Vittnesmål - anhörig till part

2016-04-22 i Vittna
FRÅGA |Ligger i en allvarlig vårdnadstvist. Där pappan missbrukar och ej kan ta vuxet ansvar11 oroanmälningar finns varav en från hans egen syster.systern har stöttat mig att kämpa.resan har varit jobbig och kränkande. Nu ska vi upp i huvudförhandling. Systern låter lite tveksam då vi har fått hot från deras pappa. Kan jag trots det kalla henne att vittna då hon besitter mycket bevis?
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!VittnetI Sverige har vi som huvudregel vittnesplikt. Det innebär en allmän medborgerlig skyldighet att avlägga vittnesmål på en domstols begäran.Det finns dock vissa undantag från vittnesplikten. I Rättegångsbalken 36:3 sägs bland annat att den som är syskon till part, inte är skyldig att avlägga vittnesmål. Systern behöver alltså inte vittna mot sin bror om hon inte vill.Jag tycker ändock att du ska kalla henne som vittne. Hon har trots allt stöttat dig att kämpa och hon har själv gjort en orosanmälan. Om hon går med på att vittna, finns det ingenting som hindrar henne från att avlägga vittnesmål. En rekommendation är att du pratar med henne innan och förklarar hur viktig hennes medverkan kommer att vara för bevisningen.HotenJag tycker också att ni bör anmäla de hot som har riktats mot dig och systern. Att med hot försöka få någon att inte avlägga vittnesmål, är att betrakta som övergrepp i rättssak, se Brottsbalken 17:10. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga och jag önskar dig lycka till!Med vänlig hälsning,

Rättegångskostnad vid fällande dom

2016-04-15 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om man blivit föremål för allmänt åtal och blivit dömd, måste man då betala rättegångskostnaderna? Eller har man rätt/möjlighet att få rättegångskostnaderna och advokatkostnaderna betalda av 'samhället'?
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktuell lagstifning är Rättegångsbalken (RB).ErsättningsskyldighetenEftersom din fråga gäller allmänt åtal, där den tilltalade fälls för brottet, gäller bestämmelsen i RB 31 kap 1§. I första stycket sägs att den tilltalade, vid fällande dom, ska ersätta kostnader för:1) det som betalats av allmänna medel i ersättning till offentlig försvarare,2) kostnader för hämtning av den tilltalade till rätten samt,3) kostnader för blodprovstagning, blodundersökning, urinprovstagning och urinundersökning som avser den tilltalade och som har gjorts för utredning av brottet.Utöver dessa kostnader kan den tilltalade också bli skyldig att ersätta kostnader för målsägandebiträde, se RB 31:12 samt 8§ lag (1988:609) om målsägandebiträde. Även kostnad för särskild företrädare för barn, se RB 31:12 samt 12§ lag (1999:997) om särskild företrädare för barn. I RB 31 kap 1§ andra stycket kan du också se vissa kostnader som inte omfattas av ersättningsskyldigheten.Möjligheten att få en del av kostnaderna betalda av statenI RB 31 kap 1§ tredje stycket finns en begränsningsregel. Där framgår att den tilltalade inte är skyldig att återbetala mer av försvararkostnaden än vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Här blir alltså den tilltalades ekonomiska underlag avgörande för hur mycket han eller hon måste betala.Utöver detta finns det också en regel i RB 31 kap 1§ fjärde stycket där det sägs att ersättningsskyldigheten får sättas ned eller efterges helt. Vid denna bedömning tar rätten hänsyn till den tilltalades brottslighet och hans eller hennes personliga och ekonomiska förhållanden. Exempelvis bör en person som döms till ett längre frihetsberövande straff alltid befrias från ersättningsskyldighet. Även en tilltalad som döms till låga bötesbelopp, men där rättegångskostnaderna varit höga, bör åtminstone få en jämkning av ersättningsskyldigheten.Avslutningsvis finns också en begränsning i RB 31 kap 1§ femte stycket. Där sägs att om det belopp som den tilltalade skulle vara skyldig att ersätta understiger 250 kr, har den tilltalade ingen ersättningsskyldighet för rättegångskostnaderna. Bestämmelsen i RB 31 kap 2§ tredje stycket bör också uppmärksammas. Där kan en tilltalad som blivit dömd ha rätt till viss ersättning för tolkning av överläggning med försvararen samt kostnader som uppstått genom åklagarens fel eller försummelse.Sammanfattningsvis har den dömde, i de flesta fall, en skyldighet att betala en del av rättegångskostnaderna. Men ersättningsskyldigheten är begränsad genom bestämmelsen i 31 kap 1§ och den dömde har oftast en möjlighet att även få en del av dessa kostnader betalda. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Kan man åtala en brottsmisstänkt "privat"?

