Vittnesplikt och bevisning

2016-03-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min ex har skickat min son till kronofogden för ett lån vi tog för att lösa hans skulder som han betalat fram till april 2015 sedan dess har jag betalt hälften varje månad. Nu vill han gå till rättegång med detta och kalla mig som vittne och vill ha ett kontoutdrag från mitt privatkonto för att visa vart pengarna har betalats ut. Kan han kräva detta av mig?Måste jag vittna mot min son?
Adam Lund |Hej, Jag ser två problem aktualiseras i din fråga, problemen rör primärt vittnesplikt och bevisning. Utifrån vad jag identifierat ska jag göra mitt bästa för att besvara din fråga så tydligt jag kan. Vittnesplikt I Sverige gäller som huvudregel att man måste vittna om man kallas som vittne till rättegång. Men som mycket inom juridiken så finns det gott om undantag till detta. Det undantag som är viktigast för dig är det som finns i 36 kap 3 § rättegångsbalken, där det finns ett undantag för närstående till en part i rättegången. Du saknar alltså i detta fall vittnesplikt mot din son och kan välja att neka att vittna. Om du skulle välja att vittna gäller samma regler som för ett vanligt vittne, du kommer då få vittna under ed m.m.Bevis Då fallet mig veterligen rör ett tvistemål (alltså att ditt ex har stämt din son på pengar) så har han ingen rätt att med påtryckningar kräva bevis. Denna möjlighet är reserverat staten, exempelvis när polisen tvångsmässigt får beslagta föremål från en person. Alltså kan han inte kräva att få något kontoutdrag utan ett beslut från en myndighet, du kan alltså välja att neka honom till detta. I Sverige kan man säga att parterna som stämt varandra själva är ansvariga att producera sin bevisning. Hoppas jag kunde besvara dina frågor, och jag önskar dig en trevlig dag!

Husrannsakan i bostaden

2016-03-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min fråga lyder: Polisen gör ett alkoholprov vid en rutinkontroll och provet visar inget. Polisen gör då av någon anledning ett urinprov. I provet visar sig då att personen visar spår av opiater. Föraren förklarar då att han genomgått en svår operation och får medicin mot smärta bland annat morfin. Polisen säger att dom vill följa med personen hem för en husrannsakan. Är det lagligt av polisen att begära en husrannsakan och genomföra den på dom grunderna? Mvh
Axel Strandborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om husrannsakan finns i 28 kap. rättegångsbalken (RB). Enligt 28 kap. 1 § RB får husrannsakan genomföras om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts - på vilket fängelse kan följa - för eftersökande av föremål som kan beslagtas eller för utrönande av omständighet som kan ha betydelse för utredning om brottet. Fängelse kan följa på narkotikabrott (se 1-2 §§ narkotikastrafflagen). Därutöver måste alltid 28 kap. 3 a § RB beaktas. Av bestämmelsen framgår att husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte. Med andra ord måste en proportionalitetsbedömning göras.Uttrycket "anledning att anta" anses allmänt uttrycka den lägsta nivån på vilken bevisning som krävs. Det är svårt att lägga fram några mer bestämda riktlinjer, utan bedömningen för göras från fall till fall. Justitieombudsmannen (JO) har uttalat (se t.ex. 2006/07 s. 81) att enbart den omständigheten att polisen på annan plats än bostaden, t.ex. på ett torg, påträffar en person som skäligen kan misstänkas för ringa narkotikabrott genom eget brukande, inte i sig kan läggas till grund för ett beslut om husrannsakan i bostaden. I förevarande fall verkar det emellertid som att personen har antytt för polisen att narkotika förvaras i bostaden, något som tveklöst skulle kunna utgöra tillräckliga skäl för polisen att företa en husrannsakan.Naturligtvis är det inte olagligt att inneha narkotiska läkemedel som lämnats ut efter förordnande av läkare (se lag om kontroll av narkotika). Även om en person påstår att han innehar narkotika lagligt, kan det emellertid finnas andra omständigheter som ger anledning att anta att personen inte talar sanning och att ett narkotikabrott därmed är för handen.Sammanfattning: Polisen får genomföra husrannsakan i en persons bostad om det finns anledning att anta att personen förvarar narkotika där och åtgärden är att anse som proportionell. Det räcker inte att personen har påträffats narkotikapåverkad på annan plats än bostaden, utan det måste finnas någon ytterligare konkret omständighet som talar för att personen verkligen förvarar narkotika i bostaden. En sådan omständighet skulle kunna vara att personen har antytt för polisen att så är fallet. Även om personen påstår att han innehar narkotikan lagligt, utesluter det inte, med hänsyn till övriga omständigheter, att det kan finnas anledning att anta att narkotikabrott är för handen och därmed grunda en rätt för polisen att genomföra en husrannsakan.Med vänliga hälsningar

