Ersättning vid förlorad inkomst på grund av vittnesmål

2017-10-08 i Vittna
FRÅGA |Hej! Jag har tagit ledigt från jobbet för att min flickvän ska på rättegång,(jag måste passa barnen) vid alla 3 tillfällen har det blivit inställt och jag är jävligt irriterad för att vi förlorar inkomst samtidigt som den parasiten håller sig undan. Kan man begära ersättning på något sätt för förlorad inkomst trots att det inte är jag som vittne?
Caroline Larsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Regler om vad som gäller angående ersättning till vittnen kan du hitta i 36 kap. rättegångsbalken alternativt i förordning om ersättning av allmänna medel till vittnen m.m. Vilka regler som tillämpas beror nämligen på vem som åberopat vittnet. I 1 § i förordningen står det att det är den som inställt sig i mål som har rätt till ersättning. Detta gäller alltså om din flickvän har kostnader för resa, förlorad inkomst eller annan ekonomisk förlust. I 36 kap. 24 § rättegångsbalken är det vittnet själv som har rätt till ersättning. Exempel på ersättning är kostnader för resa, förlorad inkomst alternativt annan tidsförlust som rätten prövar skäligt. Exempelvis i fallet RH 1999:37 tillerkändes en man rätt till ersättning för kostnader på grund av barntillsyn när han skulle närvara vid förhandling. Det som sägs i lagarna är alltså att det är din flickvän som ska ha någon slags förlust eller kostnad på grund av hennes närvarande i förhandlingen för att det ska kunna ersättas. Att du förlorar arbetsinkomst är alltså inte något som faller in under dessa lagarna. Hoppas det gav svar på frågan!

Fråga om målsägandebiträde

2017-10-05 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej. Vad exakt är målsägarbiträdets roll? Är det polisens och åklagarens förlängda arm?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. Målsägandebiträde förordnas enligt 1 § lagen om målsägandebiträde (1988:609). Av lagens 3 § följer att målsägandebiträdet ska ta till vara målsägandens intressen i målet samt lämna stöd och hjälp till målsäganden. En viktig uppgift målsägandebiträdet har är att han eller hon ska bistå målsäganden med att föra talan om enskilt anspråk, i huvudsak ersättning för skada man lidit, i anledning av brottet, om detta inte görs av åklagaren. Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du flera funderingar kan du vända dig till Lawline med en ny fråga. Hälsningar

Får jag byta offentlig försvarare?

2017-10-04 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Det är så att jag är misstänkt för försök till stöld och olaga intrång och jag och min försvarsadvokat kommer inte riktigt överens var anhållen i cirka 1 dag och hade två förhör nu får jag hem ett brev att förundersökningen är klar och då vankas det snart rättegång kan jag byta min advokat nu eller när har man rätten att byta advokat under ett pågående utredning?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar det som att du har fått en offentlig försvarare förordnad. Det är domstolen som bestämmer om du får byta offentlig försvarare eller inte. Det är möjligt att få göra det under en pågående utredning (21 kap. 6 § RB). Eftersom du vill byta försvarare ska du lämna in en skriftlig ansökan till rätten och ange varför du vill byta. Det är ganska vanligt att den tilltalade vill byta försvarare och oftast leder inte en ansökan till ett byte. Ett skäl att byta kan vara att man inte kommer överens, som i ditt fall, och att detta leder till att man inte har förtroende för sin försvarare. Framförallt brukar byte då medges om den som är tilltalad riskerar ett högt straff. När domstolen prövar om ett byte ska ske beaktar rätten de skäl du lägger fram och väger bland annat detta mot de merkostnader som ett byte skulle medföra. Om du inte får byta offentlig försvarare kan du själv anlita en privat försvarare och om det inte skulle uppstå synnerlig olägenhet så ska domstolen då återkalla din offentliga försvarares förordnande (21 kap. 6 § RB). En privat försvarare måste du dock bekosta själv. Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Måste jag vittna mot min sambo?

2017-10-01 i Vittna
FRÅGA |Jag har blivit kallad att vittna i en rättegång emot min sambo. Jag har bett om att få avstå att vittna pga att jag är närstående till den åtalade ( väntar även hans barn) men de säger att jag måste komma till rättegången och säga där att jag inte vill vittna. Min fråga är: varför måste jag komma dit bara för att säga att jag inte vill vittna istället för att de återkallar mig som vittne, och kan de tvinga mig att vittna trots att vi är närstående?
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om att vittna finns i Rättegångsbalken (RB).Alla medborgare har en skyldighet att vittna i en rättegång. Trots detta finns det vissa som undantas från vittnesplikten, exempelvis sambos eftersom man är närstående till den som rättegången handlar om (RB 36 kap. 3§). Du bör alltså inte behöva vittna i en rättegång mot din sambo.Du skriver också att du inte vill dyka upp i rättegången, men eftersom du har blivit kallad som vittne ska du infinna dig hos rätten. Det som kommer hända är att domstolen kommer berätta för dig att du inte måste vittna eftersom du är närstående till den tilltalade, och du får därefter valet att inte vittna (RB 36 kap. 10§ 2st) Det enda du behöver göra är att meddela rätten att du inte vill vittna när du får frågan, och då behöver du inte det. Rätten kan inte rikta några straff mot dig och du behöver inte bli inblandad mer än så.Jag hoppas du fick svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Överklaga penningböter

