Häktning efter huvudförhandling

2015-05-10 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej Om man blir häktad och sedan släpps men efter ett år åtalas för brottet man var häktad för, man har sedan dess skött sig och inte gjort några brott, man har inte stört utredningen och man som sagt sköter sitt liv och sköter sitt, straffvärdet är minimum 6 månader till Max 6 år men eftersom det är en åtalspunkt, litet brott och inte stor summa. Kan man efter 16 månader man släppts ur häktet på huvudförhandlingen häktas om på nytt, om man är säker på att åklagaren också kommer att yrka på under 2 års fängelse, PS. När det brottet som man åtalas för så avtjänade man ett annat straff på fotboja men det är samma brott.
Benjamin Bergström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om häktning finns i 24 kap. rättegångsbalken och i häkteslagen (2010:611). Jag tolkar din fråga som att du undrar om du kan häktas direkt efter huvudförhandlingen. 1. Häktning efter huvudförhandlingSvaret på din fråga finns i 24 kap. 21 § rättegångsbalken, där det står: "Om den misstänkte inte är häktad, får rätten förordna att han skall häktas". Av den bestämmelsen framgår det alltså att rätten kan besluta att den som döms för ett brott ska häktas efter huvudförhandlingen. Det krävs i princip att påföljden bestämts till fängelse för att detta ska kunna ske. Om du döms till exempelvis villkorlig dom eller skyddstillsyn bör häktning alltså inte komma ifråga. För att häktning ska kunna ske krävs dock att de allmänna förutsättningarna för häktning är uppfyllda. 2. De allmänna förutsättningarna för häktningDe allmänna förutsättningarna för häktning finns i 24 kap. 1 § rättegångsbalken. Det krävs att brottet kan leda till fängelse i ett år, att den som ska häktas är misstänkt på sannolika skäl (den högsta misstankegraden) och att något av de särskilda häktningsskälen är uppfyllda.De särskilda häktningsskälen är följande:a) Flyktrisk, det vill säga risk för att den misstänkte flyttar, reser iväg, eller på något annat sätt håller sig undan. Jag har svårt att tro att rätten kommer att anse att det finns en flyktrisk i ditt fall eftersom du hittills inte har försökt gömma dig eller liknande. Det finns inget konkret som tyder på att du kommer försöka undandra dig lagföring.b) Risk för att den misstänkte saboterar utredningen (s.k. ”kollusionsfara”). Om du döms för brottet är ju utredningen redan avslutad och det kan därför inte finnas någon risk för att du saboterar något. Denna häktningsgrund kan med andra ord inte alls bli aktuell.c) Risk för att den misstänkte fortsätter begå brott (s.k. ”recidivfara”). Med tanke på att du hittills under utredningen inte verkar ha begått några nya brott vore det konstigt om rätten beslutar att häkta dig på denna grund.Utöver det ovan nämnda krävs dessutom att proportionalitetsprincipen iakttas. Denna princip finns i 24 kap. 1 § tredje stycket rättegångsbalken. Häktning får alltså inte ske om det vore onödigt eller oproportionerligt.Utifrån det du har berättat får jag intrycket av att inget särskilt häktningsskäl bör anses vara uppfyllt. Häktning bör alltså enligt mig och utifrån det du har berättat inte ske.(Regler om s.k. ”obligatorisk häktning” finns i 24 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken, men detta är inte aktuellt eftersom det brott som du är misstänkt för inte har ett minimistraff på över två års fängelse). 3. Rätten att yttra sig över fråganEftersom du inte var häktad innan huvudförhandlingen måste rätten ge dig tillfälle att framföra dina synpunkter på häktningsfrågan innan ett beslut om häktning fattas. Detta har slagits fast av Högsta domstolen i rättsfallet NJA 1992 s. 499. 4. Överklaga häktningsbeslutetOm rätten beslutar att du ska häktas kan du överklaga häktningsbeslutet även om du inte vill överklaga domen i målet, vilket framgår av 49 kap. 5 § 6 p. rättegångsbalken. Vad överklagandet ska innehålla framgår av 52 kap. 3 § rättegångsbalken.”Överklagandet skall innehålla uppgifter om 1. det beslut som överklagas, 2. den ändring i beslutet som yrkas, 3. grunderna för överklagandet, 4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd skall meddelas, när sådant tillstånd krävs, och 5. de bevis som åberopas och vad som skall styrkas med varje bevis.”Det krävs inte prövningstillstånd för att överklaga ett häktningsbeslut (se 49 kap. 13 § femte stycket rättegångsbalken). 5. SlutsatsDet finns som sagt en möjlighet för rätten att häkta den som döms för ett brott direkt efter huvudförhandlingen med stöd av 24 kap. 21 § rättegångsbalken, men eftersom du redan har varit häktad och därefter släppts på fri fot tror jag inte att något av häktningsskälen i 24 kap. 1 § rättegångsbalken kommer anses vara uppfyllda. Om du ändå mot förmodan skulle häktas kan du överklaga beslutet till hovrätten.Jag hoppas att det var svar på din fråga! Om något verkade oklart får du gärna kontakta oss igen!Med vänlig hälsning

