När har polisen befogenhet att kvarhålla samt kroppsvisitera personer?

2016-11-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag går mot pendeln när två civilpoliser ber mig stanna och prata med dom, dom ställer massa allmäna frågor om droger; om jag har brukat narkotika förut, vad de skulle hitta på mig om de visiterade mig, etc etc. Det finns ingen rimlig misstanke mot mig då jag är helt slumpmässigt vald. Har de nån befogenhet att hålla mig kvar med dom bara för att bli utfrågad eller visiterad utan att gripa mig?
JR Umeå |Hej Elias och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Som vi förstår dig så vill du veta när polisen har rätt att kvarhålla dig samt kroppsvisitera dig. För att en polis ska få ingripa måste det finnas lagstöd för ingripandet och ingripandet måste ske på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Tvång får endast användas i den form och utsträckning som är nödvändig för att resultatet ska uppnås, detta enligt 8 § polislagen, se https://lagen.nu/1984:387#P8S1. Alltså ska minsta möjliga tvång och våld användas. Om det finns skäl att gripa någon får polisen vid brådskande skäl göra det, exempelvis om det finns risk att en person som är misstänkt för att brott kommer att fly, 24 kap 7 § rättegångsbalken, se https://lagen.nu/1942:740#K24P7S1. Eftersom du nämnde narkotika i din fråga kan det vara värt att nämna att polisen får omhänderta personer som är så pass berusade att de inte kan ta hand om sig själva eller utgör en fara för sig själv eller för andra, 1 § lag om omhändertagande av berusade personer, se https://lagen.nu/1976:511#P1S1. Beroende på din ålder så finns det lite regler som kan vara bra att ha koll på. Om en person som kan antas vara under 18 anträffas under förhållanden som uppenbarligen innebär en överhängande och allvarlig risk för dennes hälsa får polisen omhänderta personen och så snabbt som möjligt överlämna personen till dennes föräldrar eller vårdnadshavare, 12 § polislagen, se https://lagen.nu/1984:387#P12S1. Om en person stör den allmänna ordningen eller utgör en fara för den allmänna ordningen får polisen avvisa eller avlägsna personen från området, samt om en person är på väg att göra en olaglig handling, ex. starta en bil i berusat tillstånd, 13 § polislagen, se https://lagen.nu/1984:387#P13S1. För att ingripande skall få ske med anledning av fara för ordningsstörning krävs att faran är konkret och att den uppkommit genom den berörda personens eget uppträdande. En förmodad fara för att ordningen kan komma att störas utgör alltså inte skäl för ett ingripande. Sålunda kan t.ex. en persons blotta närvaro på en plats inte utgöra tillräckligt skäl för ett ingripande, även om han är känd för att vara en bråkmakare.Är du vittne på en plats där det har begåtts ett brott är du skyldig att följa med på förhör om en polis begär det, 23 kap 8 § rättegångsbalken, se https://lagen.nu/1942:740#K23P8S1. Som vi förstår det har du bara gått på pendeln utan att störa ordningen, begått något brott, varit vittne till något brott, varit mycket berusad eller är under 18 år och därmed har polisen ingen rätt att kvarhålla dig. KroppsvisitationKroppsvisitation enligt 28 kap 11 § rättegångsbalken, se https://lagen.nu/1942:740#K28P11S1. En kroppsvisitation är en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som personen bär med sig.Kroppsvisitation får göras när det finns anledning att anta att ett brott som kan ge fängelsestraff har begåtts. Personen som visiteras ska vara skäligen misstänkt för brottet. Syftet med visitationen ska vara att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller som kan vara av annan betydelse för utredningen.En person som inte är skäligen misstänkt, får kroppsvisiteras endast om det finns synnerlig anledning att anta att det genom kroppsvisitationen kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag eller förvar eller som kan vara av annan betydelse för utredningen. Om det är så att en polis har gripit, omhändertagit eller avlägsnat dig, får en kroppsvisitation ske i den utsträckning det är nödvändigt utifrån säkerhetsskäl, för att se om du ex. bär vapen, eller för att fastställa din identitet, 19 § polislagen, se https://lagen.nu/1984:387#P19S1. Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan påföljas får en kroppsvisitation göras på den som är skäligen misstänkt, 28 kap 11 § rättegångsbalken, se https://lagen.nu/1942:740#K28P11S1. Narkotikabrott kan ge fängelse i högst tre år, 1 § narkotikastrafflagen, se https://lagen.nu/1968:64#P1S1. “Att en person beter sig underligt, uppträder nervöst eller undviker kontakt med polisen kan inte i sig anses ge grund för misstanke om brott, än mindre för misstanke om ett konkret brott av ett visst slag. Inte heller kan passivitet från den misstänktes sida tillmätas någon betydelse vid bedömningen av brottsmisstanken. Eftersom en misstänkt aldrig är skyldig att tillhandahålla uppgifter eller material som kan användas som bevisning mot honom själv kan man inte heller dra några slutsatser av det förhållandet att han vägrar att frivilligt medverka i utredningen” (Gunnel Lindberg, Straffprocessuella tvångsmedel, s. 39 och 605).Justitieombudsmannen har uttalat sig på följande sätt:“Om en polisman anser att en person uppvisar symtom som är typiska för narkotikabruk kan det vara tillräckligt för att personen i fråga ska anses vara skäligen misstänkt för narkotikabrott. Det kan då också finnas skäl såväl för ett beslut om kroppsbesiktning i form av blod- eller urinprovtagning som för ett beslut om kroppsvisitation i syfte att söka efter rester av den narkotika som personen misstänks ha brukat. - Det förhållandet att en person uppvisar vanliga tecken på narkotikapåverkan, t.ex. ofrivilliga ryckningar i ögonen (nystagmus), utgör också ofta en viktig del i den helhetsbedömning som görs för att avgöra om en person är skäligen misstänkt för att ha brukat narkotika.”Sammanfattningsvis får alltså en polis inte kvarhålla dig utan att de har skäl att misstänka att du har begått ett brott, du stör ordningen, du är ett vittne eller om du är mycket berusad. De får vidare endast kroppsvisitera dig om de misstänker att du begått ett brott där fängelse ingår i straffskalan och det finns anledning att anta att de kommer hitta föremål på dig som kan behöva tas i beslag som ex. vapen, narkotika eller liknande “bevisföremål”. Vi hoppas att svaret var till hjälp!Det här svaret är framtaget i samarbete med Lawline och Juriststudenternas rådgivning (JR). JR är en ideell grupp juriststudenter verksamma under Juridiska föreningen vid Umeå Universitet.

