Genkäromål kan yrkas direkt i svaromålet vid familjerättsliga mål

2017-07-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om min ex sambo stämmer mig på umgänget av våra barn (han vill ha växelvis och jag vill att han har varannan helg utifrån barnens bästa), behöver jag också lägga in om stämning då jag vill ha ensam vårdnad och begränsat umgänge helst med kontaktperson närvarande. Eller kan jag avvakta hans stämning? Alltså behöver båda parter stämma varandra om vi har olika önskemål eller räcker det med att den ena parten stämmer och sedan är processen i gång.
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga. Regler angående processen i domstol vid civilprocess återfinns i rättegångsbalken, RB. I familjerättsliga mål finns även bestämmelser om processen i föräldrabalken, FB (6 kap 17 § FB).Huvudregeln enligt 13 kap. 4 § RB är att talan väcks genom stämning, OM inget annat är stadgat. I familjerättsliga mål finns det ett undantag som tillåter svarande att framföra egna yrkanden om boende och umgänge i svaromålet (om du vill veta vad som ska ingå i svaromålet se42 kap 7 § 1 st. RB). Alltså istället för att du ska behöva väcka ett genkäromål (talan som svaranden i ett mål väcker mot den som är kärande och där båda målen kan handläggas gemensamt) så kan du direkt i svaromålet framföra ditt yrkande (jfr. RH 2004:69).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan man häktas efter man frigivits från fängelse?

2017-07-06 i Gripande, häktning, anhållande
FRÅGA |Om man sitter i fängelse för något och sedan blir polisanmäld på anstalten för något nytt och sen muckar, har åklagare rätt att häkta den personen efter att hen varit ute 2 veckor i friheten?
Hanna Lindsten |Hej och tack för din fråga!Att man frigivits från fängelse utgör inget hinder mot att man kort därefter häktas för ett brott som man misstänks ha begått under fängelsetiden. De regler som gäller för häktning måste dock vara uppfyllda. En misstänkt person kan häktas om personen är skäligen misstänkt och det finns en risk för att personen ska rymma, försvåra utredningen eller fortsätter sin brottsliga verksamhet, 24 kap. 1 § Rättegångsbalken. Vidare ska brottet ha minst ett års fängelse i straffskalan (vilket innefattar de flesta våldsbrott, stöld m.m.). Om brottet kan ge minst 2 års fängelse är huvudregeln att häktning ska ske.Med vänlig hälsning

