Polisen eller åklagare som utreder brott?

2016-12-01 i Förundersökning
FRÅGA |Jag anmält nån till polisen för misshandel. Istället för åklagarmyndigheten utreder anmälan utredas av polisen pga det inte är nära relation., men jag tycker att de har fel.Var står betydelsen för nära relation på lagen?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 23 kap 3 § RB kan Polismyndigheten eller åklagaren fatta beslut om förundersökning. Enligt denna bestämmelse ska ärendet gå över från polisen till åklagaren om saken inte är av enkel beskaffenhet och någon skäligen kan misstänkas för brottet. Vidare ska åklagaren även överta utredningen om det är motiverat av särskilda skäl. Under spaningsskedet är det oftast polisen som leder förundersökningen. Då någon skäligen kan misstänkas för brottet lämnas som sagt förundersökningen istället över till åklagaren. På åklagarmyndighetens hemsida har det preciserats när en åklagare vidare ska ta över förundersökningen: - när den misstänkta personen är frihetsberövad- när våld eller hot inom familjen eller mot nära anhöriga kan misstänkas- när den misstänkta personen är 15-17 år, utom vid mindre allvarlig brottslighet- när brottsoffret är under 18 år- när det gäller grov eller komplicerad brottslighet. I andra fall är det alltså polisen som ska utreda brottet, i inledningsskedet i alla fall. Det kan alltså konstateras att huruvida det föreligger en nära relation eller inte kan bli avgörande för vem som leder utredningen. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Har polisen rätt att beslagta egendom som inte är min

2016-11-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Har polisen rätt att beslagta andras egendom i mitt hem i husransakan tillexempel min flickväns dator när jag är misstänkt för Skadegörelse
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!I 27 kap 1 § rättegångsbalken står det "Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott [...] får tas i beslag."Bestämmelsen gör ingen skillnad på vem som äger egendomen. Polisen har alltså i utredningssyfte rätt att beslagta din flickväns dator för att utreda en brottsmisstanke som är riktat mot dig.

Skadestånd vid beslag av dator

2016-11-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag är en tjej på 18 år och min pappa har precis fått en dom i tingsrätten för ekonomisk brottslighet. Denna dom kommer att överklagas till hovrätten osv. Men i början av denna utredning som polisen gjorde för ca 2 år sedan så gjorde dom en husrannsakan där dom tog min dator. De hittade ingenting i min dator och jag fick tillbaka den 1,5 år (!?) senare. Eftersom datorn är min och under denna tid har den såklart minskat i värde och blivit betydligt sämre. Kan jag begära skadestånd på detta? Tack på förhand!
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det finns en möjlighet att begära skadestånd när staten orsakar skada på egendom, i det här fallet i form av värdeminskning, 3 kap 2 § skadeståndslagen https://lagen.nu/1972:207#K3P2S1. För att det ska vara möjligt måste staten har gjort något fel eller försummat en del av sitt ansvar. För att reda ut om ett sådant fel eller försummelse har ägt rum måste först utredas vad som är ett tillåtet beslag, reglerna för detta finns i rättegångsbalkens(RB) 27 kapitel. Om ett föremål antas ha betydelse för en utredning av brott får det tas i beslag enligt 27 kap 1 § RB, https://lagen.nu/1942:740#K27P1S1. Det krävs dock att skälen för beslaget står i proportion till den skada som det kan orsaka för den misstänkte, 27 kap 1 § 3 st RB https://lagen.nu/1942:740#K27P1S3. Om en husrannsakan genomförs får föremål som påträffas i huset tas i beslag, 27 kap 4 § RB https://lagen.nu/1942:740#K27P4S1. Eftersom du vid tidpunkten för beslaget var runt 16 år gammal så antar jag att du bodde hemma hos din pappa och att datorn då befann sig i huset. Om så var fallet hade de alltså en rätt att beslagta din dator. En annan aspekt som gör att det kan föreligga fel eller försummelse är om det inte fanns tillräckliga grunder för att genomföra en husrannsakan. För att genomföra en husrannsakan krävs att ”det finns en anledning att anta att brott har begåtts på vilket fängelse kan följa” enligt 28 kap 1 § RB https://lagen.nu/1942:740#K28P1S1. Det skulle det bli svårt att bevisa att en sådan anledning inte förelåg, detta med tanke på att din pappa senare dömdes för brottet.Om ett beslag har verkställts ska en tid, inom vilken ett åtal ska ske, sättas ut, 27 kap 7 § RB, https://lagen.nu/1942:740#K27P7S1 . Denna tid ska inte överskridas. I ditt fall så är det svårt att veta om denna tiden har överskridits eller inte, domstolsprocesser kan till sin natur vara långa. Det framgår inte heller av din fråga hur lång tid efter beslaget som ett åtal mot din pappa väcktes. Jag förstår din frustration över att datorn nu är mindre värd och att den inte längre håller samma kvalitet, jag tror dock att ett skadestånd kan vara svårt att få under de förutsättningar som du beskriver. Om du känner att du ändå vill göra ett anspråk på skadestånd är det hos justitiekanslern som detta görs, klicka här så blir du kopplad till rätt sida. Hoppas att du har fått svar på din fråga, Med vänliga hälsningar

