Gallringstid för polisens allmänna spaningsregister

2015-06-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej.Jag har en fråga angående ASPEN "allmänna spaningsregistret" hos polisen.Ska söka polisutbildning och en del av processen är säkerhetsprövning.Där kollas utdrag ur bla aspen. Jag är ostraffad men har (tyvärr) barndomsvänner som tagit felsteg i livet och gått med i kriminella gäng. Jag har tagit avstånd från dom av denna anledningen men har setts till med dom vid flertal ställen då jag fortfarande hälsar på dom när jag ser dom på stan. Jag vet vad som står om mig i registret, misstankar jag inte anser som rättfärdiga.Min fråga är hur länge har dom rätt att spara denna information?Enligt 21§ i Lagen om polisens allmänna spaningsregister så ska det ju gallras ur efter 3 år om brottet är lindrigare än 3 år om jag förstått detta rätt?Har inte setts till med något skumt folk på mer än 3 år och undrar då om polisen har rätt att spara detta längre och eventuellt använda det mot mig i en eventuell intervju inför Polishögskolan? PS har aldrig varit inblandad på annat sätt än att setts till med dessa personer.
Josefin Wahrolén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du nämner är den tillämpliga lagen Lagen om polisens allmänna spaningsregister. Gallring Av det du berättar tolkar jag det som att du aldrig har varit misstänkt för ett brott utan endast dina bekanta. Detta innebär att polisen har registrerat uppgifter om dig enligt 6 §. Dessa uppgifter ska gallras senast när uppgifterna om dina bekanta som har samband med dig gallras, se 22 §. Om nya uppgifter förs in om dina bekanta förlängs deras gallringstid, 21 §, vilket innebär att även din gallringstid förlängs. Dock är detta en ramlag, vilket betyder att tidsfristerna som anges endast utgör en ”senaste-tid”, om uppgifterna inte längre behövs så ska de gallras. Eftersom du inte längre har något umgänge med dina bekanta och inte haft det på tre år verkar det inte finnas någon anledning för polisen att behålla uppgifterna om dig och uppgifterna ska då alltså gallras, om de inte redan gjort det. Intevjun med PolishögskolanPolisen själva tittar inte i deras spaningsregister innan intervjuer med kandidater till utbildningen. Det är istället något som de tar upp under själva säkerhetsintervjun om man möjligtvis är med i något register. Det är alltså inget som de kommer att använda emot dig i en intervju med Polishögskolan. Hoppas att du fått svar på din fråga, annars är det bara att återkomma.Lycka till med antagningen!

Inhibition av kronofogdemyndighetens beslut

2015-06-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Har idag fått brev från tingsrätten där det står följande:Tingsrätten förordnar att någon åtgärd för verkställighet tills vidare inte ska vidtas i kronofogdemyndighetens mål.Beslut får överklagas särskilt.Vad menas med detta i praktiken?
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för din fråga!Vad tingsrätten menar är att tingsrätten bestämt att den åtgärd som kronofogdemyndigheten beslutat att utföra inte kommer att utföras (verkställas) så länge tingsrätten handlägger överklagandet av kronofogdemyndighetens beslut (jag utgår ifrån att du har överklagat ett mål från kronofogdemyndigheten till tingsrätten).Om kronofogdemyndigheten exempelvis beslutat om en utmätning och detta beslut överklagas till tingsrätten så kan tingsrätten bestämma att utmätningen inte får ske under den tid då tingsrätten prövar överklagandet. Genom ett sådant beslut förhindras den besvärliga situationen som kan uppkomma om en utmätning som genomförts behöver återgå på grund av att tingsrätten beslutar att upphäva kronofogdemyndighetens beslut om utmätning.Med att beslutet får överklagas särskilt menas, att tingsrättens beslut om att åtgärden inte får verkställas kan överklagas separat, det vill säga den som vill överklaga beslutet behöver inte vänta till dess tingsrätten avdömt själva överklagandet. Hoppas detta svarar på din fråga!Med vänlig hälsning