2017-10-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag åkte fast för fortkörning för någon vecka sedan och åkte ledsen hem och betalade mina böter. Detta har aldrig hänt tidigare. Några dagar senare fick jag veta av bekanta att ungdomar vänt på skyltarna så att det stod fel hastighet. 70 istället för 40. Jag körde i 56 i tron att jag körde rätt. Jag ville inte säga emot polisen utan skrev ju bara under. Då var jag så stressad att jag inte tänkte på att skyltarna var fel. Har jag någon möjlighet att få upprättning nu i efterhand? Vem ska jag anmäla detta till? Mvh
Oskar Hedström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inom svensk rätt är huvudregeln att alla brottsmålsdomar kan överklagas till hovrätten som i sin kapacitet som överinstans kan pröva frågan om skuld, frågan om påföljd, eller både frågan om skuld och påföljd ånyo. Detta framgår av 49 kap. 1 § rättegångsbalken. Denna rätt att överklaga är dock inte absolut då det generellt krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva tingsrättens dom, 49 kap. 12 § rättegångsbalken. Då påföljden för din fortkörning stannade vid penningböter (en så kallad ordningsbot) hade det krävts ett prövningstillstånd av hovrätten för att de ska ta upp målet, 49 kap. 13 § rättegångsbalken. Prövningstillstånd kan meddelas om det t.ex. finns synnerliga skäl för att pröva överklagandet, se 49 kap. 14 § rättegångsbalken. I ditt fall har du dock redan betalat böterna. Du har i och med att du betalat godkänt påföljden. Ett godkänt föreläggande gäller som en lagakraftvunnen dom, vilket innebär att tiden för överklagan har gått ut. En lagakraftvunnen dom kan endast undanröjas genom resning, se 58 kap. 2 § rättegångsbalken. Resning är ovanligt, men kan beviljas i speciella fall. Ett skäl för att bevilja resning till förmån för den tilltalad är enligt 58 kap. 2 § 4 p. rättegångsbalken om det efter det att domen vann laga kraft har framkommit någon ny omständighet eller nya bevis som sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade hade frikänts. En ansökan om resning ska vara skriftlig och inges till hovrätten. Ansökans innehåll ska baseras på det som framgår i 58 kap. 5 § rättegångsbalken. Det är alltså möjligt att med särskilda rättsmedel (resning) undanröja betalda böter. Viktigt att poängtera är att det krävs att omständigheten eller beviset i en domstols ögon kan förändra den ursprungliga utgången. Enbart ett påstående om en omständighet torde inte vara tillräckligt. Det måste kunna visas att den omständighet som du påstår förelåg rent faktiskt förelåg vid det aktuella tillfället. Finner en domstol att det inte finns något som styrker den omständighet som du påstår förelåg vid tillfället (med andra ord att en resning inte skulle leda till en annan utgång) så kommer resning inte att beviljas. Jag hoppas att du har fått någon klarhet i din situation! Är det något annat du funderar över är du välkommen att ställa fler frågor till oss här på Lawline. Ett annat tips är också att kontakta en praktiserande advokat och höra vad hen säger om din situation, i vissa fall är ett första samtal gratis. Med vänliga hälsningar

Innehåll i överklagan till hovrätt

2017-10-04 i Domstol
FRÅGA |jag ska överklaga tingsrättens beslut om att jag inte har rätt till målsägandebiträde i ett mål där min son blev dödad i trafikolycka. Hur ska jag skriva: mall och vad ska med i överklagan?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om överklagan av tingsrätts beslut finner du i 51 kap. rättegångsbalken. Av lagen framkommer, att en överklagan måste vara skriftlig. Överklagan ska skickas till tingsrätten som avlagt beslutet och överklagan ska ha inkommit till rätten inom tre veckor från den dag då domen meddelades (51 kap. 1 § rättegångsbalken).Överklagandet ska enligt lagen (51 kap. 4 § rättegångsbalken) innehålla uppgifter om1. den dom som överklagas,2. i vilken del domen överklagas och den ändring i domen som yrkas,3. grunderna för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, och5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis.För att din överklagan ska bli korrekt, råder jag dig dock att kontakta Lawlines telefon-support.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Vem står för rättegångskostnaderna i så kallade småmål respektive övriga mål och vad gäller om ansökningsavgift?