När häktning ska ske i förhållande till gripande

2016-11-17 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej. Min sambo är anhållen för rån mm. Han blev gripen i måndags kväll. Är det idag onsdag eller imorgon som åklagaren måste ta beslut om häktning?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.För att undvika missförstånd vill jag först klargöra att det är tingsrätten som fattar beslut om häktning, enligt 24 kap 5 § rättegångsbalken. Dock är det åklagaren som skickar in en begäran om häktning till domstolen, 24 kap 12 § rättegångsbalken.Efter att en person har blivit gripen ska åklagaren omedelbart besluta om personen vidare ska anhållas eller inte. Om din sambo inte anhålls kommer han att släppas direkt - gripandet hävs alltså då.Om din sambo har blivit anhållen ska åklagaren göra en framställning om häktning till tingsrätten. Den ska göras så snart som möjligt men allra senast klockan 12.00 den tredje dagen efter anhållningsbeslutet, enligt 24 kap 12 § rättegångsbalken. Frågan blir alltså när din sambo blev anhållen. Det finns ingen lagstadgad tid för hur länge en person kan vara gripen, förutom det jag skrev ovan om att anhållningsbeslut ska fattas "omedelbart". I Kriminalvården brukar man hålla tiden för gripning till 6 timmar. Tiden för när häktningen ska ske beror alltså på den exakta tiden då han blev anhållen. Om han blev anhållen i måndags kväll ska beslutet om häktning alltså komma idag torsdag. Häktningsförhandlingen sker omgående efter att framställningen kommit in till domstolen, enligt 24 kap 13 § rättegångsbalken. Hoppas att mitt svar har varit till hjälp!Med vänlig hälsning,