Finns det tvingande åtgärder mot en part som fördröjer rättsprocessen?

2016-03-23 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag undrar om det finns någon praxis eller lag om en rättsprocess drar ut på tiden? I de här fallet en bodelning i ett dödsbo. Motparten har efter 1,5 år bytt advokat efter denna ansåg utfallet orättvist. Motpartens nya advokat har varken kommit med information eller förklaring varför inget händer nu efter ytterligare 5 månader, denne skulle komma med nån form av motbud. Av någon outgrundlig anledning verkar motparten vilja dra ut på processen. Finns det någon tvingande åtgärd för att en motpart ska inkomma med svar eller kan det gå hur länge som helst? Med vänlig hälsning, Jonas
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tyvärr är det inte ovanligt att rättsprocesser tar mycket lång tid och det är svårt att i ett enskilt fall bedöma vilka omständigheter som gör att processen drar ut på tiden. Det finns dock vissa regler i rättegångsbalken (RB) som man kan använda sig av för att förhindra fördröjning av processen. Eftersom du skriver att er tvist handlar om bodelning i ett dödsbo är det rättegångsbalkens regler om tvistemål som används. Det framgår dock inte av din fråga i vilket ”stadium” din process befinner sig i (dvs. tingsrätt, hovrätt eller högsta domstolen) – mitt svar utgår därför från de regler som används i tingsrätt.Regler som används för att förhindra fördröjning av processen kallas ”prekulsionsregler”. Dessa regler finns till just för att tvinga parterna att framföra sin talan/inställning inom viss tidsfrist och för att därigenom säkerställa att processen blir effektiv. Av RB 42:15a framgår att rätten kan meddela parterna att förberedelsefasen skall anses avslutad en viss tidpunkt. Det innebär att båda parterna tvingas inkomma med alla yrkanden, omständigheter, bevisuppgifter etc. inom en viss bestämd tidpunkt. Försent inkomna omständigheter/bevis/åberopanden kan då avvisas av rätten om parten inte kan visa 1. Att man har en giltig ursäkt till att yrkandet/åberopandet är försenat, eller2. Om målet inte väsentligen fördröjs ytterligare om yrkandet/åberopandet tillåts.Dessutom finns en liknande regel i RB 42:15 som kan användas mot en part som (mer eller mindre) medvetet försöker fördröja rättsprocessen utan godtagbar anledning eller mot en part inte driver processen framåt på ett korrekt sätt. Rätten kan då förelägga den parten att slutligt bestämma sin talan och uppge de bevis han/hon åberopar. Försent inkomna yrkanden/omständigheter/bevis kan då avvisas av rätten om parten inte kan ange giltig ursäkt för förseningen. Reglerna om rättegångskostnader kan också användas mot en part som fördröjer processen, se RB 18:6. Av denna bestämmelse framgår att en part som genom vårdslöshet har orsakat den andra parten onödiga kostnader genom att exempelvis fördröja processen, skall ersätta den andra parten för de merkostnader som denne drabbats av pga. fördröjningen. Ersättningsskyldigheten gäller oavsett om parten har vunnit målet eller inte. Slutligen finns en straffregel som innebär att en part som uppsåtligen (medvetet) försöker förhala processen kan dömas till böter, se RB 9:3. Denna regel används dock mycket sällan i praktiken. Sammanfattningsvis, vad du kan göra för att försöka påskynda processen är att kontakta rätten och uppmärksamma dem på att motparten inte agerar och ”påminna” rätten om att använda prekulsionsreglerna enligt RB 42:15 samt RB 42:15a. Om du inte vinner framgång med detta kan du uppmärksamma motparten på risken att bli ersättningskyldig för onödiga rättegångskostnader enligt RB 18:6. I bästa fall kan en sådan ”påminnelse” fungera som ett incitament att få motparten att driva processen framåt. Notera dock att om du vill använda dig av möjligheten att få onödiga rättegångskostnader ersatta av din motpart måste du dock framställa ett yrkande om detta till rätten. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Anhållande

