Materiella och processuella regler

2016-02-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad är skillnaden emellan materiella och processuella regler?
Melanie Ascough |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Med materiella regler avses de regler som har en handlingsdirigerande funktion och reglerar ett specifikt rättsförhållande. Lite slarvigt och vardagligt uttryckt kan man säga att materiell rätt helt enkelt är "vanliga" lagar. Processuella regler är regler som reglerar hur en rättsprocess ska fungera, dessa återfinns exempelvis i rättegångsbalken.Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, tveka inte att höra av dig till oss igen om du har fler frågor.

Svaromål och förberedelse inför huvudförhandling

2016-02-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Vad händer vid huvudförhandlingen om man inte skickat in något svaromål?
Nathalie Byström |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Förberedelse ska äga rum om stämning har utfärdats, 42:6 rättegångsbalken (RB).(https://lagen.nu/1942:740#K42P6S1) Svarande ska under förberedelsen genast avge svaromål med preciserade yrkanden, inställning till motpartens yrkande samt bevisning och grunder på ett sätt som gör det möjligt att huvudförhandling kan hållas och slutföras i ett sammanhang, 42:7 RB.(https://lagen.nu/1942:740#K42P7S1) Förberedelser kan vara antingen muntliga eller skriftliga. Rätten har en skyldighet att verka för att tvistefrågorna blir klarlagda och att parterna vid förberedelsen anger ”allt som de vill åberopa i målet”, 42:8 2 st RB.(https://lagen.nu/1942:740#K42P8S2) I dispositiva tvistemål kan rätten meddela tredskodom om svaranden inte följt föreläggandet om att inlämna skriftligt svaromål 44:7 a RB.(https://lagen.nu/1942:740#K44P7aS1) En tredskodom innebär att en tvist avgörs helt utifrån kärandes yrkande, då svarande inte avgett ett skriftligt svaromål eller inställt sig vid en förberedelsehandling. För att detta ska kunna bli en påföljd måste det dock uttryckligen stadgas i stämningsansökan. En tredskodom kan dock omprövas genom att svarande ansöker om återvinning inom en månad från den dag då domen meddelades enligt 44:9 RB.(https://lagen.nu/1942:740#K44P9S1) Målet handläggs på nytt av tingsrätten genom att rätten tar upp ärendet där det avslutades innan frågan om tredskodom blev aktuell. Svarande föreläggs då att på nytt avge ett skriftligt svaromål, 44:10 1 st RB.(https://lagen.nu/1942:740#K44P10S1) Gör svarande inte det som ålagts honom kommer tingsrätten att kunna meddela en ny tredskodom och svarande har inte längre möjligheten att på nytt söka om återvinning, 44:10 2 st.(https://lagen.nu/1942:740#K44P10S2) Möjligheten att överklaga har då gått förlorad.

Hur lång tid tar en förundersökning och preskription av brott

2016-02-15 i Förundersökning
FRÅGA |Hur lång tid tar det innan polisen gör en förundersökning om anmälan är 2 år gammal o hur långt tid har åklagaren på sig att väcka en åtal mvh
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Reglerna om förundersökning finns framförallt i 23 kap. rättegångsbalken. I 23 kap. 1 § anges att en förundersökning ska inledas när det finns anledning att anta att brott har begåtts. Därefter drivs förundersökningen antingen tills dess att tillräckligt med bevis för att väcka åtal finns eller tills dess att åtal för brottet preskriberas. Hur lång tid en åklagare har på sig att väcka åtal styrs av vilket brott det är som utreds. Av 35 kap. 1 § brottsbalken framgår följande. 1. två år, om å brottet ej kan följa svårare straff än fängelse i ett år, 2. fem år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i två år, 3. tio år, om svåraste straffet är högre men icke över fängelse i åtta år, 4. femton år, om svåraste straffet är fängelse på viss tid över åtta år, 5. tjugofem år, om fängelse på livstid kan följa å brottet. Utan att veta vad det är för brott som utreds kan jag inte svara närmare på din fråga men med hjälp av tabellen ovan kan du säkert ta reda på det själv. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Har jag rätt att tiga som vittne under ed?