2016-04-08 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Om en person blir utsatt för en våldtäkt och domstol friar den åtalade trots att offret uppenbart är skadad av det sexuella övergreppet är det då möjligt att stämma den åtalade privat? Jag tänker att även om personen inte döms till fängelse för våldtäkt kanske det är rimligt att en domstol dömer ut en rejäl böter för oaktsamhet under den sexuella akten. Om t ex en tjej visar upp skador i underlivet som normalt uppstår efter våldtäkt är det inte då rimligt att mannen som orsakats dessa skador döms att betala skadestånd? I många fall erkänner ju mannen det sexuella umgänget men han hävdar att det var överens, men om den ena parten uppvisar skador efteråt så har ju mannen uppenbart varit oaktsam.
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor. Eftersom dina frågor rör delvis olika rättsområden och olika lagar bl.a. rättegångsbalken (RB), brottsbalken (BrB) och skadeståndslagen (SkL) blir det ur pedagogiskt synvinkel lättast att besvara frågorna separat.Rätt att åtalaAngående din första fråga om möjligheten att ”åtala privat” gäller följande. För att veta vem som har rätt att åtala någon för ett brott delas brotten upp i två olika åtalskategorier – dels brott som faller under s.k. ”allmänt åtal” och dels brott som faller under s.k. ”enskilt åtal”, I 20:3 RB framgår att under allmänt åtal hör alla brott som inte uttryckligen är undantaget därifrån. Våldtäkt, som regleras i 6:1 BrB, är inte uttryckligen undantaget från allmänt åtal och tillhör därför kategorin ”brott under allmänt åtal”. Det är endast åklagare från åklagarmyndigheten som har rätt att åtala personer som misstänks har begått brott under allmänt åtal, detta framgår av 20:2 RB. Endast om åklagaren väljer att inte åtala den brottsmisstänkte alls eller om åklagaren väljer att lägga ned åtalet, har målsägande (dvs. brottsoffret) rätt överta åtalet på egen hand, detta framgår av 20:8 st.1 RB och 20:9 st.2 RB. Målsäganden har också rätt att på egen hand överklaga en friande dom till Hovrätt och Högsta domstol om åklagaren väljer att inte göra det, se 20:8 st.2 RB. Eftersom du skriver att den brottsmisstänkte har friats av domstolen har alltså inte målsägande rätt att åtala personen igen på egen hand. Detta är ur rättssäkerhetssynvinkel en mycket viktig regel eftersom man inte skall behöva riskera att bli åtalad flera gånger för samma (påstådda) brott. Oaktsam våldtäktFrågan om gärningsmannen inte borde kunna dömas för oaktsamhet under den sexuella akten är högaktuell inom den juridiska debatten. Många jurister och politiker ställer sig bakom din åsikt att man även skall kunna bestraffa ”oaktsam våldtäkt”. Så som lagstiftningen ser ut i dagsläget finns dock inte den möjligheten utan våldtäkt är ett s.k. ”uppsåtsbrott” vilket betyder att åklagaren måste kunna bevisa att gärningsmannen hade ”uppsåt” (dvs. en medveten vilja) om att begå brottet för att domstolen skall kunna döma gärningsmannen för brottet, detta framgår av 6:1 BrB och 1:2 BrB. SkadeståndSom brottsoffer kan man ha rätt till skadestånd för skador som har uppkommit pga. brottet. I normalfallet begär åklagaren eller ett s.k. ”målsägandebiträde” skadestånd av gärningsmannen för sådana skador samtidigt som domstolen prövar om gärningsmannen har begått brottet eller inte. Man handlägger alltså två frågor i samma rättegång – dels frågan om den misstänkte har begått brottet och dels om gärningsmannen skall betala skadestånd till brottsoffret. Om skadeståndsfrågan redan har prövats kan man inte begära skadestånd för samma skador en gång till. På juridiskt språk säger man att ”domen har vunnit rättskraft”. Bakom detta resonemang ligger samma rättsäkerhetstänk som i åtalsfrågan - att man inte skall behöva genomgå rättegång gällande skadestånd för samma skador flera gånger. Om skadeståndsfrågan mot förmodan inte har blivit prövad i samband med rättegången om brottet kan ett brottsoffer kräva skadestånd av gärningsmannen i en separat skadeståndsprocess. En sådan process kallas ”tvistemål”. Man kan bli ersatt för skador som uppkommit genom att gärningsmannen har varit oaktsam, se 2:1 SkL. För sådana rättegångar gäller delvis separata regler och man riskerar även att få betala samtliga rättegångskostnader själv om man förlorar en sådan skadeståndsprocess. Ni kan även kontakta brottsoffermyndigheten och ansöka om brottsskadeersättning. I vissa fall kan man få ersättning för skador som uppkommit genom brott även om gärningsmannen har friats i en rättegång. Besök gärna brottsoffermyndighetens hemsida och läs mer. SammanfattningsvisEnligt huvudregeln är det endast åklagare som har rätt att åtala en person för brott. Endast i undantagsfall kan brottsoffret själv åtala en person för brott. Eftersom gärningsmanneni ditt fall har friats från brottet kan man i ditt fall inte åtala personen igen ”privat”. Om skadeståndsfrågan redan har prövats av domstolen kan man inte heller begära skadestånd för samma skador en gång till. Här däremot inte skadeståndsfrågan prövats av domstolen finns det inget hinder mot att begära skadestånd av gärningsmannen för de skador som har uppkommit pga. oaktsamhet under sexakten i en separat skadeståndsprocess. Du kan även kontakta brottsoffermyndigheten och undersöka möjligheten att få brottsskadeersättning. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till.

