Möjligheter till resning

2015-07-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min man har en dom på sig, "separata fall av ofredande" och fick 80 dagsböter om 460 kr. Dom föll i Hovrätten. Enligt myndigheter var det vår son som var offret. Han hade bråkat med en kompis i skolan och vågade inte berätta varför utan "hittade på saker" för en fröken i skolan och fångades i en fälla vid 12 års ålder. Nu är han 18 och ångrar sig djupt för det som hände. Han älskar sin pappa över allt annat. Han har fått diagnos Asperger, ADHD och ADD efter att allt detta har hänt. Är ibland djupt deprimerad över detta och gråter. Han vill ställa allt till rätta. Finns det någon juridisk möjlighet för honom att göra det?
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!När överklagandefristen har gått ut vinner en dom laga kraft. Det innebär att den inte längre går att överklaga och har blivit "definitiv". Emellertid finns det ett rättsmedel som går att använda sig av även när domar har vunnit laga kraft, resning. För att en ansökan om resning ska beviljas krävs dock speciella omständigheter. Syftet med detta är behovet av att lagakraftvunna domar ska kunna ses som mer eller mindre definitiva.I brottmål kan resning till fördel för den dömde beviljas om det har framkommit nya omständigheter som sannolikt skulle ha lett till friande dom eller lägre straff om de varit kända vid tiden för domen. I ert fall verkar det ju som att så kan vara fallet. Väldigt svårt att säga hur det skulle bli i ert fall dock, resningsinstitutet används restriktivt och det är inte alltför vanligt med att resninsprövningar beviljas.Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Beställning av cannabisfrön - skäl för husrannsakan?

2015-07-21 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar vad som skulle hända om polisen fick reda på att man beställt cannabis frön? Är det skäll för husrannsakan? Tacksam för svar
Tatjana Johansson |Hej! Tack för din fråga och för att du har valt att vända dig till Lawline.Regler kring husrannsakan finns i Rättegångsbalken, vilken du hittar här. Syftet med husrannsakan ska vara att söka efter föremål för att ta reda på omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen av brott och får företas om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa (se https://lagen.nu/1942:740#K28P1S1). Ett beslut om husrannsakan får vidare beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte (se https://lagen.nu/1942:740#K28P3aS1). Det är inget brott i sig att beställa eller inneha cannabisfrön. Det är däremot olagligt att framställa narkotika, det vill säga att odla fröet, en gärning som benämns narkotikabrott. För narkotikabrott av normalgraden kan en person dömas till fängelse i upp till tre år (se https://lagen.nu/1968:64#P1S1). Om det finns anledning att anta att någon har begått narkotikabrott (genom att bland annat inneha eller framställa narkotika) kan således en husrannsakan företas om skälen för husrannsakan uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Har du ytterligare funderingar är du välkommen att ställa fler frågor till oss på Lawline.Med vänliga hälsningar,

Butikskontrollanters rätt att gripa

2015-07-16 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Har läst:” Det saknas skäl för ett envarsgripande enkom på den grunden att larmbågen indikerar att en (presumerat obetald) vara förts förbi larmbågen eftersom detta inte ensamt når upp till att konstituera skälig misstanke om tillgreppsbrott.”Opponera att jag inte har tagit nåt men att larmbågen tjuter vid kassorna, butikskontrollanten har inte sett mig ta nåt.1. Har butikskontrollanten rätt att stoppa mig enbart för att larmet tjuter? Eller kan jag bara gå vidare?2. Finns det någonstans i lagen som styrker det som står i meningen?3. Vad är skillnaden på Väktare och Butikskontrollant?
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Jag kommer besvara frågorna 2-3 först och avsluta med ditt exempel i fråga 1. Dina frågor kretsar kring det som kallas för envarsgripande. Denna typ av gripande finns lagstadgat i rättegångsbalkens (RB) 24 kap 7 §. I andra stycket sägs att ”om den som har begått brott, på vilket fängelse kan följa, påträffas på bar gärning eller flyende fot, får han gripas av envar.” 2. Den mening du refererar till påträffas i en uppsats, jag antar att det är i den du har läst detta. I uppsatsen hänvisas i detta avseende till JO:s ämbetsberättelse 1995/96. JO:s ämbetsberättelse är en redogörelse av vad JO granskat under året tillsammans med ett urval av beslut. Man kan alltså se det som att den mening du citerar är JO:s tolkning av envarsgripande, en tolkning som en domstol mycket möjligt också hade kunnat göra. Det finns inget konkret lagstöd för uttalandet, mer än ovan nämnda RB 24 kap 7 §. 3. Vad gäller skillnaden på en väktare och butikskontrollant skulle jag säga att en butikskontrollant är en slags väktare. Väktare är enligt lagen den ”som är godkänd för anställning i bevakningsföretag och har till uppgift att utföra bevakningstjänst”, lag (1974:191) om bevakningsföretag 7 §. En butikskontrollant är oftast en väktare, men med uppgift att klä sig civilt och spana efter eventuella snattare och tjuvar i butiken. Viktigt att poängtera är att väktare inte har någon annan rätt att gripa en brottsling än vad envar har, RB 24 kap 7 § gäller alltså även för väktare. 1. Nu till ditt exempel. En butikskontrollant har endast rätt att gripa dig om du påträffas på bar gärning eller på flyende fot. Som JO uttrycker det måste det åtminstone finnas skälig misstanke om att du har begått ett tillgreppsbrott. Om du går förbi en larmbåge som börjar tjuta, du ignorerar det och fortsätter gå skulle möjligen misstanken mot dig öka. Men om ingen sett dig ta något och du inte kan misstänkas vara på flyende fot har inte butikskontrollanten någon rätt att gripa dig eller för den delen stoppa dig för att genomsöka din väska. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Behöver domstolen hålla sig till de yrkanden som givits?