Tilltalads utevaro vid förhandling

2016-11-16 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej Jag undrar om man kan bli dömd utan sin egna medverkan. Låt säga att man är misstänkt. Man bor utomlands. Hålls det rättegång? Kan man dömas i rättegång ( där man själv inte medverkar)?
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De regler som gäller för rättegång finner du i Rättegångsbalken. Där gör man skillnad på tvistemål och brottmål. I de allra flesta tvistemål kan en dom meddelas när en person inte infinner sig vid rättegången och då meddelas domen till nackdel för den här personen. I brottmål (vilket är aktuellt i ditt fall) är detta som huvudregel dock inte möjligt, utan den misstänkte eller dennes ombud (advokat) måste infinna sig vid rättegången för att en dom ska kunna meddelas. Om den misstänkte eller dennes ombud inte infinner sig vid rättegången, ska den ställas in och istället sättas ut till en annan dag, Rättegångsbalken 46 kap 2§ p2.Den tilltalade, dvs. den misstänkte, ska kallas till huvudförhandlingen (rättegången), se Rättegångsbalken 45 kap 15§ 2st.Som huvudregel ska den tilltalade, dvs. den som är misstänkt för ett brott, kallas att infinna sig personligen vid en rättegång. Personlig närvaro vid rättegången behövs inte om målet kan avgöras ändå och den tilltalades närvaro inte behövs för utredningen i målet. I sådana fall ska den tilltalades ombud istället finnas på plats. Detta framgår av Rättegångsbalken 21 kap 2§. Skulle det vara så att den tilltalade förnekar brottet, bör det inte finnas utrymme att döma utan att den tilltalade personligen infinner sig på rättegången.Om det är fråga om ett sådant mål där din personliga närvaro krävs, kommer kallelsen till förhandlingen att förenas med en vitessanktion (Rättegångsbalken 45 kap 15§ 2st). Detta innebär att du, om du inte infinner dig personligen, kommer att få betala ett visst belopp (normalt ligger det på 4 000 kr). Detta belopp måste du betala om det inte föreligger laga förfall. Laga förfall innebär att man har haft en giltig ursäkt till att inte infinna sig vid förhandlingen, t.ex. för att man har varit sjuk eller om tåg eller liknande blivit försenat. Det ska vara någonting som man inte har kunnat förutse innan. Detta framgår av Rättegångsbalken 32 kap 6§ och 32 kap 8§.Det kan också vara så att, om du inte infinner dig vid förhandlingen (i de fall du måste infinna dig personligen), domstolen beslutar om att du ska hämtas till förhandlingen, (Rättegångsbalken 45 kap 15§ 2st). Detta kan dock inte ske om du har laga förfall (se ovan).Sammantaget kommer du i de flesta fall att få en kallelse där du ska infinna dig personligen vid huvudförhandlingen. Om du får en sådan kallelse bör du absolut infinna dig på förhandlingen för att inte riskera att behöva betala vite eller bli omhändertagen.Hoppas att du har fått svar på din fråga, i annat fall är du välkommen åter med ytterligare frågor.Med vänlig hälsning,