Kallelse till förhör samt preskribering av brott

2015-05-31 i Förundersökning
FRÅGA |hej jag har fått en kallese till förhör till polisen.angående misshandel.det har gått 2 år om ca 2 veckor.som jag inte har hört av dom. nu verkar dom städa upp på skrvbordet nu har dom riktigt brottom.det skickas ut massor med kallerser helt plötsligt.pga att jag e inte i närheten av förhörsplatsen i dagens läge så har jag inte kunnat innfinna mig med så kort varsel som dom vill helt plötsligt vill.jag har hela tiden hört av mig men dom bryr sig inte.nu kommer hoten om efterlysning/häktning/annhållning mm.vad händer när 2 år har gått.jag tänker på preskriberingstiden.jag har inte blivit delgiven vilken grad av misshandel det gäller.endast kallerse.
Viktor Serbán |Hej Peter,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp och rådgivning! Med hänvisning till informationen du angivit kommer mitt svar vara av mer generell karaktär och det gällande regelverket kring kallelse till förhör och preskriptionstiden för misshandel.Till att börja med så är preskriptionstiden för misshandel olika beroende på vilken grad det gäller. För ringa misshandel är preskriptionstiden två år, för misshandel av normalgraden fem år, för grov misshandel tio år och för synnerligen grov misshandel femton år. Mer specifikt svar än så kan jag inte ge i nuläget.Vad gäller kallelsen till förhöret regleras detta i 23 kap. 6 § Rättegångsbalk (RB) (se HÄR). Detta lagrum hänvisar till möjligheten för förundersökningsledare/åklagare att hålla förhör med en person som förmodas kunna lämna upplysningar av betydelse för utredningen. Av 23 kap. 6b § RB framgår att kallelsen kan förenas med vitesföreläggande såvida inte det är avsett att ske per telefon eller om platsen för förhöret överstiger 10 mil från den kallades bostad. En person som inte infinner sig till förhör kan också hämtas av polisen enligt 23 kap. 7 § RB. Detta är dock relativt ovanligt och sker endast om den kallade är inom 10 mil från hemmet till förhörsplatsen eller om det föreligger särskilda skäl, t.ex. förhöret är av stor vikt. Gällande anhållan och/eller häktning regleras detta i 24 kap. RB där den som är på sannolika skäl misstänkt för brott, för vilket är föreskrivet fängelse ett år eller mer, kan häktas. Den misstänkta brukar i så fall häktas med hänvisning till olika grunder. I ditt fall verkar detta inte vara relevant då du inte anger att du blivit delgiven misstanke utan enbart en kallelse till förhör. Bedömning:Då det finns möjlighet att vitesförelägga din närvaro till förhöret skulle jag råda dig att infinna dig till förhöret. Då du inte verkar misstänkt syftar förhöret troligtvis endast till att inhämta information som kan vara relevant för att väcka åtal. Dessutom kan du då bidra till att en målsägande får upprättelse ifall denne skulle ha blivit utsatt för misshandel, en moraliskt sett god gärning. Hoppas du fått svar på din frågeställning! Vänligen,

Underrättelse till vårdnadshavare vid misstanke om brott

2015-05-31 i Förundersökning
FRÅGA |Har blivit misstänkt för ett brott och undrar om papper angående anklagelsen och allt vad det handlar om skickas till föräldrar osv. även om jag är 18 år? Ganska simpel fråga!
Cecilia Bernhardsson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline. När en person under 18 år är misstänkt för brott finns bestämmelser som anger när vårdnadshavare ska underrättas. Om du är över 18 år kommer dina föräldrar inte att informeras om misstanken. Att ha i åtanke är att en eventuell rättegång som regel är offentlig. Med vänliga hälsningar