2015-07-13 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |I en dom som avkunnats gällande en tvist har man inte annat att anse än att domstolen har avkunnat en dom med avseende på andrahandsyrkandet som med avseende på dess tolkning och rättsverkan motsäger domen med avseende på förstahandsyrkandet. Jag vill, i det fall det existerar, finna lagtext och eller rättsfall som bekräftar mitt hävdande; att en dom, dess tolkning och rättsverkan med avseende på förstahandsyrkandet står över en dom, dess tolkning och rättsverkan med avseende på andrahandsyrkandet, och att, i det i det fall domen, dess tolkning och rättsverkan med avseende på andrahandsyrkandet motsäger domen, dess tolkning och rättsverkan med avseende på förstahandsyrkandet, är det domen, dess tolkning och rättsverkan med avseende på förstahandsyrkandet som gäller.Jag har ögnat igenom hela RB och det enda jag där funnit av intresse i sammanhanget är kap 59 1§ med tillhörande kommentarer, men det verkar inte finnas något där som bekräftar mitt hävdande.Ser fram emot ett uttömmande svar. Tack på förhand.
Emilia Larson |Hej,Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline. Jag har försökt att svara efter hur jag förstått din fråga. Jag tolkar det som att du undrar om en högre instans (hovrätt) kan välja att gå på andrahandsyrkandet istället för förstahandsyrkandet som tingsrätten (första instansen) gjort. Detta är fullt möjligt, domstolen behöver inte ens hålla sig till yrkandena som finns utan kan fritt välja hur de utformar domen. Domstolen är alltså inte bundna av det som den första instansen kom fram till. Om det är något som fortfarande är oklart är du välkommen att återkomma.

Möjlighet att i efterhand acceptera strafföreläggande vid cykelstöld.