2016-03-20 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |hur länge måste man sitta anhållen vid misstanke om inbrott/ försök till inbrott?
Melina Memar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns tre former av frihetsberövanden. De tre formerna är när man blir gripen, anhållen eller häktad. En person får anhållas i väntan på att domstolens ska pröva frågan om personen ska häktas eller inte. En person kan även anhållas om det är av stor betydelse för utredningen enligt rättegångsbalken (RB) 24:6. Beslutet om huruvida en person ska anhållas eller ej, fattas av en åklagare. Huvudregeln är att personen får anhållas senast klockan 12 tredje dagen efter ett beslut om anhållande har fattats enligt RB 24:12. Därefter måste åklagaren göra en häktningsframställan till domstolen. Har en häktningsframställning gjorts, ska rätten utan dröjsmål hålla förhandlingen i häktningsfrågan enligt RB 24:13. I annat fall ska den anhållne släppas på fri fot.Hoppas du fick svar på din fråga! Är det något som är oklart är du välkommen att höra av dig igen. Lycka till!Vänligen

Förundersökning

2016-03-25 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har gjort en polisanmälan gällande internet bedrägeri. I svensk rättsprocess, hur lång tid tar det i regel mellan anmälan och åtal? Efter vilken tid kan man anta att målet lagts ned?
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för att Du vänder Dig till Lawline med Din fråga!Det finns ingen generell tidsram för när åtal ska väckas efter en polisanmälan. Efter Din polisanmälan behandlar polisen den och därefter fattas ett beslut om att inleda en förundersökning, vilket Du ska underrättas om. Syftet med förundersökningen är att utreda vem eller vilka som kan misstänkas för brottet och om det finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal. Ibland kan det vara så att det saknas tillräcklig bevisning eller andra spår att följa, vilket föranleder att förundersökningen läggs ner. Vad gäller tiden för förundersökningen ska den bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medgiver. Olika brott och händelser tar olika lång tid att utreda, varför en specifik tidsram för varje brott inte kan anges. Det kan ta en månad och det kan ta flera månader. Det beror på flera olika faktorer.Om förundersökningen läggs ner kommer Du meddelas om detta. Om Du är missnöjd med beslutet om att förundersökningen läggs ner kan Du begära omprövning av beslutet. Du kan vända Dig till polisen för att begära omprövning som sedan överlämnar det till åklagaren.Reglerna om förundersökning hittar du i 23 kap. rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K23)Hoppas Du fick svar på din fråga!Vänlig hälsningar,

