Undanröja föreläggande om ordningsbot

2016-06-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Igår blev jag stoppad efter att i misstag kört ett kvarter i bussfil i centrala Malmö polisen hade stor drive och plockade in alla bilar på sidogata efter ett kvarter bussfil. Jag fick en ordningsbot på 1000 kr som jag erkände på plats. Detta på en stor gata, Djäknegatan Malmö som tidigare har varit helt öppen men nu bitvis buss o taxi. På ordningsboten står det kod 160A otillåten fordonstrafik/motordrivet fordon och att jag har personbil (ruta fordonslag). Detta är helt fel borde vara kod 027, fört fordon som anvisats annat slag av fordon/motordrivet fordon och att jag har en lätt lastbil (böterna är dom samma). Jag åkte senare tillbaka för att kontrollera vägskyltarna och där finns inga skyltar fordonstrafik förbjuden eller förbjuden infart utan bara buss o taxi tillåten rakt fram o påbjuden höger eller vänstersväng.Då jag nu i efterhand läser ordningsboten inser jag att den är helt felaktig, Jag har erkänt ett ett helt annat brott som jag heller inte har gjort. Då jag erkänt fel brott på felaktiga grunder/koder så tycker jag att detta borde makuleras. Hur kan jag gå vidare, inga stora pengar men rätt borde vara rätt?
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag utgår från att du har skriftligen godkänt ordningsboten, varför du inte kan invända mot att betala bötesbeloppet på den grunden. Eftersom du då har godkänt ordningsboten får den samma verkan som en dom som du inte längre kan överklaga, se 48 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken (1942:740) (förkortad RB). Som du förstår innebär det att du inte kan överklaga ordningsboten.Istället finns två särskilda alternativ att få den undanröjd. De är följande:1. Klagan över ordningsbot2. Resning Klagan över ordningsbotDet första – och huvudsakliga – alternativet innebär att du kan ansöka hos din tingsrätt om att ordningsboten ska undanröjas. Det ska göras skriftligen och inom ett år efter att någon åtgärd för att verkställa ordningsboten har vidtagits, enligt 59 kap. 7 § RB.För att ordningsboten ska kunna undanröjas krävs enligt 59 kap. 6 och 10 §§ RB att någon av följande villkor ska vara uppfyllda:1. Ditt godkännande är ogiltigt (59 kap. 6 § första stycket första punkten RB).2. Det har skett ett sådant fel vid förfarandet att ordningsboten är ogiltig (59 kap. 6 § första stycket andra punkten RB).3. Föreläggandet av någon annan anledning inte är lagenligt (59 kap. 6 § första stycket tredje punkten RB).Du skulle kunna göra gällande att ordningsboten ska undanröjas eftersom det inte rör sig om ett giltigt godkännande, enligt 59 kap. 6 § första stycket första punkten RB. Du godkände ju den i tron att du hade begått ett brott, vilken motivering brister om du inte kunde ha begått något brott.Ditt fall liknar till viss del rättsfallet RH 1983:82 (tyvärr ej tillgängligt på nätet utanför betaltjänster). I det rättsfallet hade en person godkänt ett föreläggande om ordningsbot för att hon hade kört mot rött ljus vid en järnvägsövergång. Ljussignalen på den högra sidan av järnvägsövergången var dock ur funktion, varför hon inte kunde ha sett den. Eftersom personen inte skulle ha godkänt ordningsboten om hon visste att signalen inte fungerade så undanröjde hovrätten föreläggandet. Denna hennes uppfattning framgick av diskussionen mellan henne och poliserna innan hon godkände föreläggandet. Fallet liknar ditt på så vis att du kan hävda att en förutsättning för att du godkände ordningsboten var att du faktiskt hade begått brottet som står i den.Du skulle också kunna hävda att ordningsboten ska undanröjas eftersom du inte har begått något brott, enligt 59 kap. 6 § första stycket andra punkten RB. Att du kan hävda det följer av att ett föreläggande enligt 48 kap. 5 § RB inte får utfärdas om det inte finns förutsättningar för allmänt åtal. Finns det inget brott finns det ju inget att åtala.Slutligen skulle du också kunna hävda, igen, att ordningsboten ska undanröjas eftersom du inte har begått något brott, enligt samma paragrafs tredje punkt. Det förutsätter att det framgår av omständigheterna när ordningsboten förelades dig att du inte hade begått något brott.Behöver du vidare rådgivning för att klaga över ordningsboten, rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Det kan du göra HÄR.ResningDet andra alternativet är att du ansöker om resning enligt 58 kap. 5 § RB. Reglerna tillämpas för förelägganden om ordningsbot också. Du ansöker om resning skriftligen hos din hovrätt, enligt 58 kap. 10 a § RB. Vilka formkrav som din ansökan måste innehålla står i 58 kap. 5 § RB.Som grund för att beviljas resning skulle du kunna använda 58 kap. 2 § femte punkten. För att få resning enligt nämnda punkt ska rättstillämpningen i ordningsboten uppenbart vara lagstridig, vilket dock är ett ganska högt krav.Värt att uppmärksamma är också att du kanske kan beviljas resning enligt 58 kap. 2 § fjärde punkten, men det är tveksamt om det som du har upptäckt egentligen är ”nya” omständigheter.Det är dock mindre sannolikt att du kan få resning än att du kan få ordningsboten undanröjd genom det första alternativet, varför du bara i andra hand bör försöka med resning.Behöver du vidare rådgivning för att ansöka om resning, rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Det kan du göra HÄR.SammanfattningDet finns två sätt för dig att gå vidare och försöka få ordningsboten undanröjd. Det första är att du ”klagar över ordningsboten”. Det andra är att du ansöker om resning.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med att undanröja ordningsboten är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Ansökan om vanlig handräckning för avflyttning från bostad

