Beslag och förverkande

2015-02-22 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Lawline.En person ställde följande fråga på en internetsida - "Var står det i lagen att polisen har rätt att beslagta och förverka privat egendom. T.ex. delar till "trimmade" mopeder eller liknande". Personligen så är jag inne på 36 kap. Brottsbalken (1962:700) i kombination med 27 kap. Rättegångsbalk (1942:740). Men då jag ännu inte är en fullt utbildad jurist så vänder jag mig till Er, det är ju möjligt att jag är helt fel ute. Mvh
Katarina Andersson |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Beslag kan ske av föremål som kan ha omedelbar betydelse för en utredning om brott eller av föremål som blivit avhänt någon genom brott eller förverkat på grund av brott. Även föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet, kan tas i beslag (27 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken). Beslag kan ske i bevissäkrande syfte och även oavsett om någon misstanke om brott mot viss person finns. Föremål kan tas i beslag för att sedermera åberopas som bevis i mål. Dessutom kan ett beslag ske om det är till gagn för en förundersöknings bedrivande eller som hjälp för spaningar efter gärningsmän av det aktuella brottet (se NJA II 1933 s. 97).När ett tvångsmedel såsom beslag ska begagnas, ska alltid proportionalitet råda (27 kap.1 § 3 st.). Detta innebär att den skada som användandet av tvångsmedlet medför, ska stå i rimlig proportion till vad som går att vinna med detta. Vinster och egendom som förvärvats genom brott, kan förverkas om det inte är uppenbart oskäligt (36 kap. 1 § brottsbalken). Egendom som använts som hjälpmedel vid brott kan förverkas. Vidare kan förverkande ske i brottsförebyggande syfte. Vid ett förverkande, förlorar den drabbade äganderätten till sitt föremål. Huruvida mopeder och dylikt får tas i beslag eller förverkas beror bland annat på om de förvärvats genom brott (exempelvis stöld). Dessutom måste ett beslag ha särskild betydelse i en utredning, för att kunna stå i proportion till det ingrepp som beslaget föranleder. Det kan vara proportionerligt att beslagta föremål som använts för så allvarlig brottslighet att fängelse följer för brottet, men beslag kan även ske för bagatellartade brott, även om det i detta fall är svårare att motivera ett beslag.Vänliga hälsningar,

Bevisning, rättegångskostnader och advokathjälp i tvistemål.

2015-02-22 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag har blivit kallad till muntlig förberedelse för att mitt ex har motsatt sig skulder hon har till mig för diverse olika saker (just nu ca 120 000 med räntor). Jag har påskrivna skuldebrev, kontoutdrag, massor med sms och mail (vad behövs för att sådana skall räknas som bevis?) där hon erkänner skulden, ev vittnen om de vågar eftersom hon har kontakter inom organiserad brottslighet. Hennes motivering är att det inte finns någon skuld eller upprättat skuldebrev vilket det finns. Hon är skyldig andra över en halv miljon och är dömd för olaga hot sedan tidigare. Jag tror att i o m rättegång kommer det att nagelfaras hennes ekonomi och annat och då kommer det att komma fram att hon sålt droger, arbetat samtidigt som hon varit sjukskriven och div annat så jag förstår inte varför hon drar upp detta i rätten.Hur gör jag? Behöver jag advokat? Vad kan hända? Vilka är mina utsikter att vinna?
Philip Ideström |Hej! Tack så mycket för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är något svårt att förstå förloppet i ditt fall. Jag har svårt att utröna vem av er som startat rättsprocessen. Din fråga antyder att du inte vänt dig till Kronofogden för att få betalning utan stämt ditt ex vid tingsrätten utan att kontakta en advokat.Om du påstår att ditt ex har en skuld till dig måste du också bevisa det. Den som påstår något har den så kallade "bevisbördan" för det påståendet. Du måste alltså presentera tillräckligt starka bevis för att rätten. Det verkar som om du har bra dokumentation som kan åberopas som bevis. Det verkar som att det rör sig om många skulder som tillsammans uppgår till 120 000 kr. Kom ihåg att du måste kunna bevisa varje delskuld för att rätten ska kunna döma till din fördel. Kan en part med bevisbördan inte bevisa sitt påstående så förlorar han målet. Detta kan få konsekvenser. Ifall du inte kan bevisa en del av skulderna och förlorar i delar av målet kan detta påverka hur mycket ersättning du kan få för dina rättegångskostnader. Ifall du får bifall på endast en del av skulderna kan domstolen minska din ersättning, RB 18:4 (https://lagen.nu/1942:740#K18). Vad gäller hennes eventuella drogbrott och andra överträdelser, så hjälper det inte ditt fall om du lägger energi på det. Istället råder jag dig att snarast söka kvalificerad juridisk hjälp. Även om du har bra bevis är risken stor att du inte uppnår ditt mål med processen. Även om man "har rätt" är det inte en garanti för att man "får rätt" i domstol. Ring gärna lawlines telefonrådgivning så kan du få mer råd kring din fråga och hjälp att hitta ett bra ombud. Ring 08-533 300 04 Vänlig hälsning,

