Internationell familjerätt - Bodelning och äktenskapsskillnad

2016-06-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min pappa och mamma har varit gifta i mer än 30 år, har sin hemvist i Sverige sedan 1989. Dem gifte sig i Libanon enligt sharia lagen med äktenskapskontrakt dvs brudpeng.För drygt ett år sedan skiljde dem sig. Nu har vi dragits med en lång bodelningsprocess. Där pappa hävdar att äktenskapskontrakt är det enda hon har rätt till enligt sharia lagen. Han hävdar att enligt sharia lagen och ”civil codas forced in Lebanon” har kvinnan inga rättigheter mer än dowry dvs brudpengen enligt ätkenskapskontraktet som uppfördes mellan pappa och min farfar dåtid. En kvinna som skiljer sig har enbart rätt till brudpengen och inget annat, allt annat skall räknas som hans enskild egendom. Hon får lämna boet med det hon kom in med. Detta skyddar inte den svaga partner och är ofördelaktig för min mamma. Han vill nu använda den sharia lagen och införa den i bodelning som sker hemma i sverige. Gemensamt har dem haft tillgångar i libanon som består av en fastighet och ett bankkonto, konton och lägenhet stod på deras namn var för sig. För en tid sedan innan skilsmässan begärdes in, fick min mamma veta att han flyttat över allt till hans egen räkning. Där han hävdar att det är hans enskild egendom och skall inte ingå i bodelning i sverige. Det finns dokument som påvisar att egendom har varit deras gemensamma egendom och att dem ägt det ihop.Min fråga är hur löser man en sådan knepig situation. Kan vi ta med dessa tillgångar i bodelningen?
Nathalie Byström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Internationell privat och processrätt kan vara svårt att förstå, därför ska jag på ett tydligt sätt försöka förklara vad som gäller.Behörig domstolNär det gäller själva skilsmässan är det Bryssel II förordningen som blir tillämplig. Denna förordning reglerar frågor som rör domstolens behörighet i äktenskapsmål. Enligt artikel 3 prövas talan om skilsmässa enligt huvudregeln i landet där dina föräldrar har hemvist, alltså i Sverige. Lagval Enligt 1:7 i Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL) ska äktenskap som ingåtts utom riket enligt främmande lag anses giltigt till formen, om det är giltigt i den stat där det ingicks (https://lagen.nu/1904:26_s.1#K1P7S1). Jag utgår ifrån att äktenskapet var giltigt i Libanon. Efter vigseln i utlandet ska dina föräldrar visa ett intyg för Skatteverket om att vigseln har ägt rum. Om Skatteverket bedömer att vigseln är giltig i Sverige registreras den i folkbokföringen. Enligt 3:4 IÄL (https://lagen.nu/1904:26_s.1#K3P4S1) ska talan om äktenskapsskillnad prövas enligt svensk lag eftersom dina föräldrar har haft hemvist i Sverige i mer än ett år och eftersom jag antar att de båda är svenska medborgare eftersom de bott i Sverige sedan 1989. Bodelning:Enligt 4 § Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, LIMF (https://lagen.nu/1990:272#P4S2) gäller lagen i den stat där makarna tog hemvist när de gifte sig om tillämplig lag inte har bestämts genom avtal. Om båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där i minst två år, tillämpas i stället den statens lag. Har båda makarna tidigare under äktenskapet haft hemvist i den staten eller är båda makarna medborgare i den staten, tillämpas dock den statens lag så snart de har tagit hemvist i staten. Svensk lag ska tillämpas för dina föräldrar eftersom de har hemvist i Sverige och varit bosatta här mer än två år.Dock kan dina föräldrar själv ha valt att avtala om vilket lands lag som ska gälla, därför är det viktigt att veta vad som framgår av deras äktenskapsförord. Du får gärna ringa in eller skicka ännu ett mail så att jag kan hjälpa dig ytterligare. Det krävs att jag kollar på äktenskapsförordet och att jag får veta mer om vad dina föräldrar har avtalat.Jag hoppas att du fick vägledning i dessa tämlingen komplicerade frågorna. Ha en fortsatt bra dag!

Hur länge får man hållas frihetsberövad?