Anmäld för våldtäkt, vad händer nu?

2016-11-30 i Förundersökning
FRÅGA |Min son har blivit anmäld för våldtäkt. Den ska ha ägt rum för minst 9 månader sedan när min son och flickan var tillsammans. Min son gjorde slut den 31/3 i år och har precis nu fått reda på att han har blivit anmäld. Han är helt förkrossad över detta. Hur kan vi gå vidare med detta? Kan han kontakta polisen eller ska han vänta på att dem kontaktar honom? Det tär otroligt mycket på honom. Det bör tilläggas att hon var väldigt arg när han avslutade förhållandet och eldade upp hans saker som var kvar hos henne. Tacksam för svar.
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Utredningar kring sexualbrott innehåller i regel känsliga uppgifter, och skyddas därför av högre sekretesskrav än många andra typer av brottsutredningar. Om du vet att en anmälan är gjord är det mycket möjligt att en förundersökning inleddes. I en förundersökning lämnas inga uppgifter ut till den misstänkte initialt, utan man förhör oftast målsäganden först. Då man anser att det finns anledning att delge misstanke till en person så gör man det, och det verkar inte vara vad som har skett i ditt fall. Har ni hört det från någon annan person kan det vara så att förundersökningen pågår, och då lämnas uppgifter inte ut till den misstänkte. Om förundersökningen däremot är nerlagd är det en allmän handling som kan begäras ut, även om en del uppgifter kan vara maskerade.Om din son menar att han har blivit felaktigt anmäld kan (och eventuellt bör) han göra en motanmälan om brottet falsk angivelse, som innebär att någon har anmält honom för ett brott med vetskap om att han är oskyldig. I annat fall är det bästa att avvakta och se om polisen tar kontakt, är det så att en utredning pågår där din son är misstänkt kommer ingen information att lämnas ut förrän polis eller åklagare anser att det är dags.Hoppas att du fått svar på din fråga!

Tid mellan tingsrätt- och hovrättsförhandling.

2016-11-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej har fått min dom från tingrätten på åtta mån Har nu överklagat detta till hovrätten och även begärt syn på plats eftersom åklagarens bevisning via ett vittne som ser mig på 20till30meters håll pekar ut mig . när jag själv befinner mig på andra sidan stan och äter lunch när brottet begås med min sambo . har varit vid brottsplatsen efteråt och spelat in fyra video filmer och tingrätten godtog dessa och titta på dom. Sen har inte åklagaren överklagat min dom .hur lång tid ska man behöva vänta på ny förhandling
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!Jag tolkar det som att det enda du undrar över är när rättegången i hovrätten hålls. Om det är en felaktig tolkning ber jag dig att skicka in din fråga igen. Din fråga har kommit upp förut och jag rekommenderar att du läser det svar som finns i följande länk: http://lawline.se/answers/11072.