2017-10-03 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej !Har en allmän fråga; utifrån Sveriges Domstolar. På hemsidan anges följande, enligt nedan "Stämningsansökan". Det framgår inte om tvistebeloppet är under ett halvt basbelopp så står parterna var och en för sina kostnader och över ett prisbasbelopp ( 44 800 kr) betalar den som förlorar allt, dvs sina egna och målsägarens kostnader + skadestånd osv.- Vad gäller ?"Stämningsansökan"För ett mål som rör ett krav under 22 400 kr (dvs ett halvt prisbasbelopp) är ansökningsavgiften 900 kr.För ett mål som rör ett krav över 22 400 kr är ansökningsavgiften 2 800 kr. / Senast ändrad: 2017-09-05http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!På Sveriges Domstolars hemsida står det mycket riktigt om de ansökningsavgifter som gäller i år. Dessa avgifter måste den som stämmer någon betala för att domstolen ska kunna handlägga målet och utfärda stämning (42 kap 3 § RB). Denna ansökningsavgift betalas alltså i målets inledande fas och är en förutsättning för att målet ska kunna prövas. Ansökningsavgiften är olika stor beroende på hur stort belopp tvisten rör sig om. När målet senare är avgjort av en domstol ska den förlorande parten som huvudregel betala "vinnarens" rättegångskostnader (18 kap 1 § RB). Vilka rättegångskostnader man kan få ersättning för skiljer sig dock beroende på om det rör sig om så kallade "småmål" eller inte. Ett småmål är ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp, det vill säga 22 400 kr i år. Rättegångskostnader småmål I ett småmål får man inte ersättning för alls lika mycket som i övriga mål och får därmed stå en större del av kostnaderna själv, precis som du skriver. I dessa mål kan man endast få ersättning för rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde, vittnesbevisning samt för översättning av handlingar (18 kap 8 a § RB). I dessa mål får man alltså fortfarande ersättning för den ansökningsavgift jag nämnde tidigare, som är nödvändig för att kunna väcka talan, samt för vissa andra kostnader. I övrigt står man för kostnaderna själv, även om man vinner målet.Rättegångskostnader övriga mål Ersättningen för rättegångskostnaderna ska i dessa övriga fall fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande, talans utförande, arvode till ombud/biträde (så länge kostnaden är skälig för att tillvarata partens rätt). Detta omfattar även ansökningsavgiften som käranden betalat vid ansökan om stämning till tingsrätten. I dessa fall får den förlorade parten alltså betala hela motpartens rättegångskostnader (18 kap 8 § RB), till skillnad från i småmålen.Sammanfattningsvis ska den part som stämmer någon betala en ansökningsavgift till domstolen för att de ska ta upp målet. När målet sedan är avgjort kommer den förlorande parten behöva betala för olika rättegångskostnader som motparten haft. Vilka kostnader som ska ersättas är olika för olika typer av mål. I så kallade småmål (rör belopp under 22 400 kr) ska motparten ersätta mycket mindre och parterna betalar i stort sett sina egna kostnader här. I övriga mål står den förlorande parten istället fullt ut för motpartens rättegångskostnader. Oavsett vad kommer den som väckt talan att få sin ansökningsavgift ersatt av motparten, så länge hen vinner. Avslutningsvis kan jag nämna att den part som vill ha sina rättegångskostnader ersatta av motparten måste framställa yrkande om detta innan handläggningen avslutats (18 kap 14 § RB). Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Fortsätter rättsprocessen när målsäganden avlidit?

2017-09-30 i Parter i rättegången
FRÅGA |Om målsäganden som utsatts för ett bedrägeribrott avlider före rättegång. Vad händer? Kommer rättsprocessen att fortgå? Åklagaren har ännu ej beslutat att väcka åtal.
Olle Hansen Ölmedal |Hej, Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Regler om åtal finns främst i rättegångsbalken.Bedrägeri faller under allmänt åtal. För de brott som faller under allmänt åtal gäller att åklagaren är den som ska väcka åtal. (20 kap. 2 §första stycket, 3 § första stycket och 6 § rättegångsbalk)För vissa brott gäller i stället att åtal väcks av målsäganden. I de fallen kan det spela roll om målsäganden avlider innan rättegångsförhandlingen. Men det gäller alltså inte för bedrägeri. Detta betyder att åtalet i det här fallet egentligen inte är beroende om det finns en målsägande eller ej. Åklagaren tar därmed ett beslut om åtal som vanligt. Det är däremot möjligt att åklagaren beslutar att lägga ned åtalet t ex på grund av att målsäganden inte längre kan vittna i rätten, men som utgångspunkt så fortsätter alltså processen, och åklagaren ska ta ett beslut om åtal.Jag hoppas att du tycker dig ha fått ett svar på din fråga. Använd annars gärna kommentarfunktionen nedan, så ska jag försöka reda ut eventuella oklarheter.Vänligen,