Hur kräver man betalning av köparen?

2016-08-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej !Jag undrar hur ja går tillväga när jag har sålt saker till En person privat! Personen fick komma o hämta allt innan! Personen har varit här en gång innan detta o köpt en sak o svischade då meddetsamma o betalade Nu bestämde vi att hon Skulle betala när hon fick pengar kom vi överens om/lönen! Slutet av månaden! Har väntat länge o blivit blockerad en gång o fick då söka efter henne! Har nu hotat mig med polisanmälan o vägrar betalar! Säger att ja fått mina pengar! Hur går ja tillväga? Det är nästan 2500 kr som hon har tagit saker för! Tacksam för svar Mvh
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det man i första hand gör är att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden, jag bifogar en länk här https://www.kronofogden.se/Ansokaombetalningsforelaggande.htmlOm personen dock bestrider ansökan får du lämna över fallet till tingsrätten om du vill fortsätta driva det. Det är dock i allmänhet inte värt att driva en domstolsprocess, som oftast är mycket tidskrävande och ansträngande för de inblandade, för att eventuellt vinna ett belopp på 2 500 kronor.Med vänlig hälsning,

Förenklat tvistemål

2016-08-04 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej!Jag har en skuld jag bestridit och som därmed riskerar hamna för avgörande i tingsrätt.Då det rör sig om en flera år gammal skuld där en hel del ränta tillkommit genom åren undrar jag hur man beräknar om målet skulle komma att räknas som "småmål" där summan ej överstiger ett halvt basbelopp?Skall jag för att försöka räkna ut detta beräkna endast kapitalbeloppet eller räknas även den tillkomna räntan med i det totala beloppet?Skulden inkl räntan är ca 58000:-, räknas då detta som något annat än ett "småmål"?
Elias Lundin |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om värdet av det som yrkas i ett tvistemål inte uppenbart överstiger hälften av prisbasbeloppet gäller vissa speciella civilprocessrättsliga regler, se särskilt 1 kap. 3 d § rättegångsbalken, och det är då ett så kallat förenklat tvistemål. Ett halvt prisbasbelopp uppgår för år 2016 till 22 150 kronor. Om det yrkade beloppet inte uppenbart överstiger det här värdet är det bl.a. starkt begränsade möjligheter att få ersättning från motparten för rättegångskostnader (se 18 kap 8 a § rättegångsbalken); i princip kan den vinnande parten enbart få ersättning för en timmes rättslig rådgivning per instans, sina resekostnader samt kostnader för vittnesbevisning.I ditt fall uppgår skulden och räntan till 58 000 kronor. Såväl räntan som kapitalbeloppet räknas med när man avgör om det är ett förenklat tvistemål eller inte. Vid en eventuell tvist i tingsrätt skulle därmed det yrkade beloppet vara 58 000 kronor och det skulle alltså uppenbart överstiga ett halvt prisbasbelopp. Reglerna om förenklat tvistemål är således inte tillämpliga i ditt fall och du riskerar därmed att behöva svara för större rättegångskostnader än vad som sagts ovan.Om du har några frågor får du gärna höra av dig!Vänliga hälsningar,

Framföra vittnesuppgifter i annans ställe

2016-07-15 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej. Får målsäganden vid huvudförhandling framföra vittnesuppgifter i vittnets ställe?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna som rör vittnen och målsägande finns i rättegångsbalken (RB). Huvudregeln är att var och en, som inte är part, får vittna vid en rättegång. I brottmål får dock inte målsägande vittna enligt 36 kap. 1 § RB. Vad vittnet berättar är en bevisuppgift. Ingen kan framföra vittnesuppgifter i ett annat vittnes ställe, oavsett om personen är målsägande eller inte. En annan person kan dock framföra samma uppgifter men det sker då inte i den första personens ställe. Det är t ex möjligt att ett vittne vittnar om vad denne har hört en annan person berätta t ex vad denna personen hört den andra personen berätta om vad personen har sett. Problemet med sådana vittnesuppgifter är att de får ett lågt bevisvärde. Det är dock vanligt att det hålls ett förhör även med målsägande i bevissyfte vilket är fullt tillåtet enligt 37 kap. 1 § RB. Målsägande får då svara på frågor t ex om vad som hänt.Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Ansökningsavgift - Ordinärt tvistemål

2016-07-07 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. Jag skall stämma en privatperson i Tingsrätten.Vilken avgift gäller 900 kr eller 2 800 kronor? Saken gäller en personbil där jag vill häva köpet. Köpeskillingen är 55 000kr. En ev reparation skulle säkert landa på runt 20 000kr.
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga!Vilken ansökningsavgift det är som gäller är avhängig vilket belopp du gör anspråk på gentemot din motpart.Vid ansökan om stämning gäller som utgångspunkt en ansökningsavgift om 900 kronor då målet rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp (22 150 kronor för 2016). Om stämning däremot grundar sig i ett mål som rör ett krav över ett halvt prisbasbelopp så gäller som utgångspunkt en ansökningsavgift om 2 800 kronor. I ditt fall då du vill häva köpet och köpeskillingen är 55 000 kronor så överstiger detta beloppet ett halvt prisbasbelopp varför det blir ett ordinärt tvistemål, vilket innebär en ansökningsavgift på 2 800 kronor. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänligen

Ta tillbaka anmälan?

