Fråga om ombudsersättning och utbildningskrav

2016-04-26 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej jag undrar om det är en skälig ersättning per timme på 750 kr för ett ombud i tvistemål.Utöver vill jag veta om du anlitar ett ombud vad behöver denna person ha för utbildningsbakgrund?
Sedja Abed Ali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ersättning för ombud kan variera väldigt mycket beroende på kompetens, byrå och andra faktorer. Det är svårt att säga om priset är lämpligt för just det ombudet det är fråga om. Det finns vissa ombud som har 3000 kr som timarvode, det är med andra ord beroende på många faktorer. Ombudet behöver inte vara utbildat, i Sverige råder inget advokattvång i domstol vilket innebär att även en juridiskt oskolad person har möjlighet att kunna föra sin talan själv. Juridiskt skolade personer kan dock vara att föredra särskilt i mer komplicerade mål, men även i simpla mål. Processen blir smidigare vilket kan förkorta tvistens längd och därmed processkostnaderna. Det finns dock allmänna krav på ombud som anges i RB 12 kap. Om ombudet visar oredlighet, oskicklighet, oförstånd eller annars är olämplig kan ombudet avvisas som ombud, det är ställs dock höga krav för att ett ombud ska avvisas. ett olämpligt ombud kan även komma att ses som vårdslös processföring vilket kan påverka fördelningen av rättegångskostnaderna enligt RB 18 kap. 6 §. Hoppas att du fått svar på din fråga! Vänligen,

Bevisning i tvistemål

2016-04-24 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Samfälligheten MButfärdar i egen regi kontrollavgifter om kr 400:00 till de förare som olovligen parkerar på samfällighetens p-platser. Dessa är skyltade enligt gällande föreskrifter. Hitintills har alla som blivit "lappade" betalat efter första anmaningen (lappen på vindrutan). Nu har två av tio förare oberoende av varandra bestridit kravet. Jag har informerat dem om att föreningen kommer att ansöka om betalningsföreläggande. I det fall att de även då bestrider kravet går ärendet till tingsrätten. Föreningens bevis är bilder tagna i mörker på alla bilar som felparkerade samma kväll samt mina egna utsagor. Krävs ytterligare bevis för att föreningen skall kunna få framgång i ärendena?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.När det gäller bevisning i ett fall som detta gäller att ni som kärandepart har att styrka ert påstående. Jag skulle säga att bilderna i kombination med vittnesutsaga (din utsaga) bör ge tillräcklig tyngd till käromålet så att det når upp till "styrkt".Jag hoppas jag besvarade din fråga och jag önskar dig en trevlig kväll.Med vänliga hälsningar,

Vittnesmål - anhörig till part

2016-04-22 i Vittna
FRÅGA |Ligger i en allvarlig vårdnadstvist. Där pappan missbrukar och ej kan ta vuxet ansvar11 oroanmälningar finns varav en från hans egen syster.systern har stöttat mig att kämpa.resan har varit jobbig och kränkande. Nu ska vi upp i huvudförhandling. Systern låter lite tveksam då vi har fått hot från deras pappa. Kan jag trots det kalla henne att vittna då hon besitter mycket bevis?
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!VittnetI Sverige har vi som huvudregel vittnesplikt. Det innebär en allmän medborgerlig skyldighet att avlägga vittnesmål på en domstols begäran.Det finns dock vissa undantag från vittnesplikten. I Rättegångsbalken 36:3 sägs bland annat att den som är syskon till part, inte är skyldig att avlägga vittnesmål. Systern behöver alltså inte vittna mot sin bror om hon inte vill.Jag tycker ändock att du ska kalla henne som vittne. Hon har trots allt stöttat dig att kämpa och hon har själv gjort en orosanmälan. Om hon går med på att vittna, finns det ingenting som hindrar henne från att avlägga vittnesmål. En rekommendation är att du pratar med henne innan och förklarar hur viktig hennes medverkan kommer att vara för bevisningen.HotenJag tycker också att ni bör anmäla de hot som har riktats mot dig och systern. Att med hot försöka få någon att inte avlägga vittnesmål, är att betrakta som övergrepp i rättssak, se Brottsbalken 17:10. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och jag önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,