Häktning av unga personer

2016-03-24 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Vad händer om en mordmisstänkt person är bara 15 år? Hur går häktningsförfarandet till? Vilka synnerliga skäl kan föreligga som ex "rymningsbenägenhet" osv? På vilket sätt tar man hänsyn till låg ålder, om detta görs?
Anton Magnusson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom du specifikt undrar om häktning av ungdomar så kommer jag utgå från att personen är anhållen och kommer inte redogöra processen för det. Vidare kan det bli mycket text, men det är många steg man måste beakta när det gäller häktning av unga personer. Jag har skrivit en sammanfattning längst ner för att underlätta läsningen.Allmänt om häktning om en person är sannolikt misstänkt för ett brott:Eftersom häktning är ett processuellt tvångsmedel blir rättegångsbalken tillämplig (se här; nedan förkortad RB). Förutsättningarna för häktning behandlas i 24 kap RB. Det som först kan nämnas är att en person måste vara på sannolika skäl misstänkt för ett brott för att få häktas enligt 24 kap. 1 § 1 st. RB (se https://lagen.nu/1942:740#K24P1S1). I nämnda paragraf stadgas också, för att kunna häkta en person, att det ska finnas en fara för att den misstänkte fortsätter sin brottsliga verksamhet (recidivfara), en fara för att personen försvårar utredningen (kollusionsfara) eller en fara för personen flyr för att slippa lagföring (flyktfara).Om det handlar om ett allvarligt brott som kan ge 2 års fängelse eller mer finns en regel som kallas obligatorisk häktning enligt 24 kap. 1 § 2 st. RB (se https://lagen.nu/1942:740#K24P1S2). I dessa fall antar man att det finns en recivid-, kollussion- eller flyktfara. Häktning av barn:För att kunna häkta ett barn, det vill säga en person under 18 år, måste förutsättningarna nämnt ovan vara uppfyllda, emellertid måste domstolen även beakta två andra bestämmelser som jag kommer redogöra för nedan.Betryggande övervakning:Den första bestämmelsen stadgas i 24 kap. 4 § RB (se https://lagen.nu/1942:740#K24P4S1) och innebär att häktning av ett barn endast får ske om det är uppenbart att betryggande övervakning inte kan ske. Detta kallas häktningssurrogat och kan genomföras i den misstänktes hem, annat enskilt hem eller genom att den misstänkte placeras på en lämplig institution enligt 26 § 2 st förundersökningskungörelsen (se här; nedan förkortad FUK). I praktiken är det främst omhändertagande inom sluten vård som uppfyller kraven på betryggande övervakning, ett exempel på detta är ett ungdomshem enligt 12 § lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (se https://lagen.nu/1990:52#P12S1). Det ligger på åklagaren att ta fram underlag och försöka ordna en övervakning för den misstänkte enligt 26 § 1 st. FUK (se se https://lagen.nu/1947:948#P26S1). Detta görs i samarbete med socialtjänsten då åklagaren innan beslut om åtalsfrågan ska inhämta ett yttrande från socialnämnden om person är skäligen misstänkt för ett allvarligt brott och är under 18 år enligt 11 § 1 st. lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdande (se här; nedan förkortad LUL) . I detta yttrande ska det bland annat redogöras för vilka åtaganden socialnämnden avser att vidta enligt 11 § 3 st. LUL (se https://lagen.nu/1964:167#P11S3). Detta yttrande kan vara av betydelse vid en häktningsförhandling för att kunna se om socialtjänsten anser att det finnas betryggande övervakning istället för en häktning.Synnerliga skäl:Om det är uppenbart att en betryggande övervakning inte kan ordnas måste domstolen beakta den andra bestämmelsen. Denna bestämmelse innebär att häktning av unga under 18 år endast får ske om det finns synnerliga skäl för detta enligt 23 § LUL (se https://lagen.nu/1964:167#P23S1). Dessa synnerliga skäl är inte lagstadgade men enligt praxis ska man beakta åldern på den misstänkte, brottets allvarlighetsgrad och styrkan i de särskilda häktningsskälen, exempel om personen är extremt rymningsbenägen eller kommer försöka påverka vittnen (NJA 2015 s. 649). Om domstolen finner att ingen betryggande övervakning kan ske och det föreligger särskilda skäl så ska den unga häktas.Häktning av en mordmisstänkt 15-åring/sammanfattningI Sverige blir barn straffbara vid 15 år enligt 1 kap 6 § Brottsbalken (se https://lagen.nu/1962:700#K1P6S1). Alltså kan en mordmisstänkt 15-åring bli häktad. Av det ovan skrivna måste dock domstolen ta i beaktning om det är uppenbart att en betryggande övervakning inte kan ske genom ex placering på ett ungdomshem. Om det är uppenbart att detta inte går att ordna ska domstolen bedöma om det finns synnerliga skäl att häkta denna person. Eftersom detta handlar om en ung person som är mordmisstänkt blir hovrättsfallet RH 2004:61 av intresse. I detta fall var en 16-åring misstänkt för mord och åklagaren ansåg att han skulle bli häktad på grund av faran för att han kunde försvåra utredningen. Domstolen menade om han skulle bli placerad i ett ungdomshem skulle han ändå bli helt isolerad, därför ansågs det inte finnas annan betryggande övervakning än häktning. Vad gäller de särskilda skälen så ansågs de uppfyllda då det handlade om ett mycket allvarligt brott. Av det nämnda rättsfallet kan en 15-åring mordmisstänkt bli häktad då själva brottet är ett mycket allvarligt brott och det kan bli svårt att använda en annan betryggande övervakning än häktning. Men detta ska bedömas fall till fall och eftersom jag inte vet vilket specifikt häktningsskäl (kollussions-, recidiv- eller flyktfara)* personen utgör kan det bli svårt för mig att bedöma. Dock anser jag att det finns stor chans att en 15-åring person som är på sannolikt skäl misstänkt för mord att bli häktad.*se definitionerna av dessa under första stycket.Om du vill få fördjupning inom detta område så tipsar jag om ett förarbete och en examensuppsats, se länkarna nedan:Förarbete, främst s. 539-553ExamensuppsatsMed vänliga hälsningar