2015-07-22 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej. Var packad på en camping och tyckte det var en bra idé att ta en cykelrunda på en rostig gammal randomcykel som låg i ett dike. Cyklade runt lite när polisen kom som ett brev på posten. De ställde lite frågor och fyllegeni som man är kom man inte på något annat än någon märklig historia om att cykeln var en kompis släkting (kunde inte gärna säga att det var min egen då jag bor långt ifrån gällande camping). Oturligt nog hade cykeln ett ramnummer med en ägare i samma stad som herr polisman ringde till.Tror mig ha hört polismännen prata om saken och ska ha sagt att ägaren bekräftat att cykeln är stulen men inte anmäld borta. Det hände inte så mycket mer än såhär. De släppte mig mot mina uppgifter, och min fråga är nu hur i skiten jag är? Jag visste vid tillfället inte riktigt var strafföreläggande innebar. Polisen frågade i princip om jag ville erkänna, vilket jag inte ville. Han var alltså mycket otydlig angående vad ett strafföreläggande innebär. Då jag som jag sa inte bor en bra bit ifrån nämnda camping har jag ingen lust att låta det gå till rättegång. Kan jag ringa upp polisen på 114 14 och acceptera ett strafföreläggande i efterhand? Finns det någon som helst chans att jag kommer undan saken helt om jag inte kontaktar polisen, eller kommer det då en kallelse till rättegång med all säkerhet som tar bort chansen till strafföreläggande helt?Tacksam för svar på mina frågor samt andra relevanta tips
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Ett strafföreläggande innebär att en person som är misstänkt för ett brott antingen omedelbart, eller efter en viss tid efter brottet föreläggs ett bötesstraff av åklagare. Det är alltså åklagaren som bedömer om denne vill väcka åtal eller utfärda ett strafföreläggande och i så fall när detta skall göras. En polisman kan inte utfärda ett strafföreläggande. Det är upp till åklagaren att ge dig möjligheten att acceptera ett strafföreläggande, detta är alltså inget du kan ta initiativ till genom att ringa till polisen.Strafföreläggandet inträder istället för åtal enligt 48 kap 1 § rättegångsbalken och genom ditt godkännande undgår du en rättegångsprocess. Ett strafföreläggande har samma effekt som en dom och kommer därför medföra påföljd i form av penningböter samt en anteckning i ditt belastningsregister. För att ett strafföreläggande skall kunna utfärdas krävs att du erkänner brottet och därmed godkänner strafföreläggandet enligt 48 kap 9 § rättegångsbalken. Dessutom måste åklagaren ha klart för sig vad ditt straff kommer att bli. Det är upp till åklagaren att åtala dig för ditt brott och denne kan även fatta beslut om åtalsunderlåtelse om någon av förutsättningarna i 20 kap 7 § rättegångsbalken. Åtalsunderlåtelse innebär att åklagaren väljer att inte åtala dig för brottet. Sammanfattningsvis kan du alltså inte be om ett strafföreläggande, utan det utfärdas av en åklagare om denne i ditt fall finner det lämpligt. Du kan alltså i dagsläget bara vänta och se om åklagaren väljer att åtala dig för brottet eller utfärda ett strafföreläggande. Om ett strafföreläggande utfärdas godkänner du enklast detta genom att betala in den summa som står på det bifogade inbetalningskortet. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Bevisbörda i tvist mellan privata rättsubjekt

2015-07-18 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej Jag har sedan 10år arbetat i en förening som jag startade med att sitta i styrelse sköta hemsida och bedömningar. I våras slutade jag mitt arbete i styrelsen. Strax därefter meddelade styrelsen att man inte längre skulle ha någon hemsida. Och jag anmodades att lämna tillbaks all föreningens material som jag hade hemma hos mig. Nu anklagas jag för att undanhålla en dator, ett Officepaketet, en etikettmaskin samt de texter och bilder som funnits på hemsidan. Sidan finns inte längre och alla bilder och texter är skapade av mig. Jag har lämnat ifrån mig alla produkter som jag har som tillhör föreningen. Jag betalade in 1000 kronor på föreningens bankgirokonto för en resa. Detta var innan beskyllningarna började. Kort därefter fick jag ett brev som berättade att jag inte fick följa med på denna resa. I stället för att återbetala dessa 1000 kronor till mig satte man in 470,89 kronor på mitt konto. Man sa att jag hade en skuld till föreningen som inte var betald. Har inte fått något kvitto på denna skuld eller någonsin sett någon faktura eller liknande om detta.Igår fick jag ett brev från en jurist i Malmö, som föreningen anlitat, där jag uppmanades att lämna tillbaks ovanstående produkter samt alla filer och bilder som legat på den tidigare hemsidan. Om jag inte gör detta innan den 31 juli kommer rättsliga åtgärder att tas mot mig utan vidare kommunikation.Nu har man berättat för alla medlemmar att jag stulit och förstört för föreningen. Jag funderar på att polisanmäla?
Elin Brännström |Hej och tack för din fråga!Det låter mycket tråkigt, vad du råkat ut för. Naturligtvis bör du lämna tillbaka all egendom som du har som tillhör föreningen. Har du redan gjort det finns det ingenting mer du kan göra. I civilrättsliga processer (dvs mellan två privata rättssubjekt) som en eventuell tvist mellan dig och föreningen skulle vara är det som huvudregel den som påstår någonting som har bevisbördan för detta. Med andra ord, om föreningen påstår att du innehar deras egendom utan att vilja lämna tillbaka den så är det föreningen som måste bevisa detta. Om du nu har lämnat tillbaka all deras egendom så har du alltså ingenting att vara orolig över - då kommer de ju inte kunna bevisa att du har kvar den.Jag skulle råda dig att ta kontakt med föreningens jurist och försöka reda ut vad som har hänt. Antingen kan du ju kontakta hen själv, eller om du känner att du behöver mer konkret juridiskt stöd i frågan så har även Lawline en rådgivningstjänst där du kan samråda med specialiserade jurister, mot en mindre avgift. Vill du det så kan du boka tid på http://lawline.se/boka.