Rättegångskostnad vid fällande dom

2016-04-15 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om man blivit föremål för allmänt åtal och blivit dömd, måste man då betala rättegångskostnaderna? Eller har man rätt/möjlighet att få rättegångskostnaderna och advokatkostnaderna betalda av 'samhället'?
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktuell lagstifning är Rättegångsbalken (RB).ErsättningsskyldighetenEftersom din fråga gäller allmänt åtal, där den tilltalade fälls för brottet, gäller bestämmelsen i RB 31 kap 1§. I första stycket sägs att den tilltalade, vid fällande dom, ska ersätta kostnader för:1) det som betalats av allmänna medel i ersättning till offentlig försvarare,2) kostnader för hämtning av den tilltalade till rätten samt,3) kostnader för blodprovstagning, blodundersökning, urinprovstagning och urinundersökning som avser den tilltalade och som har gjorts för utredning av brottet.Utöver dessa kostnader kan den tilltalade också bli skyldig att ersätta kostnader för målsägandebiträde, se RB 31:12 samt 8§ lag (1988:609) om målsägandebiträde. Även kostnad för särskild företrädare för barn, se RB 31:12 samt 12§ lag (1999:997) om särskild företrädare för barn. I RB 31 kap 1§ andra stycket kan du också se vissa kostnader som inte omfattas av ersättningsskyldigheten.Möjligheten att få en del av kostnaderna betalda av statenI RB 31 kap 1§ tredje stycket finns en begränsningsregel. Där framgår att den tilltalade inte är skyldig att återbetala mer av försvararkostnaden än vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Här blir alltså den tilltalades ekonomiska underlag avgörande för hur mycket han eller hon måste betala.Utöver detta finns det också en regel i RB 31 kap 1§ fjärde stycket där det sägs att ersättningsskyldigheten får sättas ned eller efterges helt. Vid denna bedömning tar rätten hänsyn till den tilltalades brottslighet och hans eller hennes personliga och ekonomiska förhållanden. Exempelvis bör en person som döms till ett längre frihetsberövande straff alltid befrias från ersättningsskyldighet. Även en tilltalad som döms till låga bötesbelopp, men där rättegångskostnaderna varit höga, bör åtminstone få en jämkning av ersättningsskyldigheten.Avslutningsvis finns också en begränsning i RB 31 kap 1§ femte stycket. Där sägs att om det belopp som den tilltalade skulle vara skyldig att ersätta understiger 250 kr, har den tilltalade ingen ersättningsskyldighet för rättegångskostnaderna. Bestämmelsen i RB 31 kap 2§ tredje stycket bör också uppmärksammas. Där kan en tilltalad som blivit dömd ha rätt till viss ersättning för tolkning av överläggning med försvararen samt kostnader som uppstått genom åklagarens fel eller försummelse.Sammanfattningsvis har den dömde, i de flesta fall, en skyldighet att betala en del av rättegångskostnaderna. Men ersättningsskyldigheten är begränsad genom bestämmelsen i 31 kap 1§ och den dömde har oftast en möjlighet att även få en del av dessa kostnader betalda. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Oskuldspresumption och bevisbörda

2016-04-25 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Finns det någon motsvarighet till innocent until proven guilty i svensk rätt - inte minst inom skatterätt ? Borde det inte finnas något krav på konkreta bevis från SKV sida vid s.k. skönstaxering. Räcker det juridiskt sett att handläggarna bara tycker till utan någon eg. faktagrund?
Moa Bodin |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Det finns en typ av svensk motsvarighet. Gällande brottmål så är det åklagaren som måste bevisa att den tilltalade är skyldig. Den tilltalade är oskyldig tills motsatsen är bevisad. Tvistemål har ett liknande synsätt. Den som påstår något, måste bevisa att det faktiskt är så. Till exempel, om du har sålt en bil till en person, och denne säger att bilen är trasig och vill ha pengarna tillbaka, måste köparen bevisa att den faktiskt är det. Jag hoppas att det här gav dig svar på din fråga. Annars får du mer än gärna kommentera här under så ska jag besvara även det!Vänligen,

