Hur stämmer jag kommunen?

2016-12-30 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur går Jag tillväga för stämma en kommun??
Sanna Wetterin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Vad som gäller för digFör att stämma kommunen måste du fylla i en stämningsansökan. Du och eventuellt ombud ska skriva under, och eventuella bilagor ska bifogas. Sedan ska stämningsansökan skickas in till den tingsrätt vars upptagningsområde omfattar den ort där kommunen finns. Läs mer här: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/. Hoppas att det var svar på din fråga! Vänliga hälsningar

Överklaga nedläggning av förundersökning

2016-12-29 i Förundersökning
FRÅGA |Hur överklagas en nedlagd förundersökning?
Emma Persson |Hej! Tack för att du ställer din fråga till Lawline.I förvaltningslagen (1986:223) (FL), se här, 22 § framgår det att en åklagares eller polis beslut att lägga ned en förundersökning inte kan överklagas. En omprövning av beslutet kan emellertid ske, vilket innebär att en åklagares beslut kan omprövas av samma åklagare, eller en åklagare på samma nivå om det framkommit nya omständigheter. Till exempel kanske ett nytt vittne har trätt fram, eller ny bevisning hittats.Beslutet kan även överprövas av en högre åklagare, det vill säga en överåklagare. Det kan leda till att beslutet ändras.Hoppas detta gav svar på din fråga!Vänligen

Vad gör jag om överklagandetiden gått ut?

2016-12-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |jag har blivit oskyldigt dömd i hovrätten, domen har vunnit laga kraft då jag misstagit sista datumet för överklagan, jag vart nekad försvarare så har inte fått någon hjälp med det heller.jag vill nu endå försöka på det prövat hur ska jag gå till väga?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Om du har ett legitimt skäl till varför du misstagit dig om tiden för överklagande kan du ansöka hos Högsta domstolen om återställande av försutten tid. Denna ansökan ska skickas in till Högsta domstolen inom tre veckor från det att ditt legitima skäl att inte skicka in i tid upphörde eller absolut senast inom ett år från det att tiden för överklagan gick ut, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 58:12 2 st. I lagtext benämns dessa legitima skäl som ”laga förfall”. Laga förfall att inte skicka in en överklagan i tid kan t.ex. vara att du hindrats p.g.a. sjukdom eller en omständighet du inte kunnat förutse, se RB 32:8. Det är du som har bevisbördan för att du haft laga förfall. Att enbart ha läst fel eller glömt när ansökan skulle vara inne anses inte vara laga förfall. För att med framgång kunna hävda sjukdom som laga förfall krävs läkarintyg. Ansökan ska vara skriftlig. I ansökan måste du uppge vilken dom ansökan avser, varför du ansöker, varför din ansökan ska beviljas och de bevis du vill åberopa samt vad du vill styrka med varje bevis. Åberopar du skriftliga bevis ska dessa bifogas i original eller styrkt avskrift och ansökan måste vara undertecknad av dig eller ditt ombud, se RB 58:5. Vill du att rätten även ska pröva om beslutet att neka dig försvarare var riktigt ska du även ange detta i ansökan. Om ansökan beviljas innebär återställande av försutten tid att Högsta domstolen ger dig chansen att än en gång överklaga hovrättens dom. Du har nu, liksom förut fyra veckor på dig att skicka in en ansökan till hovrätten om överklagande, se RB 58:11 och RB 55:1. I andra hand kan du ansöka om resning. Eftersom du skriver att du blivit nekad försvarare utgår jag från att domen mot dig är i ett brottsmål. Resningsansökan ska liksom en ansökan om återställande av försutten tid vara skriftlig, innehålla alla de uppgifter som anges i RB 58:5 och skickas in till Högsta domstolen. Även här bör du uppge om du vill att rätten ska pröva om beslutet att neka dig försvarare varit riktigt eller inte. Resningsansökningar avvisas för det mesta och målet tas enbart upp i specifika undantagsfall. Kriterierna för att en resningsansökan ska tas upp till prövning när en dömd person i brottsmål önskar frikännande eller lindrigare påföljd finns i RB 58:2. Om resningsansökan avslås kan du komma att bli ersättningsskyldig för de kostnader som staten fått lägga ut för att kunna besluta om din ansökan borde beviljas eller inte, se RB 58:8. Beviljas resning för omprövning av ditt ansvar i brottsmålet, beviljas resning automatiskt för rättens beslut att neka dig offentlig försvarare, se RB 58:9-10. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Kommunikation och delgivning av skriftligt svaromål i vårdnadsmål