2016-02-13 i Vittna
FRÅGA |Jag är vittne till ett brott och och ska på rättegång snart, har jag rätt att tiga som vittne under ed?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du är över 15 år, om du inte lider av an psykisk störning, och inte heller är släkt med någon utav parterna i rättegången, (dvs. släkt med offer eller gärningsman) så kommer du att få avlägga vittnesed när du skall vittna, detta framgår av Rättegångsbalken (RB) 36:13. Att avlägga vittnesed innebär att du under vittnesförhöret måste tala sanning. Om du lämnar en falsk uppgift eller förtiger sanningen under vittnesförhöret begår du brottet mened, se Brottsbalken (BrB) 15:1. Om du förtiger sanningen under ett vittnesförhör riskerar du dömas till böter eller fängelse upptill 8 år. Om man som vittne öppet förtiger sanningen dvs. förklarar att man vägrar besvara en fråga begår man inte brottet mened med man kan man få betala ett vite (en sorts böter) eller bli häktad, detta framgår av RB 36:21. Man riskerar även att få betala delar av rättegångskostanderna i sådana fall, se RB 36:23.Det finns dock vissa omständigheter som man får förtiga även under ett vittnesförhör. Omständigheter som man får förtiga är sådana uppgifter som skulle avslöja att du själv eller någon i din familj har begått en brottslig gärning eller begått en vanärande handling (en vanärande handling kan exempelvis vara otrohet eller prostitution). Man får även förtiga uppgifter som skulle avslöja en yrkeshemlighet. Detta framgår av RB 36:6.Sammanfattningsvis, det är endast vissa specifika uppgifter som man får förtiga under ett vittnesförhör, dessa är: 1. Uppgifter som avslöjar att du själv eller någon närstående till dig har begått en brottslig handling eller vanärande handling. 2.Yrkeshemlighet. Övriga uppgifter får du alltså inte förtiga under ett vittnesförhör - om du ändå gör det riskerar du att få betala vite, bli häktad eller begå brottet mened. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Rättegångskostnader underhållstvist

2016-02-20 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Föräldrar kan inte komma överens om ett underhållsbidrag. Om man vill ta ärendet till domstol, vad skulle det kosta (om det kostar något)? Om det finns kostnader vem betalar (den som har förlorat rättegången eller båda sidor)?
Michelle Brodin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först och främst betalar man en ansökningsavgift till tingsrätten när man ansöker om stämning, den kan variera beroende på hur mycket pengar tvisten handlar om. Men eftersom det i detta fall rör underhåll skulle jag tro att det rör sig om ett förenklat tvistemål(se förenklade tvistemål :1 kap. 3d § rättegångsbalken., dvs. det som yrkas överstiger inte ett belopp som är mer än hälften av ett prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för år 2016 uppgår till 44 300 kronor. Sedan ska man betala de så kallade rättegångskostnaderna. Dessa kostnader består av till exempel juridiska ombud och kostnader för bevisning. Som huvudregel ska den förlorande parten betala den andras rättegångskostnader. Om föräldrarna skulle ingå en förlikning angående underhållsbidraget måste vardera parten vanligtvis betala sin egen rättegångskostnad. Dock som jag nämnde innan om det är fråga om ett mindre mål rörande en mindre summa pengar kan det vara ett förenklat tvistemål och i dessa fall får normalt vardera parten själv stå för sina rättegångskostnader. Att säga vad dessa kostnader exakt skulle bli är väldigt svårt att säga då det helt beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Men överlag skulle jag säga att det är väldigt dyrt att ta en tvist till domstol och det är mer ekonomiskt att försöka komma överens sinsemellan om underhållet. Jag skulle rekommendera föräldrarna i fråga att komma in med fler uppgifter till oss, såsom inkomst, ålder på barnen osv. och ställa frågan via vår Express tjänst så kan våra jurister där komma fram till vad som ungefär är ett rimligt underhåll att betala ut. Ev. om de vill gå vidare till domstol kan vi göra en mer utgående utredning om vad det ungefär kan kosta när vi har lite mer uppgifter. Följ länken här för att ställa en express fråga. Hoppas detta var till hjälp. Med Vänliga Hälsningar,