Häktningsförfarandet

2016-04-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hur går ett häktningsförfarande till?
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är åklagaren som beslutar om en person ska bli häktad. Det måste då föreligga sannolika grunder och skäl för att personen som begärs häktad är skyldig till brottet som ligger bakom häktningen. Brottet i sig måste vara av sådan art att det ger fängelse i minst ett år. Det måste även finnas risk att personen, om den inte häktas, kan komma att försvåra utredningen genom att avvika, undanröja bevis eller på annat sätt försvåra utredningen. Det är som sagt åklagaren som begär att en person ska bli häktad men det är domstolen som efter domstolsförhandling beslutar om häktning ska ske. Häktningen får vara i högst 14 dagar sedan måste ny häktningsförhandling hållas. Det finns ingen max gräns för hur många gånger man kan begära om ny häktningsförhandling. Men om domstolen inte finner tillräckliga skäl för att en person ska vara häktad så släpps denne på fri fot. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Rätten till offentlig försvarare

2016-04-20 i Rättshjälp
FRÅGA |Har blivit tagen för grovt rattfylleri. Kan jag få rättshjälp vid kommande rättegång. Är pensionär och har ingen möjlighet att själv bekosta en advokat. Vad gäller ?
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!När man blir tagen för rattfylleri har man begått ett brott. Detta kommer leda till att en åklagare åtalar dig för detta brott. Det är ett så kallas allmänt åtal, där det är staten som för talan mot dig som enskild. Alla som blir åtalade för brott har rätt till en offentlig försvarare. Detta framgår av 21 kapitlet 3a § i rättegångsbalken. Detta betyder att du inte kommer behöva anlita en egen advokat att försvara dig om du inte vill det. Det finns vissa undantag till att få offentlig försvarare om det exempelvis rör sig om mindre brott. Eftersom det i ditt fall rör sig om grovs rattfylleri för vilket man kan få upp till två år fängelse, borde du bli förordad en försvarare enligt 21:3a RB, om du begär detta. Döms du för brottet kommer du dock bli ersättningsskyldig till staten för de kostnader de lagt ut på en offentlig försvarare för dig, 31 kap 1§ RB. Du kommer även bli ersättningsskyldig för de blodprov som tagits för att testa din alkoholhalt i blodet. Du skall veta att en offentlig försvarare inte kan kosta hur mycket som helst. De följer en förbestämd taxa för timarvode och de följer en viss schablon för hur mycket tid det bör ha tagit din försvarare att försvara dig. När man fastställer vad du skall betala tillbaka så tar man din inkomst i beaktande och dina ekonomiska förhållanden kommer därför ligga som grund för bedömningen om du måste betala tillbaka allt eller bara en viss del av de kostnader som lags ut på ditt försvar. Jag hoppas du fått en uppfattning om vad som gäller!Med vänlig hälsning