Vittnesförhör där part i målet är närstående

2015-05-07 i Vittna
FRÅGA |Hej. Jag har blivit kallad som vittne till en rättegång där min före detta pojkvän samt mitt barns pappa hamnade i bråk på krogen. Jag blev kallad till förhör där polisen sa att enligt en svensk lag så ska jag inte behöva vittna p.g.a jag och mitt barns pappa har en sorts relation till varandra. Men fick idag hem en kallelse till rättegång.Jag sa till polisen på förhöret att jag inte vill ställa mig mot min gamla familj osv. Men nu har jag inget annat val än att gå dit. Min fråga är, måste jag vittna? Jag är inte längre tillsammans med han jag var tillsammans med när detta hände och jag och mitt barns pappa har fått bra kontakt igen. Vill inte på något sätt förstöra detta och att det ska förstöra vår relation nu och på så sätt inte förstöra något för vårt barn.
Catharina Danielsson |Hej,Tack för din fråga!I ditt fall är Rättegångsbalken tillämplig. Det 36e kapitlet i lagen avser vittnen vid rättegången. Enligt 1 § har du rätt att vittna, då du inte är part i målet. Enligt 3 § i lagen har du dock ingen skyldighet att vittna. I paragrafen stadgas att man inte är skyldig att avlägga vittnesmål om man på något sätt står någon (eller båda) av parterna i målet nära. Om du ändå väljer att vittna så har du enligt 36 kap 6 § rätt att vägra att yttra dig om en omständighet, vars yppande skulle röja att någon av dina närstående förövat en brottslig gärning. I detta fall anses du troligtvis stå nära ditt barns pappa enligt lagens mening. Beroende på din relation med din ex pojkvän, kan du även anses ha en sådan relation så att du anses stå även honom närstående enligt lagen. Detta gäller bland annat om ni varit sambos. Troligtvis uppfyller du alltså kraven i 3 § då du är närstående till parten/parterna i målet och har därmed inte skyldighet att vittna. Trots att du bestämt dig för att inte vittna ska du infinna dig på rättegången. Där ska rätten enligt 36 kap 10 § i lagen upplysa dig om att du inte har någon skyldighet att vittna då du står nära parten/parterna i målet. I det läget har du alltså möjlighet att tala om för rätten att du inte vill vittna och ska då alltså inte vittna i det målet. Med vänlig hälsning,

Ansvar att begära resning

2015-05-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Finns det någon ansvar för tingsrätten eller Hovrätten i samband med fallande tvistemåls dom, om möjlighet att begära resning senare om ny information framkommer?
Viktor Serbán |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp! Min tolkning av regleringarna kring resning är nej, det finns ingen skyldighet för tingsrätten eller Hovrätten att självmant begära resning i mål. Detta ansvar ligger på sökanden som ansöker om resning hos behörig rätt (mer info kring detta kan du läsa på: HD - resning). Myndigheter, då alltså även domstolarna, har en skyldighet enligt 21 § Förvaltningslag (se här: FL 21 §) att meddela hur ett beslut (dom) kan överklagas. Dock är begäran om resning först aktuellt när ett beslut inte längre kan överklagas. Således tolkar jag detta som att domstolen endast har skyldighet att informera om överklagan genom de olika instanserna, inte om möjligheter till resning vid ett senare tillfälle. Hoppas du fått hjälp med ärendet! Mvh,