Regleringen av rättegångskostnader i småmål

2016-11-12 i Rättegångskostnader
FRÅGA |HejJag har fått avslag hos patientskadenämnden och måste nu stämma tandläkares försäkringsbolag Länsförsäkringar för sveda och värk. Är det jag som måste betala rättegångskostnaderna för tandläkaren eller hans försäkringsbolag om jag skulle förlora? Småmål finns det ju något som heter ? är mitt fall ett sådant?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du hur rättegångskostnader regleras i s.k. småmål och om ditt fall är ett småmål.DispositionMitt svar är disponerat på så vis att jag behandlar följande saker i följande ordning:1. Vad är småmål och är ditt fall ett sådant?2. Hur skiljer sig regleringen av rättegångskostnaderna i småmål?3. Hur fördelas rättegångskostnaderna i den del regleringen av rättegångskostnader i småmål är densamma som i vanliga mål?4. En rekommendation om vad du kan göra5. En kort sammanfattningVad är småmål?Det som brukar kallas småmål är tvistemål där 1 kap. 3 d § rättegångsbalken (1942:740) (förkortad RB) är tillämplig. Det innebär att värdet av det som yrkas i målet inte uppenbart ska överstiga halva prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet för 2016 är 44 300 kr. Det innebär att ett småmål under 2016 i princip är varje tvistemål där det inte yrkas mer i betalning än 22 150 kr.Hur mycket ett yrkande är värt beräknas utifrån det värde som kan antas gälla den dag då stämningsansökan kom in till domstolen, se 1 kap. 3 d § tredje stycket RB. Det innebär att om du också yrkar betalning av ränta måste du också se till den ränta som hänför sig till dagen före stämningsansökan kom in till domstolen (vill du läsa mer kan du jämföra med rättsfallet NJA 1984 s. 290).Vissa undantag finns dock från det jag nu har sagt, men som jag förstår det är de inte relevanta i ditt fall.I ditt fall skulle det alltså röra sig om ett småmål om du vid domstolen inte yrkar mer än 22 150 kr i ersättning för sveda och värk – inklusive upplupen ränta från före dagen då din stämningsansökan kommer in till domstolen.På vilket sätt skiljer sig regleringen av rättegångskostnaderna i småmål?I vanliga tvistemål ersätts de kostnader som faller in under 18 kap. 8 § RB. I småmål ersätts nämnda paragraf med 18 kap. 8 a § RB. Det innebär att vad som kan ersättas som rättegångskostnader i småmål är mycket mindre än i vanliga tvistemål, eftersom det enda som i princip kan ersättas är det som räknas upp i 18 kap. 8 a § andra stycket RB. I lagrummet ges följande lista på ersättningsgilla kostnader:”1. rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle för varje instans och med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) under en timme,2. ansökningsavgift eller tilläggsavgift,3. resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller, om personlig inställelse inte föreskrivits, resa och uppehälle för ombud,4. vittnesbevisning,5. översättning av handlingar.”Det innebär särskilt att varken du eller din motpart kan begära ersättning för ombudsarvoden, med undantag för en timmes rådgivning. Ombudsarvoden brukar vara den största kostnaden i tvistemål.Vem som ska betala de ersättningsgilla rättegångskostnaderna är dock en annan sak. I den delen skiljer sig inte småmål från vanliga tvistemål.Hur fördelas rättegångskostnader?Huvudregeln för hur rättegångskostnader ska fördelas återfinns i 18 kap. 1 § RB. Där stadgas att den som förlorar målet ska ersätta sin motparts rättegångskostnader – alltså, förloraren betalar allt.Det finns dock flera undantagsfall. Ett undantagsfall är då ingen part vinner helt, utan bara delvis – ett fall som regleras i 18 kap. 4 § RB. Det kan innebära att du t.ex. bara behöver betala en del av din motparts kostnader om du förlorar, eller vice versa.RekommendationUndersök vad du kommer att yrka i domstol. Är det max 22 150 kr är ditt mål ett småmål – annars är det ett vanligt tvistemål. Om du också vill kräva ränta måste du vara noga med att beakta den när du beräknar vad du kommer att yrka.SammanfattningSmåmål är tvistemål som gäller ett yrkande på max ett halvt prisbasbelopp. Småmål skiljer sig från vanliga tvistemål genom att bara vissa mindre kostnader kan ersättas som rättegångskostnader. Vem som ska betala de ersättningsgilla kostnaderna regleras dock på samma sätt som i vanliga mål.Vill du läsa vidare finns bl.a. följande tidigare svar på Lawline: Vad är kostnaden för att ta en tvist till domstol?Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med rättegångskostnader i tvistemål, är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Vem har rätt att överklaga?