Enskilt åtal och överprövning av åklagarbeslut

2015-06-11 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min far tappades i hemmet vid förflyttning i en lyft, av vårdpersonal som arbetar för ett privat vårdföretag men som anlitats av mina föräldrar via kommunal försorg. Min far dog två dagar senare pga skadorna av fallet (fastställt i obduktionsprotokollet). Jag polisanmälde händelsen och åklagaren tog utrustningen i beslag och utredde ärendet.Fastän det är ganska enkelt att förstå faktumet att personalen felaktigt utfört lyftet och därigenom tappat pappa, har åklagaren avskrivit ärendet, och även rekommenderat att överprövningen skall avslås. Åklagaren hävdar att det inte går att fastställa exakt hur personalen tappat pappa då de själva hävdar att de inte gjort något fel och inte kommer ihåg hur det kunde gå fel. Det fanns inga fel i utrustningen.Hur går vi vidare ? Egen advokat? Vårdföretaget har inte hörts av mer...
Anna Berglund |Hej och tack för din fråga!Åklagare har åtalsplikt för alla fall som de tror kommer leda till en fällande dom. Om en åklagare däremot inser att bevisningen inte kommer vara tillräckligt ska de lägga ner utredningen och inte väcka åtal. I ditt fall verkar det alltså som att åklagaren har bestämt sig för att det inte finns tillräckliga bevis för en fällande dom i en ev. kommande rättegång. Åklagare ska enligt 20:6 RB väcka åtal för brott som faller under allmänt åtal, vilket är alla de brott som inte är uttryckligt undantagna från allmänt åtal. De flesta brott faller under allmänt åtal. En målsägande får inte väcka talan för ett brott som faller under allmänt åtal om en åklagare bestämt sig för att väcka åtal, se 20:8 RB. Om åklagaren inte väcker åtal för brottet, har målsägande däremot möjlighet att väcka åtal. Om en person genom ett brott har blivit dödad har du som bröstarvinge samma rätt att ange brottet eller föra talan enligt 20:13 RB.De krav som måste vara uppfyllda för att du ska kunna väcka enskilt åtal är att du först ska ha angett brottet för åtal. Att ange ett brott för åtal innebär en uttrycklig begäran om att åtal ska väckas, det räcker inte med enbart en polisanmälan. Åklagaren ska inte heller ha väckt åtal. Om det är så att åklagaren har väckt åtal, men sedan valt att lägga ner det har du rätt att överta åtalet enligt 20:9 RB. Om du vill väcka enskilt åtal ska du skicka in en stämningsansökan till rätten, se 47:1 RB. I övrigt följer enskilt åtal de bestämmelser som vidare finns i 47 kap. RB. Att väcka enskilt åtal innebär att rättegångskostnaderna kommer regleras på samma sätt som i ett tvistemål, där vanligtvis den förlorande parten står för alla kostnader, se 31:11 RB som hänvisar till 18 kap. RB. Det kan därför innebära stora kostnader att väcka enskilt åtal. Det är möjligt att få hjälp med att betala rättegångskostnader enligt rättshjälpslagen, men beviljande av rättshjälp vid enskilt åtal sker återhållsamt. Det verkar enligt din fråga som att en överprövning av åklagarens beslut att inte väcka åtal redan är på gång. Innan en överprövning ges åklagaren möjlighet att ompröva sitt beslut. Det ska även prövas ifall en överprövning är nödvändig. En överprövning innebär att ett åklagarbeslut granskas av en överåklagare, och leder antingen till att beslutet ändras eller att det står fast. Undantagsvis kan beslutet prövas av en riksåklagare. Endast den som är berörd kan begära en överprövning, oftast den som blivit utsatt för brottet eller den som är misstänkt för brottet. Begäran om överprövning ska göras skriftligen och skickas till den åklagarkammare där beslutet har fattats. Om du fortfarande är missnöjd med beslutet finns även möjligheten att vända sig till JK eller JO och se ifall de vill undersöka fallet. Jag vill också nämna att det finns en möjlighet att begära skadestånd för personskada enligt skadeståndslagen. En talan om skadestånd behandlas antingen tillsammans med ett brottmål eller som ett tvistemål. Vid ett tvistemål ska en stämningsansökan skickas in till rätten i enlighet med 42 kap. RB. Det kan vara bra att rådgöra med en specialiserad jurist för vidare vägledning om du vill väcka enskilt åtal eller begära skadestånd. Med vänliga hälsningar

