Ersättning för rättegångskostnader då tilltalad friades

2017-11-19 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Hej! Har blivit oskyldigt åtalad för våldsamt motstånd. Igår blev jag äntligen friad från åtalet. Har fått köra 40 mil och förlorat arbetsinkomst för att kunna inställa mig vid rättegången. Nu när jag blivit friad, har jag då rätt till att få ersättning för förlorad arbetsinkomst och milersättningen?
Caroline Larsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Förutsättningar för ersättningRegler om rättegångskostnader kan du läsa mer om i 31 kap. Rättegångsbalken (RB). I 31 kap. 2 § RB kan då utläsas vad den tilltalade kan få ersatt samt under vilka förutsättningar. Det som paragrafen då säger är att om den tilltalade(du) frikänns i ett mål där åklagaren för talan, kan rätten besluta att den tilltalade kan få viss ersättning. Om jag tolkat din fråga rätt så har du alltså blivit frikänd under dessa förutsättningar och i så fall omfattas du av bestämmelserna i paragrafen. Vad kan ersättasEnligt 31 kap. 2 § RB kan den tilltalade få ersättning för kostnader för försvarare, rådgivning, bevisning samt inställelsekostnader. Det sistnämnda alternativet är det som är relevant för din fråga. Inställelsekostnader innebär alltså ersättning för kostnader som uppstått på grund av en tilltalads inställelse vid rätten. Det finns ytterligare en bestämmelse i 21 kap. 12 § RB som även förklarar inställelsekostnader. Den paragrafen säger då att en misstänkt som har kallats till rättegång kan få ersättning för kostnader för resa och uppehälle, OM det är skäligt med hänsyn till hens ekonomiska förhållanden samt utifrån de kostnader som kan uppstå. Vilket innebär att det görs en prövning i det enskilda fallet. Ersättning utges i enlighet med förordningen om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m. I den 7 § 2p. kan det då utläsas att reseersättning och traktamente får utges till tilltalad i brottmål som är berättigad till ersättning enligt 31 kap. 2 § RB. Utifrån de förutsättningarna som jag beskrev i det första stycket bör du därför omfattas av dessa bestämmelserna. Sammanfattning Observera att det lagen säger är att den tilltalade KAN få ersättning, men det är alltså ingen skyldighet. Om rätten bestämmer att du kan få ersättning kan du enbart få ersättning för resa och uppehälle, men inte tidsspillan. Vilket innebär att det finns en möjlighet att få ersättning för transporten och inte din förlorade arbetsinkomst. Detta är alltså upp till rätten att pröva om det är skäligt att du får ersättning för det eller inte. Hoppas det gav svar på din fråga!

Glömt att betala tilläggsavgiften

2017-11-18 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vi har inte uppmärksammat att vi ska betala en tilläggsavgift på 2500 kr för att att tingsrätt ska handlägga en tvist gällande avhysning mm och därmed ej betalat tilläggsavgiften. Nu har tingsrätten meddelat att avvisa vår talan. vad gör vi nu då ? Måste vi lämnain en ny ansökan med allt detta innebär eller går det att betala för sent och få saken prövad ?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I och med att ni har missat att betala in tilläggsavgiften har tingsrätten beslutat att avvisa talan, vilket är ett slutligt beslut som inte "ändras". Beslutet vinner däremot inte rättskraft och det innebär att ni kan stämma in igen. Ni får alltså ansöka om på nytt.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga! Annars är du välkommen att höra av dig till mig på ni.dekeiser@lawline.se!Vänliga hälsningar,

Hur kan de olika instanserna komma till olika slutsatser i exakt samma mål?