2016-11-22 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej.Underårig flicka (10 år) blir våldtagen på Badhus mannen döms till ett 6 årigt fängelsestraff för brottet.Domen rivs upp till ett frikännande ! Med motivation och försvar att brottet berövades under sexuell nöd.Jag har aldrig hört uttrycket sexuell nöd någon gång någanstans. För mig låter det konstruerat i efterhand. Det här gör mig så upprörd och förbannad. Jag känner inte målsägande på något sett. Jag vill att förövaren skall bakom lås och bom. Hur kan jag som privatperson hjälpa målsägande till ett överklagande och förhoppningsvis ett fängelstraff för förövaren.Vad är vårt rättsväsende på väg !?Tacksam för uttömmande svar, Med Vänliga Hälsningar,
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Hur en överklagan går till regleras i Rättegångsbalken (RB) (https://lagen.nu/1942:740). För att en person ska ha rätt att överklaga en dom måste denne ha både en klagorätt och ett klagointresse. I svaret kommer jag redogöra för vem som får överklaga en brottmålsdom, detta då det föreligger olika regleringar beroende på om det rör ett tvistemål eller ett brottmål och att det framgår från frågan att det handlar om en brottmålsdom. Klagorätt innebär att ett domslut har påverkat ställningen för den som vill överklaga, och det är det som ger rätten till ett överklagande. I ett brottmål är det enbart parterna i tingsrätten samt målsägande som har klagorätt. Ett klagointresse är att den som vill överklaga måste har ett rättsligt intresse av att en prövning sker och man kan kort säga att det innebär att domen som kommit ska innebära en nackdel för personen. I frågan framgår det inte vilken instans det är som har kommit fram till domen. Är det tingsrätten framgår det av 49 kap 1 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K49P1S1) att dessa får överklagas till hovrätten, detta av personer med klagorätt och klagointresse. Det är då viktigt att en dom överklagas inom tre veckor från att domen meddelades enligt 51 kap. 1 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K51P1S1). Är det istället hovrätten som har kommit fram till ett domslut ska domen överklagas till Högsta domstolen. Huvudregeln är även här att en dom får överklagas enligt 54 kap. 1 § RB (https://lagen.nu/1942:740#K54P1S1) men för att Högsta domstolen ska ta upp en överklagan krävs prövningstillstånd vilket lämnas om Högsta domstolens dom eller beslut kan ge ledning för hur andra liknande fall ska bedömas i framtiden, så kallade prejudikat. I det fallet du beskriver kan du tyvärr inte överklaga domen själv utan det är målsäganden eller åklagaren som kan överklaga den, och huruvida de kommer få en överklagan igenom beror på vilken instans domen kommer ifrån. Hoppas du fick svar på din fråga!

Vilka typer av mål är indispositiva?

2016-11-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vart i Rättegångsbalken (kap och §) står det ifall parterna får ingå förlikning?Alltså om ett mål i en tvist är dispositivt eller indispositivt.
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga,Det framgår inte av Rättegångsbalken eller någon annan lag vilka typer av tvistemål som är indispositiva respektive dispositiva. De flesta tvistemål är dispositiva, innebärande att parterna kan förlikas. Familjemål är dock i de flesta fall indispositiva, exempelvis mål om äktenskapsskillnad, vårdnad om barn och faderskapsmål. I dessa typer av mål har staten ansetts ha ett sådant intresse att parterna inte kan låtas avgöra tvisten själva. Ett sådant intresse kan till exempel vara att tillvarata barnets bästa.Jag hoppas att svaret ger dig viss vägledning!Med vänlig hälsning,

Överklaga dom till HD

2016-11-15 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag är ärlig när jag säger att jag lämnade positivt prov på tbc när jag körde en vän som rökte cannabis. (Passiv rökning) Jag förklarade som det var och han kamraten har avlönat sitt straff. (Jag blev av med körkortet 3år sedan) Jag fick en friande dom från tingsrätten. Åklagaren överklagade och jag och kamraten var in till Svea hovrätt och sa samma sak. Hovrätten ändrade min friande dom till åklagarens favör, kan jag överklaga domslutet? Det var riktigt låga värden jag lämnade... Jag är tacksam för svar.Med vänlig hälsning,
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om hur och när en får överklaga finns i rättegångsbalken (RB). När det gäller brottmål så prövas dessa i allmän domstol. Denna består av tre instanser - tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen (HD). En hovsrätts dom får överklagas till HD enligt 54 kap. 1 § RB. För att HD ska ta upp målet krävs prövningstillstånd enligt 54 kap. 9 § RB. Det är väldigt svårt att få prövningstillstånd i HD och enligt 54 kap. 10 § RB ges det endast om: 1. Det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av HD (prejudikatdispens) eller2. Det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgångspunkt i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (extraordinär dispens). Prejudikatdispens meddelas i första hand när tidigare saknas vägledande rättsfall från HD, i en viss rättsfråga, som tagits upp i överklagandet till Högsta domstolen. Att hovrätten dömt fel är inte ett skäl för prejudikatdispens. Den andra punkten är vad som kallas extraordinär dispens. Prövningstillstånd på denna grund kan i viss mån meddelas för att korrigera felaktiga hovrättsdomar som saknar prejudikatintresse. Nedan kommer jag redogöra för vad som krävs för att få resning samt en dom undanröjd på grund av domvilla. Dessa är båda två extraordinära rättsmedel men att dessa föreligger kan också vara grund för att få prövningstillstånd. Resning Grund för resning finns enligt 58 kap. 2 § RB om:1. någon ledamot av rätten, där anställd tjänsteman eller åklagaren med avseende på målet har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om något brott som har avseende på målet ligger ombud, ställföreträdare eller försvarare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antas ha inverkat på målets utgång,2. om någon lagfaren domare eller åklagaren har varit jävig och det inte är uppenbart att jävet har saknat betydelse för målets utgång,3. om någon skriftlig handling, som åberopats till bevis, har varit falsk eller om ett vittne, en sakkunnig eller en tolk har avgett falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat på utgången,4. om någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelse än den som tillämpats eller om det, med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt förekommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts, eller5. om den rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.Klagan över domvilla Enligt 59 kap. 1 § RB kan en dom undanröjas på grund av domvilla om: 1. målet har tagits upp trots att det har förelegat ett rättegångshinder, som högre rätt haft att beakta självmant vid ett överklagande,2. om domen givits mot någon, som inte har varit rätteligen stämd och inte heller har fört talan i målet, eller genom domen någon, som inte har varit part i målet, lider förfång,3. om domen är så oklar eller ofullständig att det inte framgår av den, hur rätten har dömt i saken eller4. om det i rättegången förekommit något annat grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång.Överklaga till HD Mot bakgrund av tidigare redovisat är det ytterst svårt att få prövningstillstånd och jag tror inte du kommer få det mot bakgrund av det du berättar i din fråga. Om du ändå vill överklaga ska du göra det skriftligen. Skrivelsen ska du sedan ge in till hovrätten. Den ska ha kommit in till dem inom fyra veckor från den dag då domen meddelades, enligt 55 kap. 1 § RB. Vidare ska ditt överklagande innehålla uppgifter om:1. den dom som överklagas,2. i vilken del domen överklagas och vilken ändring av domen som du yrkar på,3. grunderna för överklagandet och i vilket avseende hovrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas och5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis.Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad är kostnaden för att ta en tvist till domstol?