DNA-test och rättegångskostnader vid talan om upphävande av faderskap

2015-02-21 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej,Jag är 40 år och när jag var ca 4 år skildes mina föräldrar sig. När jag var 9 år bröt min far kontakten med mig av anledningar som jag inte vet. Min mor gick bort för ca 3 år sedan och nu vill min far att vi skall ta DNA-test då han är osäker på att jag är hans son. Min fråga är nu om jag måste ställa upp på att genomföra ett DNA-test? Han har till och med brevledes hotat med att dra detta till Tingsrätt. Har jag några skyldigheter då jag aldrig tvekat på att han är min far och detta aldrig tidigare kommit på tal? Har han rätt att göra så här? Han säger också att den som förlorar i Tingsrättsen får betala kostnaden för förhandlingarna, detta känner jag som ett tomt hot.
Erik Blomquist |Hej och tack för din fråga!Din far kan inte tvinga dig att göra ett DNA-test, däremot kan rätten förordna att så ska ske om han väcker talan vid domstol. Detta framgår av lagen om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap (här). Det står honom fritt att väcka talan men enligt rättegångsbalkens regler om rättegångskostnader (vilka är tillämpliga i mål om upphävande av faderskap) kan han riskera att svara för samtliga kostnader om han anses ha föranlett en onödig rättegång (18:3 RB). Annars gäller huvudregeln i 18:1 RB vilket innebär att den förlorande parten svarar för rättegångskostnaderna.

Ventilkontrolls bevisvärde vid felparkering

2015-02-19 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Jag har fått en parkeringsbot (kontrollavgift) på min parkeringsplats som är knuten till min bostad i ett större hyreshusområde. Jag har ett årstillstånd utfärdat av bostadsbolage jag hyr bostaden av. Enligt skyltningen ska man flytta bilen minst en gång var sjunde dygn. Parkeringstillstånd utfärdas av bostadsbolaget Nyköpingshem men Q-park har skötsel och bevakning av parkeringsplatsen. Nu anförQ-park som bevis för p-boten att man fotograferat ventilerna på bilens däck två gånger med 10 dagars intervall och säger att däcken har samma fysiska läge vid bägge tillfällena och ger mig därför p-böter. Finns det rättsfall där den sortens bevisföring är prövade? Om inte - skulle såna bevis hålla i en rättsprövning. I mitt eget fall så är deras p-böter felaktig då jag flyttat bilen flera gånger mellan de två fototillfällen som Q-park hänvisar till.
Victor Sundh |HejHovrätten har tidigare angett att ventilkontroller har ett högt bevisvärde i synnerhet om det finns fotobevis på kontrollen och inte enbart anteckningar om ventilernas läge.

Endomarhandläggning

2015-02-22 i Domstol
FRÅGA |"Detta kan ske t ex om rätten anser det tillräckligt med en domare och parterna samtycker till det eller om huvudförhandling hålls i förenklad form ". Varför är det bra med bara en domare?Och om en av parten begär bara en domare. Varför vill han det? Tack
Philip Ideström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den text du hänvisar till finns att läsa i RB 1:3 3 st (https://lagen.nu/1942:740#K1P3aS1). Möjligheten att ha endast en domare finns till störst del av processekonomiska skäl. Tanken är att enklare mål ska kunna avgöras så snabbt och billigt som möjligt för de inblandade. Exempel på sådana mål är vardagliga mål om köprätt och betalningskyldighet till mindre belopp. Sådana mål avgörs av en ensam domare vid den muntliga föreberedelsen enligt RB 42:20 (https://lagen.nu/1942:740#K43P2)Ifall en av parterna begär endomarhandläggning kan det bero just på att han eller hon vill att det ska gå snabbt och inte bli lika dyrt. Mål om större belopp och tvistiga familjerättsmål kräver oftast tre domare eftersom de är mer komplicerade. Var uppmärksam på om målet verkligen är av enkel art. Ifall det avgörs av en ensam domare fast det inte är av enkel art så kan domen undanröjas i Hovrätten eftersom tingsrätten då inte varit domför, RB 1:3 och 50:28. Då återvisas målet till tingsrätten, RB 50:29 (https://lagen.nu/1942:740#K1P3aS1).MVH