Vittnesförhör med en person åtalad för medverkan

2015-06-01 i Vittna
FRÅGA |Hej!Kan en medhjälpare till t.ex. stöld behöva vittna i samma rättegång som den huvudmisstänkte står åtalad för samma stöld?Löser Ni och RB detta för mig juridiskt kluriga spörsmål?Med de bästa hälsningar/ hemmajuristen? PS! Kontakt helst via mejl! DS!
Sofia Jonsson |Hej och tack för din fråga,I enlighet med portalparagrafen i rättegångsbalken 36:1 får inte vittnesförhör under ed hållas med någon som har åtalats för medverkan till den gärning förhöret gäller eller för någon annan gärning som har omedelbart samband med den gärningen (denna reglering kommer att utökas efter juli 2015).Utöver denna reglering får ett vittne även, i enlighet med rättegångsbalken 36:6, vägra att yttra sig om en omständighet som skulle röja att vittnet eller någon närstående vittnet, har förövat en brottslig eller vanärande handling.Det finns även andra undantagsregler gällande vittnen, ifall du undrar något ytterligare är det bara att du återkommer!Vänliga hälsningar,

Strafföreläggande och belastningsregister

2015-05-31 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej Lawline!Jag har varit på förhör hos RPS om bidragsbrott mot CSN. Jag berättade om förutsättningarna (svår depression, skillmässa) som orsakade min oförmåga att blir ordna registrering på mina studier. Jag fick återbetalningskrav för 6 månaders CSN förre året. Skulden gick till kronofogden, men har sen förre året har jag betalat på denna skuld direkt till CSN (CSN drog tillbaka skulden hos kronofogden).Under förhöret får jag frågan om jag vill skicka målet till strafföreläggande. Hur förhåller man sig till det? Jag är medveten om att felet ligger hos mig, det erkännar jag gärna, men jag känner inte jag är bedragare. Om jag skickar ärendet direkt till strafföreläggande, blir jag automatisk dömt skyldig och åker i brottsregistret? ska jag neka till brott?
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Ett strafföreläggande är ett föreläggande utfärdat av åklagaren som syftar till att den misstänkte omedelbart ska ha möjlighet att erkänna sin gärning och godta påföljden, utan att någon rättegång inleds (48 kap. 1 § rättegångsbalken). Huruvida du bör godkänna eller bestrida strafföreläggandet är svårt att svara med, med tanke på att det är en mängd faktorer, som är okända för mig, som spelar in i bedömningen. Vet du med dig att du är skyldig, talar detta för att godkänna strafföreläggandet. Om du bestrider ett strafföreläggande, kommer åklagaren med största sannolikhet att väcka åtal vid behörig tingsrätt. Detta kan leda till att du döms till en svårare påföljd. Om du godkänner ett strafföreläggande, gäller den som en dom som vunnit laga kraft, det vill säga finns ingen överklagandetid (48 kap. 3 §). Det går däremot att klaga över ett strafförelägganden och i undantagsfall få den undanröjd. Ett godkännande av strafföreläggande lagras i belastningsregistret. Uppgifter om föreläggandet gallras från registret fem år efter godkännandet (17 § 9 p. lag om belastningsregister). Om du vill läsa mer om strafföreläggande kan du göra det på Åklagarmyndighetens sida här.Vänliga hälsningar,

Kan man "dra tillbaka" en anmälan och hindra rättegång?

2015-05-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej För några månader sedan hade min tjej anmält mig för misshandel och olaga hot. Just nu har åklagaren har väckt åtal mot mig för olaga hot och han anser att han har bevis på inspelat röst som han har, han har även godkänd en kontakts förbjud trotts att min tjej har kontaktat mig både på facebook och telefon under tiden vi har till och med träffats på hennes egen begäran. Jag har informerad polisen om det redan första dagen jag fick kontaktförbjudet . Nu är det så att hon vill inte medverka i domstol och vill dra tillbaka sin anmälan mot mig. Hon vill lägga ner det hela helt. Men när hon hade kontaktat sin advokat så fick hon svar att det inte gick lägga ner. kan det vara så att det inte går lägga ner ärendet än idag??
Thommy Södergård Åkesson |Hej, och tack för din fråga!Tyvärr är det så att det egentligen inte finns något som heter att "dra tillbaka anmälan", utan åklagaren är i princip skyldig att utreda brottet och sedan åtala för det om det verkar finnas tillräckligt med bevis för en fällande dom. Alltså kan varken din tjej eller någon annan få förundersökningen nedlagd eller hindra åtal. En annan sak är förstås att det kanske inte längre finns tillräckligt starka bevis om din tjej inte vill medverka till utredningen!Hälsningar,