Ändring av yrkande i hovrätt

2016-10-12 i Domstol
FRÅGA |Kan man ändra sitt yrkande som framställts i överklagan till Hovrätt och som Hovrätten tagit upp innan eller under huvudförhandling?
Christian Sörqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De regler som beskriver hur domstolsprocessen i allmän domstol, alltså tingsrätt, hovrätt och högsta domstolen, går till hittar du huvudsakligen i Rättegångsbalken som förkortas RB.Fastställelsetalan = Yrkande om att ett visst rättsförhållande, till exempel skadeståndsskyldighet för motparten, ska fastställas av domstolen.Fullgörelsetalan = Yrkande om att motparten ska förpliktigas att göra, alternativt avstå från att göra, något. Domen utgör i detta fallet en exekutionstitel, detta innebär att kronofogdemyndigheten kan hjälpa till med att genomföra det som står i domen. Det är inte tillåtet att i hovrätt yrka fastställelse, exempelvis om du i tingsrätten har väckt en fullgörelsetalan om att motparten ska betala hyra till dig och du nu vill lägga till ett yrkande om att rätten ska fastställa att det finns ett hyresförhållande. Det är inte heller tillåtet att i hovrätt yrka ränta eller annan tilläggsförpliktelse som följer av huvudförpliktelsen om det stödjer sig på väsentligen samma grund, exempel på annan tilläggsförpliktelse är exempelvis skadestånd för en ytterligare skada som följer av den skadeståndsgrundande handling talan väckts om.Det som däremot går att yrka i hovrätten är annan fullgörelse än den ursprungliga. Säg att du har yrkat att en person ska lämna ut en viss bil till dig och bilen sedermera har förstörts eller försvunnit, då kan du få ändra ditt yrkande till att avse ersättning för bilens värde istället. Detta kräver dock att denna bil har förstörts under själva rättegången alternativt att du först under rättegången fick reda på detta. Detta framgår av RB 13:3Du kan enligt RB 13:4 2st framställa detta nya yrkande antingen skriftligen eller under en huvudförhandling i hovrätten.Det ska också tilläggas att enligt RB 50:25 3st så tillåts inte nya omständigheter och bevis som hade kunnat läggas fram redan i tingsrätten. Det krävs en giltig ursäkt för att detta ska få läggas fram först i hovrätten. Detta kan göra att det blir svårt att nå framgång med det nya yrkandet även om detta tillåts. Sammanfattningsvis blir svaret att det beror på vad det rör sig om för ändring av yrkandet och under vilka omständigheter det framställs. Hoppas detta hjälpte dig en bit på vägen! Vänligen,

Sub judice

2016-10-12 i Domstol
FRÅGA |Vad betyder egentligen sub judice?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Sub judice betyder under rättslig prövning. Det innebär att ett visst mål eller ärende är under prövning eller övervägs av en domare eller domstol.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

När hamnar man i polisens misstankeregister?

2016-10-09 i Förundersökning
FRÅGA |Om man har varit misstänkt för brott. Delgivits misstanke - varit anhållen .. förundersökning inleds. mm Men sen läggs förundersökningen ner antingen av brist på underlag för förundersökningen eller att åklagaren kommer fram till att det inte längre finns skäl att misstänka att vederbörande har begått brott - tex för anna person identifieras som gärningsperson eller andra skäl där ingen person identifieras med et är klart att den misstänkte inte är skyldig. När hamnar man i dessa fall i misstankeregistret ?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!En person som skäligen misstänkt för ett brott hamnar i polisens misstankeregister. Detta bl.a. för att underlätta brottsutredningen och samarbetet myndigheter emellan som jobbar med brottsbekämpning. Vidare krävs att personen som är skäligen misstänkt har fyllt 15 år och brottet denne är misstänkt för finns med i brottsbalken eller annan lag där strängare straff än böter kan dömas ut eller om brottet har begåtts utomlands och motsvarar ett "brottsbalksbrott" eller brott med strängare straff än böter i straffskalan i Sverige och rättegång angående personen skuld ska ske i Sverige, se 3 § lag (1998:621) om misstankeregister. När någon inte längre är skäligen misstänkt för ett sådant brott jag redogjort för ovan finns inte anledning för polisen att ha kvar uppgifter om misstanke i misstankeregistret. Uppgifterna ska då tas bort ur registret, se 13 § lag (1998:621) om misstankeregister. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Rättigheter när dator beslagtagits

