Nedlagd förundersökning, alternativ

2017-02-06 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag har polisanmält skadegörelse/egenmäktigt förfarande av ett skogsbolag som kört genom och förstört mark i vår skog utan tillåtelse. Jag fick nu svar att förundersökningen läggs ned eftersom "såväl skadegörelse och egenmäktigt förfarande utgör uppsåtliga brott" och att "det inte finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats". Vad betyder detta? Jag förstår inte varför ett uppsåtligt brott skulle läggas ned? Betyder det att det är ett civilrättsligt ärende? Och att vi om vi vill få upprättelse måste stämma skogsbolaget?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En juridisk person, alltså t.ex. ett bolag kan inte göra sig skyldig till ett brott enligt straffrätten. Det är istället en enskild fysisk person som kan hållas straffrättsligt ansvarig. Att ett brott är ett uppsåtligt brott betyder att brottet endast kan begås med uppsåt, man kan inte begå brottet genom att vara vårdslös/oaktsam. Antagligen så har man i ditt fall funnit att det inte går att bevisa uppsåt, då uppsåt i många fall kan vara svårare än man tror att bevisa.Det finns brott som faller under allmänt åtal vilket betyder att åklagaren är skyldig att väcka åtal om denne tror att det går att styrka brott, och så finns det brott som endast kan väckas genom enskilt åtal. Exempel på brott som inte faller under allmänt åtal är brott enligt 5 kap. brottsbalken, som t.ex. förtal och förolämpning. Även i fall som faller under allmänt åtal så kan man välja att väcka enskilt åtal om åklagaren väljer att inte väcka åtal. I ditt fall har utredningen funnit att det, med den information de har haft att utgå ifrån, inte har funnits tillräckligt för att styrka något brott under allmänt åtal. För att åklagaren ska ha anledning att väcka åtal eller gå vidare med utredningen så krävs det att åklagaren kan visa att brott har begåtts. Om det inte finns tillräckligt med bevisning så läggs förundersökningen ner.Oavsett om en utredning leder till åtal eller ej så finns alltid möjligheten att väcka en skadeståndstalan (civilrättsligt), det är alltså inte detsamma som att väcka talan om brott. För att du ska kunna vinna någon framgång med det så krävs det att det finns någon påvisbar skada som går att översätta till en ekonomisk skada (det måste kunna gå att uppskatta skadan i pengar). Det kan röra sig om en personskada, sakskada, förmögenhetsskada eller kränkning. I ditt fall tolkar jag det som att det rör sig om en sakskada (marken). Skadestånd pågrund av sakskada kan omfatta ersättning för sakens värde eller reparationskostnad och värdeminskning, annan kostnad till följd av skadan, inkomstförlust eller intrång i näringsverksamhet (5 kap. 7 § skadeståndslagen). Det krävs också att du kan visa att personen har varit oaktsam och därmed orsakat skadan (2 kap. 1 § skadeståndslagen). Du kan välja om du vill rikta en skadeståndstalan mot bolaget eller mot en enskild fysisk person, men enklast är antagligen att rikta sig mot bolaget då de bör vara de som är ytterst ansvariga för skador som sina anställda orsakar (3 kap. 1 § skadeståndslagen). Om du har något avtal med skogsbolaget så gäller i första hand de eventuella villkor som framgår av ert avtal.Skadeståndslagen hittar du här.Hoppas du fick svar på din fråga, om inte så är du välkommen att komma in med en ny fråga till oss här på Lawline.Vänligen,

Påtvingat vittnesmål

2017-02-03 i Vittna
FRÅGA |Hej! Om en närstående har blivit lurad och blivit tillsagd att de är tvunga att vittna mot en, kan det vittnesmål på något sätt tas tillbaka?
Nina Erlandsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är i princip att det föreligger en absolut vittnesplikt att vittna inför domstol. I enlighet med 36 kap 3 § rättegångsbalken är emellertid närstående undantagna från denna plikt. Beroende på om den närstående har blivit lurad till att vittna av en fristående person eller från domstolen kan utgången bli annorlunda. Om det skulle vara domstolen som lurat den närstående till att vara tvungen av vittna står detta i strid med rättegångsbalkens regler. I vilket fall som helst förstår jag din fråga som att den närstående redan har vittnat. Enligt 30 kap 2 § rättegångsbalken ska domen grundas på allt som förekommit i huvudförhandlingen. Detta innebär att vittnesmålet utgör en del av det bedömningsunderlag som kommer att användas när frågan så småningom ska avgöras. Vittnesmålet kan därför inte återtagas i sin helhet. Däremot kan bevisvärdet i själva vittnesmålet komma att påverkas. Den främsta anledningen till att närstående inte ska behöva vittna är att det ofta blir fråga om partiska utsagor. En vittnesutsaga från en närstående tenderar många gånger till att tala starkt för eller emot den tilltalades fördel/nackdel. Om vittnesförhöret dessutom, på felaktig väg, tillkommit under tvång är detta definitivt något som kan beaktas i domstolens bevisvärdering. Exakt hur bevisvärderingen kommer ske och vilken betydelse domstolen kommer tillmäta vittnesmålet är dock väldigt svårt att uttala sig om. Detta är något som domstolen får avgöra från fall till fall, baserat på omständigheterna i det specifika fallet. Hoppas du fått svar på din fråga!Mvh,