Om häktning i väntan på dom

2015-02-22 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej min make sitter häktad sen 6 januari. Nu har åtal väckts och vi ska upp i rätten den 6 mars. Han hotade mig med kniv och slog mig och knivhöggs min dotter i handen.Är så rädd att han går fri i väntan på dom.Är livrädd för honom.Kan han släppas fri?
Rosa Nicole Abas |Hej, och tack för att Du vänder Dig till LAWLINE med Din fråga,Förutsättningarna vad gäller häktning i väntan på dom som för häktning i väntan på rättegång eller under utredning av ett eventuellt brott är detsamma; det ska föreligga skäl för häktning enligt de särskilda häkningsskälen som finns föreskrivna i 24 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740).Beslut om häktning kräver att den misstänkte är på sannolika skäl misstänkt för ett brott för vilket minst ett års fängelse är förskrivet i straffskalan. Därutöver krävs det att det föreligger en risk för att den misstänkte håller sig undan, fortsätter sin brottsliga verksamhet eller försvårar utredningen genom att ex. undanröja bevis.Det är således upp till rätten att bedöma huruvida det det föreligger sådana häktningsskäl i väntan på dom.Du har däremot möjlighet att ansöka om kontaktförbud. Kontaktförbud får meddelas om det på grund av särskilda omständigheter i det enskilda fallet föreligger en risk för att den mot vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda. Vid bedömningen av om det finns en sådan risk beaktas sådana omständigheter såsom om personen tidigare begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid (se 1 § Lag (1988:688) om kontaktförbud).Jag hoppas och håller tummarna för att allt löser sig smärtfritt!Vänligen,

Rättegångskostnader till ombud vid den tappande motpartens insolvens

2015-02-19 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Motparten skall ersätta mig för del av rättegångskostnader enl. dom.Motparten saknar tillgångar för betalning (är arbetslös, har redan skulder hos Kronofogden). Jag krävs på hel summa rättegångskostnader ( dvs även part som motparten inte kan ersätta mig) av mitt ombud. Min rättsskyddsförsäkring tar över 80% av helsumman ( även övertar fordran mot motparten hos Kronofogden, 80% av motpartens skuld)FRÅGA: Är jag då tvungen att ta över motpartens obetalda skuld till mig, på mig? Jag har fått ett slutdatum för betalning av från mitt ombud.
Martin Cronsioe |Hej! Tack för din fråga till Lawline.De kostnader som du har till ditt ombud utgör del i det avtal som du ingått med ombudet. Du är därför skyldig att betala enligt avtalet. Samtidigt har du enligt 18 kap rättegångsbalken rätt till ersättning för dina rättegångskostnader från motparten om denne tappar målet, vilket verkar ha varit fallet i din process. Här är det viktigt att komma ihåg, om inte annat anges i avtalet med ditt ombud, att du är skyldig att prestera enligt avtalet oavsett motpartens (o)betalningsförmåga. Motpartens ersättningsskyldighet är med andra ord en rättslig angelägenhet mellan dig och motparten och ditt ombuds rättsliga anspråk är alltså helt oberoende av detta.

