Preskriptionstid- Olaga hot & ofredande

2016-06-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur lång tid har åklagaren på sig att väcka åtal från det att förundersökningen skickats från polisen vid olaga hot och ofredande?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga!Hur lång tid åklagaren har på sig att väcka åtal avgörs av brottets preskriptionstid, som regleras i brottsbalken 35 kap (se här). Den bortre gränsen för när åtal får väckas är alltså avhängig preskriptionstiden för brottet i fråga. Ett brotts preskriptionstid beräknas normalt sett från den dagen då brottet begicks. För både ofredande och normalgraden av olaga hot gäller en tvåårig preskriptionstid. Detta innebär alltså att åklagaren har maximalt två år på sig att väcka åtal för båda dessa brott, efter att de begicks. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Preskription, offentlig försvarare och forum

2016-06-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är misstänkt för 2 fall av olaga hot och brott mot knivlagen, jag har dock inte haft någon kniv vid gripandet. Har precis blivit kallad till rättegång i september, det har då gått 15 månader sedan den påstådda händelsen och mycket har hunnit förändras i livet. Hur lång tid efteråt kan dom åtala? Vad händer om jag uteblir från rättegången, får jag ett nytt datum eller blir jag efterlyst och hämtad med polisbil, kan dom komma till jobbet? Finns det något sätt att skjuta upp rättegången? Vad är preskriptionstiden för 2 fall av olaga hot vid samma tillfälle? Jag har inte svarat på delgivningen. Rättegången skall hållas i Hudiksvall men jag är bosatt i Stockholm om det gör någon skillnad. Kan jag få en advokat från Stockholm? Tack.
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Det var många frågor på en gång. Jag ska göra mitt bästa att besvara dem alla. Om jag trots allt missar något, så är du givetvis varmt välkommen att skicka in en ny fråga.Åtalspreskription Din första fråga gällde hur lång tid efter som åtalspreskription inträder. Av 35 kap. 1 § brottsbalken (här) framgår att preskriptionstidens längd beror på hur högt det maximala straffet som kan utdömas för brottet är. Olaga hot regleras i 4 kap. 5 § brottsbalken (här) och har ett maxstraff på ett års fängelse. Jag utgår då från att brottet är av normalgraden. Grovt olaga hot har nämligen ett maxstraff på fyra års fängelse. Maxstraffet för brott mot knivlagen är fängelse i sex månader (eller ett år, om brottet är grovt), vilket framgår av knivlagens fjärde paragraf.För brott som inte har ett högre maxstraff än ett år är preskriptionstiden två år. Om de fall av olaga hot som du är misstänkt för är av normalgraden, preskriberas brotten alltså två år efter att de begicks. Skulle däremot något av dem vara grovt, så att maxstraffet blir 4 års fängelse, preskriberas det brottet inte förrän efter tio år. Preskriptionen kan avbrytas genom att den misstänkte häktas eller delges stämning för brottet. Det är alltså tillräckligt att åtal väcks inom preskriptionstiden; brottet preskriberas inte under tiden som åtalet handläggs i domstol.Utebli från huvudförhandling Du undrade också vad som kan hända om du uteblir från huvudförhandlingen. Huvudregeln är att den tilltalade är skyldig att infinna sig personligen i rätten. Vad som händer om den tilltalade uteblir framgår av 46 kap. 15-15 a §§ rättegångsbalken (här). Enligt dessa bestämmelser ska då rätten först och främst pröva om målet kan avgöras i den tilltalades utevaro. För att det ska kunna ske måste några kriterier vara uppfyllda. Dels måste målet kunna utredas tillfredsställande utan den tilltalades närvaro. Dessutom måste ett av tre alternativa kriterier vara uppfyllt. Antingen måste det saknas anledning att döma till svårare påföljd än fängelse i sex månader, eller måste den tilltalade ha undandragit sig så att han eller hon inte kan hämtas till huvudförhandlingen, eller måste den tilltalades närvaro vara onödig på grund av att han eller hon lider av en allvarlig psykisk störning.Om målet inte kan avgöras utan den tilltalades närvaro, har rätten ett antal medel till hands för att säkerställa att den tilltalade närvarar. Dels kan rätten döma ut vite, om det framgick av kallelsen till huvudförhandlingen att den tilltalade förelades vid vite att infinna sig personligen. Dessutom kan rätten besluta att den tilltalade ska hämtas till rättegången, antingen omedelbart eller till en senare dag. Under vissa omständigheter kan rätten till och med besluta att den tilltalade ska häktas. Om du blir kallad att infinna dig personligen vid huvudförhandlingen, rekommenderar jag dig därför starkt att du också hörsammar kallelsen.Laga domstol Därutöver undrade du om det spelar någon roll att du bor i Stockholm. Av 19 kap. 1 § rättegångsbalken framgår att huvudregeln i brottmål är att målet ska handläggas av rätten i den ort där brottet förövades. Om det påstådda brottet begicks i Hudiksvall, var det alltså korrekt av åklagaren att väcka åtal där. Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen, kan åtal också tas upp av rätten i den ort där den tilltalade har sin hemvist, i ditt fall Stockholm. I ditt fall tycks dock åklagaren ha ansett att det är lämpligare att målet handläggs i Hudiksvall. Om det var där det påstådda brottet begicks, kan du tyvärr inte påverka att målet handläggs där.Försvarare Slutligen undrade du om du kan få en advokat från Stockholm. I 21 kap. 3 a § rättegångsbalken (här) föreskrivs när en offentlig försvarare ska förordnas för en misstänkt. De brott du misstänks för är inte tillräckligt allvarliga för att du ska ha en ovillkorlig rätt till att få en offentlig försvarare förordnad. Du har istället rätt till en offentlig försvarare endast om du är i behov av en med hänsyn till utredningen om brottet, om det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas eller om det finns särskilda skäl. Du kan givetvis meddela rätten att du begär en offentlig försvarare och motivera varför det finns skäl att förordna en sådan. Du kan även önska en särskild person som försvarare, men du är inte garanterad att få den försvarare du har önskat. Således är du inte heller garanterad en försvarare från Stockholm.Om du inte får en offentlig försvarare förordnad, måste du bekosta ditt försvar själv. Det står dig då fritt att föra din egen talan eller anlita vem du vill som privat försvarare.Jag tror att det täckte de flesta av dina frågor. Jag hoppas att du har fått svar på det du undrade över. Du är som sagt välkommen att skicka in en ny fråga om du fortfarande undrar någonting.Med vänlig hälsning,