Får polisen kräva legitimation av passagerare i en bil?

2017-01-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag och min pojkvän var ute och körde bil härom dagen. Då jag blev stoppad av polisen och fick visa körkort och blåsa. De frågade även vems bilen var (pojkvännen lånade den av en kollega). Sen frågade den andra polisen om min pojkväns legitimation. Varför gjorde han det? Får polisen begära sånt av en passagerare? Läste att polisen endast fick göra så om dom misstänker att han är efterlyst eller något. Blev helt förvirrad då jag ALDRIG varit med om att passagerare har visar legitimation.Tacksam för svar :)
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!En fråga som liknar din har kommit upp förut och jag hänvisar till det svaret som du kan läsa här,Min slutsats är att svaret som gav i ovan nämnda inlägg är applicerbart även i ditt fall.

Tidsfrist för åklagare i ärendehantering

2017-01-31 i Förundersökning
FRÅGA |Hej.Undrar om det finns någon maxgräns på hur länge åklagare har på sig angående ett ärende.Efter en väldigt blöt utekväll hamnade jag i trubbel med en ordningsvakt.Oturligt nog fick jag in ett slag på honom i sandband med att han tog ett "tumgrepp" Han har ej anmält ärendet, men jag fick sova hos polisen.Det har nu gått 10månader utan någon kontakt från varken polis eller åklagare. Är ostraffad sen tidigare och är Förövrigt laglydig jobbande person. Med extrem ångest. Är det bara och vänta i all oändlighet eller?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!En åklagare har ingen bestämd tidsfrist inom vilken denne ska väcka åtal. Enligt 23 kap. 20 § rättegångsbalken (se här) ska däremot beslut meddelas så fort förundersökningen avslutas om huruvida åtal ska väckas eller ej. Eftersom ordningsvakten inte anmält händelsen har någon förundersökning antagligen heller aldrig inletts - dvs. det finns inget ärende. Att du fick sova hos polisen kan ha att göra med att polisen bedömt att du varit för alkoholpåverkad att få vistas ute i allmänheten enligt lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. se här. Min bedömning är att du utifrån de omständigheter som du redogjort för inte har någon anledning att vänta på beslut från polisen eller åklagarkammaren.Hoppas du fick svar på din fråga och en lättnad!Mvh

