Överklaga till hovrätt

2016-05-12 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har precis blivit dömd för ringa narkotika för jag både brukat och innehaft. Min bot blev 50 dagaras dagsböter med 190kr/dag. När jag satt i rätten frågade de hur mycket jag tjänade och jag berättade 130kr/h. Hur kan de då sätta 190kr/dag? Bötern jag kommer få kommer landa runt 11-12000kr och det är nästan en hel lön för mig.Nu har jag tänkt att överklaga dagsbötern för det känns som den inte är anpassad för just mig. Hur ska jag gå till väga?
Johanna Gustafsson |Hej!Dagsböter beräknas enligt riksåklagarens riktlinjer 2007:2. Du kan läsa dem här.Hur du överklagar en dom framgår av domen och du kan också läsa mer här. Överklagan måste vara skriftlig och ges in till den tingsrätt som dömde i målet. Du ska också ange vilken dom som överklagas och vilken ändring du vill ha. Du bör även ange dina grunderna för överklagandet, alltså vad det är du finner felaktigt med tingsrättens dom. Viktigast att tänka på är att din överklagan måste kommit in till tingsrätten där du först dömdes senast tre veckor efter domen. Eftersom du bara dömts till böter krävs det att hovrätten meddelar prövningstillstånd och det kan därför vara svårt för dig att få en ny prövning av ditt fall.Lycka till!

Fel i vara

2016-05-06 i Rättegångskostnader
FRÅGA |HejKöpte en husvagn privat till en kostnad av 122000:-. Vid köpet lovade mig säljaren att allt skulle fungera.. Jag gör en enligt mig en bra undersökning och ställde mycket frågor gällande funktionen och säljaren garanterade mig att allt skulle fungera klockrent.. Kör dom 20 milen hem och kommer till campingen på första resan.. Fel nr 1: Kylskåpet fungerar inte på 220 utan bara på gasol. Fel nr 2: nätdel/omvandlare fungerar inte. Alltså ingen laddning till batteri. Detta är 2 fel helt oberoende av varandra.Kontaktar säljaren som då nekar till att han känner till felet. Svamlar om åska och då förstår jag att han känner till felen.. Kan jag driva detta till Arn med stöd av köplagen.. Och vad skulle det kosta att driva detta vidare till tingsrätt.. Kostnaden för reparation av dom 2 felen är 9009 kr
Johanna Gustafsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När du skriver privat antar jag att du menar att du inte köpt husvagnen av en näringsidkare och därför regleras köpet av ert avtal och köplagen.Angående ARN så prövar de tvister mellan konsumenter och näringsidkare och du kan således inte vända dig till dem angående köpet av husvagnen. Att ansöka om stämning vid tingsrätt med ett anspråk på 9000 kr kostar 900 kr i stämningsavgift. Behöver du juridiskt ombud kostar det utöver. Förlorande part får betala motpartens rättegångskostnader.