Kostnader - Domstol

2016-06-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad kostar det att stämma en person/ett företag? Ursäkta om frågan är ospecifik, men jag vill veta mer om hur pengar är inblandade i juridik. Kan jag ta ett ärende till domstol utan att betala ett öre? Kostar det kanske bara om jag förlorar ärendet? Kan ärendet "be settled outside of court", som dom säger i Amerika?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga!Vid en ansökan om stämning hos domstol så tillkommer det en ansökningsavgift som ska betalas i samband med att stämningsansökan ges in till domstolen. Domstolen kommer inte att ha något betalningskrav mot dig om du inte betalar, utan det enda som sker är att din ansökan inte kommer att prövas av domstolen. Beloppet på ansökningsavgiften varierar lite beroende på vad det är för typ av mål samt hur stort belopp din ansökan om stämning rör. Enklast är att du kollar på domstolens hemsida för att se vilket belopp som gäller för just din stämningsönskan, se här.Vidare gäller som huvudregel att om du förlorar ett mål i domstol så ska du ersätta din motparts rättegångskostnader. I detta belopp inkluderas bland annat partens ansökningsavgift, ombudskostnad, ersättning för eget arbete och tidsspillan i anledning av rättegången samt andra kostnader för rättegångens förberedande. I en del tvistemål är det möjligt att avgöra målet genom ett skiljeförfarande, vilket innebär att tvisten avgörs av skiljemän istället för inför domstolen. Till skillnad från domstolsförfarandet är ett skiljeförfarande helt privat och blir alltså inte blir offentligt för allmänheten. Om du är intresserad av att veta hur man får till stånd ett sådant skiljeförfarande finns det en tidigare besvarad fråga här på lawline som du kan ta hjälp, se här.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Vänligen,

Chansen att vinna tvist

2016-05-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min föredetta kille köpte en bil i mitt namn, med löfte tre gånger att det inte skulle påverka min ekonomi eller vardag. Nu när det är slut så vägrar han betala och hittar på ursäkter och orsaker till varför, jag hann dock få honom att skriva under ett avtal om att betala tillbaka pengarna han är skyldig mig. Han tror att jag inte har avtalet och att jag glömde det i lägenheten när jag hämtade mina saker(jag hittade lyckligtvis det i en flyttlass senare), det va efter det han började vägra med betalning. Det finns även sms-konversationer om bilen och skulden. Min fråga är hur stor chans jag har att vinna tvisten i domstol med dessa bevis om han bestrider betalningsförelägganden hos kronofogden?
Martin Persson |Som du säkerligen förstår är det alltid svårt att ge ett konkret svar om vilket utfall ett visst ärende kommer få. Då du har ett avtal som påtalar det verkliga förhållandet kan man anse detta inneha ett ändå starkt bevisvärde som kan bli svårt att förklara bort för den andre parten. Att du därtill också har sparad skriftlig kommunikation er sinsemellan om detta så bedömer jag att du sammantaget har goda chanser att få bifall i frågan.Vänligen,

Vad betyder tredskodom?

