Det går inte att begära resning för att praxis ändras rörande brottet

2017-07-28 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej, jag dömdes för ca 3 år sedan pga innehav av 15g psilocybinsvamp för narkotikabrott av normalgraden till en månads fängelse omvandlat till 50h samhällstjänst. Detta står kvar 10 år i belastningsregister. Något efter det att jag dömdes ändrades praxis med följden att innehav av samma mängd hade resulterat i ringa brott, med 5 år innan gallring i register. Finns det någon möjlighet för mig att korta ned antal år innan gallring med hänvisning till nämnda utveckling? MVH
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Eftersom det har gått så lång tid så måste du begära resning för att domen ska kunna ändras. I rättegångsbalkens 58 kap. 2 § finns regler för när resning kan beviljas. I lagparagrafen räknas upp att resning får beviljas om:1. Domare, åklagare eller annan begått ett brott som kunnat påverka målets utgång,2. Domare eller åklagare varit jävig,3. Något bevis visar sig vara falskt,4. Ny bevisning har framkommit som skulle kunnat påverka målets utgång om det varit känt vid rättegången,5. Om tolkningen av lagen som domen bygger på uppenbart strider mot lag.Att det kommit ny praxis på området från Högsta domstolen innebär inte att domen uppenbart strider mot lag, det kan dock vara skillnad om det kommer en dom från EU-domstolen som ändrar rättsläget. Troligen kommer du inte på resning beviljad på den grunden att praxis har ändrats tyvärr, om inte det nya avgörandet kommit från EU-domstolen.Hoppas du har fått svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Fri bevisprövning och legal bevisteori

2017-07-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Kan bevis från en övervakningskamera ogiltigförklaras om det inte fanns tydlig skyltning om att kameraövervakning fanns? Då det är lag på att det ska skyltas även för privat bruk. Brottet i fråga är ett inbrott i ett garage.."Något som ingen kommer ifrån är kravet på att upplysa om att ett område är kameraövervakat. Även om övervakningen bara sker på den privata tomten (där det inte krävs något särskilt tillstånd) är du skyldig att upplysa om att det finns kameror. Om utrustningen utöver bild också tar upp ljud behöver detta framgå av skylten eller informationen som presenteras. Skyldigheten träder enligt lagen i kraft i samma ögonblick du monterar kameran eller kamerorna" -LARMKOLLEN.SE"Oavsett var kameraövervakningen sker finns en skyldighet att upplysa om detta genom tydlig skyltning på övervakningsplatsen. Det gäller även på privata platser." -LÄNSSTYRELSEN.SE
Jakob Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En grundbult i svensk bevisrätt är att bevisprövningen är fri. Det innebär att bevis får prövas av domare i rättegång oavsett om beviset tillkommit på ett sätt som varit otillåtet. Det hindrar inte att en person som fått fram ett bevis på otillåtet sätt kan fällas för lagbrott eller exempelvis tjänstefel. Om en kameraövervakning innebär ett lagbrott skulle alltså en person kunna fällas för brottet, samtidigt som övervakningsfilmerna kan användas som bevisning i ett annat mål.Alternativet till fri bevisprövning är s.k. legal bevisteori. Den innebär att bevis underkänns om de tillkommit på otillåtet sätt. Det finns flera länder som tillämpar den teorin, däribland USA. Fördelen med den teorin är att den kan undvika brottsprovokation och tvinga utredningar att hålla sig inom lagens ramar. Nackdelen är dock att det kan uppstå situationer där det finns starka bevis för att en person är skyldig till ett brott som inte får beaktas av domaren på grund av att de tillkommit på ett otillåtet sätt. Det kan även tilläggas att legal bevisteori fanns i Sverige, men övergavs till förmån för fri bevisprövning när den nuvarande rättegångsbalken trädde i kraft.