2016-08-07 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag anmälde min vän för stöld för han tog mina nycklar och mobil. Fick tillbaka allt samma natt. Jag ringde polisen och ville ta tillbaka anmälan men dem säger att de inte går. Stämmer detta?
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Eftersom stöld (se här) är ett brott som faller under allmänt åtal stämmer det som polisen säger, dvs. du kan inte ta tillbaka din anmälan. Polisen måste utreda alla sådana ärenden som inkommer till dem. Sedan finns det ingenting i detta som visar på vilken utgång ärendet kommer ha. T ex om förundersökningsledaren inte finner tillräckliga bevis för att rekvisiten skulle vara uppfyllda kan åtalet läggas ner, men det är förstås svårt för mig att sia om. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

När polis kan göra husrannsakan

2016-07-20 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej.Om polis griper någon utanför sin bostad och anklagar personen i fråga, vara narkotikapåverkad. Får polis göra husrannsakan innan prov tagits, bevisats?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.Regler om husrannsakan finns bland annat i rättegångsbalken (1942:740) kap. 28. Husrannsakan för göras om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa, vilket alltså är fallet när det gäller narkotikabrott. En polis får genomföra en husrannsakan direkt utan att vänta på beslut från undersökningsledare, åklagare eller rätten, om det föreligger så kallat "fara i dröjsmål" om int husrannsakan görs med en gång. Det betyder att en polis får göra en husrannsakan direkt i det fall du beskriver om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa, samt att det finns risk för att syftet med husrannsakan går förlorat om man måste vänta på ett beslut (tex förstörelse av bevis). Svaret på din fråga blir alltså, ja, polisen får under dessa förutsättningar göra husrannsakan innan prov har tagits på den misstänkte. Hoppas det gav svar på din fråga.Med vänliga hälsningar

Åberopa förlikningserbjudande inför rätten

2016-07-15 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej, jag har blivit erbjuden en förlikning av ett försäkringsbolag i en pågående tvist mellan parterna. Jag anser att förlikningssumman är för låg, och kommer inte acceptera den. I sitt förlikningserbjudande (mail) medger försäkringsbolaget på ett sätt att de har handlat fel och erbjuder förlikning. Samtidigt skriver man att såvida inte erbjudandet accepteras, kan det inte framsättas i ett vidare rättsligt förförande mellan parterna. Jag tolkar detta som att jag inte kan visa upp skrivelsen i en eventuell rättegång mellan oss, för att det skulle vara ett bevis på att försäkringsbolaget erkänner fel. Vad undrar följande: Är det någon lag som styr detta? Är jag på något sätt bunden av en form av tystnadsplikt?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige råder så kallad fri bevisföring. Det innebär att det, förutom vissa få undantagsfall, inte finns några begränsningar rörande vad som får åberopas som bevis. Denna princip kommer till uttryck i 35 kap. 1 § rättegångsbalken (RB) (här), som föreskriver att rätten ska avgöra vad som är bevisat efter en samvetsgrann prövning av allt som förekommit i målet.Den typ av förbud mot att åberopa motpartens förlikningserbjudanden som du berör i din fråga regleras inte i uttryckligen i någon lag. I advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed finns dock ett uttryckligt förbud mot att åberopa motpartens förlikningserbjudande utan dennes samtycke. Detta innebär att en advokat som åberopar ett sådant erbjudande, eller som låter sin klient åberopa erbjudandet, riskerar att drabbas av sanktioner ifrån advokatsamfundet. Om du anlitar en advokat, är denne alltså uttryckligt förbjuden att åberopa förlikningserbjudandet. Om du för din egen talan eller anlitar någon som inte är advokat, är dock detta förbud inte direkt tillämpligt i ditt fall.Vad skulle då hända om du åberopade förlikningserbjudandet? Ett problem med att åberopa sådana erbjudanden är just det att de har blivit ställda förlikningsvis. Därmed är det inte alls säkert att erbjudandet verkligen är en korrekt återgivning av motpartens inställning i målet, utan det är fullt möjligt att motparten "tog ut svängarna" för att kunna få till stånd en förlikning och undvika en dyr och tidsödande rättsprocess. På grund av detta är det möjligt att erbjudandet får väldigt liten betydelse som bevis. Om rätten gör bedömningen att erbjudandet uppenbart saknar bevisverkan, kan det avvisas enligt 35 kap. 7 § RB (här). Det innebär att rätten helt bortser från erbjudandet som bevis. Om erbjudandet skulle vara betydelselöst som bevis, kan alltså rätten avvisa det. Men om försäkringsbolaget exempelvis har uttalat sig om faktiska sakomständigheter är det möjligt att erbjudandet ändå skulle ha bevisverkan. Ska rätten i så fall tillåta att erbjudandet åberopas? Det finns ingen lagregel som hindrar att så sker. Enligt Lars Heuman, professor i processrätt, kan man dock tolkningsvis anse att förlikningserbjudanden innehåller ett underförstått villkor om att erbjudandet inte får åberopas i rätten och att mottagaren av erbjudandet får anses ha godtagit ett sådant villkor genom att delta i förlikningsförhandlingarna. I ditt fall har försäkringsbolaget dessutom uttryckligen bifogat ett sådant villkor i förlikningserbjudandet. Om rätten anser att villkoret gäller som överenskommelse mellan dig och försäkringsbolaget, kan erbjudandet avvisas när du åberopar det som bevis. I den typ av tvistemål som är aktuell i ditt fall står det nämligen parterna fritt att själva "sätta ramarna" för vad som ska prövas av rätten. Sammanfattningsvis är det alltså endast om du anlitar en advokat som det finns ett uttryckligt förbud mot att åberopa förlikningserbjudandet som bevis. Om du själv åberopar erbjudandet, finns det dock en risk att rätten avvisar det. Det kan ske antingen om rätten anser att det är uppenbart att erbjudandet saknar bevisverkan, eller om rätten anser att det föreligger en giltig överenskommelse mellan dig och försäkringsbolaget om att erbjudandet inte får åberopas. Om rätten tillåter att du åberopar erbjudandet, är det sannolikt att det bedöms ha ett lågt bevisvärde eftersom det framställdes förlikningsvis av försäkringsbolaget.Om du vill läsa mer om ämnet, rekommenderar jag en omfattande artikel av Lars Heuman i Svensk Juristtidning som handlar om åberopandeförbudet för advokater. Artikeln hittar du här (SvJT 1991 s. 87). Särskilt kapitel fem är relevant i ditt fall eftersom det kapitlet berör huruvida förbudet kan anses gälla även andra än advokater.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Betalningsanmärkning och rättegångskostnader