2016-06-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej,jag har en fråga gällande en boendesituation.Jag och min bror äger tillsammans en villa som vi brukar använda på somrarna (vi äger den 50 % vardera).Vår pappa önskade för cirka ett år sedan att få bo där då han hade närmare till sjukvård.För att även få tillgång till sjukhus så skrev han sig även där.Nu är fallet sådant att vi vill få tillbaka vårt hus men pappa vägrar att flytta därifrån.Han har själv en tom lägenhet han kan flytta tillbaka till.Vad har jag och min bror för rättigheter/ hur går man tillväga i ett sådant här fall?Med vänlig hälsning
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar frågan så att er pappa har fått låna villan gratis av er. I sådana fall är reglerna i hyreslagen (och lagen om uthyrning av egen bostad) som bl a reglerar rätt besittningsskydd inte tillämpliga. Därmed har din far ingen laglig rätt att bo kvar i villan. I Sverige har man för övrigt ingen juridisk skyldighet att ta hand om sina föräldrar.Som framgår av frågan har du redan har bett din far att flytta men problemet är att han inte verkar göra det självmant. Det man får göra i en sådan situation är att ansöka om vanlig handräckning hos Kronofogden. Det kan du göra här https://www.kronofogden.se/AnsokanBetalningsforelaggandevanlighandrackning.htmlDu kan läsa mer om handräckning och hur det går till här https://www.kronofogden.se/Vanlighandrackning.htmlOm det istället är så att er far har betalat ersättning till er för sin användning av villan är du välkommen att lämna en kommentar här nedan så svarar på vad som gäller i då.Med vänlig hälsning,

Preskriptionstid- Olaga hot & ofredande

2016-06-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hur lång tid har åklagaren på sig att väcka åtal från det att förundersökningen skickats från polisen vid olaga hot och ofredande?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga!Hur lång tid åklagaren har på sig att väcka åtal avgörs av brottets preskriptionstid, som regleras i brottsbalken 35 kap (se här). Den bortre gränsen för när åtal får väckas är alltså avhängig preskriptionstiden för brottet i fråga. Ett brotts preskriptionstid beräknas normalt sett från den dagen då brottet begicks. För både ofredande och normalgraden av olaga hot gäller en tvåårig preskriptionstid. Detta innebär alltså att åklagaren har maximalt två år på sig att väcka åtal för båda dessa brott, efter att de begicks. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Preskription, offentlig försvarare och forum