2016-12-24 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |I en stämning ang vårdnad har motparten fått ta del av mitt yrkande och ska svara på den till Tingsrätten.Kommer jag som kärande att få ta del av den svarandes skriftliga svaromål innan den muntliga förberedelsen?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om tingsrätten kommer att besluta att skicka över svaromålet till dig – och verkställa beslutet genom att faktiskt skicka över svaromålet till dig – innan det muntliga sammanträde som tingsrätten redan har beslutat att hålla.Ska svaromålet kommuniceras?I regel ska svaromålet kommuniceras till käranden efter att rätten har kontrollerat att det uppfyller kraven för ett svaromål. Detta framgår inte uttryckligen av rättegångsbalken (1942:740) (förkortad RB), men följer sannolikt sett av att tingsrätten ska se till att målet blir utrett av parterna (se 42 kap. 8 § RB) och av att rätten kan förordna om skriftväxling mellan parterna (42 kap. 9 § RB).När ska svaromålet kommuniceras?Det är tingsrätten som bestämmer när svaromålet ska kommuniceras till dig. Eftersom svaromålet avgavs skriftligen bör det dock kommuniceras före den muntliga förberedelsen. Alternativet till ett skriftligt svaromål är nämligen att det avges muntligt vid ett sammanträde (42 kap. 9 § andra stycket RB). En av funktionerna med att ha ett skriftligt svaromål är att det låter käranden få reda på svarandens ståndpunkter före ett muntligt sammanträde, vilket i sin tur gör det enklare att utreda målet vid sammanträdet.Kommer du att få ta del av svaromålet i sig?För att du ska kunna beakta svaromålet inför den muntliga förberedelsen måste du så klart veta vad det innehåller. Det finns dock inget ovillkorligt krav om att svaromålet alltid ska delges käranden. Med det sagt torde 33 kap. 2 § RB ofta leda till att svaromålet ska delges käranden. Delgivning innebär i ditt fall att svaromålet på ett visst särskilt föreskrivet sätt tillställs dig (käranden). Vill du läsa mer rekommenderar jag 33 kap. RB och delgivningslagen (2010:1932).SammanfattningDu kommer med all sannolikhet att få ta del av svaromålet innan den muntliga förberedelsen. Det är dock i slutändan upp till tingsrätten att fatta och verkställa beslutet.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med kommunikation och delgivning av handlingar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Dra tillbaka anmälan om misshandel

2016-12-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |hej !kan jag ta tillbaka en anmälan om misshandel där jag är målsägande ? Polisen har bildbevis och sådär men jag är så psykiskt utmattad att jag inte orkar att genomföra allt som tillkommer med rättegångar och förhör. Vill verkligen dra mig ur detta. finns det någon chans ?Tack på förhand ! Med vänlig hälsning,Sophia
Josefin Wahrolén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En liknande fråga har blivit besvarad tidigare av en kollega på Lawline, jag bifogar därför hennes svar här samt en länk till hennes svar. Det går inte att dra tillbaka en polisanmälan när den är gjord, detta beror på att polisen är skyldig att utreda all misstanke om brott. Eftersom misshandel är ett brott som hör under allmänt åtal så är upp till åklagaren att besluta om åtal ska väckas eller inte (rättegångsbalken 45 kap. 1 §, se här). Åklagaren kommer att väcka åtal om tillräckliga skäl, bevis osv finns för det. Du kan dock ta kontakt med polisen på exempelvis telefon om du vill ändra eller lägga till något i din polisanmälan, men den kan inte dras tillbaka och den kan inte ändras till att gälla en annan händelse. Du kan även meddela att du inte vill medverka i en eventuell utredning.Det är inte alltid en polisanmäld händelse leder till åtal eftersom åklagaren kan besluta att åtal inte ska väckas eller att polisen anser att det är uppenbart att brottet inte kan utredas, och att en förundersökning därför inte kan startas eller att den måste läggas ned.Svaret finns även här.Hoppas att du fått svar på din fråga, om inte är du välkommen att återkomma. Mvh

Åklagare tar in vittne utan målsägandens vetskap

2016-12-28 i Vittna
FRÅGA |Får en åklagare ta in vittnen utan målsägarens vetskap, som målsägande aldrig skulle godkänna?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för din fråga!Bestämmelser om rättegångar finns i rättegångsbalken (RB). I en brottmålsrättegång för åklagaren talan för det allmännas, d.v.s. statens, räkning. Åklagarens uppgift är bl.a. att leda förundersökningar och väcka åtal mot en misstänkt gärningsman då det föreligger tillräckligt hög grad av misstanke mot personen. Åklagaren har således en mycket viktig roll i lagföringen av brott. Eftersom åklagaren har en plikt att "ta sig an" och föra talan då ett brott som hör under allmänt åtal (vilket nästan alla brott gör) har begåtts (se 20 kap. 6 § RB), kan inte målsäganden bestämma att åklagaren exempelvis inte får ta in ett visst vittne. Åklagaren är skyldig att ta in de vittnen som denne bedömer vara relevanta och kanske avgörande för målets utgång. Det står ingenstans i RB att målsäganden måste godkänna de vittnen som åklagaren väljer att ta in. Med andra ord är åklagaren inte "beroende" av målsägandens samtycke vid brottsmålsrättegångar för brott som hör under allmänt åtal. Målsäganden är vanligtvis inte part i dessa förhandlingar.Hoppas att detta gav svar på din fråga!Vänligen,