Övergrepp i rättssak

2016-04-05 i Vittna
FRÅGA |Hej!Min dotter, 20 år har varit vittne till ett brott, en oprovocerad misshandel. Hon såg det som hände, men har inte kontaktat polisen eftersom den som misshandlade, dennes släkt och vänner skickar meddelanden till henne om att hon ska få det svårt både på jobbet och privat. Inga fysiska hot, men tillräckligt för att göra livet svårt på en mindre ort. Vad kan hon och vi göra för att skydda henne? Kan det vara övergrepp i rättssak att skicka dylika meddelanden till ett vittne?Karin
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I 17:10 Brottsbalken (BrB) stadgas brottet övergrepp i rättssak. Handlingar som samlas inom det juridiska begreppet övergrepp i rättssak är brett. Handlingar som syftar till att påverka rättsprocessen, genom våld eller hot om våld, angriper någon som gjort en anmälan, för talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör avgett utsaga hos domstol eller annan myndighet faller inom ramarna för brottet. Samma sak gäller om man hotar någon för att hindra denne från en sådan åtgärd. Syftet med hotet måste alltså vara att avskräcka en person från att anmäla eller vittna. Saknas sådan koppling blir det antagligen en fråga om olaga hot enligt 4:5 BrB. I din dotters fall rör det sig om hot för att avskräcka henne från att göra en anmälan eller vittna i brottmålsförfarandet. Således är rekvisiten för övergrepp i rättssak uppfyllda eftersom syftet med hoten är att förhindra en anmälan eller ett vittnesmål.Avslutningsvis har de personer som hotat din dotter begått ett allvarligt brott där påföljden är böter eller fängelse beroende på brottets karaktär. Jag skulle råda er att anmäla brottet eftersom syftet med brottet övergrepp i rättssak är att någon som har begått ett brott inte ska gå fri därför att ingen vågar anmäla brott. Vidare är skyddsobjektet vittnen vad gäller övergrepp i rättssak vilket betyder att din dotter är skyddad av lagen. Trots det finns säkerligen en oro att anmäla eller vittna men för att upprätthålla rättvisan i samhället är mitt råd att anmäla brottet - både för att skapa harmoni för dig och din dotter men även för samhället i stort. Lycka till! Förhoppningsvis är detta svar till din hjälp. Tveka inte att återkomma om förtydligande önskas eller om du har andra frågor!Hälsningar,