2016-06-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Är misstänkt för 2 fall av olaga hot och brott mot knivlagen, jag har dock inte haft någon kniv vid gripandet. Har precis blivit kallad till rättegång i september, det har då gått 15 månader sedan den påstådda händelsen och mycket har hunnit förändras i livet. Hur lång tid efteråt kan dom åtala? Vad händer om jag uteblir från rättegången, får jag ett nytt datum eller blir jag efterlyst och hämtad med polisbil, kan dom komma till jobbet? Finns det något sätt att skjuta upp rättegången? Vad är preskriptionstiden för 2 fall av olaga hot vid samma tillfälle? Jag har inte svarat på delgivningen. Rättegången skall hållas i Hudiksvall men jag är bosatt i Stockholm om det gör någon skillnad. Kan jag få en advokat från Stockholm? Tack.
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline!Det var många frågor på en gång. Jag ska göra mitt bästa att besvara dem alla. Om jag trots allt missar något, så är du givetvis varmt välkommen att skicka in en ny fråga.Åtalspreskription Din första fråga gällde hur lång tid efter som åtalspreskription inträder. Av 35 kap. 1 § brottsbalken (här) framgår att preskriptionstidens längd beror på hur högt det maximala straffet som kan utdömas för brottet är. Olaga hot regleras i 4 kap. 5 § brottsbalken (här) och har ett maxstraff på ett års fängelse. Jag utgår då från att brottet är av normalgraden. Grovt olaga hot har nämligen ett maxstraff på fyra års fängelse. Maxstraffet för brott mot knivlagen är fängelse i sex månader (eller ett år, om brottet är grovt), vilket framgår av knivlagens fjärde paragraf.För brott som inte har ett högre maxstraff än ett år är preskriptionstiden två år. Om de fall av olaga hot som du är misstänkt för är av normalgraden, preskriberas brotten alltså två år efter att de begicks. Skulle däremot något av dem vara grovt, så att maxstraffet blir 4 års fängelse, preskriberas det brottet inte förrän efter tio år. Preskriptionen kan avbrytas genom att den misstänkte häktas eller delges stämning för brottet. Det är alltså tillräckligt att åtal väcks inom preskriptionstiden; brottet preskriberas inte under tiden som åtalet handläggs i domstol.Utebli från huvudförhandling Du undrade också vad som kan hända om du uteblir från huvudförhandlingen. Huvudregeln är att den tilltalade är skyldig att infinna sig personligen i rätten. Vad som händer om den tilltalade uteblir framgår av 46 kap. 15-15 a §§ rättegångsbalken (här). Enligt dessa bestämmelser ska då rätten först och främst pröva om målet kan avgöras i den tilltalades utevaro. För att det ska kunna ske måste några kriterier vara uppfyllda. Dels måste målet kunna utredas tillfredsställande utan den tilltalades närvaro. Dessutom måste ett av tre alternativa kriterier vara uppfyllt. Antingen måste det saknas anledning att döma till svårare påföljd än fängelse i sex månader, eller måste den tilltalade ha undandragit sig så att han eller hon inte kan hämtas till huvudförhandlingen, eller måste den tilltalades närvaro vara onödig på grund av att han eller hon lider av en allvarlig psykisk störning.Om målet inte kan avgöras utan den tilltalades närvaro, har rätten ett antal medel till hands för att säkerställa att den tilltalade närvarar. Dels kan rätten döma ut vite, om det framgick av kallelsen till huvudförhandlingen att den tilltalade förelades vid vite att infinna sig personligen. Dessutom kan rätten besluta att den tilltalade ska hämtas till rättegången, antingen omedelbart eller till en senare dag. Under vissa omständigheter kan rätten till och med besluta att den tilltalade ska häktas. Om du blir kallad att infinna dig personligen vid huvudförhandlingen, rekommenderar jag dig därför starkt att du också hörsammar kallelsen.Laga domstol Därutöver undrade du om det spelar någon roll att du bor i Stockholm. Av 19 kap. 1 § rättegångsbalken framgår att huvudregeln i brottmål är att målet ska handläggas av rätten i den ort där brottet förövades. Om det påstådda brottet begicks i Hudiksvall, var det alltså korrekt av åklagaren att väcka åtal där. Om det är lämpligt med hänsyn till utredningen, kan åtal också tas upp av rätten i den ort där den tilltalade har sin hemvist, i ditt fall Stockholm. I ditt fall tycks dock åklagaren ha ansett att det är lämpligare att målet handläggs i Hudiksvall. Om det var där det påstådda brottet begicks, kan du tyvärr inte påverka att målet handläggs där.Försvarare Slutligen undrade du om du kan få en advokat från Stockholm. I 21 kap. 3 a § rättegångsbalken (här) föreskrivs när en offentlig försvarare ska förordnas för en misstänkt. De brott du misstänks för är inte tillräckligt allvarliga för att du ska ha en ovillkorlig rätt till att få en offentlig försvarare förordnad. Du har istället rätt till en offentlig försvarare endast om du är i behov av en med hänsyn till utredningen om brottet, om det är tveksamt vilken påföljd som ska väljas eller om det finns särskilda skäl. Du kan givetvis meddela rätten att du begär en offentlig försvarare och motivera varför det finns skäl att förordna en sådan. Du kan även önska en särskild person som försvarare, men du är inte garanterad att få den försvarare du har önskat. Således är du inte heller garanterad en försvarare från Stockholm.Om du inte får en offentlig försvarare förordnad, måste du bekosta ditt försvar själv. Det står dig då fritt att föra din egen talan eller anlita vem du vill som privat försvarare.Jag tror att det täckte de flesta av dina frågor. Jag hoppas att du har fått svar på det du undrade över. Du är som sagt välkommen att skicka in en ny fråga om du fortfarande undrar någonting.Med vänlig hälsning,