2016-10-02 i Förundersökning
FRÅGA |Hej Lawline! Min privata dator som jag även använder i jobbet har blivit beslagtagen av polisen med en del av mitt arbete på den som jag iom det förlorat. Enligt ansvarig hos polisen så kommer jag inte få tillbaka datorn på ett par veckor/månader vilket kommer bli ett problem för mig i jobbet. Vilka rättigheter och möjligheter har jag i den här situationen? Tacksam för svar och alternativ till lösningar.
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I 27 kap. rättegångsbalken (här) regleras när och hur egendom får tas i beslag. Av 27 kap. 1 § rättegångsbalken framgår att egendom kan tas i beslag av tre olika skäl: (1) Om den skäligen kan antas ha betydelse för utredning om brott, (2) om den skäligen kan antas vara avhänd någon genom brott eller (3) om den skäligen kan antas vara förverkad på grund av brott. I tredje stycket i samma paragraf framgår att det alltid ska råda proportionalitet när ett beslag sker, det vill säga att beslagets syfte måste överväga de motstående intressen som finns och det intrång som beslaget innebär. Beslut om beslag kan enligt 27 kap. 4 § rättegångsbalken fattas av åklagare eller förundersökningsledare, men kan även enligt enligt 27 kap. 5 § rättegångsbalken prövas av tingsrätten på yrkande av åklagare eller förundersökningsledare. Om beslaget har beslutats av åklagaren eller förundersökningsledaren utan tingsrättens inblandning, kan du enligt 27 kap. 6 § rättegångsbalken begära att rätten ska pröva beslaget. Rätten ska då så snart som möjligt hålla en förhandling där du får möjlighet att framföra dina argument varför beslaget ska hävas. Du kan då argumentera för att beslaget innebär ett alldeles för stort men för dig, till exempel eftersom du inte kan utföra ditt arbete som vanligt utan datorn. Det bör dock nämnas att det är relativt ovanligt att beslag hävs på grund av bristande proportionalitet. Många gånger väger syftet med beslaget mycket tungt. Kanske kan du även argumentera för att det överhuvudtaget saknas skäl att beslagta datorn, men eftersom jag inte vet något om skälen bakom beslaget kan jag inte uttala mig om sannolikheten att du vinner framgång med en sådan argumentation.Om rätten beslutar om beslag eller fastställer ett redan verkställt beslag, ska den enligt 27 kap. 7 § rättegångsbalken sätta ut den tid inom vilken åtal ska väckas. Tiden får inte sättas längre än vad som är nödvändigt, men kan vid behov förlängas. Denna tid ger dig en uppfattning om hur länge du kan behöva vara utan datorn eftersom beslaget kan hävas efter åklagaren beslutat att inte väcka åtal, eller efter att ett väckt åtal har prövats av rätten och rätten inte har beslutat att förklara datorn förverkad.Tingsrättens beslut i beslagsfrågan kan överklagas till hovrätten. En skriftlig begäran om överklagande måste i så fall enligt 52 kap. 1 § rättegångsbalken (här) lämnas in till tingsrätten inom tre veckor från att beslutet meddelades. Du behöver inte prövningstillstånd för att få frågan prövad av hovrätten.Sammanfattningsvis har du alltså rätt att få beslaget prövat av tingsrätten, om det inte redan har skett. Tingsrätten ska då hålla en förhandling där du får möjlighet att argumentera för att beslaget ska hävas. Om rätten fastställer beslaget ska den meddela inom vilken tid åtal ska väckas, vilket ger dig en viss uppfattning om hur länge beslaget kan komma att bestå. I så fall kan du även överklaga tingsrättens beslut till hovrätten.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp och att du nu har en bättre uppfattning om vilka medel som står dig till buds.Med vänlig hälsning,