Ej hörda vittnen i rättegång

2015-05-05 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Blev anklagad och dömdes för stöld i arbetsdomstolen. Vittne gjorde osann utsaga, har flera vittnen på detta men min sk, försvarare tyckte det var desperat från min sida, så dom hördes ej.......kan man vidare på något sätt?
Viktor Serbán |Hej Michael,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp! Om jag tolkar din fråga rätt så undrar du ifall du kan gå vidare, eventuellt överklaga och se ifall man kan få dina vittnen hörda samt vad som gäller ifall ett vittne avger osann utsaga?Innan jag börjar förklara gällande regler måste jag göra ett förtydligande. Om man döms för brott mot svensk lag görs detta vanligtvis i en tingsrätt. Arbetsdomstolen är en specialdomstol som avgör tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare kring. Målet måste gälla tvist om kollektivavtal eller tvist som avses i medbestämmandelagen. I andra typer av arbetstvister skall talan väckas vid vanlig tingsrätt. Således är mitt svar följande: Ifall ett mål har avgjorts av arbetsdomstolen är processen avslutad och domen går inte överklaga. Mål som tas upp av arbetsdomstolen har bara en instans. Däremot om du haft mål i vanlig tingsrätt har du möjlighet att överklaga detta till Hovrätten. Då kan man lägga fram ytterligare bevis, även då alltså kalla nya vittnen för att styrka ens egna bevisföring. För vittnen som avlagt vittnesed och ljuger i sitt vittnesmål kan dömas för mened. Påföljden är normalt sett fängelse. Den som ljuger i en rättegång utan att ha avgivit ed men är under sanningsförsäkran gör sig skyldig till brottet osann partsutsaga. Även här kan fängelse vara aktuellt.Min slutgiltiga rådgivning är därför: Om din försvarsadvokat gav dig rådet att inte lägga ner mer tid och energi på vittnenas utsagor så finns det troligtvis inte tillräckligt starka bevis för att bevisa att ett vittne gjorde en osann utsaga, annars skulle jag bli förvånad över att en medlem av advokatsamfundet skulle "missa" detta. Hoppas du fått hjälp i ditt ärende!Mvh,

Delgiven misstanke om snatteri

2015-05-09 i Förundersökning
FRÅGA |Min sambo blev stoppad och misstänkt för snatteri första veckan i januari i år. Blev förhörd av polisen och fick en förenklad delgivning. Efter 17 veckor har han inte hört något från polisen. Behöver han göra något, vad händer nu?
Viktor Serbán |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline för hjälp!Om man är misstänkt för snatteri ankommer det Polisen respektive åklagare att driva ärendet vidare. Som misstänkt har du alltså inget ansvar att "ta tag" i ärenden utan endast att du förväntas samarbeta med inblandade myndigheter. En förenklad delgivning är ett medel som används för att försäkra sig om att din sambo har tagit del av de uppgifter som myndigheten hitintills lagt fram i målet. Mer om detta kan du läsa här: Förenklad delgivning. Således skulle jag råda din sambo att avvakta tills ni hör något från myndigheterna. Ibland kan ärenden ta längre/kortare tid beroende på hur omfattande förundersökning är. Ni har dock möjligheten att ringa till polisen och fråga hur ärendet fortgår. Som myndighet har de skyldighet att vara behjälpliga, de har även skyldighet att informera så snart något nytt tillförs ärendet, t.ex. ev. rättegång, avskrivande ärendet etc.Hoppas ni fått svar på frågan och hjälp i ärendet! Mvh,

Prejudicerande domar

2015-05-06 i Domstol
FRÅGA |Är alla domar från Högsta domstolen prejudicerande? Hur vet man när en dom är ett prejudikat? Kan vissa rättsfalls domar frångå tidigare prejudikat?
Catharina Danielsson |Hej, Tack för din fråga!Ja, i princip alla domar från Högsta domstolen är prejudicerande. Att en dom är prejudicerande innebär att dess domar ska vara vägledande för underinstanserna. Domarna från Högsta domstolar publiceras i Nytt juridiskt arkiv (NJA). Där förses de med ett nummer där "NJA" ingår. Om du därför läser en dom med ett "NJA-nummer" innebär detta att det är en dom från Högsta domstolen och således att domen är prejudicerande. Högsta domstolen kan välja att ta upp ett mål trots att det redan finns ett prejudikat avseende det målet, alltså att ett liknande fall redan avgjorts i Högsta domstolen. Detta kan bero på att domstolen vill ändra sitt prejudikat. Genom att ta upp ett liknande fall på nytt kan alltså domstolen avgöra fallet på ett nytt sätt oberoende av hur de avgjorde det tidigare fallet. Det senare fallet får då prejudikatverkan och det förra fallet tappar sin prejudikatverkan. Detta innebär att underinstanserna från och med då bör förhålla sig till den senare domen från Högsta domstolen och inte till den tidigare. Därför kan alltså vissa rättsfalls domar frångå tidigare prejudikat i Högsta domstolen. Denna typ av situationer regleras i 3 kap 6 § i rättegångsbalken. Underinstanserna bör inte frångå Högsta domstolens prejudikatdomar, men får göra detta förutsatt att de har bra skäl till detta. Se begreppet prejudikat för dess exakta betydelse.Hoppas du fått hjälp av mitt svar.Med vänlig hälsning,

Free legal aid/consultation (gratis juridisk konsultering och rättshjälp)