Tidsram avseende prövningstillstånd i HD

2015-07-15 i Domstol
FRÅGA |Hej!När man överklagar en hovrättsdom till högsta domstolen-hur länge tar det innan man vet om det tas upp eller Ej?
Soroosh Parsa |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det finns inget generellt svar på din fråga. Högsta domstolens ambition är emellertid att dessa beslut ska fattas så snart som möjligt. I allmänhet meddelas besluten inom sex månader från det att överklagandet kom in till Högsta domstolen. Vissa mål, exempelvis där personer är häktade, avgörs betydligt snabbare än så.Väntetiden beror på att juristerna måste sätta sig in i fallet innan ett beslut om prövningstillstånd kan fattas. Det beror också på att det inkommer många överklaganden som ska behandlas.Hör gärna av dig om du har fler frågor.Vänligen,

Överklaga beslut att lägga ner förundersökning?

2015-07-09 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur långt ett process kan pågå i ett överklagande-fall? Här kommer ett exempel: A anmäler att A utsatt för brott. Polis beslutar att inleda förundersökning och kan meddela ett par veckor senare att förundersökningen läggs ned. A är missnöjd med beslutet och överklagar för omprövning. Åklagare tar tag i ärendet och kan meddela att polisens nedläggningsbeslut skall fastställas.Min fråga är: Kan man överklaga ytterligare? Till vem isåfall? Överåklagare? Kan det gå så långt till tingsrätten? Hur många gånger kan man överklaga tills det inte går att överklaga längre?
Martin Amnell |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Sammanfattning och rådReglerna för överklagande skiljer sig åt beroende på situationen, så hur länge en överklagandeprocess kan pågå varierar. Åklagares beslut att fastställa polisens beslut att lägga ner förundersökningen kan inte överklagas. Istället går det att begära att beslutet överprövas av en högre åklagare eller begära att beslutet omprövas. Ingen av dessa alternativ går till tingsrätten och överprövning går inte högre upp än till riksåklagare. Det är ganska ovanligt att överprövning leder till att beslutet ändras och omprövning kräver att det finns nya omständigheter.Vill du begära omprövning kontaktar du åklagaren som fattade beslutet. Vill du begära överprövning så lämnar du in begäran till den åklagarkammare som fattade beslutet som du vill överpröva. Tänk på att begäran ska vara skriftlig, tydlig och fullständig. Ytterligare information om överprövning och länk till en överprövningsblankett finns på http://www.aklagare.se/Aklagarens-roll/Atalsbeslutet/Overprovning/UtredningÖverklagande av beslutetÖverklagan av myndigheters beslut regleras främst i Förvaltningslagen (FL) och av FL 32 § och FL 22 § framgår att åklagares beslut att lägga ner en förundersökning inte kan överklagas.Överprövning av beslutetÖverprövning regleras inte uttryckligen i lag, utan härleds ur Rättegångsbalken (RB) 7:2 och 7:5. Överprövning innebär att ett åklagarbeslut granskas av en högre åklagare vilket kan leda till att beslutet ändras. Den som inte är nöjd med ett åklagarbeslut kan därför vända sig till överåklagaren. Överåklagarens beslut kan sedan i sin tur överprövas av riksåklagaren, men det är ovanligt att riksåklagare prövar överåklagares beslut. Omprövning av beslutetSom huvudregel kan åklagares beslut inte heller omprövas, se FL 32 § och FL 27 §. Beslut av åklagare anses dock enligt praxis kunna omprövas av den åklagare som har fattat beslutet eller av en annan åklagare på samma nivå, under förutsättning att det finns nya omständigheter. Nya omständigheter kan exempelvis vara ny skriftlig bevisning eller att ett tidigare okänt vittne träder fram.Jag hoppas att du har fått svar på dina frågor. Om du undrar något mer så är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,