Inspelning av förhör och otillbörliga förhörsmetoder

2017-02-06 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, har en fråga om ifall polisen gjort fel.Var inne på ett förhör om medhjälp till stöld.Hon som förhörde mig skrev ner min version av händelsen, där jag sa att jag va oskyldig. Hon sa att de hade en övervakningsfilm som hon spelar upp för mig, där ser man tydligt hur min vän begår stölden. Men hela tiden satt hon och kommentera och kom med absurda och falska anklagande om hur hon trodde att jag va delaktig. Här skymmer du och här skymmer du igen. Det fick ju mig att bli helt ställd och upprörd. Får ett förhör gå till så? Trodde hennes uppgift va att hon skulle ställa frågor och samla information. Kan ju även fråga ifall förhör måste spelas in, för känns verkligen som det här gått fel till.
Beatrice Rälg |Hej och tack för din fråga!Till en början kan sägas att förhör ofta upplevs som en väldigt utsatt situation. Många upplever sig vara i ett underläge under förhör och det finns en risk att det som förhörsledaren säger kan uppfattas annorlunda än vad som är avsett. Förhörsledaren bör dock hålla en god stämning och ska alltid uppträda på ett sätt som inger förtroende bland annat för att den förhörde ska vilja berätta vad som faktiskt skett. Förhörsledarens uppdrag är att få fram sanningsenliga uppgifter kring vad som har hänt vilket bland annat innefattar att kritiskt ifrågasätta vad den förhörde uppger.Bestämmelser kring förhör under förundersökning finns bland annat i rättegångsbalkens (RB) 23 kapitel och förundersökningskungörelsen (FUK). 23:12 RB förbjuder otillbörliga förhörsmetoder och annan oacceptabel behandling av personer som förhörs. Otillbörliga metoder är till exempel att under förhör använda hot, tvång eller löften om särskilda förmåner. Bestämmelsen fungerar som ett skydd mot oriktiga uppgifter, felaktiga utpekanden och angivelser samt falska erkännanden. Bestämmelsen syftar bland annat till att garantera att uppgifterna som framkommer vid förhör har lämnats frivilligt av den förhörde och utan påtryckningar från förhörsledaren. Det finns inget förbud mot ledande eller pressande frågor vid förhör men förhörssituationen får som helhet inte bli alltför pressande. Det anses inte otillåtet att förhörsledaren framhåller motsägelser i den misstänktes egna uppgifter. Det är svårt att göra ett utlåtande utan att tagit del av förhöret i fråga, men att förhörsledaren uppmärksammar att du i en övervakningsfilm skymmer en stöld när så sker torde inte ensamt anses otillåtet.För att skapa en garanti för rättssäkerhet kan en offentlig försvarare utses (för en person som ska höras som misstänkt framgår detta normalt i kallelsen till förhöret). Enligt 21:7,8 RB har en misstänkts försvarare en skyldighet att påtala och invända mot tveksamma förhörsmetoder och vidta åtgärder som krävs för att tillvarata den misstänktes rätt i syfte att verka för sakens riktiga belysning. Försvararens roll vid förhör är dels att stödja den misstänkte och se till att den får utrymme att redovisa vad som är viktigt beträffande brottet från försvarets synpunkt, dels att tillgodose den misstänktes intressen i övrigt.En annan viktig rättssäkerhetsgaranti är förhörsvittnen, som då det är möjligt ska närvara vid förhör (utöver försvararen) se 23:10 RB, 7§ FUK. Syftet är framför allt att förebygga att otillbörliga förhörsmetoder används. Slutligen ska sägas att hela processen ska ske i ljuset av straffrättens grundläggande principer såsom objektivitet, saklighet och oskyldighetspresumtionen. Oskyldighetspresumtionen innebär i korthet en rätt för den misstänkte att bli behandlad som oskyldig fram till en fällande dom.Spela in förhörBestämmelser om dokumentation av utsagor som görs vid förhör finns i 23 kap RB och FUK. Protokoll ska föras över förhör för att ge en trogen bild av vad som förekommit under en förundersökning. Detta är en förutsättning för att domstol och tillsynsmyndigheter ska kunna kontrollera att allt har gått rätt till under en utredning. I 23:21 2st RB stadgas att förhörsutsagor ska läsas upp för och granskas av den som har förhörts. Förhörspersonen ska sedan tillfrågas om denne har något att invända mot innehållet i förhöret. Om den förhörde gör en invändning och förhörsledaren finner att uppteckningen i sig varit oriktig, ska uppteckningen rättas, eventuellt i form av ett tillägg till uppteckningen. Även vid sammanställning av förhörsprotokollet gäller objektivitetsprincipen som innebär att både uppgifter till nackdel och till fördel för den misstänkte ska redovisas och det på ett så objektivt sätt som möjligt.Att ljud- eller bildupptagning sker vid förhör förekommer numera vid många förhör, men det finns ingen bestämmelse om när så får eller ska ske. Förhör spelas ofta in på band vid mer omfattande förhör eller förhör som gäller mer komplicerade frågor.Jag har försökt ge en heltäckande bild över vad som allmänt gäller kring dina funderingar, hoppas du fått svar på din fråga annars är du välkommen att återkomma!Vänligen,