Inspelning av vittnesförhör och arkivering

2016-03-21 i Vittna
FRÅGA |Hur lång tid är plikt för Södertörns tingsrätt att spara vittnesförhör efter domens beslut?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Jag uppfattar din fråga som att du menar de inspelningar som sker av vittnesförhören och hur länge dessa sparas. Eftersom att vittnesförhören endast spelas in för användning vid eventuell överklagan till hovrätten, sparas inspelningarna tills målet slutligen har avgjorts. Det har slutligen avgjorts när domen från tingsrätten vinner laga kraft eller, om överklagande till hovrätten sker, när hovrätten antingen prövar överklagan och den domen vinner laga kraft eller när prövningstillstånd inte meddelas.Jag hoppas jag besvarade din fråga och jag önskar dig en trevlig dag.Mvh,

Ställföreträdare för underårig vid enskilt åtal

2016-03-19 i Parter i rättegången
FRÅGA |Eftersom det för ärekränkningsbrotten - förtal och förolämpning - ska väckas enskilt åtal så undrar jag vad som gäller om målsäganden är minderårig. Kan den minderårige själv väcka enskilt åtal, d v s utgör åldern något hinder? Eller kan/bör åtalet väckas av vårdnadshavaren?
Emma Modig |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Ärekränkningsbrotten regleras i Brottsbalken (BrB) 5 kap. och brotten ska väckas av målsäganden enligt BrB 5:5. I samma paragraf stadgas att om målsäganden är under 18 år kan åtalet väckas av åklagare, men bara om det är påkallat från allmän synpunkt. Det är bara i väldigt speciella fall ett åtal för dessa brott kan anses vara påkallat från allmän synpunkt, men den som är underårig kan istället företrädas av någon annan.En underårig har bara processbehörighet i vissa frågor. Processbehörigheten är behörigheten att föra talan i en domstolsprocess. I fall då den underåriga saknar processbehörighet kan en person som agerar ställföreträdare för barnet föra talan i dess ställe. Vid ärekränkning då den underårige är målsägande och skadan är riktat mot den underåriges person gäller att talan får föras av en ställföreträdare enligt Rättegångsbalk (RB) 11:1 st. 2 andra meningen. Denna bestämmelse hänvisar till RB 21:1 st. 1, där man finner att den ställföreträdande i dessa fall är den underåriges vårdnadshavare.Sammanfattningsvis kan konstateras att svaret på din fråga är att en underårig inte kan väcka talan för ärekränkning men att vårdnadshavaren bör kunna väcka talan i dennes ställe.Vänliga hälsningar,