Envarsgripande av orningsman

2016-05-04 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Hej,Jag undrar lite grann om det här med Envarsgripande mot ordningsmakten. RB 24:7 tar inte hänsyn till vilken person som utför ett brott utan konstaterar bara att envar har rätt att gripa en person som utför ett brott varpå fängelse finns på straffskalan. Ordningsvakter arbetar efter lagar som exempelvis ger ansvarsfrihet vid användandet av våld samt omhändertagande enligt LOB. Ordningsvakten har även rätten att avlägsna en person från stället.Om du som envar upplever ett oprovocerat omhändertagande, avvisning eller blivit utsatt för våld bör det i lagens mening bland annat klassas som Ofredande: "Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år". Envar borde därför, om denne vill, kunna gripa ordningsvakten för ofredande och därefter kunna bemöta det våld som den utsätts för. Envarsrätten har villfarelse som grund för ansvarsfrihet, personen trodde denne såg ett brott utföras. Envar kan inte förväntas ha koll på (eller lägga värderingar i om denne använder sitt lagstöd korrekt) vilka lagar ordningsvakter använder sig av och kan därmed bara utföra ett gripande utifrån dennes kunskap om vad som är ett brott varpå fängelse finns på straffskalan. Detta scenario är väl knappast vanligt men ur en ren rättslig aspekt, är jag ute och cyklar eller finns det belägg för det jag säger?
Martin Persson Thurén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger finns det en lagstadgad rätt för envar att gripa en person som har begått ett brott där fängelse kan följa, om detta kan ske på bar gärning eller på flyende fot (24 kap. 7 § 2 st. rättegångsbalken). För att envar ska ha rätt att gripa en ordningsvakt krävs det således att denne gör sig skyldig till ett brott med fängelse i straffskalan. Eftersom ordningsvakter lyder under Polismyndigheten och har vissa befogenheter att använda våld vid tjänstgöring kan det vara svårare att avgöra när en ordningsman begår ett brott.Enligt 8 § lagen om ordningsvakter får en ordningsvakt för att verkställa en åtgärd inte använda strängare medel än förhållandena kräver. Han bör i första hand söka vinna rättelse genom upplysningar och uppmaningar. När en ordningsvakt ingriper skall han se till att åtgärden inte väcker onödig uppmärksamhet eller orsakar större olägenhet än som är oundviklig med hänsyn till dess syfte. Bryter en ordningsman mot dessa bestämmelser kan det bli fråga om tjänstefel.Tjänstefel innebär innebär att då någon uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet åsidosätter vad som gäller för uppgiften skall dömas för tjänstefel till böter eller fängelse i högst två år (20 kap 1 § brottsbalken). Detta innebär således att för tjänstefel finns det fängelse i straffskalan. Läser man vidare i paragrafen finner man det undantag som gäller för vissa tjänstemän. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall inte dömas till ansvar.Skulle en enskild gripa en ordningsman, och det visar sig att denne ej gjort sig skyldig till något brott där fängelse kan följa riskerar denne enskilde att fällas för brott själv. Beroende på vilket våld som använts vid gripandet kan det här bli fråga om ofredande, misshandel eller våld mot tjänsteman.Med tanke på ordningsvakternas befogenheter att använda våld vid tjänstgöring, deras relativt omfattande utbildning, de konsekvenser som kan följa och det faktum att de lyder under Polismyndigheten skulle jag avråda från att försöka genomföra ett envarsgripande av en ordningsvakt i tjänst. Anser man att en ordningsvakt har använt mer våld än som krävts uppmanar jag till att anmäla ordningsvakten.

Jävig nämndeman?

2016-05-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Min son blev utsatt för ett överfall. Han är politiker, bland nämdemännen i tingsrätten satt en politiker från ett annat parti men de två sitter i samma utskott. Är detta inte en jävsituation? Om en rättegång måste göras om pga av jäv måste målsägande vittna/delta igen? Tacksam för svar. Vänligen AR
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Aktuella regler hittar vi i Rättegångsbalken (RB).JävJäv för domare regleras i RB 4:13 och är också tillämplig för nämndemän. I nämnda regel uppräknas tio punkter som kan grunda jäv. Den enda punkt som kan vara aktuell i det fall du beskriver är generalklausulen i punkt 10. Där sägs att ”om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet”. I det fall du beskriver kan det sägas att det föreligger en särskild omständighet. Men det är emellertid inte tillräckligt att din son och nämndemannen sitter i samma utskott för att jäv ska anses föreligga. Att enbart sitta i samma utskott kan inte anses som att din son och nämndemannen är tillräckligt nära knutna till varandra för att rubba förtroendet till nämndemannens opartiskhet.Delta igenRättegångsbalken utgår från att parterna kan höras i bevissyfte. Skulle det gå så illa att en rättegång måste göras om på grund av jäv, kan målsäganden bli tvungen att delta ytterligare en gång om det så behövs. Om målsäganden ska höras i bevissyfte kommer han eller hon att kallas till huvudförhandlingen på åklagarens begäran. Målsäganden ska vidare kallas om han eller hon intar partsställning genom att biträda åklagarens ansvarstalan eller för egen skadeståndstalan, se RB 20:14 p.4, 11:5, 45:15 1st, 46:14.Avslutningsvis så torde inte din son behöva oroa sig för att behöva delta i en ny huvudförhandling. Nämndemannen kan knappast anses jävig i den situation du beskriver.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Stämningsansökan - vilken tingsrätt?

2016-05-09 i Domstol
FRÅGA |Är boende i Stockholm och vill stämma person boende i Malmö, vilken tingsrätt ska man skicka in stämningen till?
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Rättegångsbalken 10 kap 1§ sägs att laga domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i den ort , där svaranden har sin hemvist. Du ska således, som huvudregel, skicka din stämningsansökan till Malmö tingsrätt. Observera att det finns diverse undantag för vissa typer av situationer, se Rättegångsbalken 10 kap. Exempelvis om tvisten rör fast egendom, ska stämningsansökan skickas till tingsrätten i den domsaga där fastigheten ligger.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Är domstolen bunden av det brott åklagaren gjort gällande ansvar för?