Hur får man en offentlig försvarare?

2016-12-25 i Rättshjälp
FRÅGA |Hur ska man göra en ansökan om offentlig försvarare om man är misstänkt för brottet ofredande❓Finns särskild blankett❓Skall man redan i ansökan ange att man pga av allvarlig ohälsa inte kan sköta sitt eget försvar❓Krävs läkarintyg för detta❓Får man inte offentlig försvarare redan under förhören när man är delgiven misstanke om brott❓
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Den som hörs som skäligen misstänkt ska bli underrättad om sin rätt till offentlig försvarare, se 12 § förundersökningskungörelsen (1947:948). Från det att personen blivit delgiven skälig misstanke för brott kan denne när som helst vända sig till antingen förundersökningsledaren (oftast en åklagare men kan även vara en polis) eller till tingsrätten där målet är uppe för avgörande, om åtal väckts, för att begära en offentlig försvarare, se rättegångsbalken (1942:740) (RB) 21:4 2 st. Förundersökningsledaren har en skyldighet att vidarebefordra begäran till tingsrätten som fattar beslut om en offentlig försvarare ska utses eller inte, se RB 23:5. Den som är skäligen misstänkt behöver inte fylla i någon blankett utan begäran är formlös. Det räcker med att denne muntligen framställer sig begäran. I RB 21:3a 1 st. anges huvudförutsättningarna för att rätten ska bevilja en begäran om offentlig försvarare. Om den misstänkte är anhållen eller häktad ska en offentlig försvarare utses. En offentlig försvarare ska också utses om brottet personen är misstänkt för har en straffskala där lägsta straffet är fängelse sex månader. Ofredande har en straffskala som börjar på böter, det är alltså inte säkert att rätten skulle bevilja en begäran om inte andra omständigheter talar för att en offentlig försvarare ska utses. Andra omständigheter som talar för att en offentlig försvarare ska utses kan vara utredningens karaktär, om brottet troligtvis kommer leda till fängelsestraff trots att böter finns med i straffskalan eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga förhållanden eller till vad målet rör, se RB 21:3a 2 st. Är någon av dessa omständigheter uppfyllda har åklagaren en skyldighet att göra en begäran hos rätten om att en offentlig försvarare ska utses till den misstänkte, även om den misstänkte själv inte begärt en offentlig försvarare. Ibland kan den misstänktes behov tillgodoses tillräckligt genom att denne ges möjlighet till rådgivning enligt 4-5 §§ rättshjälpslagen (1996:1619).Förundersökningen måste ha kommit så långt att den misstänkte blivit underrättad om skälig misstanke för brott för att det ska bli aktuellt att utse en offentlig försvarare. Anser åklagaren att något av förhållandena i RB 21:3 a 2 st. är uppfyllda kommer denne göra en framställning hos tingsrätten om att en offentlig försvarare ska utses även utan den misstänktes begäran, då får man en offentlig försvarare redan under förhören. Annars krävs som sagt att den misstänkte själv framställer en begäran hos åklagaren. Begäran har inga formkrav och den misstänkte kan som argument framföra sin allvarliga ohälsa som ett personligt förhållande som påkallar att begäran godkänns. Dock är detta inget krav och något läkarintyg krävs inte men det stärker såklart trovärdigheten. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till! Med vänlig hälsning,

Frågor om brottmål

2016-12-22 i Domstol
FRÅGA |Är hovrätten sista instans i brottmål, går den att överklaga så att den ej vinner laga kraft, vilket datum gäller vid exempelvis hovrättens faställande av tingsrättens dom hur länge kan man teoretiskt sett förhala ett brottsmål eventuell dom.
William Sandell |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!I Sverige är Högsta domstolen sista instans i brottmål. För att ett mål ska tas upp till Högsta domstolen krävs prövningstillstånd. För att ett sådant tillstånd ska beviljas ska målet som huvudregel ha ett prejudicerande värde (det vill säga vara till ledning hur liknande fall ska bedömas). Med vänlig hälsning, William Sandell