Preklusionsföreläggande och handlingar som rör sakframställan

2017-07-03 i Domstol
FRÅGA |Hej,Jag förlorade ett tvistemål om patent i tingsrätten där jag företrädde mig själv. Inför förhandlingen fick parterna förbud mot att inom 30 dagar innan förhandlingen skulle starta inge bevisning. Under förhandlingens andra dag ombads motparten att inkomma med handlingar som gällde dennes sakframställan under första dagen. Det kändes konstigt och jag tittade frågande på ordföranden men yttrade ingen protest. Jag har begärt och fått de handlingar som motparten skickat in vid förhandlingens slut. De är omfattande och daterade på förhandlingens tredje dag. Uppgifter i handlingarna finns också i domen.Är rättens förfarande tillåtet? För mig känns det som ett rättegångsfel?Tacksam för svar och med vänlig hälsning/Svaranden i målet
Emil Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga är om domstolen kan be parterna inkomma med nya handlingar under huvudförhandlingen. För att besvara frågan kommer jag att fastställa gällande rätt och ge förslag på en lösning.Gällande rättDet du beskriver är ett s.k. preklusionföreläggande enligt 42 kap. 15 § rättegångsbalken (RB) eller enligt 42 kap. 15 a § RB. Förläggandet enligt 42 kap. 15 § innebär att parten måste, inom en viss given tid, ange slutgiltiga grunder och bevisning för sin sak, utan möjligheter att ändra dessa senare (med vissa undantag):”Är saken sådan att förlikning därom är tillåten, får en part föreläggas att slutligt bestämma sin talan och uppge de bevis han åberopar, om det är påkallat med hänsyn till hur parten utfört sin talan tidigare under målets handläggning. Efter det att tiden för sådant yttrande har gått ut, får parten inte åberopa någon ny omständighet eller något nytt bevis, om han inte gör sannolikt att han har haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att åberopa omständigheten eller beviset tidigare.”Skäl för preklusionsföreläggande enligt denna paragraf är att en part söker fördröja ett avgörande i målet utan godtagbar anledning eller att en part inte driver processen på ett tillbörligt sätt. Föreläggandet får ges den omfattning som är behövlig och lämplig i det enskilda fallet. Det finns som nämnts också en möjlighet att utfärda preklusionsföreläggande enligt 42 kap. 15 a § RB:”I mål där förlikning om saken är tillåten får tingsrätten meddela parterna att förberedelsen vid en viss senare tidpunkt skall anses vara avslutad. I sådant fall får efter den tidpunkten en part åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis endast om1. parten gör sannolikt att han har haft en giltig ursäkt att inte åberopa omständigheten eller beviset tidigare eller2. målets prövning inte fördröjs i någon väsentlig mån, om åberopandet tillåts.I meddelandet skall parterna upplysas om den verkan som meddelandet har.”Tingsrätten har att från fall till fall bedöma om ett meddelande av detta slag behövs. Ofta kan det vara lämpligt att i god tid inför en huvudförhandling till parterna sända ett meddelande enligt paragrafen. Risken för att en huvudförhandling ska behöva ställas in av det skälet att en part i ett sent stadium åberopar ny bevisning eller nya omständigheter minskar då väsentligt.Det finns därmed en möjlighet för domstolen att förelägga båda parter att inkomma med bevisning senast 30 dagar före förhandlingen enligt någon av paragraferna. Om det är så att ett nytt viktigt bevis åberopas kan huvudförhandling vanligtvis inställas och utsättas till annan dag enligt 43 kap. 2 § men det är väldigt sällsynt om det är så att rätten tidigare enligt 42 kap. 15 a § meddelat parterna att förberedelsen avslutats vid viss tidpunkt. Detta är vad som borde skett om motpart smög in ny bevisning.Du skriver att motparten ombads inkomma med handlingar som rörde sakframställan. Jag får då anta att dessa inte var bevis som skulle tagits upp under bevisupptagningen. Det vill säga i sakframställan tas bara handlingar med ostridigt innehåll upp, som alltså inte utgör bevisning. Där kan domstolen förelägga motpart att inkomma med dessa handlingar men de ska då inte ha något egentligt bevisvärde när domstolen skriver dom. I annat fall är det fråga om nya bevis som du ska ha en möjlighet att bemöta.Vad var det för typ av uppgifter och hur användes de i domslutet? LösningDet är tillåtet att ge parterna ett sådant förbud du beskriver och det kan vara tillåtet att be om komplettering till det som sägs i sakframställan men det ska då vara handlingar som innehåller ostridiga uppgifter dvs uppgifter som du inte bestrider.Jag nås på emil.blomqvist@lawline.se för uppföljande frågor.Med vänlig hälsning,

Gäller Ne bis in idem vid friande domar?

2017-06-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Fråga runt att inte kunna bli straffad två gånger för samma brott, dvs principen ne bis in idem.Principen skyddar en person så att denne inte kan straffas två gånger när domen vunnit laga kraft men om en person istället blir frikänd i högsta instans för ett brott men det visar sig att personen ifråga faktiskt var skyldig, tex att han/hon uppger det. Gäller ne bis in idem fortfarande? För alla brott? I Nederländerna kan en frikänd person nämligen inte bli dömd igen även om det finns nya bevis det anses att domstolen "haft sin chans". Nyfiken på om detta även gäller i Sverige.
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Innebörden av ne bis in idem: Mycket riktigt handlar ne bis in idem om att samma sak inte kan tas upp två gånger och mer exakt är det att en dom som har vunnit laga kraft inte kan prövas igen, alltså ett förbud mot dubbelbestraffning. Vill man pröva en sak som redan har avgjorts är detta ett rättegångshinder och domstolen ska inte pröva saken med hänvisning till att det föreligger negativ rättskraft vilket.Om regeln gäller vid ett frikännande: Regeln om ne bis in idem gäller både på fällande och frikännande domar. Man har detta som en huvudregel för att en person ska kunna lita på en dom som vinner laga kraft och man ska kunna rätta sig efter det. Jag förutsätter i din fråga att det rör sig om en dom som har vunnit laga kraft, alltså en dom som kan verkställas. Det enda sättet att få en ny prövning är i så fall genom resningsreglerna som är regler inom juridiken som enbart ska tillämpas i särskilda fall där det till exempel framkommit ny bevisning eller liknande. Men huvudregeln är att även en frikännande dom faller inom ne bis in idem och alltså inte kan prövas en gång till. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga!

Förhandlingsoffentlighet vid förlikningsförhandling?