2016-07-04 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej. Det är så att jag och mitt ex hamnat i en tvist om pengar. Han är skyldig mig otroligt stora summor jag lånat ut muntligt under vårt förhållande, det handlar om utlandsresor osv osv. Har insett att jag aldrig kommer få tillbaka dessa pengar eftersom vi inte har något skriftligt på det och jag aldrig kommer kunna bevisa någonting. Däremot hade vi ett gemensamt privatliv kvar som han löste ut, det var ca 10.000 kvar och han vill nu ha 5000 av mig fort annars ska han driva in det hos kronofodgen. För mig skulle det kännas så förnedrande att betala 5000 efter alla summor jag lånat ut så jag tänker inte göra detta. Men jag undrar om det finns någon risk att jag får en betoningsanmrkning även om det skulle gå så långt som till tingsrätt? Han säger att eftersom han är säker på att jag förlorar i tingsrätten och att han kommer ta hjälp av alla han känner som är advokater mm så kommer jag få betala tiotusentalskronor för alla rättegångskostnader samt för hans advokat. Finns det risk att summan drar iväg när det gäller advokat osv, hans låtsasmamma är tex advokat så de kanske skriver fler timmar än vad hon jobbat osv tänker jag. Så min fråga är alltså, kan jag på något sätt få en betalningsanmärkning och finns det någon risk att jag behöver betala stora summor vid rättegång?
Zinar Budak |Hej, gällande din första fråga är det så att om det skulle hamna i domstol kan det i princip aldrig leda till en betalningsanmärkning, oavsett hur tingsrätten dömer. Det är endast om du inte besvarar stämningen eller inte dyker upp till förhandlingen som tredskodom döms ut och du får då en betalningsanmärkning.Gällande din andra fråga angående rättegångskostnader är det så att detta rör ett förenklat tvistemål då beloppet som yrkas är under ett halvt prisbasbelopp. I dessa så kallade "småmål" är möjligheterna att få rättegångskostnader ersatta av den förlorande parten starkt begränsade och i princip kan den vinnande parten endast få ersättning för en timmes rättslig rådgivning per instans, sina resekostnader och kostnader för vittnesbevisning. Dessutom lämnas ersättning endast i den utsträckning kostnaden är skälig. 18 kap. 8 d § rättegångsbalkenDu kan även få rättshjälp men möjligheterna för detta är små då det måste föreligga särskilda skäl. 11 § 4 p. rättshjälpslagenSammanfattningsvis kan du inte få en betalningsanmärkning om inte tredskodom döms ut och rättegångskostnaderna är begränsade i detta fall. Domstolen ska även göra en bedömning av om rättegångskostnaderna varit skäligen påkallade för att tillvarata partens rätt. Kostnaderna måste alltså vara nödvändiga. MVH