Måste jag vittna?

2016-06-09 i Vittna
FRÅGA |Jag och min son fick kallelse att vittna mot min man i rättegången. Vad ska vi göra för att slippa tingsrätten. Min man är åtalad för olaga hot.
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Bestämmelser om vittnen finns i 36 kap. i Rättegångsbalken (RB), se här.Vittnesplikten Som utgångspunkt har var och en som blir kallad till rätten för att vittna skyldiga att vittna, RB 36:1. Däremot behöver inte närstående vittna enligt RB 36:3. Eftersom det är din man som är åtalad ses både du och din son som närstående och ni är därmed inte skyldiga att vittna. Ni måste dock meddela tingsrätten att ni inte tänker vittna. Vittna utan att din man är närvarande I det fall du vill vittna, men inte i din mans närvaro kan rätten besluta att han får vistas i annat rum medan du vittnar. Här krävs att du är rädd för att vittna framför din man eller på annat sätt inte känner att du kan tala fritt om din man är kvar i samma rum som dig, RB 36:18 st. 1 p. 1. Sammanfattning Eftersom att ni är kallade av rätten måste ni dyka upp under utsatt tid för att undvika onödig kostnad, men ni är inte skyldiga att vittna. Jag hoppas att du fått svar på din fråga. Om du undrar något mer är du välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Vad händer efter anmälan?

2016-06-08 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har blivit polisanmäld för urkundsförfalskning men ej fått papper på det och inte hört något från polisen. Han som anmälde mig har berättat detta detta var i oktober 2015. Kommer fallet att tas upp och vad kommer att hända mig?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom din fråga är väldig allmänt hållen har jag försökt ge dig ett översiktligt och övergripande svar. Om du senare undrar något mer konkret, är du givetvis välkommen att skicka in en ny fråga.Det första som händer efter en polisanmälan är att antingen polisen eller en åklagare fattar beslut om huruvida en förundersökning ska inledas eller inte. Av 23 kap. 1 § rättegångsbalken (här) framgår att en förundersökning ska inledas så snart det finns anledning att anta att ett brott som hör under allmänt åtal har förövats. Förundersökning behöver dock inte inledas om det är uppenbart att brottet inte kan utredas. Urkundsförfalskning hör under allmänt åtal och ska alltså utredas om det är möjligt. Jag vet för lite om omständigheterna i ditt fall för att kunna uttala mig om huruvida en förundersökning bör inledas eller inte. Om det händelseförlopp som anmälaren har beskrivit utgör urkundsförfalskning och det inte är uppenbart att det inte kan utredas, bör dock en förundersökning inledas.Av 23 kap. 2 § rättegångsbalken (här) framgår att förundersökningen syftar till att utreda vem som skäligen kan misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl för åtal föreligger. Förundersökningen ska dock bedrivas objektivt och även omständigheter som är till fördel för den misstänkte ska beaktas. Om det skulle gå så långt att du blir skäligen misstänkt för brott, ska du enligt 23 kap. 18 § rättegångsbalken (här) delges misstanke för brottet när du blir hörd av polisen. I så fall har du även rätt att fortlöpande ta del av förundersökningen i den mån det kan ske utan men för utredningen. Eftersom du ännu inte har hört något ifrån polisen, är det inte särskilt troligt att skälig misstanke föreligger mot dig i nuläget.När förundersökningen avslutas beslutar åklagaren om åtal ska väckas eller inte. Om åtal väcks kommer en huvudförhandling att hållas i en tingsrätt och därefter prövar rätten huruvida du ska dömas för brott eller inte. Enligt etablerad rättspraxis ska fällande dom meddelas om det är ställt utom rimligt tvivel att den tilltalade gjort sig skyldig till brottet. Av 14 kap. 1 § brottsbalken (här) framgår att en fällande dom för urkundsförfalskning kan leda till fängelse i upp till två år, om brottet är av normalgraden. Urkundsförfalskning av normalgraden preskriberas fem år efter gärningstillfället. Åklagaren har alltså fram till oktober 2020 på sig att väcka åtal, men att en förundersökning om urkundsförfalskning skulle fortgå så länge utan att läggas ned eller leda till åtal är knappast sannolikt.Sammanfattningsvis finns det flera möjliga förklaringar till att polisen ännu inte har hört av sig till dig. Det är möjligt att man har beslutat att inte inleda förundersökning, eller att förundersökningen lades ner utan att någon skälig misstanke riktades mot dig. Om så är fallet kommer polisen antagligen inte att kontakta dig överhuvudtaget. Det är också möjligt att förundersökningen pågår just nu, men att du i nuläget inte är skäligen misstänkt. Om du i ett senare skede blir skäligen misstänkt, kommer du att bli delgiven misstanke. Du har då möjlighet att ge polisen din version av händelseförloppet och att ta del av förundersökningen i den mån det kan ske utan men för utredningen.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Vad betyder tredskodom?