2016-06-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad betyder tredskodom?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga!Med tredskodom förstås en dom som avgörs till svarandens nackdel eftersom att denne inte inställt sig vid förhandlingen eller avgett något svaromål. Tredskodom kan endast meddelas i dispositiva tvistemål. Det är alltså inte möjligt för domstolen att meddela en tredskodom vid brottmål eller indispositiva tvistemål (till exempel vårdnadsmål). Vill du veta mer ingående om vad som gäller avseende tredskodom finns det en del tidigare besvarade frågor här på lawline inom området. Se exempelvis här, och här. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Ersättning för rättegångskostnader i tvistemål

2016-06-04 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag undrar vem som som får betala rättegångskostnad? Min man har vunnit ensam vårdnad i en vårdnadstvist som han "drog igång" för ca ett år sedan. Exet deltog aldrig i sociala utredningen/ familjerätten, kom aldrig till rättegångarna (2st), trots delgivning. Hon hade heller ingen advokat. Lever i misär o verkar skita i allt. Min man hade en advokat. Nu har det gått några månader sedan domslutet men ingen räkning? Är det exet som får ta notan? Med vänlig hälsning
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Huvudregeln enligt 18 kap 1§ rättegångsbalken (RB) https://lagen.nu/1942:740 är att det är den förlorande parten som ska betala den vinnande partens rättegångskostnader. Jag tolkar din mans fall som att tvisten enbart omfattade vårdnadsfrågan och att din man således vann bifall till sin talan fullt ut. I så fall ska hela hans rättegångskostnad ersättas. För att få ersättning krävs det dock att parten har yrkat att få det. Ett sådant yrkande ska framställas någon gång under huvudförhandlingen, senast innan den avslutas. Om din mans advokat har glömt att yrka ersättning för rättegångskostnaderna under huvudförhandlingen så kan han alltså inte få ersättning för dem nu. Det är nämligen domstolen som innan huvudförhandlingen avslutas beslutar om kostnadsersättningen.Det låter väldigt märkligt att en advokat skulle glömma att yrka kostnadsersättning för sin klients räkning. Jag föreslår därför att din man kontaktar sin advokat och frågar hur han/hon har hanterat saken.Om advokaten har yrkat ersättning för rättegångskostnaden och domstolen beviljat det i domslutet och problemet istället är att exfrun helt enkelt inte betalar sin skuld, bör din man ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden.Med vänlig hälsning,

Hantering av frågeförbudet i domstol gentemot sjukvårdspersonal

2016-05-31 i Vittna
FRÅGA |Hur ska sjukvårdspersonal agera om de under vittnesförhör i domstol får frågor som i sammanhanget omfattas av frågeförbud? Har sett ett antal exempel där domstolen inte beaktat frågeförbudet och sjukvårdspersonal överrumplats av frågor om t ex patients farlighet, sinnesstämning etc. Personal kan då tvingas välja mellan bryta mot sekretess eller trotsa domstolen eller.....? Råder sekretess genombrott vid sådana tillfällen? Kan det bli konsekvenser för personalen? Vad isf?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att Ni har valt att ställa Er fråga till Lawline! 36 kap 5 § 2 st Rättegångsbalken (1942:740) stadgas det att bl.a. sjukvårdspersonal inte får höras om frågor som i deras yrkesutövning har anförtrotts dem eller som de i samband med yrkesutövningen har erfarit, om det är medgivet i lag eller om den personen som skydda av sekretessen har gett sitt godkännande. I 14 kap 1 § 2 p. Socialtjänstlag (2001:453) stadgas det att det råder uppgiftsskyldighet för sjukvårdpersonal om barn som far illa, vilket innebär att frågeförbudet inte omfattar situationer där ni har haft barnpatienter som farit illa. Vad gäller alla patienter så får sjukvårdspersonal inte höras om frågor som i deras yrkesutövning har anförtrotts dem eller som de i samband med yrkesutövningen har erfarit, om det är medgivet i lag eller om den personen som skydda av sekretessen har gett sitt godkännande. Anförtrodda uppgifter innebär att dessa har lämnats av patienten med en uttrycklig önskan eller med en tyst förväntan om att dessa ska hållas hemliga/ förtroliga. Det kan även vara så att uppgifterna har lämnats med ett underförstått förbehåll om diskretion. Förbudet täcker in iakttagelser och slutsatser som dragit i tjänsten, förbudet ska i viss utsträckning även täcka in åtgärder som vidtagits till följd av iakttagelserna och slutsatserna. För skyldighet att vittna trots frågeförbudet ska det finnas en uttrycklig lagregel som tillåter detta eller så ska det handla om ett grovt brott. Forskningen angående frågeförbudet är inte helt överens rörande förbudets omfattning. Vissa menar på att läkare ska kunna vägra att vittna, medan andra menar på att de kan vittna om allt som vem som helst hade kunnat observera som varit i närheten av patienten, vilket kan tänkas vara applicerbart på all sjukvrådspersonal. Det här är ett område som inte är solklart och där det beror på från fall till fall vad sjukvårdspersonalen får berätta och inte. Hoppas att ni har fått lite mer vägledning på området! Med vänlig hälsning,