2016-05-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |I ett uppmärksammat fall i Vallåkra sköt en 67 årig man ihjäl två unga män som beväpnade försökte göra intrång i hans hem har det nu lämnats in en stämningsansökan i vilken endast mord är nämnd som åtalspunkt och inte något alternativt brott så som dråp eller vållande till annans död. Min fråga är om domstolen trots det inte finns med i stämningsansökan kan fälla mannen för dråp i det fall att man anser att omständigheterna är tillräckligt förmildrande för att det ej ska bedömas som mord, men fortfarande finner att han passerat nödvärnsrätten och att han med uppsåt dödat ynglingarna. Kan han helt enkelt dömas för annat (mildare) brott än han åtalas för?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 30 kap. 3 § rättegångsbalken är rätten bunden av den gärningsbeskrivning dvs det händelseförlopp som åklagaren påstår ha inträffat men inte av den rättsliga beteckning eller tillämpliga lagrum som åklagaren åberopat. Detta innebär att domstolen skulle kunna döma till ansvar för dråp trots att åklagaren har yrkat ansvar för mord så länge omständigheterna i gärningsbeskrivningen täcker brottet dråp, vilket inte borde vara något problem då dråp precis som mord innebär att någon berövat annan livet. Frågan om domstolen skulle kunna döma till vållande till annans död när åklagaren endast gjort gällande ansvar för mord är lite klurigare. I praxis så har HD sagt att det inte går att ge något generellt svar på om det går att döma för oaktsamhetsbrott (vållande till annans död) när åklagaren endast åberopat ansvar får ett uppsåtligt brott (mord) utan det beror på hur åklagaren har utformat gärningsbeskrivningen i det enskilda fallet. Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Domsrätt i ett mål om skadestånd där svaranden har hemvist i tredjeland

2016-05-03 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har en dotter som studerar i USA. Hon träffade en kille som hon tyckte om och gifte sig med honom för 1 månad sedan. Nu blev hon sjuk, antagligen könsherpes. Kan hon stämma honom? I USA godtar de inte det men kan hon stämma honom i Sverige eftersom hon är svensk medborgare?
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår det frågor du om din dotter kan väcka talan (i vardagligt tal ”stämma”) mot hennes kille i svensk domstol, vilket är en fråga om s.k. domsrätt. Domsrätt är vad man kallar frågan om svenska domstolar kan ta upp en internationell tvist. En annan fråga är om amerikansk eller svensk lag ska gälla för tvisten.Som jag förstår det har din dotters man ingen koppling till Sverige förutom att han är gift med en svensk medborgare. Den talan som din dotter eventuellt skulle kunna föra mot hennes man är en talan om att han ska ge henne skadestånd.DomsrättI vanliga fall regleras då din situation av EU:s s.k. Bryssel I-förordning från 2012, men eftersom din dotter kommer att behöva väcka talan mot någon som bor i USA gäller de svenska reglerna istället (artikel 6 i 2012 års Bryssel I-förordning). I Sverige bestäms domsrätt genom att 10 kap. rättegångsbalken (1942:740) (hädanefter förkortad RB) tillämpas ”analogt”, vilket innebär att reglerna tillämpas trots att de egentligen inte är tillämpliga.I ditt fall finns två relevanta regler i 10 kap. RB. Den ena är 10 kap. 1 § RB. Översatt till frågan om domsrätt innebär den att svensk domstol har domsrätt om den som din dotter väcker talan mot har hemvist här. Den andra är 10 kap. 8 § RB. Översatt till frågan om domsrätt innebär den att svensk domstol har domsrätt om din dotter åsamkades en skada här, eller om skadehandlingen utfördes här.Som du ser kan din dotter kan inte väcka talan här med stöd av 10 kap. 1 § RB analogt. Hennes man har inte hemvist här. Din dotter kan heller inte väcka talan här med stöd av 10 kap. 8 § RB analogt. Som jag förstår det från din frågan har nämligen både den eventuella skadan och handlingen som orsakade skadan skett i USA. Det kommer då inte vara möjligt för svensk domstol att ta upp din dotters talan.SammanfattningDin dotter kan inte väcka en talan om skadestånd här i Sverige. Att hon är svensk medborgare spelar ingen roll.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du mer hjälp med domsrätt är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Polisförhör

2016-04-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! För inte så länge sen blev jag intagen på förhör hos polisen där jag fick besvara en del frågor. Förhöret pågick dock i flera timmar... Jag undrar därför om polisen verkligen har rätt att hålla kvar mig så länge i samband med ett förhör och vad är meningen med detta egentligen?
Homan Gerami |Hej! Tack för att ni vänder er till Lawline! När polisen genom en anmälan eller spaning fått anledning att misstänka brott finns det naturligen ett behov att förhöra personer som har gjort intressanta iakttagelser eller i övrigt förfogar över information som kan gagna polisutredningen. Förhöret ska i regel pågå i högst sex timmar, men kan såvida synnerlig vikt föreligger förlängas till tolv timmar. Vänligen,