2016-06-06 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vad betyder tredskodom?
Stina Jansson |Hej, och tack för din fråga!Med tredskodom förstås en dom som avgörs till svarandens nackdel eftersom att denne inte inställt sig vid förhandlingen eller avgett något svaromål. Tredskodom kan endast meddelas i dispositiva tvistemål. Det är alltså inte möjligt för domstolen att meddela en tredskodom vid brottmål eller indispositiva tvistemål (till exempel vårdnadsmål). Vill du veta mer ingående om vad som gäller avseende tredskodom finns det en del tidigare besvarade frågor här på lawline inom området. Se exempelvis här, och här. Hoppas att detta gav dig svar på din fråga. Med vänliga hälsningar,

Ersättning för rättegångskostnader i tvistemål

2016-06-04 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Jag undrar vem som som får betala rättegångskostnad? Min man har vunnit ensam vårdnad i en vårdnadstvist som han "drog igång" för ca ett år sedan. Exet deltog aldrig i sociala utredningen/ familjerätten, kom aldrig till rättegångarna (2st), trots delgivning. Hon hade heller ingen advokat. Lever i misär o verkar skita i allt. Min man hade en advokat. Nu har det gått några månader sedan domslutet men ingen räkning? Är det exet som får ta notan? Med vänlig hälsning
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Huvudregeln enligt 18 kap 1§ rättegångsbalken (RB) https://lagen.nu/1942:740 är att det är den förlorande parten som ska betala den vinnande partens rättegångskostnader. Jag tolkar din mans fall som att tvisten enbart omfattade vårdnadsfrågan och att din man således vann bifall till sin talan fullt ut. I så fall ska hela hans rättegångskostnad ersättas. För att få ersättning krävs det dock att parten har yrkat att få det. Ett sådant yrkande ska framställas någon gång under huvudförhandlingen, senast innan den avslutas. Om din mans advokat har glömt att yrka ersättning för rättegångskostnaderna under huvudförhandlingen så kan han alltså inte få ersättning för dem nu. Det är nämligen domstolen som innan huvudförhandlingen avslutas beslutar om kostnadsersättningen.Det låter väldigt märkligt att en advokat skulle glömma att yrka kostnadsersättning för sin klients räkning. Jag föreslår därför att din man kontaktar sin advokat och frågar hur han/hon har hanterat saken.Om advokaten har yrkat ersättning för rättegångskostnaden och domstolen beviljat det i domslutet och problemet istället är att exfrun helt enkelt inte betalar sin skuld, bör din man ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden.Med vänlig hälsning,