2017-07-07 i Domstol
FRÅGA |Hej! Väldigt bra hemsida och jag har fått många bra svar. Nu till min fråga, min sambo kommer bli kallad till en förhandling, för att försöka göra förlikning mellan han och svara de. Får jag som utestående person medverka vid denna förhandling som vid en öppen rättegång? Med tanke att förhandlingen är öppen, inte stängd.
Carla Zachariasson |Hej! Vad kul att höra att du uppskattar Lawline! Offentlighet som huvudregel vid förhandling inför domstolI enlighet med offentlighetsprincipen är förhandlingar inför domstol offentliga, vilket innebär att vem som helst har rätt att att närvara vid förhandling (se regeringsformen 2 kap 11 §.) Undantag får endast ske genom lag, vilket görs bland annat genom offentlighets- och sekretesslagen. Förekommer uppgifter som skyddas genom sekretess vid en förhandling kan förhandlingen i den del uppgifterna behandlas hållas inom stängda dörrar. Sekretessbestämmelserna skyddar allmänna och enskilda intressen som anses väga tyngre än intresset av offentlighet.Skilejförfaranden är inte offentligaTill skillnad från förhandling inför domstol så är så kallade skiljeförfaranden inte offentliga. Detta beror på att tvisten ställs inför en medlare, som inte är att se dom en domstol och därigenom slås offentlighetsprincipen ut. Det är också därför som många väljer skiljeförfarande framför en vanlig förhandling (se SOU 2007:026 s 203 Alternativ tvistlösning)Svaret är alltså att du har rätt att närvara vid förhandlingen så länge det inte föreligger sekretess och så länge det inte rör sig om ett skiljeförfarande.Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Är en civilrättslig dom en offentlig handling?

2017-07-05 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar om ett fall som varit uppe i civilrätt är offentlig handling? Alltså om jag har rätt att få informationen/domen som kom upp i den civilrättsliga processen. Hälsningar Jenny
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Alla svenska medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar, därtill räknas domar från allmänna domstolar om dessa inte är belagda med sekretess. Beroende på storleken på domen så kan det förekomma en avgift, men domar under 10 sidor är gratis att begära ut från allmän domstol. Se länken nedan för var och hur du ska gå tillväga: http://www.domstol.se/Ladda-ner--bestall/Domar-beslut-och-handlingar/Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Rättegångskostnader innan dom vunnit laga kraft

2017-07-02 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej, har blivit indragen i en rättsprocess där min fd sambo hävdar att han är dold samägare till min fastighet, trots att han inte gjorde det anspråket när vi separerade utan först 3 år senare.Tingsrätten gav honom rätt men anser att det finns flera felaktigheter och brister i domen så har skickat in överklagan, så hoppas på att bli beviljad prövningstillstånd.Har dock ändå redan fått räkningen från motpartens advokat. Har fått veta att jag inte är skyldig att betala den innan domen vunnit laga kraft, stämmer det?
Carl William Ahlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Det är korrekt att du inte måste betala rättegångskostnaderna förrän domen vunnit laga kraft. En dom måste som utgångspunkt ha vunnit laga kraft för att kunna utgöra en exekutionstitel. Vad som är en exekutionstitel kan utläsas ur 3 kap. 3 § Utsökningsbalken. Exekutionstitelns innebörd är att man kan ansöka om verkställighet hos kronofogden med en exekutionstitel som underlag. Din motpart kan alltså inte ansöka om verkställighet hos kronofogden om inte domen vunnit laga kraft. Du kan bestrida betalningsansvar tills dess Hovrätten tagit ställning i målet genom dom eller beslut. Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Ersättning för inställelsekostnader

2017-06-29 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Jag blev helt friad i en rättegång gällande misshandel. Men vid dom två första rättegångstillfällena uteblev dom som anmälde oss för vi var två åtalade och den tredje gången blev den andre som var åtalad sjuk och inte kom. Så den fjärde gången blev de av och vi friades helt. Har jag rätt till ersättning då för körning och förlorad arbetskostnad för dom fyra tillfällena? Mvh Johnas
Robert Green |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.De kostnader som omfattas när man frias från åtal är (31:2 RB): Kostnader för försvarare.Kostnader för rådgivning enligt rättshjälpslagen (se 4 och 5 §§ rättshjälpslagen)Kostnader för bevisningInställelsekostnader.Kostnad för resa är inställelsekostnader. Enligt 21:12 kan en tilltalad tillerkännas ersättning för resekostnader om det är skäligt med hänsyn till dina ekonomiska förhållanden. Dock kan den som frikänns få ersättning för resa oavsett ekonomiska förhållanden. Ersättning för förlorad arbetsförtjänst ersätts ej. Du kan läsa mer på domstolens hemsida där även blanketter finns att fylla i. Hoppas du fick svar på din fråga. Återkom vid eventuella funderingar.Vänligen,Robert