2015-05-05 i Rättshjälp
FRÅGA |Please tell me: 1. How could I bring a legal action to solve the problem ( which lasts for over two years) of dividing an inheritance , in Sweden including recovery of damages causated by the other two heirs? 2.From which Swedish institution could I get reliable information about the current situation of the heriage and what will happen to her? 3.Because my pension is only 1306 SEK monthly I can not get a lawyer,so I would know if I could benefit, at least initially, of a free legal assistance, but also I would like very much to pay a lawer using money from my portion of inheritance, but I do not know how to do this. In fact, I would like to know if the respect for the Justice still exists or not in Sweden, I mean if , really, I do not have to give up the realization of justice only because I have no money nor energ to fight. Anytyme all necessary details and full responsibility. Thank you for the smallest kidness!
Viktor Serbán |Dear Raceanu radu ion,Thank you for contacting Lawline for help! Judging from your question you are mainly asking as to whether you are entitled to legal aid in Sweden? As I do not know all circumstances in your case, personal information (insurance etc.) I would first advice you to visit this website: Legal aid in Sweden (english). The information stems from a governmental authority called "Rättshjälpsmyndigheten". Provided that you fulfil the criteria you could get reduced legal consultation as well as legal aid. I would urge you to go via this procedure firstly. Should this not suffice you can also try contacting law firms around Stockholm and see whether they provide free legal consultation, initially. This will vary amongst the law firms and thus I cannot give you a clear cut answer as to the possibilities of this. Calling the firms and asking for information will naturally always be free. I hope my answer has been helpful! Kind regards,

Fråga om preskriptionstid, straffmyndighet och ev brott begånget utomlands

2015-05-02 i Domstol
FRÅGA |Min fråga?En kvinna har berättat att hennes dotter då hon var 2 år och var ensam med hemma med sin kusin på 11 - 12 år .Då skal den äldre pojken ha vidrört flickans kön, allt enligt modern, Flickan har inget minne av saken och är nu 16 år, det skall alltså ha hänt för 14 år sedan. Detta skulle ha hänt i flickans hemland då innan hon med sin mor flyttade till Sverige, medan pojken hennes kusin bor kvar i Thailand.Flickan bor nu i Sverige medan pojken bor kvar i Thailand. Nu försöker moderna att få pojken åtalad och dömd för detta. Enligt vad jag hört så skall man inte ha tagit upp det i hemlandet Thailand, så nu försöker hon att få det svenska rättsväsendet att ta upp detta. Det som varken pojken eller flickan har några som helst minnen av.Hur långt är förövrigt preskriptionstiden här i Sverige för ett brott begånget av en pojke i tidig tonår mot en liten flicka på 2 år, något som jag i detta fall aldrig tror ha begåtts, men är ändå intresserad av detta.
Alexandra Wikner |Tack för din fråga, som jag redigerat något för att avidentifiera den. Preskriptionstiden för brott hittar man i Brottsbalken (BrB) 35 kapitel 1 §, där det står att preskriptionstiden är:2 år för brott där maxstraffet är ett års fängelse5 år för brott där maxstraffet är mer än ett års fängelse men mindre än två års fängelse10 år för brott där maxstraffet är mer än två års fängelse men mindre än åtta års fängelse15 år för brott där maxstraffet är fängelse på viss tid men över åtta år25 år för brott där fängelse på livstid kan följa på brottet. I 35 kap 2 § radas upp vissa brott där det inte finns någon preskriptionstid, de brotten preskriberas aldrig, t ex mord, folkmord och terroristbrott. Så för att veta preskriptionstiden måste man veta vilket brott det rör sig om och maxstraffet för det. Sexualbrotten återfinns i BrB 6 kap. I det du beskriver handlar det om en 11 - 12 år gammal pojke, och enligt svensk lag skulle då på grund av åldern inte utdömas någon påföljd enligt BrB 1 kap 6 § där det stadgas att för brott som någon begått innan denne fyllt 15 år får påföljd ej utdömas. Med påföljd menar man då enligt definitionen i 1 kap 3 §, dvs böter, fängelse, villkorlig dom, skyddstillsyn och överlämnande till särskild vård. Så pojken skulle inte dömts till påföljd i Sverige och då blir egentligen diskussionen om preskriptionstid överflödig. Det påstått inträffade har även skett i Thailand, och enligt BrB 2 kap 2 § så krävs då för att en svensk domstol ska ha rätt att döma över handlingen att den misstänkte är svensk medborgare eller har sin vistelse i Sverige, samt att handlingen ska vara straffbelagd i det land den skett. Det görs dock undantag på kravet för dubbel straffbarhet för vissa sexualbrott mot barn. Så är den utpekade pojken inte svensk medborgare (han har ju utefter din fråga inte sin hemvist i Sverige) så är det ytterligare en punkt som skulle innebära att ett åtal i Sverige föll, om det inte redan hade fallit på de tidigare punkterna.Modern kommer alltså inte att nå någon framgång med att få pojken åtalad i Sverige.Hoppas detta var svar på din fundering!Vänligen,