är polisen skyldigt att lämna skriftligt beslut om inledd eller nerlagd förundersökning vid polisanmälan? I så fall hur lång tid har de på sig att fatta sådan beslut ?
Carl-Johan Lindman |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Enligt rättegångsbalken (RB) kapitel 23 paragraf (§) 1 och 2 så ska en förundersökning inledas genom ett formellt beslut. Förundersökningen startar alltså i och med att beslutet har meddelats så att inga oklarheter råder om huruvida förundersökning har inletts eller inte. Det formella beslutet kräver inte någon särskild form. Enligt 1 a § förundersökningskungörelse (FUK) så ska beslutet att inleda en förundersökning sättas upp särskilt eller antecknas i akten. Det skall även framgå vem som har fattat beslutet. Ovan är huvudregeln för hur en förundersöknings ska inledas. I vissa fall kan en förundersökning anses inledd innan ett beslut enligt ovan har meddelats. RB kapitel 23, 8e § beskriver ett sådant undantag. Undantag från huvudregeln kan också ses vid vissa fall av husrannsakan som i RB kapitel 28, 5e §.Vidare så ska en underrättelse ges till den som genom förundersökningen framkommit vara skäligen misstänkt för brottet enligt kapitel 23, 18 § RB. Om förundersökningen läggs ner så ska den som är skäligen misstänkt enligt 18e § rättegångsbalken underrättas enligt 14e § FUK.Med vänliga hälsningar

Överklaga dom som vunnit laga kraft

2016-05-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min fästman blev dömd till fängelse 1 år i sverige och utvisning 5 år. Jag var gravid under rättegången. Eftersom vår flicka inte var född togs ingen hänsyn till henne när de yrkade på straffet. Han blev rådd till att inte överklaga då de tyckte att han riskerade att få det dubbla. Han sitter för grov stöld och en narkotikaföreseelse. Går det i efterhand att överklaga utvisningen trots att domen vunnit laga kraft? Han har suttit klart fängelse-straffet den 3 juli.
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En dom som vunnit laga kraft kan inte överklagas. De möjligheter som finns att få en omprövning är via de extraordinära rättsmedlen. Dessa är resning, återställande av försutten tid och besvär över domvilla. Det är svårt att få till en omprövning av en dom genom extraordinära rättsmedel och de används bara i speciella situationer.Resning i brottmål regleras i 58 kap. 2 § rättegångsbalken. Resning kan beviljas till exempel om någon av rättens ledamöter eller åklagaren har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande som har inverkat på målets utgång, om domare eller åklagare var jävig, om något bevis var falskt, om något nytt bevis eller ny omständighet har framkommit som kunde ha inverkat på målets utgång och det finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade är skyldig till brottet, samt om rättstillämpningen uppenbart strider mot lag.Återställande av försutten tid regleras i 58 kap. 11 § rättegångsbalken, och innebär att en person som inte har överklagat i rätt tid ändå kan få överklaga om han/hon haft laga förfall. Laga förfall är när någon på grund av avbrott i den allmänna samfärdseln (trafiken), sjukdom eller annan omständighet som han/hon inte bort förutse eller som domstolen av annan anledning anser vara giltig ursäkt har hindrats att fullgöra något i rättegången (till exempel att överklaga i rätt tid).Besvär över domvilla regleras i 59 kap. 1 § rättegångsbalken, och innebär att en dom kan undanröjas om det förekommit grovt rättegångsfel under rättegången.Min bedömning är att omständigheten att ni har fått ett barn efter att domen mot din fästman kom, tyvärr inte kan utgöra grund för något extraordinärt rättsmedel och att din fästmans straff därför inte kan ändras.Med vänlig hälsning,