Om rättens beslut att släppa gärningsmannen i väntan på dom talar för att gärningsmannen kommer att bli frikänd

2017-07-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag blev utsatt för en grov misshandel i år. Gärningsmannen blev häktad men släppt från rättegång i väntan på dom. Han gjorde en liten sinnes undersökning i häktet men ska ska i sin frihet göra en stor sådan. Betyder detta att han kommer att frikännas. Åklagaren sade att man hade omfattande bevisning mot honom men valde ändå att släppa honom på fri fot efter rättegången. Talar det för en friande dom?
Anna Hovstadius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är svårt att ge ett säkert svar på huruvida rätten släppte gärningsmannen på grund av att hen troligtvis kommer att bli frikänd. Å ena sidan kan det till viss del tala för en friande dom, men rättens beslut kan även bero på andra omständigheter som till exempel gärningsmannens ålder. Då jag inte har tillgång till omständigheterna i situationen kan jag inte ge ett närmare svar än så.________________________________________________________________________________________________________Om du anser att situationen fortfarande är oklar är du välkommen att återkomma på min mail anna.hovstadius@lawline.se.Med vänlig hälsning,

Jag har blivit stämd, kan jag be om att få strafföreläggande?

2017-07-21 i Strafföreläggande
FRÅGA |Hej!Jag har blivit stämd och kallad till tingsrätt.Jag har nekat till brott (stöld) Kan jag nu gå till åklagare och se om man kan få straffläggande????
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan få ett strafföreläggande istället för en dom vid tingsrätt när åklagaren utfärdat stämning. Bestämmelser om strafföreläggande hittar du i Rättegångsbalkens (RB) 48 kap. Ett strafföreläggande innebär att den misstänkte får tillfälle att inom en viss tid godkänna ett bötesstraff som åklagaren utfärdat istället för stämning, 48 kap 2 § RB. Det innebär alltså att den misstänkte erkänner brottet och godtar det straff som åklagaren finner lämpligt 48 kap 9 § RB. Nekar den misstänkte till brottet och därmed inte godkänner strafföreläggandet väcker åklagaren istället åtal och domstolen prövar frågan. Det är åklagaren som beslutar om strafföreläggande om denne finner det lämpligt, och det är alltså inget som du kan be om att få. I ditt fall är det så att åklagaren redan har utfärdat stämning, vilket ju innebär att åklagaren har beslutat att strafföreläggande inte är aktuellt. Dessutom är ett godkännande av ett strafföreläggande utan verkan sedan åklagaren utfärdat stämning, 48 kap 12 § RB. Det innebär att du tyvärr inte längre har någon möjlighet att få något strafföreläggande utan får låta tingsrätten pröva frågan.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Vem ska man stämma?

2017-07-26 i Parter i rättegången
FRÅGA |En häst har sålts via mellanhand men efter två månader har vi fortfarande inte fått betalt. Köparen har betalat till mellanhanden men han har i sin tur undvikit att betala oss trots skickade fakturer. Nu undviker mellanhanden all form av kontakt. Ska man stämma mellanhanden eller hämta hem hästen, som vi fortfarande äger då vi fortfarande har ägarpapper?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline! Eftersom det verkar som om det är mellanhanden ni har ert huvudsakliga avtalsförhållande är det mellanhanden ni ska rikta kravet mot. Det framgår inte riktigt hur avtalsförhållandet mellan er och mellanhanden, mellan er och köparen samt mellan mellanhanden och köparen är, men under vissa former kan det vara brottsligt att bara åka och ”hämta hem” hästen då ägarskapet kan ha gått över trots att ni har kvar de fysiska dokumenten. Det jag rekommenderar är således att ni riktar ert krav mot mellanhanden. Har ni skickat fakturor, men han vägrar betala men har inte bestridit dem, kan ni överlämna ärendet till kronofogdemyndigheten för ett betalningsföreläggande. Har fakturan förfallit finns även utrymme för att väcka talan mot (stämma) mellanhanden i tingsrätt. Vill du ha hjälp med stämningen eller kontakten med kronofogden kan Lawlines jurister hjälpa dig. Du når dem enkelt på www.lawline.se/boka. Jag önskar dig lycka till! Med vänliga hälsningar,

Dubbelbestraffning?