2016-06-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Tjena! Har en fråga angående frihetsberövande. Om polis skulle komma fram till mig i en park med en "skälig misstanke" om en mindre brått (som narkotika bruk till exempel) hur länge kan de då frihetsberöva mig?
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Polisen får bara hålla dig gripen (frihetsberövad) i ett par timmar om det finns misstanke om att du begått ett brott. Om sedan en åklagare anser att du ska anhållas så får du vara anhållen i högst 72 timmar. Om åklagaren däremot anser att du bör vara frihetsberövad ännu längre så måste åklagaren göra en så kallad häktningsframställan hos domstol och begära dig häktad. Det är alltså upp till domstolen i slutändan att bestämma hur länge du kan hållas frihetsberövad. Om du blir häktad har åklagaren 2 veckor på sig att väcka åtal gentemot dig. Om inte så sker så kan åklagaren begära omhäktning. Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Får man besked om man finns med i misstankeregisret?

2016-06-19 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |För att vara skäligen misstänkt, eller hamna i ett misstanke-register, måste man då få ett brev hem där det står att man är skäligen misstänkt?Kan man hamna i ett misstanke-register utan något besked?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktuell lagtext finns i rättegångsbalken (RB) och lagen om misstankeregister. Enligt 23 kap. 18 § RB så ska den misstänkte underrättas när denne är skäligen misstänkt i samband med att hon eller han förhörs. Personen kan därför ha varit skäligen misstänkt en längre tid utan att ha fått reda på detta då skyldigheten att underrätta uppkommer först när förhör hålls. Enligt 3 § lagen om misstankeregister så ska misstankeregistret innehålla uppgifter om den som har fyllt 15 år och som enligt förundersökningsledarens bedömning är skäligen misstänkt för brott mot brottsbalken, annat brott för vilket svårare straff än böter är föreskrivet eller sådant utomlands begånget brott som enligt svensk lag motsvarar brott enligt 1 eller 2, under förutsättning att frågan om lagföring för brottet skall avgöras i Sverige och om den som har begärts överlämnad eller utlämnad för brott. Personen ska sedan tas bort ur registret när förundersökningen har avslutats utan att åtal väckts, om åtal läggs ner, om domstol meddelat dom eller beslut, den misstänkte godkänt strafföreläggande eller när en begäran om överlämnande eller utlämninga har avslagits eller verkställts enligt 13 § lagen om misstankeregister. Detta innebär att det är möjligt att finnas med i misstankeregisret utan att ha fått besked om misstanken eftersom skyldigheten att meddela en person som är skäligen misstänkt uppkommer i samband med att förhör hålls och uppgifter förs in i registret när skälig misstanke uppkommer. Man får inte heller någon särskilt underrättelse om att man förekommer i misstankeregisret. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Granskning av brev till häktat

2016-06-14 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej! Om jag skriver ett brev till en häktad person, kan något som står i brevet tas upp i eventuell rättegång? Om inget som står är brottsligt.
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Om personen du skickar brev till i häktet har restriktioner kan en åklagare eventuellt komma att granska brevet om det finns misstanke att det som står i brevet kan förstöra bevis eller försvåra utredningen. Om personen inte har restriktioner så kan personal på kriminalvården granska brevet endast i syfte att se till så att det inte innehåller några otillåtna föremål, innehållet i brevet granskas således ej i detta fall. Med andra ord, om det som du skriver i brevet inte är något brottsligt och inget som skulle kunna försvåra en utredning eller liknande för en som sitter häktad med restriktioner så kan inte innehållet i brevet tas upp i eventuell rättegång.Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Ersättning för lidande och kränkning på grund av felaktigt frihetsberövande

2016-06-21 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej!Jag blev anmäld för våldtäkt och blev frikänd i i tingsrätten. Det gjordes en överklagan till hovrätten och hovrätten tog samma beslut som tingsrätten och åter igen frikänd. Satt också häktad för detta. Vad kan jag göra nu?Har känt mig väldigt kränkt och haft enormt mycket lidande efter detta förtal.MvhFredrik
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) och sedan blir frikänd har rätt att kräva ersättning för sitt lidande som frihetsberövande har inneburit hos Justitiekanslern (JK). Du bör alltså kontakta JK för att få ersättning för ditt frihetsberövande. Handläggningstiden hos JK är ca 6 till 8 månader och ett beslutet från JK kan inte överklagas. Alltså kan du inte begära ett nytt beslut från JK om du skulle bli nekad ersättning. Information om förfarandet hos JK finner du här och ansökningsblankett finner du här. Lycka till! Vänligen,

Anhållande pga samröre med redan anhållna personer?