Rätten till offentlig försvarare

2016-04-20 i Rättshjälp
FRÅGA |Har blivit tagen för grovt rattfylleri. Kan jag få rättshjälp vid kommande rättegång. Är pensionär och har ingen möjlighet att själv bekosta en advokat. Vad gäller ?
Matilda Bona |Hej och tack för din fråga!När man blir tagen för rattfylleri har man begått ett brott. Detta kommer leda till att en åklagare åtalar dig för detta brott. Det är ett så kallas allmänt åtal, där det är staten som för talan mot dig som enskild. Alla som blir åtalade för brott har rätt till en offentlig försvarare. Detta framgår av 21 kapitlet 3a § i rättegångsbalken. Detta betyder att du inte kommer behöva anlita en egen advokat att försvara dig om du inte vill det. Det finns vissa undantag till att få offentlig försvarare om det exempelvis rör sig om mindre brott. Eftersom det i ditt fall rör sig om grovs rattfylleri för vilket man kan få upp till två år fängelse, borde du bli förordad en försvarare enligt 21:3a RB, om du begär detta. Döms du för brottet kommer du dock bli ersättningsskyldig till staten för de kostnader de lagt ut på en offentlig försvarare för dig, 31 kap 1§ RB. Du kommer även bli ersättningsskyldig för de blodprov som tagits för att testa din alkoholhalt i blodet. Du skall veta att en offentlig försvarare inte kan kosta hur mycket som helst. De följer en förbestämd taxa för timarvode och de följer en viss schablon för hur mycket tid det bör ha tagit din försvarare att försvara dig. När man fastställer vad du skall betala tillbaka så tar man din inkomst i beaktande och dina ekonomiska förhållanden kommer därför ligga som grund för bedömningen om du måste betala tillbaka allt eller bara en viss del av de kostnader som lags ut på ditt försvar. Jag hoppas du fått en uppfattning om vad som gäller!Med vänlig hälsning

Beviskrav och bevisvärdering i brottmål

2016-04-12 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Hej! En kvinna gick in i Guldfynd och stoppar in ett halsband värt 5000 kr. Hon börjar springa mot utgången med halsbandet under tröjan. Jag hinner ifatt kvinnan och håller fast i hennes tröja. Jag frågar om tillåtelse att känna om kvinnan har något under tröjan och då skriker hon "Släpp mig din snuskhäxa!" och spottar mig i ansiktet. Sedan biter hon mig i armen och ger mig en spark i magen, innan två säkerhetsvakter hinner rädda mig och hoppar på kvinnan. Jag blev sjukskriven och hade svårt att sova i två veckor efter denna incident, och kvinnan har sedan innan haft psykiska problem och svårt att hantera stress och utbränd. Min blus blev även söndersliten, och den var värd 500 kr. Kvinnan säger även att hon bara skulle kolla hur halsbandet såg ut i ljuset, samt att hon blev stressad och försökte värja sig då jag ropade "Jävla tjuv!" och hon uppfattade det som att jag började slita i hennes kläder. Sedan skyller hon på att jag var så aggressiv så hon behövde ta spjärn med foten mot min mage. Det finns inga bevis gentemot kvinnan, t.ex inga övervakningskameror, men hur kan jag bevisa att hon är skyldig? Vad finns det för lagrum/praxis alternativ andra faktorer? Jag behöver er rådgivning.
Axel Strandborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Nedan redogör jag först för rättsläget generellt och kommenterar slutligen det enskilda fallet.Den anklagade kvinnan kan ha gjort sig skyldig till misshandel (se 3 kap. 5 § brottsbalken) och försök till stöld (se 8 kap. 1 och 12 §§ samt 23 kap. 1 § brottsbalken). Brotten faller under allmänt åtal (se 20 kap. 3 § rättegångsbalken). Förundersökning och åtal Polisen ska fatta beslut att inleda en förundersökning så snart det på grund av polisanmälan eller av annat skäl finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats (se 23 kap. 1 § rättegångsbalken). Uttrycket "anledning att anta" anses allmänt uttrycka den lägsta nivån på vilken bevisning som krävs i svensk rätt. Det räcker att det finns en konkret misstanke om brott, även om t.ex. gärningspersonen fortfarande är okänd. Syftet med förundersökningen är ju att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för åtal (se 23 kap. 2 § rättegångsbalken). Åklagaren har en skyldighet att åtala den som åklagaren anser sig kunna bevisa ha begått brott (se 20 kap. 6 § rättegångsbalken). Som framgått ovan krävs att det föreligger tillräckliga skäl att den misstänkte är skyldig till brottet, för att åtal ska väckas. Uttrycket ”tillräckliga skäl” innebär att åklagaren objektivt sett ska kunna förvänta sig en fällande dom. Åklagaren ska ta ställning dels till om gärningen är straffbar (rättsfrågan), dels om den föreliggande bevisningen är tillräcklig (sakfrågan).Bevisning (sakfrågan) I svensk domstol råder fri bevisvärdering och fri bevisprövning (se 35 kap. 1 § rättegångsbalken). Det betyder att domaren strukturerat och på en objektiv grund ska pröva styrkan av alla de bevis som lagts fram (bevisvärdering). De slutsatser som domaren kommer fram till genom sin bevisvärdering ska domaren därefter ställa mot det rättsliga kravet på vilken grad av säkerhet som gäller för att ett visst förhållande ska anses vara bevisat (bevisprövning). När det gäller brottmål är kravet som regel att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade har begått gärningen, se rättsfallet NJA 1980 s. 725. Uttrycket ”ställt utom rimligt tvivel” anses allmänt uttrycka den högsta nivån på vilken bevisning som krävs i svensk rätt. Samtidigt innebär kravet inte att ett visst förhållande måste vara bevisat till 100 %, utan det får finnas kvar ”orimliga” tvivel om den tilltalades skuld.Det är inte ovanligt att berättelser från vittnen, den tilltalade och målsäganden (den som utsatts för ett brott) utgör den enda tillgängliga bevisningen. Det utesluter på intet sätt fällande dom, se t.ex. rättsfallet NJA 1991 s. 83. Det avgörande blir vilket bevisvärde som kan tillmätas en berättelse när den jämförs och kombineras med andra berättelser och fakta i målet (tillförlitlighet). Vid bedömningen ser domstolen bland annat till hur ”sann” berättelsen och berättandet framstår för en åhörare vid återgivningen (trovärdighet), men också till om den som berättar har någon anledning att ljuga, om berättelsen är sammanhängande och detaljrik, om berättelsen motsägs eller vinner stöd av andra fakta i målet, och så vidare.Det enskilda fallet Ett första steg är att du gör en polisanmälan (om du inte redan har gjort det) så att polisen får möjlighet att utreda händelsen. Som framgått ovan kan din berättelse räcka hela vägen fram till fällande dom, särskilt om den vinner stöd av andra omständigheter i målet. Den söndriga blusen och vakternas iakttagelser skulle kunna vara till hjälp i det avseendet, liksom ett läkarintyg vad gäller sjukskrivningen. Naturligtvis beror utgången mycket av hur tillförlitlig den anklagade kvinnans version av vad som hände bedöms vara. I övrigt är det svårt för mig att ge några fler konkreta råd vad gäller bevisningen.Avslutningsvis vill jag poängtera att det inte finns någon ”garanti” att en person som rent faktiskt har begått ett brott också döms vid en eventuell domstolsprövning. Är bevisningen inte tillräckligt stark så är den inte tillräckligt stark, oavsett om den anklagade ”egentligen” är skyldig. För den som har utsatts för ett brott kan det naturligtvis kännas upprörande och trist, men ytterst är förklaringen att det anses värre att straffa någon som är oskyldig än att låta någon som är skyldig undkomma straff (”hellre fria än fälla”).Med vänliga hälsningar