Enskilt åtal

2016-11-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Kan en juridisk person väcka enskilt åtal?
Louise Sundström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om enskilt åtal finner du i Rättegångsbalken, 20 och 47 kap (regler om tillvägagångssätt för att väcka enskilt åtal). I Brottsbalken finner du de flesta av de olika brotten. De flesta brott hör under något som kallas för allmänt åtal. Detta innebär att åtal ska väckas av allmän åklagare för samhällets räkning. Det finns dock vissa brott som inte får åtalas av en åklagare utan lov av den som brottet riktades mot. Dessa brott är framför allt de s k ärekränkningsbrotten, exempelvis förtal och förolämpning (se Brottsbalken 5 kap). Dessa brott hör under enskilt åtal och ska därför väckas av den som brottet riktades mot, dvs. målsäganden. Vid dessa brott kan målsäganden väcka åtal direkt. Även vid brott som faller in under allmänt åtal kan enskilt åtal väckas, dvs. av målsäganden, om åklagaren bestämmer sig för att inte väcka något åtal. I dessa fall krävs det alltså att åklagaren inte kommer väcka något åtal, men också att målsäganden anger brottet till åtal (detta är inte samma som att göra en polisanmälan), Rättegångsbalken 20 kap 8§ 1st. Det är alltså endast den som utgör målsägande som under vissa förutsättningar har rätt att väcka enskilt åtal för ett brott. I Rättegångsbalken 20 kap 8§ 4st definieras målsägande: ”Målsägande är den, mot vilken brott är begånget eller som därav blivit förnärmad eller lidit skada.” Vid vissa brott, exempelvis trafikbrott, finns ingen målsägande. Ibland kan det finnas fler än en målsägande. Även bolag, föreningar och stiftelser, dvs. juridiska personer kan vara målsägande i vissa typer av brott.Det ska tilläggas att det är ovanligt att målsäganden väcker enskilt åtal med hänsyn till att denne får stå för samtliga rättegångskostnader (dv.s både sina egna och motpartens) vid en förlust.Notera att en juridisk person inte kan utsättas för något ärekränkningsbrott som exempelvis förtal eller förolämpning, vilket innebär att en juridisk person inte heller kan väcka ett enskilt åtal för ett sådant brott. Detta innebär att en juridisk person endast kan väcka enskilt åtal om det har blivit utsatt för ett brott som faller in under allmänt åtal och åklagaren inte väljer att väcka något åtal samt att den juridiska personen har angett brottet till åtal. Hoppas att detta besvarar din fråga. Du är varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline med ytterligare frågor. Med vänlig hälsning,

Delikatessjäv

2016-11-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad är delikatessjäv?
Petter Westergren |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Jäv föreligger när en person i viss beslutssituation kan tänkas vara partisk eller framstår som partisk. Det finns flera olika sorters jäv, dessa hittar du bland annat i 4 kap 13 § Rättegångsbalken, se här: https://lagen.nu/1942:740 Delikatessjäv utgör den tionde punkten i paragrafen. Delikatessjäv kan således vara fall av jäv som inte faller in under någon av de andra punkterna, men som ändå utgör jäv. En domare med vissa ekonomiska intressen i ett visst fall eller med personliga anknytningar till en viss part genom ett vänskapsförhållande kan exempelvis utgöra delikatessjäv. Det kan även noteras att i rättsfallet NJA 2014 s. 482 så fann HD att en åklagare varit jävig enligt denna punkt. Hoppas detta svarat på din fråga!Mvh

Bevisning och rätt att ställa frågor under rättegång

2016-11-30 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej!Jag undrar en del saker om vad som händer under en pågående rättegång. Frågorna kommer nedan. - Får den misstänkte lägga fram nya bevis under rättegången som inte framkommit i förundersökningen? - Får den åtalade får ställ frågor till målsäganden samt åklagarens vittnen?- Vid en eventuell dom kan den åtalades klädstil, uppförande och retorik ha betydelse?
Anna Pieschl |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Vad gäller frågor kring hur en rättegång går till och vad man får göra under en sådan så är det rättegångsbalken (RB) som reglerar det. Reglerna skiljer sig mellan tvistemål och brottmål. Men i brottmål som du frågar efter får man inkomma med ny bevisning under rättegången. Som en följ därav kan huvudförhandlingen då behövas skjutas upp, 46:2 RB. Detta för att ge motparten en chans att kunna svara och bemöta den nya bevisningen.Vad gäller frågan om vem som får fråga vem gäller följande.I de fall den åtalade har ett ombud, för ju denne den åtalades talan. Då ställer ombudet frågor till såväl målsäganden som till vittnena. Men det är ju inte i alla fall som åtalad har ombud och då istället får föra sin talan själv. Då är det den åtalade som får leda förhöret med såväl målsägande som vittne. Jag förstår inte riktigt din sista fråga. Om jag tolkar den rätt så undrar du om den åtalades klädstil, uppförande och retorik skulle kunna spela roll för vilken dom denne får. Det är en väldigt bred fråga, men givetvis kan den åtalades uppförande och retorik spela roll. Om personen är åtalad för tr ex olaga hot 4:5 brottsbalken (BrB), eller t ex förtal 5:1 BrB, spelar det ju en avgörande roll vad personen har sagt och hur den har uppfört sig. Vad gäller klädstilen är det kanske mer långtgående, men det skulle eventuellt kunna få betydelse i vissa brott.Jag hoppas att du är nöjd med mitt svar.Har du ytterligare frågor är det bara att återkomma!Vänligen,