Sannolikhet för ytterligare husrannsakan efter en första husrannsakan

2016-10-12 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag har haft en hurannsakan där det påträffades narkotika i mängd som uppnår till narkotikabrott av normalgraden samt patroner men inget vapen, hur stor är chansen att dom gör en ny husrannsakan och vad för grunder behöver dom?
Carla Zachariasson |Hej! Tack för din fråga.1) Grunder för husrannsakanFör att polisen ska få göra en husrannsakan krävs för det första att finns anledning att anta att ett brott har begåtts, vilket är en låg misstankegrad. För det andra ska misstanken röra brott som kan leda till fängelse (rättegångsbalken 28:1).Husrannsakan som redan har skett hos dig skedde förmodligen på grund av att polisen misstänkte att narkotikabrott och/eller vapenlagsbrott begåtts (om det är så att du inte har tillstånd att ha ammunitionen). Husrannsakan var tillåten eftersom båda brotten kan leda till fängelse (1 § narkotikastrafflagen och 9:2d vapenlagen).2) Sannolikhet för ny husrannsakanAtt en husrannsakan redan skett en gång förhindrar inte att en husrannsakan sker igen. Däremot får husrannsakan endast beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller den skada i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse (proportionalitetsbedömning, rättegångsbalken 28:3a). Detta innebär att det måste övervägas om en ytterligare husrannsakan är tillräckligt påkallad i förhållande till den olägenhet det innebär för dig.Sannolikheten att en ny husrannsakan sker beror således på proportionalitetsbedömningen (vilken som huvudregel görs av åklagare eller förundersökningsledare). Om polisen inte beslagtog narkotikan och/eller ammunitionen vid den första husrannsakan kan detta tala för att det framstår som påkallat att göra en till. Ett annat skäl för en till husrannsakan kan vara om misstanken höjts och de behöver genomföra en till för att ytterligare undersöka omständigheter som kan vara av betydelse för utredningen. Det som talar mot är att det redan skett en husrannsakan och att en till skulle innebära en för stor olägenhet för dig. Vid en samlad bedömning framstår det inte som helt osannolikt att en till husrannsakan sker, men det är svårt att säga utan att veta mer om vad som skedde vid den första.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Preskriptionstid och tid som DNA-profil stannar i polisregister

2016-10-09 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej 2014-05-01 fick jag ett kontaktförbud utfärdat av Tingsrätten under tiden som en förundersökning om ofredande pågick. Under denna förundersökning fick jag även lämna ett dna prov tiden för kontaktförbudet löpte ut och efter detta har jag fått besked om att förundersökningen om ofredande lagts ner. min fråga * Preskriptionstiden för ofredande ,och när mitt DNA-prov kan strykas Tack M.v.h L.Ferri
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Finns brottsmisstankar eller belastningar ligger DNA-profilen kvar i registret tills alla brottsmisstankar och belastningar är borta enligt polisen. Eftersom förundersökningen lagts ner och tiden för kontaktförbudet löpt ut borde eventuella DNA-profiler från Dig inte längre vara kvar i polisens register längre. Preskriptionstid regleras i 35 kap. brottsbalken (BrB) (1962:700) se här. Preskriptionstid beror på den längsta tid som påföljden kan följa av brottet. Den längsta påföljden för ofredande är enligt 4 kap. 7 § BrB fängelse i ett år. Preskriptionstiden är två år för brott vars straff inte är längre än ett år, vilket framgår av 35 kap. 1 § första stycket 1 p. BrB. Denna preskriptionstid räknas från den dag då brottet begicks, se 35 kap. 4 § BrB.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh

Kan man åberopa bevis som framkallats genom tortyr?