2016-11-10 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Vi har köpt ett hus och nu upptäckt, vad vi anser är, ett dolt fel. Vi har fått avslag från säljarens dolda-fel-försäkring men ämnar att ta detta vidare till domstol. Jag har läst att kostnaden är 900:- respektive 2800:- beroende på om det går över eller under ett halvt prisbasbelopp, men är det hela kostnaden för tvisten eller tillkommer det mer?Tack på förhand!
Caroline Orava |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den kostnaden som du har läst om är ansökningsavgiften som ska betalas i samband med att stämningsansökan ges in till domstolen. (Här kan du hitta mer information om ansökningsavgiften: domstol.se/avgifter)Avgiften på 900 kr respektive 2 800 kr är alltså vad det kostar att få sin talan prövad av domstolen. Förutom denna avgift måste ni betala både era egna och motpartens rättegångskostnader om ni förlorar målet (18 kap. 1 § rättegångsbalken).Om värdet av vad som yrkas överstiger ett halvt prisbasbelopp (22 150 kr för år 2016) ska ersättningen för rättegångskostnaden motsvara hela kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande samt arvode till ombud eller biträde. Ersättningen ska även omfatta partens arbete och tidspillan i anledning av rättegången. Dessutom ska den förlorande parten betala ränta på rättegångskostnadsbeloppet från den dag tvisten avgörs tills dess betalning sker. (18 kap. 8 § rättegångsbalken). Det kan alltså bli väldigt dyrt att förlora en tvist i domstol, så innan ni skickar in stämningsansökan kan det vara en bra idé att fundera på hur stor chansen är att ni vinner (ifall värdet överstiger ett halvt prisbasbelopp).Om värdet av vad som yrkas är lägre än ett halvt prisbasbelopp är det inte alla rättegångskostnader som ersätts av den förlorande parten. De kostnader som då ersätts är en timmes rättslig rådgivning, ansökningsavgift, resa och uppehälle för part, ställföreträdare och/eller ombud, vittnesbevisning och översättning av handlingar. (18 kap. 8a § rättegångsbalken). Om värdet av felet ni upptäckt understiger ett halvt prisbasbelopp blir det alltså billigare både att ansöka om stämning och om ni skulle förlora tvisten. Om ni vinner tvisten är det bra att tänka på att alla kostnader kanske inte ersätts av den förlorande parten.Det är även viktigt att tänka på att ni måste framställa yrkande om att ni vill ha ersättning för era rättegångskostnader innan handläggningen avslutas (18 kap. 14 § 1st. rättegångsbalken).Lycka till!Med vänlig hälsning,