2016-06-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |HejJag undrar om man kan bli gripen pga telefonsamtal man har gjort med några personer som sitter anhållna ?Eller om polisen har bilder på att man varit på plats på olika tillfällen med dessa gripna människor, kan man själv bli anhållen ?
Carl-Johan Lindman |Hej och stort tack för att du vänder dig till oss Lawline med din fråga.Ett anhållande (en form av tillfälligt frihetsberövande i avvaktan på häktning eller frisläppande) förutsätter att det finns skäl för att häkta dig enligt rättegångsbalken 24 kap 1-3 §§men att rätten inte ännu har haft tid att pröva själva häktningsfrågan (se RB 24 kap 6 §). Den grundläggande förutsättningen för både häktning och anhållande är att du ska vara på sannolika skäl misstänkt för ett brott. Så kan fallet vara om polisen har fått skäl för den misstanken genom förundersökningen mot de personer du har haft samröre med eller rent utav en förundersökning mot dig. Om det inte finns en väl grundad misstanke om att du ska ha begått brott så kan man utesluta anhållande och häktning. För att besvara din fråga så krävs det alltså mer än till exempel enbart telefonsamtal med brottslingar för att du ska anhållasOm du inte misstänks för ett brott så kan du inte anhållas men du kan ändå tvingas av polis till att medfölja till polisstationen för förhör om du befinner dig i anslutning till brottsplatsen när brottet begicks (se RB 23 kap 8§).Detta är en så kallad medborgerlig plikt där syftet är att få information som kan hjälpa en pågående utredning.Utifrån din fråga så utgår jag från att du inte begått eller medverkat till brott. I ditt fall så verkar det därmed som att du enbart skulle kalas till förhör hos polisen för att främja utredningen mot de personer som du har haft samröre med som greps (se RB 23 kap 6§ + 6a).Med vänliga hälsningar,