Förutsättningar för häktning

2016-05-25 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,jag blir inte riktigt klok på häktningsreglerna.Brottet måste ge minst ett års fängelse.Sen står det om bla recidivfara,förstöra utredningen och flyktfara.Måste brottet först ha minst ett år i straffskalan innan man får använda använda recidivfara,flyktfara och risk att den misstänkte försvårar utredningen.Eller får någon häktas pga av recidivfara för skadegörelse och olaga hot tex.Dessa brott har inte minst ett år i straffskalan men får personen häktas ändå om det finns risk att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om häktning finns i Rättegångsbalken (RB) Kap. 24.Förutsättningar för häktning:Häktning är ett tvångsmedel som kan användas vid brottmål. För att kunna häkta någon krävs att en rad förutsättningar (rekvisit) är uppfyllda enl. RB 24:1 st. 1. För det första ska personen vara misstänkt på ”sannolika skäl”. Jämfört med andra tvångsmedel såsom kvarstad och husrannsakan krävs att beviskravet når upp till ”skäligen misstänkt”. För en fällande dom ska beviskravet enligt praxis nå upp till ”ställt utom rimligt tvivel”. För att få en översikt kan sägas att ”sannolika skäl” är ett beviskrav som ligger mellan de andra två. Det finns undantag till detta som jag återkommer till nedan.För det andra krävs det att det rör sig om en brottslig gärning som kan straffas, det krävs därmed att den aktuella handlingen inte redan har prövats och fått en dom som vunnit laga kraft (vilket innebär att domen inte längre kan överklagas på vanligt sätt).För det tredje ska det aktuella brottet ha en straffskala på fängelse i minst 1 år. Detta innebär att en person som misstänks för brott som har mindre än 1 års fängelse i straffskalan, exempelvis skadegörelse (BrB 12:1) eller olaga hot (BrB 4:5), som utgångspunkt inte kan häktas. Detta hör ihop med de principer som ligger bakom reglerna om häktning; att det ska vara proportionerligt och behövligt, samt att det skall vara ändamålsenligt och åtgärden ska vidtas med försiktighet. Brott som inte föreskriver fängelse i mer än ett år anses alltså inte tillräcklig allvarliga för att det ska anses proportionerligt att personen ska behöva genomgå det frihetsberövandet som häktning innebär, jmf. RF 2:8. Detta framgår även av RB 24:1 st. 3 som säger att skälen för åtgärden måste uppväga det intrång eller men som åtgärden innebär för den misstänkte. Det finns även undantag till detta, jag återkommer till det nedan.För det fjärde krävs att en eller flera av de tre risker som anges i RB 24:1 st. 1 är uppfyllda. Det ska alltså antingen finnas risk för att den misstänkte avviker (flyktfara), att den misstänkte undanröjer bevis eller försvårar utredningen (kollusionsfara) eller att den misstänkte fortsätter begå brott (recidivfara).Det krävs alltså att samtliga av dessa förutsättningar är uppfyllda för att en person ska kunna häktas. Undantag:Om en person är misstänkt på ”sannolika skäl” får denne häktas trots att brottet inte har en straffskala på minst 1 års fängelse om personen är okänd och vägrar uppge sitt namn eller vart den bor, alternativt om personen tros ljuga om detta. Häktning på denna grund får också ske om personen inte bor i Sverige och det finns risk för att för att personen för att undvika straff lämnar landet, se RB 24:2.Det finns även undantag till kravet att personen ska vara ”på sannolika skäl” misstänkt för brottet. Enl. RB 24:3 finns en möjlighet att utredningshäkta någon och då är det tillräckligt att personen är ”skäligen misstänkt” för brottet. Dessutom krävs mycket starka skäl för häktning såsom flyktfara, kollusionsfara eller återfall i brott samt att övriga förutsättningar för häktning är uppfyllda. Detta undantag finns till för de fall då det finns starka skäl för häktning, men åklagaren ännu inte hunnit få fram tillräcklig bevisning för att nå upp till det högre beviskravet.I vissa fall innebär häktning allvarligare men för den misstänkte, exempel på detta kan vara vid hög ålder eller allvarligare hälsotillstånd. I dessa fall får häktning endast ske om man inte kan ordna tillräcklig övervakning, se RB 24:4. Detta hör också ihop med att beslut om häktning ska ske utifrån vad som är proportionerligt. Jag hoppas att mitt svar var till din hjälp!Vänliga hälsningar