Anhålla person utan förhör

2017-01-31 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej, kan en medvetslös person anhållas även om inget förhör med personen, pga hens tillstånd varit genomförbart?MVHMattias
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag skulle vilja börja med att definiera de olika begreppen gripa, anhålla och häkta. Alla tre är tvångsmedel som gäller tillfälliga frihetsberövanden - skillnaden är vem som fattar beslutet och verkställer det. Reglerna om dessa kan du finna i 24 kap Rättegångsbalken (RB). Det första ledet i ett frihetsberövande är att gripa den misstänkte. Beslutet att gripa någon ska fattas av en åklagare men i vissa akuta fall har även polisen rätt att omedelbart omhänderta eller gripa en person som är misstänkt för allvarligare brott. (24 kap 7-8§§ Rättegångsbalken (RB))Anhållande är ett provisoriskt frihetsberövande i avvaktan på häktning. Beslutet fattas av åklagare, genom att antingen låta ett gripande övergå i ett anhållande eller att anhålla en person i sin frånvaro. Anhållande förutsätter att åklagaren bedömer att det finns skäl för häktning. (24 kap. 6, 11, 12 och 13 §§ RB)För att häktas måste en person vara misstänkt för ett brott som ger minst ett års fängelse. Om brottet ger minst två års fängelse ska ett beslut om häktning alltid tas med vissa undantag. En häktning ska motiveras av att den misstänkte riskerar att hålla sig undan lagföring, återfalla i brott eller försvåra för utredningen. Beslut om häktning fattas av en domstol och den misstänkte får sitta häktad i 14 dagar innan åtal väcks av åklagaren. Den tiden kan dock förlängas om det finns skäl för det. En häktad person blir inlåst i häktet. (24 kap. 1-5 och 18 §§ RB)SammanfattningAtt inget förhör har hållits med den misstänkte tycks inte ha någon betydelse utan det ska vara ett brott där det är föreskrivet minst 1 års fängelse och den misstänkte ska vara skäligen misstänkt, dvs den större misstankegraden. Även då det inte finns fulla skäl för häktning får en skäligen misstänkt person anhållas om det är av synnerlig vikt för utredningen av brottet, t.ex att det föreligger en risk för att personen flyr, försvårar utredningen genom att undanröja bevis eller liknande. Hoppas mitt svar hjälpte dig! Återkom om det något mer du undrar över!Med vänliga hälsningar,

Får polisen kräva legitimation av passagerare i en bil?

2017-01-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Jag och min pojkvän var ute och körde bil härom dagen. Då jag blev stoppad av polisen och fick visa körkort och blåsa. De frågade även vems bilen var (pojkvännen lånade den av en kollega). Sen frågade den andra polisen om min pojkväns legitimation. Varför gjorde han det? Får polisen begära sånt av en passagerare? Läste att polisen endast fick göra så om dom misstänker att han är efterlyst eller något. Blev helt förvirrad då jag ALDRIG varit med om att passagerare har visar legitimation.Tacksam för svar :)
Mikael Jonasson |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline!En fråga som liknar din har kommit upp förut och jag hänvisar till det svaret som du kan läsa här,Min slutsats är att svaret som gav i ovan nämnda inlägg är applicerbart även i ditt fall.

Bevisning i tvistemål

2017-01-29 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! Jag har blivit kallad till Tingsrätten för en faktura jag har bestridit då sökande har mitt personnummer och därigenom anser att de kan identifiera mig som personen som har beställt tjänsten. Dock har ingen legitimering genomförts eller liknande, och jag undrar vilket juridiskt underlag det finns att bekräfta en persons identitet enbart baserat på personnummer. Vad säger lagen om att identifiera en individ? Vad krävs för att identifikation ska hålla i rätten? Tack!
Olle Hansen Ölmedal |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Jag förstår det som att en tjänst beställts i ditt personnummer, och du menar att du inte beställt någon tjänst, och att de därför inte har någon fordran på dig, dvs att du inte har någon skuld gentemot dem. Denna fråga handlar om bevisning.Detta är av allt att döma ett civilrättsligt tvistemål. Bevisbördan i ett sådant ligger som utgångspunkt på den kärande, det vill säga din motpart. Beviskravet, det vill säga hur starka bevis som krävs, är som utgångspunkt att de måste "styrka" att de har en fordran på dig. Detta är ett ganska högt beviskrav, men det är alltid upp till rätten i det enskilda fallet att bedöma om din motpart lyckas styrka att de har en fordran på dig. Din fråga, som jag förstår den, är då om det räcker med att någon har beställt en tjänst genom att använda ditt personnummer för att styrka att de har en fordran på dig. Om det är så som du skriver att det enda de kan visa är att någon har beställt en tjänst med ditt personnummer, så bedömer jag att enbart detta inte räcker för att styrka att de har en fordran på dig.Eftersom vi i Sverige har fri bevisföring/bevisprövning så kan alla möjliga bevis användas för att försöka styrka att de har en fordran på dig. Det är därför antagligen så att de kommer att anföra andra omständigheter och bevis kring hur beställningen gått till, var den skett, när den skett och så vidare, för att styrka att det var just du som beställde tjänsten. Sammanfattning:På din fråga om vad som krävs, så svarar jag att det antalgligen krävs mer än enbart den omständighet att en tjänst beställts i ditt personnummer för att kunna styrka att din motpart har en fordran på dig. Man kan därför tänka sig att din motpart kommer att peka på andra omständigheter än bara det faktum att en tjänst beställts i ditt personnummer.Om du behöver ytterligare stöd och råd kring din tvist så kan du boka tid med en av våra verksamma jurister via den här länken.Jag hoppas att du tycker dig ha fått svar på din fråga, annars kan du använda kommentarfunktionen nedan så ska jag försöka reda ut eventuella frågetecken.Vänligen,