Instansordning i allmän domstol

2016-04-06 i Domstol
FRÅGA |Vad innebär det att man blir fri släppt på hovrätten. Men man blev dömd till ett högt straff på tingsrätten. Är man på väg till ett frikännande?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du blir frisläppt i hovrätten spelar det ingen roll vad du har dömts till i tingsrätten, du blir ändå frisläppt. Alltså är man inte bara på väg mot ett frikännande utan man är frikänd. Det svenska systemet av allmänna domstolar är uppdelat i tre instanser: tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen. Om en person blir dömd i tingsrätten och inte är nöjd med domen kan personen överklaga och förhoppningsvis få upp sitt mål i hovrätten för en ny prövning. I hovrätten görs en ny bedömning och ifall de kommer fram till något annat än tingsrätten lämnar man tingsrättens dom utan hänseende. Lämna gärna en kommentar här ifall du tycker att något är oklart.Med vänlig hälsning,

Fråga om handläggningstider i rättskedjan

2016-03-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Det har blivit väckad åtal mot min x, voldttäkt tror jag. Möjligtvis kvinnofridskränkning. Hur lång tid ungefär brukar det ta ifrån åtal till rättegång? Han är inte häktad och är 27 år. Vi har två gemensamma barn. Men bor inte i hop. Bliver Karlstad tingsrätt ifall det bliver rättegång.
Nicole Cai |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Hur lång tid det tar från åtal till rättegång varierar beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Det blir således svårt att ge något generellt svar på din fråga. Sitter den misstänkte häktad ska rätten enligt 24 kap. 18 § Rättegångsbalk sätta ut den tid inom vilken åtal ska väckas. Tiden får i detta fall inte bestämmas längre än vad som är oundgängligen nödvändigt. Här följer en informationssida som beskriver hur en rättsprocess från åtal till dom går till. http://www.nck.uu.se/kunskapscentrum/kunskapsbanken/praktik+och+metod/rattsvasendets_ansvar/rattsprocessen_-_fran_atal_till_dom/Hoppas att rådgivningen har varit behjälplig.