Hantering av frågeförbudet i domstol gentemot sjukvårdspersonal

2016-05-31 i Vittna
FRÅGA |Hur ska sjukvårdspersonal agera om de under vittnesförhör i domstol får frågor som i sammanhanget omfattas av frågeförbud? Har sett ett antal exempel där domstolen inte beaktat frågeförbudet och sjukvårdspersonal överrumplats av frågor om t ex patients farlighet, sinnesstämning etc. Personal kan då tvingas välja mellan bryta mot sekretess eller trotsa domstolen eller.....? Råder sekretess genombrott vid sådana tillfällen? Kan det bli konsekvenser för personalen? Vad isf?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att Ni har valt att ställa Er fråga till Lawline! 36 kap 5 § 2 st Rättegångsbalken (1942:740) stadgas det att bl.a. sjukvårdspersonal inte får höras om frågor som i deras yrkesutövning har anförtrotts dem eller som de i samband med yrkesutövningen har erfarit, om det är medgivet i lag eller om den personen som skydda av sekretessen har gett sitt godkännande. I 14 kap 1 § 2 p. Socialtjänstlag (2001:453) stadgas det att det råder uppgiftsskyldighet för sjukvårdpersonal om barn som far illa, vilket innebär att frågeförbudet inte omfattar situationer där ni har haft barnpatienter som farit illa. Vad gäller alla patienter så får sjukvårdspersonal inte höras om frågor som i deras yrkesutövning har anförtrotts dem eller som de i samband med yrkesutövningen har erfarit, om det är medgivet i lag eller om den personen som skydda av sekretessen har gett sitt godkännande. Anförtrodda uppgifter innebär att dessa har lämnats av patienten med en uttrycklig önskan eller med en tyst förväntan om att dessa ska hållas hemliga/ förtroliga. Det kan även vara så att uppgifterna har lämnats med ett underförstått förbehåll om diskretion. Förbudet täcker in iakttagelser och slutsatser som dragit i tjänsten, förbudet ska i viss utsträckning även täcka in åtgärder som vidtagits till följd av iakttagelserna och slutsatserna. För skyldighet att vittna trots frågeförbudet ska det finnas en uttrycklig lagregel som tillåter detta eller så ska det handla om ett grovt brott. Forskningen angående frågeförbudet är inte helt överens rörande förbudets omfattning. Vissa menar på att läkare ska kunna vägra att vittna, medan andra menar på att de kan vittna om allt som vem som helst hade kunnat observera som varit i närheten av patienten, vilket kan tänkas vara applicerbart på all sjukvrådspersonal. Det här är ett område som inte är solklart och där det beror på från fall till fall vad sjukvårdspersonalen får berätta och inte. Hoppas att ni har fått lite mer vägledning på området! Med vänlig hälsning,

Förutsättningar för häktning

2016-05-25 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,jag blir inte riktigt klok på häktningsreglerna.Brottet måste ge minst ett års fängelse.Sen står det om bla recidivfara,förstöra utredningen och flyktfara.Måste brottet först ha minst ett år i straffskalan innan man får använda använda recidivfara,flyktfara och risk att den misstänkte försvårar utredningen.Eller får någon häktas pga av recidivfara för skadegörelse och olaga hot tex.Dessa brott har inte minst ett år i straffskalan men får personen häktas ändå om det finns risk att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om häktning finns i Rättegångsbalken (RB) Kap. 24.Förutsättningar för häktning:Häktning är ett tvångsmedel som kan användas vid brottmål. För att kunna häkta någon krävs att en rad förutsättningar (rekvisit) är uppfyllda enl. RB 24:1 st. 1. För det första ska personen vara misstänkt på ”sannolika skäl”. Jämfört med andra tvångsmedel såsom kvarstad och husrannsakan krävs att beviskravet når upp till ”skäligen misstänkt”. För en fällande dom ska beviskravet enligt praxis nå upp till ”ställt utom rimligt tvivel”. För att få en översikt kan sägas att ”sannolika skäl” är ett beviskrav som ligger mellan de andra två. Det finns undantag till detta som jag återkommer till nedan.För det andra krävs det att det rör sig om en brottslig gärning som kan straffas, det krävs därmed att den aktuella handlingen inte redan har prövats och fått en dom som vunnit laga kraft (vilket innebär att domen inte längre kan överklagas på vanligt sätt).För det tredje ska det aktuella brottet ha en straffskala på fängelse i minst 1 år. Detta innebär att en person som misstänks för brott som har mindre än 1 års fängelse i straffskalan, exempelvis skadegörelse (BrB 12:1) eller olaga hot (BrB 4:5), som utgångspunkt inte kan häktas. Detta hör ihop med de principer som ligger bakom reglerna om häktning; att det ska vara proportionerligt och behövligt, samt att det skall vara ändamålsenligt och åtgärden ska vidtas med försiktighet. Brott som inte föreskriver fängelse i mer än ett år anses alltså inte tillräcklig allvarliga för att det ska anses proportionerligt att personen ska behöva genomgå det frihetsberövandet som häktning innebär, jmf. RF 2:8. Detta framgår även av RB 24:1 st. 3 som säger att skälen för åtgärden måste uppväga det intrång eller men som åtgärden innebär för den misstänkte. Det finns även undantag till detta, jag återkommer till det nedan.För det fjärde krävs att en eller flera av de tre risker som anges i RB 24:1 st. 1 är uppfyllda. Det ska alltså antingen finnas risk för att den misstänkte avviker (flyktfara), att den misstänkte undanröjer bevis eller försvårar utredningen (kollusionsfara) eller att den misstänkte fortsätter begå brott (recidivfara).Det krävs alltså att samtliga av dessa förutsättningar är uppfyllda för att en person ska kunna häktas. Undantag:Om en person är misstänkt på ”sannolika skäl” får denne häktas trots att brottet inte har en straffskala på minst 1 års fängelse om personen är okänd och vägrar uppge sitt namn eller vart den bor, alternativt om personen tros ljuga om detta. Häktning på denna grund får också ske om personen inte bor i Sverige och det finns risk för att för att personen för att undvika straff lämnar landet, se RB 24:2.Det finns även undantag till kravet att personen ska vara ”på sannolika skäl” misstänkt för brottet. Enl. RB 24:3 finns en möjlighet att utredningshäkta någon och då är det tillräckligt att personen är ”skäligen misstänkt” för brottet. Dessutom krävs mycket starka skäl för häktning såsom flyktfara, kollusionsfara eller återfall i brott samt att övriga förutsättningar för häktning är uppfyllda. Detta undantag finns till för de fall då det finns starka skäl för häktning, men åklagaren ännu inte hunnit få fram tillräcklig bevisning för att nå upp till det högre beviskravet.I vissa fall innebär häktning allvarligare men för den misstänkte, exempel på detta kan vara vid hög ålder eller allvarligare hälsotillstånd. I dessa fall får häktning endast ske om man inte kan ordna tillräcklig övervakning, se RB 24:4. Detta hör också ihop med att beslut om häktning ska ske utifrån vad som är proportionerligt. Jag hoppas att mitt svar var till din hjälp!Vänliga hälsningar