Återfå pengar som olovligen tagits ur ett bankkonto - vem att rikta talan mot

2016-06-14 i Parter i rättegången
FRÅGA |Min pappa har fått sina konton tömda på alla sina tillgångar 2,4 miljoner. Enligt polisutredningen har hans sambo gjort detta. Min far var svårt sjuk efter en omfattande stroke. Kunde ej läsa skriva eller läsa och hans tal var i princip borta. Nu visar det sig att hon har fått ut alla pengar utan fullmakt. Min pappa var ovetandes om detta . Allt framkom vid dödsfallet och bouppteckningen. Pengarna satt på låsta konton för vinstbeskattning och kapitalkonton .Då är frågan, har banken gjort fel, någon fullmakt finns inte. Om så är fallet hur går vi vidare för att återkräva dessa pengar. Vi anser att vår arvsrätt blivit kränkt. Tackar på förhand och hoppas på ett svar.
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ni frågar på om banken gjort fel och hur ni ska göra, jag ska svara på det men börjar med att gå igenom en fundering jag har angående polisutredningen. Eftersom ni har en polisutredning som säger att sambon tagit ut pengar antar jag att ni polisanmält henne för brott. Eftersom ni redan vet att hon tagit ut pengar utan fullmakt anser jag att en åklagare bör åtala henne för grovt bedrägeri eftersom hon lurat banken (grovt bedrägeri återfinns i 9:3 brottsbalken https://lagen.nu/1962:700#K9P3S1). Skulle en åklagare då väcka åtal för grovt bedrägeri och använda bevisningen ni har skulle det räcka till en fällande dom, då kan antingen åklagaren begära att skadestånd ska betalas eller så kan ni som dödsboföreträdare göra det om åklagaren väljer att inte föra skadeståndsanspråk. Med tanke på det belopp som står på spel så anser jag att det är att se som grovt bedrägeri.Men en samlad bedömning ska göras när det gäller bedrägeri då det är fråga om att klassa den som grov eller av normalgraden. Skulle åklagaren anse att det inte är grovt bedrägeri så har åklagaren enligt 9:12 BrB (se https://lagen.nu/1962:700#K9P12S1) inte rätt att väcka åtal då det är din fars sambo som begått brottet. Då får istället ni själva väcka åtal i form av dödsboförvaltare enligt 20:8 och 20:13 andra stycket rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K20P8S1 och https://lagen.nu/1942:740#K20P13S1). Detta betyder att om ni vill att er fars sambo ska dömas för brottet att ta ut pengarna måste ni själva (eller genom att anlita ett juridiskt ombud) agera ”åklagare” i en domstolsprocess. Det är däremot möjligt att helt hoppa över det här steget och gå direkt till det jag nämnde ovan, skadeståndsanspråk. Din fråga är om banken har gjort fel, och ja, det har den.Detta möjliggör att ni kan föra skadeståndsanspråk och i just detta fall är det möjligt att rikta det åt antingen banken eller personen som tog ut pengarna. Banken eftersom er far anlitade dem för att utföra en tjänst och den har inte utförts ordentligt när pengarna hämtats ut olovligen. Eller er fars före detta sambo för att hon tagit pengar hon inte hade rätt att ta. Det är kanske inte helt enkelt att bestämma vem som talan ska riktas mot. Banken har ju garanterat pengar nog att betala skadeståndet om de skulle förlora, men de har även mer pengar att anlita juridiska ombud för. Det kanske alltså inte är en enkel process att vinna. Att rika mot er fars före detta sambo däremot är osäkrare eftersom 2 miljoner kronor är mycket pengar för en privatperson, och hon kanske inte har råd att betala allt. Hon har inte heller lika mycket pengar att anlita ombud för så ni har eventuellt större möjlighet att vinna skadeståndstalan. Notera att ni har bara möjlighet att väcka talan om detta en gång enligt principen res judicata som för tvistemål finns i 13:9 3e stycket rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K17P11S1). Vem skulle då jag väcka talan mot? Banken. Visst har din fars sambo gjort fel, men det är inte säkert alls att hon kan betala tillbaka alla pengarna. Det kan banken, och ingen juridisk hjälp som helst kan magiskt trolla bort att banken gjort fel. Därefter får banken i sin tur föra talan mot er fars förra sambo, eftersom att hon inte heller gjort rätt. Vad ska då göras för att föra talan mot banken?För det första måste ni höra av er till banken och säga att eftersom de lämnat pengar till er frus förra sambo vill ni ha tillbaka dem. Det är i ert intresse att höra med banken om de direkt utan rättegång vill gå med på att ge tillbaka pengar som de gett till en person som inte hade behörighet att ta dem. Skulle banken gå med på att ge er pengar direkt behöver ni ju inte väcka talan i domstol. Det gör även så att ni inte behöver betala rättegångskostnader för banken enligt 18:3 rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K18P3S1). Men hör ni av er till banken och de inte vill ge er pengar så måste de betala alla rättegångskostnader om ni vinner enligt 18:1 rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K18P1S1).Så hur ska ni då göra för att väcka talan mot banken för att få till en skadeståndsprocess? Först måste ni samla alla dödsbodelägare, vem som är dödsbodelägare står i 18:1 ärvdabalken (se https://lagen.nu/1958:637#K18P1S1). Dessa ska i sin tur utfärda och skriva under en stämningsansökan och skicka in till tingsrätten där er fars förra sambo bor. I 42:2 rättegångsbalken står vad en stämningsansökan ska innehålla (se https://lagen.nu/1942:740#K42P2S1). Ni måste inte tillsammans skriva stämningsansökan men ni måste alla underteckna den, om ni inte anlitar ett ombud att göra det, då måste ni alla istället underteckna fullmakten som tillåter ombudet att föra talan i ert ställe. Viktigt att veta är att bevisen ska läggas fram i samband med att stämningsansökan skickas in, men det är möjligt att komma in med bevisning senare om ni inte haft vetskap om det då stämningsansökan skickas in, se 43:10 rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K43P10S1) och 42:22 rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K42P22S1) vilka säger att det är möjligt att komma med bevisning senare men det får inte vara oaktsamt.Jag hoppas att jag svarat på frågan, skulle det vara någon annan fråga som väcks efter att ha läst detta så lämna en kommentar här på hemsidan så svarar jag på den så fort som möjligt.Vänligen,

Påverka vittnen vid rättegång

2016-06-13 i Vittna
FRÅGA |Får ett ombud påverka motpartens vittnen?
Patrik Magnesved |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ett vittne som motparten åberopat förhör med ska inledas av motparten enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st1. Enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st2 har sedan den andre parten rätt att ställa frågor till vittnet. Huvudregeln är att inga ledande frågor får ställas. Enligt Rättegångsbalken 36 kap 17 § st 5 framgår dock att ledande frågor kan vara tillåtna för att kontrollera vittnets utsagas sanningshalt. På detta sätt kan det delvis sägas vara tillåtet att påverka vittnet vid förhöret i domstol. Det är aldrig tillåtet att försöka förmå någon att vittna falskt, ombudets kontakt med vittnet både vid huvudförhandling och innan måste vara i syfte att få fram en korrekt bild av aktuellt händelseförlopp. Straffansvar kan aktualiseras enligt Brottsbalken 15 kap 1 § för den som medvetet ljuger i domstol, och även för den som förmått denne till att ljuga enligt Brottsbalken 23 kap 4 §.Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.