2017-07-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,Vad som gäller om X fått indraget körkort och sedan åker fast för ratt/drograttfylleri? Är det att anse som dubbelbestraffning? Vad är egentligen skillnaden mellan art. 4.1 sjunge tilläggsprotokollet i europakonventionen och art. 50 i stadgan? Tacksam för svar!
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga som att X tidigare har fått sitt körkort indraget och sedan åker fast för drograttfylleri vid ett annat tillfälle, och att du undrar om det skulle vara dubbelbestraffning att straffa X för drograttfylleri när hen redan har fått sitt körkort indraget. Både artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll och artikel 50 i EU:s rättighetsstadga ger uttryck för rätten att inte bli lagförd eller straffad två gånger för samma brott. Denna rättsliga princip som kallas res judicata hittar vi även i 30 kap 9 § Rättegångsbalken, där det stadgas att den tilltalade inte får dömas två gånger för samma gärning. Av avgörande betydelse är alltså om brottet för vilket X fått indraget körkort och drograttfylleriet kan anses utgöra samma gärning. Eftersom jag tolkar det som att dessa två händelser skett separat torde de därför inte utgöra samma gärning och det föreligger således inget hinder mot att döma X även för drograttfylleri. Av artikel 4.1 framgår att ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan har blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat. Enligt artikel 50 får ingen lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i unionen. I artikel 4.1 talas det alltså om samma stat medan artikel 50 har en koppling till unionen, vilket ger artikel 50 ett mer vidsträckt geografiskt tillämpningsområde än artikel 4.1.Hoppas att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Kan domstol välja att inte pröva åtal?

2017-07-21 i Domstol
FRÅGA |Kan domstolen säga nej att åtal väcks när åklagaren bedömer att det finns tillräckligt med bevisning för att den misstänkte ska kunna bli dömd?Domstolen kan ju döma fallet genom en förhandling, min fråga är om domstolen kan säga nej till att "ta emot begäran om åtalet"?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Det är åklagaren som beslutar om ett mål ska gå till domstol. Om åtalet väcks av person med behörighet och det inte finns andra rättegångshinder så kan domstolen inte välja att inte pröva målet, utan ska då utfärda stämning och pröva målet i domstol, rättegångsbalken 45:8-9. Hoppas du fått svar på din fråga!

Har ett ex rätt att begära tillbaka pengar som hen lagt ut på mat, resor och liknande?

2017-07-20 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Om personerna X och Y varit i ett förhållande med varandra, och Y under tiden för förhållandet betalat majoriteten av kostnaderna för mat, resor, hotellbesök och dylikt, kan Y i efterhand kräva X på pengar för detta? Inga avtal har ingåtts som säger att X ska betala tillbaka, utan tvärtom har Y under hela tiden för förhållandet vidhållit att hen betalar av fri vilja och att X aldrig kommer behöva ge hen pengar. Det finns skriftliga bevis att Y sagt att X inte behöver ge Y pengar. Om Y väljer att ge ärendet till Kronofogden och X bestrider detta, vad är chansen/risken att X förlorar i tingsrätten mot denna bakgrund? Tacksam för hjälp.
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Som framgår nedan är mitt svar ytterst kortfattat. Om du önskar ha fortsatt dialog kring det hela är du välkommen att publicera en kommentar, alternativt skicka ett mejl till macus.backstrom@hotmail.comBaserat på de upplysningar du lämnat bedömer jag det som uteslutet att Y skulle kunna vinna framgång med att väcka en tingsrättstalan. Det faktum att X har dokumentation som påvisar att det inte rört sig om lånetransaktioner är naturligtvis positivt för hen. I en eventuell domstolsprocess är det dock Y som ska bevisa att det faktiskt rört sig om lån (X är alltså inte skyldig att bevisa motsatsen).I avsaknad av formella lånehandlingar eller annat underlag (exempelvis mejl) som utvisar att Y har rätt bör det vara omöjligt för hen att vinna gehör i domstol. Rekommendationen till X blir således att bestrida anspråket och, om Y inte besinnar sig, i godan ro invänta tingsrättsförhandling. Väl där har X, när talan väl avslagits, rätt till ersättning för rättegångskostnader (vilket varierar beroende på hur stort det ekonomiska anspråket varit). Med vänlig hälsning,