Beviskrav och bevisvärdering i brottmål

2016-04-12 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! En kvinna gick in i Guldfynd och stoppar in ett halsband värt 5000 kr. Hon börjar springa mot utgången med halsbandet under tröjan. Jag hinner ifatt kvinnan och håller fast i hennes tröja. Jag frågar om tillåtelse att känna om kvinnan har något under tröjan och då skriker hon "Släpp mig din snuskhäxa!" och spottar mig i ansiktet. Sedan biter hon mig i armen och ger mig en spark i magen, innan två säkerhetsvakter hinner rädda mig och hoppar på kvinnan. Jag blev sjukskriven och hade svårt att sova i två veckor efter denna incident, och kvinnan har sedan innan haft psykiska problem och svårt att hantera stress och utbränd. Min blus blev även söndersliten, och den var värd 500 kr. Kvinnan säger även att hon bara skulle kolla hur halsbandet såg ut i ljuset, samt att hon blev stressad och försökte värja sig då jag ropade "Jävla tjuv!" och hon uppfattade det som att jag började slita i hennes kläder. Sedan skyller hon på att jag var så aggressiv så hon behövde ta spjärn med foten mot min mage. Det finns inga bevis gentemot kvinnan, t.ex inga övervakningskameror, men hur kan jag bevisa att hon är skyldig? Vad finns det för lagrum/praxis alternativ andra faktorer? Jag behöver er rådgivning.
Axel Strandborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Nedan redogör jag först för rättsläget generellt och kommenterar slutligen det enskilda fallet.Den anklagade kvinnan kan ha gjort sig skyldig till misshandel (se 3 kap. 5 § brottsbalken) och försök till stöld (se 8 kap. 1 och 12 §§ samt 23 kap. 1 § brottsbalken). Brotten faller under allmänt åtal (se 20 kap. 3 § rättegångsbalken). Förundersökning och åtal Polisen ska fatta beslut att inleda en förundersökning så snart det på grund av polisanmälan eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (se 23 kap. 1 § rättegångsbalken). Uttrycket "anledning att anta" anses allmänt uttrycka den lägsta nivån på vilken bevisning som krävs i svensk rätt. Det räcker att det finns en konkret misstanke om brott, även om t.ex. gärningspersonen fortfarande är okänd. Syftet med förundersökningen är ju att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal (se 23 kap. 2 § rättegångsbalken). Åklagaren har en skyldighet att åtala den som åklagaren anser sig kunna bevisa ha begått brott (se 20 kap. 6 § rättegångsbalken). Som framgått ovan krävs att det föreligger tillräckliga skäl att den misstänkte är skyldig till brottet, för att åtal ska väckas. Uttrycket ”tillräckliga skäl” innebär att åklagaren objektivt sett ska kunna förvänta sig en fällande dom. Åklagaren ska ta ställning dels till om gärningen är straffbar (rättsfrågan), dels om den föreliggande bevisningen är tillräcklig (sakfrågan).Bevisning (sakfrågan) I svensk domstol råder fri bevisvärdering och fri bevisprövning (se 35 kap. 1 § rättegångsbalken). Det betyder att domaren strukturerat och på en objektiv grund ska pröva styrkan av alla de bevis som lagts fram (bevisvärdering). De slutsatser som domaren kommer fram till genom sin bevisvärdering ska domaren därefter ställa mot det rättsliga kravet på vilken grad av säkerhet som gäller för att ett visst förhållande ska anses vara bevisat (bevisprövning). När det gäller brottmål är kravet som regel att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått gärningen, se rättsfallet NJA 1980 s. 725. Uttrycket ”ställt utom rimligt tvivel” anses allmänt uttrycka den högsta nivån på vilken bevisning som krävs i svensk rätt. Samtidigt innebär kravet inte att ett visst förhållande måste vara bevisat till 100 %, utan det får finnas kvar ”orimliga” tvivel om den tilltalades skuld.Det är inte ovanligt att berättelser från vittnen, den tilltalade och målsäganden (den som utsatts för ett brott) utgör den enda tillgängliga bevisningen. Det utesluter på intet sätt fällande dom, se t.ex. rättsfallet NJA 1991 s. 83. Det avgörande blir vilket bevisvärde som kan tillmätas en berättelse när den jämförs och kombineras med andra berättelser och fakta i målet (tillförlitlighet). Vid bedömningen ser domstolen bland annat till hur ”sann” berättelsen och berättandet framstår för en åhörare vid återgivningen (trovärdighet), men också till om den som berättar har någon anledning att ljuga, om berättelsen är sammanhängande och detaljrik, om berättelsen motsägs eller vinner stöd av andra fakta i målet, och så vidare.Det enskilda fallet Ett första steg är att du gör en polisanmälan (om du inte redan har gjort det) så att polisen får möjlighet att utreda händelsen. Som framgått ovan kan din berättelse räcka hela vägen fram till fällande dom, särskilt om den vinner stöd av andra omständigheter i målet. Den söndriga blusen och vakternas iakttagelser skulle kunna vara till hjälp i det avseendet, liksom ett läkarintyg vad gäller sjukskrivningen. Naturligtvis beror utgången mycket av hur tillförlitlig den anklagade kvinnans version av vad som hände bedöms vara. I övrigt är det svårt för mig att ge några fler konkreta råd vad gäller bevisningen.Avslutningsvis vill jag poängtera att det inte finns någon ”garanti” att en person som rent faktiskt har begått ett brott också döms vid en eventuell domstolsprövning. Är bevisningen inte tillräckligt stark så är den inte tillräckligt stark, oavsett om den anklagade ”egentligen” är skyldig. För den som har utsatts för ett brott kan det naturligtvis kännas upprörande och trist, men ytterst är förklaringen att det anses värre att straffa någon som är oskyldig än att låta någon som är skyldig undkomma straff (”hellre fria än fälla”).Med vänliga hälsningar