2016-10-03 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Har en fråga ang. den fria bevisföringen i Sverige; låt oss säga att en person som faktiskt gjort sig skyldig till ett narkotikabrott, befinner sig i ett annat land där hen genom tortyr (EJ genomförd av svensk polis) tvingas erkänna sig skyldig och berätta var hen gömt narkotikan. Om svensk polis nu åker till platsen som den misstänkte genom tortyr pekat ut och finner narkotikagömman samt att det även vidare går att säkerställa att narkotikan tillhör den misstänkte genom exempelvis DNA-prov på den utpekade platsen, är det då sant att man i svensk domstol har rätt till att åberopa denna bevisning, där det ställs utom allt rimligt tvivel att den misstänkte faktiskt gjort sig skyldig till narkotikabrott, trots att bevisningen framkommit genom olagliga medel (tortyr)? Tack på förhand.
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Den fria bevisföringen som råder i Sverige anses framgå av rättegångsbalken (1942:720) (RB) 35:1, där det i princip framgår att rätten efter en samvetsgrann prövning av allt som framkommit i målet ska avgöra saken. Med det menas att varje bevis som åklagaren lägger fram under huvudförhandlingen ska domarna beakta och värdera när de ska bestämma den tilltalades skuld. Dock: ”ingen lag utan undantag”. I Sverige gäller Europakonventionen som svensk lag. Europadomstolen är mycket mer benägen att avvisa viss typ av bevisning än vad svenska domstolar är, dock har Sveriges domstolar att rätt sig efter Europadomstolens praxis. Det finns flera domar från Europadomstolen där viss bevisupptagning under förundersökningen har ansetts strida mot Europakonventionens art. 3 och art. 6. I ett fall hade en man sålt knark på en tysk gata. Polisen kom. I försök att gömma undan den starkaste bevisningen dvs. knarket, svalde mannen några plastbollar med knark i. Polismännen orkade dock inte vänta på att plastbollarna skulle komma ut den naturliga vägen. Mannen tvingades inta kräkmedel. Mannen vände sig till Europadomstolen. Domstolen förklarade att bevisningen säkrats på ett sätt som närmast liknade tortyr och att en åklagare inte får väcka åtal med stöd av sådan bevisning. I Sverige har en åklagare skyldighet att väcka åtal då ”tillräcklig skäl” föreligger, se RB 20:6. Tillräckliga skäl föreligger då åklagaren har en stark tro på att den bevisning denne har tillhanda kommer få den tilltalade fälld. Åklagaren kan alltså åberopa bevisning som framskaffats genom tortyr om åklagaren också har annan bevisning som är starkare och den starkare bevisningen då kan ligga till grund för den tilltalades skuld. Bevisning framskaffad genom tortyr får aldrig ligga till grund för en fällande dom. Att observera är dock RB 23:12 som stadgar ett förbud att under förundersökningen vid förhör använda sig av tortyr eller andra otillbörliga metoder för att komma åt bevisning. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Måste det bli rättegång om en gäldenär bestrider ett betalningsföreläggande?

2016-10-01 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej Detta gäller en person som är skyldig mig pengar Jag har sänt in till kronofogden men detta går han emot ,skriver att det varit gåvor...Jag har på sms att han lovat betala pengar och han har även skrivit att de är synd vi inte kan komma fram till något tillsammans men i nästa stund skriver han att han inte är skyldig mig Han har även hotat mig att "ett Gäng ska ringa mig" Hjälp vad gör jag?? Har swichat pengar han lånat till hans mor och kompisar har även betalt en hyra för honom som ocå Va ett lån..Måste de bli rättegång?? Hur fungerar detta??
Vega Schortz |Hej, trevligt att du vänt dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Om jag uppfattar dig rätt så har du hos kronofogden ansökt om betalningsföreläggande. Personen som är skyldig dig pengar har då trots kronofogdens uppmaning bestridit skulden. För att ärendet ska fortsätta handläggas i tingsrätten måste du fyra veckor från det att du fick ta del av bestridandet meddela kronofogdmyndigheten att du önskar att ärendet ska överlämnas till tingsrätten. Du måste även betala en stämningsavgift till tingsrätten, se33-34 §§ lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning. Begär du inte att ärendet ska fortsätta handläggas hos tingsrätten kommer det avslutas hos kronofogdmyndigheten, se 37 §. Har han hotat dig kan du göra en anmälan hos polisen. Polisen har då en skyldighet att starta en förundersökning vilket kommer leda till att han kallas till förhör. Förhöret kommer förhoppningsvis få personen att förstå att han bör göra rätt för sig. Har ni sinsemellan ett avtal som innebär att han ska betala tillbaka vad han lånat av dig bör han göra det och inte försöka slingra sig ur genom invändningar och olaga hot. Observera att även om du skulle meddela kronofogden att du vill att ärendet ska gå vidare till tingsrätten kommer huvudförhandlingen att föregås av en förberedelse. Detta innebär att du och motparten kommer träffas vid ett muntligt sammanträde. Det muntliga sammanträdet kommer likna huvudförhandlingen till formen men du och din motpart kommer ges möjlighet att ställa fler frågor och reda ut oklarheter sinsemellan. Rätten kommer under sammanträdet att jobba för att ni ska förlikas. Det innebär att rätten gärna ser att er tvist kan lösas där och då och att någon huvudförhandling inte behöver hållas. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,