Tidsfrist för att väcka åtal

2016-05-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! När en förundersökning är slutförd och den misstänkte för brottet har delgivits att så har skett.Min fråga? Hur lång tid har åklagaren på sig att väcka åtal enligt ovan?Jag har hört att sker detta inte inom 90 dagar så har tidsdräkten för att väcka åtal fallit.
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Väckande av åtalNär förundersökningen är avslutad, ska förundersökningsledaren (vilken oftast är åklagare) meddela beslut om åtal ska väckas eller inte, Rättegångsbalken 23 kap. 20§. Om åklagaren efter att förundersökningen har avslutats bedömer att det finns tillräckligt med bevisning för att den misstänkte ska kunna bli dömd, ska åklagaren väcka åtal mot den misstänkte. Åklagaren måste då meddela den misstänkte om detta. Detsamma gäller om åklagaren väljer att inte väcka åtal. Ett beslut om att inte väcka åtal hindrar inte att förundersökningen senare återupptas och åtal därefter väcks om nya bevis framkommer.I dagsläget finns ingen bestämmelse om att åtal ska väckas inom en viss tid. Åklagaren ska dock väcka åtalet så snart som möjligt. Det man kan säga är att om den misstänkte blir häktad, ska domstolen sätta ut en tid inom vilken åklagaren måste väcka åtal, Rättegångsbalken 24 kap. 18§. Domstolen prövar då efter omständigheterna i fallet och efter att ha pratat med åklagaren, den misstänkte och hans försvarare hur lång tid som kan behövas. Oftast bestämmer domstolen att åtal ska väckas inom 1-2 veckor från det att beslut om häktning togs. Om inte hela den utsatta tiden behövs, ska åtal väckas innan. Om den misstänkte inte är häktad, måste åklagaren väcka åtal innan brottet preskriberas. Preskriptionstiden för brott är två år och uppåt. Ju allvarligare brottet är desto längre preskriptionstid har det. Detta kan man säga är den yttersta gränsen inom vilken ett åtal måste väckas.StrafföreläggandeOm brottet inte är allt för allvarligt (exempelvis stöld, snatteri och trafikförseelser), och den misstänkte erkänner brottet, kan åklagaren istället för att väcka åtal utfärda ett strafföreläggande. Ett strafföreläggande har samma verkan som en dom och det kan antecknas i belastningsregistret. Skillnaden är alltså att åklagaren inte väcker åtal och att det inte heller blir någon rättegång. Vid strafföreläggande skickas en blankett hem till den misstänkte på vilken den misstänkte ska erkänna brottet och acceptera straffet. Detta är frivilligt för den misstänkte, vilket innebär att den misstänkte kan välja att låta åklagaren väcka åtal och att målet ska prövas av domstolen i stället för att godkänna strafföreläggandet.Hoppas att du har fått svar på din fråga. Om inte, är du välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Domens rättskraft i skadeståndsmål