Prövningstillstånd till hovrätt

2016-02-15 i Domstol
FRÅGA |HejJag har blivit dömd via tingsrätten och överklagat till Hovrätten. Vad händer om INTE får prövningstillstånd. Kan jag överklaga till högre domstol?Hoppas på snabbt svar.Mvh
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!När du ska överklaga en dom i brottmål till hovrätten, krävs prövningstillstånd om,– den tilltalade endast har dömts till böter– den tilltalade har frikänts och det högsta straff som brottet kan ge är fängelse i sex månader– överklagandet endast gäller den del av domen som rör skadeståndPrövningstillstånd ska meddelas,• När hovrätten är tveksam till om tingsrätten dömt rätt• Om det behövs för att hovrätten ska kunna bedöma om tingsrätten dömt rätt• Om det är viktigt att hovrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor• När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandetOm du inte får något prövningstillstånd innebär det att hovrätten inte tar upp målet till prövning och tingsrättens dom vinner laga kraft. Du kan då inte överklaga målet på nytt. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Rättegångskostnad mot kommun

2016-02-15 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om en kommun förlorar i ett förvaltnings mål mot mig som enskild, kan kommunen vid överklagande till högre instans yrka på att jag ska betala deras rättegångskostnader?
Moa Bodin |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Huvudregeln är att om en part i ett förvaltningsmål förlorar så ska denne betala den vinnande partens rättegångskostnader. Det regleras i 18 kap. RB.Men det finns ett undantag, och det är om den andre parten är en myndighet, och som i din fråga, en kommun. Då ansvarar inte du som förlorande part, som enskild person, att betala kommunens rättegångskostnader.Så som svar på din fråga - nej, du kan inte ansvara för kommunens rättegångskostnader som enskild.Jag hoppas att det här gav dig svar på din fråga. Annars är du mer än välkommen att kommentera här nedanför!Vänligen,

Misstänkt för brott - vad händer?

2016-02-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hej ! Jag har varit på förhör ang att ja är misstänkt för grov stöld av guld . Jag är oskyldig och när jag skulle gå efter att förhöret va klart så fick jag gå tillbaka där polisen tog saliv prov ur min mun och så åkte de hem till mig och gjorde en husrannsakan men hittade inte de det letade efter. Min fråga är : vad händer nu ? Hur går allt till? Mvh oskyldig
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!Då det kan antas att brott har begåtts ska en förundersökning inledas. Under förundersökningen vidtas en mängd åtgärder i syfte att bedriva utredningen av brottet framåt och få fram bevis för att kunna lagföra någon för brottet. Bl.a. genomförs förhör med den misstänkte, som du i detta fall har varit med om. Att en husrannsakan har genomförts innebär att du åtminstone är skäligen misstänkt för den grova stölden som utreds.Hur länge en förundersökning pågår varierar. Antingen tills dess att åklagaren anser att det finns tillräckliga bevis för att en domstol ska kunna döma någon misstänkt. Om så är fallet ska åklagaren väcka åtal, vilket innebär att det blir rättegång. Om förundersökningen inte resulterar i tillräcklig bevisning kan den läggas ner och något åtal väcks då inte. Du kan komma att bli kallad till ytterligare förhör men förutom det behöver du som misstänkt inte göra något särskilt. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma. Annars kan du läsa mer här: https://polisen.se/Stockholms_lan/Utsatt-for-brott/Efter-polisanmalan/Misstankt-for-brott/Vänligen,