Förundersökning och förundersökningsprotokoll

2015-02-18 i Förundersökning
FRÅGA |Var finns info och regler om förundersökningsprotokoll?Får det finnas påståenden och spekulationer i ett förundersökningsprotokoll?Vilka regler gäller vid en förundersökning?
Amanda Lidberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Din fråga är ganska omfattande då det finns en stor mängd regler, föreskrifter och riktlinjer för förundersökning och förundersökningsprotokoll. Jag ska försöka ge dig ett svar med den grundläggande informationen om förundersökning och förundersökningsprotokoll med hänvisning till de grundläggande, lättillgängliga och användbara källorna.Regler om förundersökning finner du främst i 23 kap. Rättegångsbalken och Förundersökningskungörelsen. 23 kap. 3 § Rättegångsbalken är den centrala regeln om när en förundersökning ska inledas. Där stadgas att förundersökning ska inledas så snart det på grund av angivelse eller annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Inledningsvis krävs m.a.o. varken att man känner till någon gärningsman eller att starka bevis föreligger, syftet är att samla in tillräckligt med material så att åklagaren kan bedöma om åtal ska väckas eller ej. Se 23 kap. 1 - 2 § Rättegångsbalken. På polisens hemsida kan du också läsa steg för steg om hur rättsprocessen fungerar. Se länk: https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Efter-polisanmalan/.Arbetet under förundersökningen baseras på den s.k. Objektivitetsprincipen. Den innebär att polis och åklagare måste ta hänsyn till omständigheter som talar såväl för som emot den misstänktes skuld. I svensk rätt har åklagaren nämligen bevisbördan för samtliga relevanta omständigheter som läggs till grund för bedömningen om en person gjort sig skyldig till ett brott. Bevisningen för den aktuella gärningen måste vara så stark att den kan läggas till grund för en fällande dom för att åklagaren ska få väcka åtal. Under en förundersökning förekommer i allmänhet förhör med brottsoffer, förhör med vittnen samt förhör med misstänkta gärningsmän. Ofta förekommer även utredningsarbete i annan form såsom spaningsarbete, undersökning av brottsplatsen, analyser görs exempelvis av spår från brottsplatsen. Detta kan vara fingeravtryck, DNA, verktyg eller vapen som kvarlämnats av en misstänkt gärningsman m.m. Under en förundersökning har polis och åklagare en skyldighet att bedriva förundersökningen så snabbt som möjligt. Detta för att en eventuell rättegång måste hållas inom skälig tid. Förundersökningen avslutas när det antingen står klart att brottet ej går att utreda, i så fall läggs den ned, eller så avslutas förundersökningen när brottet är så utrett att en bedömning kan göras över huruvida åtal ska väckas mot den misstänkte eller ej. Huvudregeln är att förundersökningen och således förundersökningsmaterialet-/protokollet är sekretessbelagt t.o.m. att åtal väcks. Förundersökningssekretess innebär att uppgifterna som samlas in under förundersökningen inte kan ges ut då detta skulle kunna skada utredningen. Om uppgifter inte bedöms skada utredningen om de offentliggörs, kan åklagaren välja att lämna ut uppgifterna redan under pågående förundersökning.Förundersökningsprotokollet är en sammanställning av det material som samlats in under förundersökningen. Protokollet kan i princip innehålla allt från förhör med misstänkt, målsägande, vittnen, sakkunnig m. fl. till bilder och dokumentation från brottsplatsundersökning. För att uppgifter ska tas med i förundersökningsprotokollet måste de bedömas ha betydelse för utredningen. Påståenden är ett vitt begrepp men om det förekommer påståenden och spekulationer av förhörspersonerna i förhören så lär det också förekomma i förundersökningsprotokollet. Polis och åklagare får däremot inte bygga förundersökningen på spekulationer och indicier. Spekulationer eller indicier har inget, eller väldigt lågt, bevisvärde så även om sådana förekommer under förhören med parterna, vittnen etc så kan åklagaren inte lägga sådana uppgifter till grund för åtal. Detsamma gäller senare i en eventuell rättegång. Detta i linje med den ovannämnda Objektivitetsprincipen som ställer krav på saklighet och opartiskhet.Regler om förundersökningsprotokoll finns på lite olika ställen och i stort är de desamma som reglerna för förundersökning. I 23 kap. Rättegångsbalken finner du hur en förundersökning går till och därmed vad som kan komma att finnas med i förundersökningsprotokollet. I 23 kap. 18 – 21 §§ Rättegångsbalken regleras vad som gäller vid förundersökningens avslutande. Där anges bl. a. att vidtagna utredningsåtgärder ska redovisas i ett förundersökningsprotokoll, att beslut ska meddelas i åtalsfrågan efter att förundersökningen har avslutats och att åtal inte får väckas förrän den misstänkte har slutdelgivits utredningsmaterialet. Du kan även se Förundersökningskungörelsen för mer information. Under 20 – 25 §§ i Förundersökningskungörelsen framgår vad som ska tas upp i protokollet. I 18 och 35 kap. Offentlighet- och sekretesslagen finner du även regler om sekretess för förundersökningsprotokollet och i 2 kap. Tryckfrihetsförordningen om handlingars offentlighet. Du kan även gå till Åklagarmyndighetens författningssamling för att läsa föreskrifter och riktlinjer gällande ämnet. Se länk: http://www.aklagare.se/Dokumentsamling/Foreskrifter-och-allmanna-rad-AFS/. Observera dock att riktlinjer ej är juridiskt bindande.Hoppas att detta kan ge svar på dina frågor!Vänliga hälsningar,