2016-05-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag blev misshandlad för två år sedan. Gärningsmannen blev dömd och jag fick ett litet skadestånd. Domen och allting är klart men jag har efter denna misshandel haft fortsätta besvär med den skada som uppstod. Skadan har gjort så jag inte kunnat arbeta heltid emellanåt och därför tvingats vara sjukskriven med viss inkomstbortfall. Kan jag på något sätt begära mer ersättning från gärningsmannen även fast domen vunnit laga kraft?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Vad din fråga handlar om kallas på juridiskt språk för ”domens rättskraft” och bestämmelser om detta finns i rättegångsbalken. När domstolen meddelar dom och domen vunnit lagakraft får domen också ”rättskraft”. Detta framgår av 17:11 st.1 RB (för tvistemål) samt av 30:9 RB (för brottmål). Att en dom får rättskraft har två betydelser. 1) En ny stämningsansökan om samma fråga skall avvisas.2) Domen där frågan är avgjord får bindande betydelse i en annan rättegång. Den starka huvudregeln är att en fråga som har avgjorts en gång av domstol kan inte prövas igen i en ny rättegång. Eftersom du skriver att gärningsmannen blev dömd för misshandel samt att du fick skadestånd innebär det alltså att domstolen redan har prövat frågan huruvida gärningsmannen är skyldig till brott samt frågan om han är skadeståndsskyldig för skadan han/hon orsakat dig. Enligt huvudregeln kan du alltså inte få gärningsmannen dömd igen för samma misshandel och inte heller få ha skadestånd för samma skada. Syftet med dessa regler är bl.a. att man inte skall riskera att bli dömd för samma brott flera gånger eller skadeståndsskyldig för samma skada flera gånger. Avseende själva misshandeln finns det ingen möjlighet att få gärningsmannen dömd igen för samma misshandel däremot är gärningsmannen ersättningsskyldig för samtliga skador som han/hon orsakat och det finns därför möjlighet att få ersättning för ”nya” skador (exempelvis inkomstbortfall) som uppstått pga. misshandeln - men endast under förutsättning att dessa skador inte har blivit prövade av domstolen redan i den förra rättegången.I ditt sammanhang är det viktigt att veta att det finns olika typer av skadeståndsgrunder. Man kan exempelvis få ersättning för ”sveda och värk”, ”sjukvårdskostnader” och ”inkomstförlust”. Dessa anses alltså som olika skador, se skadeståndslagen 5:1.Exempelvis: Om du fick skadestånd för sveda och värk (se skadeståndslagen 5:1 p.3) kan du inte få skadestånd för sveda och värk igen eftersom det är ”samma skada”. Om du redan under den förra rättegången fick ersättning för inkomstförlust (se skadeståndslagen 5:1p.2) kan du alltså inte få mer ersättning för ytterligare inkomstförlust i en ny rättegång. Om du däremot fick skadestånd för sveda och värk i förra rättegången kan du få ersättning för inkomstbortfall i en ny rättegång eftersom detta är en ”annan skada” som inte blivit prövad av domstolen. (Observera också att om du yrkade på skadestånd för inkomstbortfall redan i förra rättegången men fick avslag på det yrkandet har denna fråga redan blivit prövad av domstolen och kan inte prövas igen.) Sammanfattningsvis – Du kan endast få skadestånd för inkomstbortfall under förutsättning att domstolen inte prövade denna fråga i den tidigare rättegången. Vad du bör göra är därför att läsa igenom den förra stämningsansökan samt domen för att försäkra dig om att domstolen inte redan har prövat denna fråga. Om domstolen inte prövade frågan om skadeståndsskyldighet för inkomstbortfall kan du stämma gärningsmannen igen för att få ersättning för dessa ”nya” skador. Den tidigare domen har s.k. ”bevisverkan” i en ny rättegång. I en ny rättegång kan du alltså hänvisa till den tidigare domen för att ”bevisa” att gärningsmannen har orsakat dig ”huvudskadan”- det står ju fastslaget i den domen. I en ny rättegång måste du också kunna bevisa att det är just pga. den skadan som du också har tvingats vara sjukskriven och därmed drabbats av inkomstförlust. För att kunna bevisa detta är det bra om du kan visa på läkarintyg, sjukskrivningsintyg, kommunikation med försäkringskassan etc. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.