2017-11-16 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej!Hur kommer det sig att tingsrätten, hovrätten samt högsta domstolen alla kan döma olika i exakt samma mål? Vad gör att hovrätten ser annorlunda än tingsrätten på en dom vad gäller t ex misshandel: tingsrätten kan döma utifrån att någon har använt nödvändigt våld medan hovrätten säger att det inte var befogat med nödvärn. Vad ligger till grund för att samma händelse tolkas så olika utifrån samma lagtext?Mvh
Nina Erlandsson |Hej och tack för din fråga!Jag förstår din fundering... Många gånger kan mål (framförallt brottmål) vara svårare att lösa än vad man vid en första anblick kan tro. Det är nämligen inte alltid det finns solklara bevis för vad som har hänt och inte hänt. Detta innebär i sin tur att det krävs en hel del tolkning för att konstatera att det föreligger så kallad brottsbeskrivningsenlighet mellan den påstådda gärningen och det aktuella brottet. Misshandelsbrottet återfinns till exempel i 3 kap 5 § brottsbalken och föreskriver följande "Den som tillfogar en annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätter honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd, döms för misshandel till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader."Anta att A uppger att denne blivit misshandlad av B. Till bevis för detta finns rättsmedicinska undersökningar och fotografier som visar att A har fått skador i ansiktet. B uppger å sin sida att dessa skador uppkom till följd av att B utövade nödvärn då A hade för avsikt att mörda B. På platsen fanns det inga andra vittnen. Vid en sådan situation har domstolen inget annat att ta hänsyn till än parternas utsagor och de fotografier som visar att A blivit skadad. Här står alltså ord mot ord och det gäller att försöka tolka de olika parternas berättelser. Framstår de som trovärdiga? Stämmer parternas utsagor överens med de skador som uppstått? Domstolen gör så gott de kan för att utröna vad som har hänt och för att ta reda på ifall B kan dömas eller inte. I brottmål finns det ett beviskrav som säger att det måste vara ställt "utom rimligt tvivel" att den tilltalade är skyldig för att denne skulle kunna dömas. Hur man väljer att tolka detta beviskrav i förhållande till det specifika brottet kan skilja sig domare emellan. En domare kanske anser att det räcker med A:s förtroendeingivande berättelse i förening med B:s icke förtroendeingivande berättelse och de skador som finns. En annan domare kanske anser att det inte går att fälla B då ingen vet vad som verkligen har hänt. Av denna anledning kan bedömningarna bli olika i olika instanser trots att det rör sig om samma mål. En annan, starkt bidragande faktor, till att domstolarna kommer till olika slutsatser är att det ofta inkommer nya bevis till de olika instanserna, vilket gör att saken/målen förändras och att bedömningen (med hänsyn till de nya bevisen) kan bli en annan. Hoppas du fått svar på din fråga!Mvh,

Rätt till advokat som betalas av det allmänna och vem som har bevisbörda i brottmål

2017-11-16 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej,Min man har hamnat i en fruktansvärd situation. Han har två söner sedan tidigare, de har fram tills nu bott hos oss varannan vecka (gemensam vårdnad). Pojkarnas mamma har en benägenhet att anmäla min man till sociala när det är något som hon inte får igenom. Det kan vara frågor som rör det växelvisa boendet eller att min man vill att de ska dela lika på barnbidragen eftersom att pojkarna bor lika mycket hos båda. Vid dessa anmälningar så tar hon med sig pojkarna till sociala och säger åt dem att berätta att pappa slår dem. Hon hävdar att min man har slagit barnen under hela deras uppväxt. Alla utredningar har lagts ner, man har aldrig kunnat konstatera att barnen blir slagna. Jag och min man har levt tillsammans i 4 år och har en dotter. Jag vet helt säkert att han inte slår barnen. Ännu en anmälan lagts mot min man, den här gången ledde det till en polisutredning. Min man är nu misstänkt för grov fridskränkning mot båda pojkarna. Sociala tror helt på pojkarnas och mammans berättelser, de har givit mamman och pojkarna ett skyddat boende och min man har inte fått träffa barnen på 10 veckor. Barnen har även blivit förhörda av polisen. De berättar jättehemska historier om våld som ska ha förekommit i vårt hem. Historierna stämmer inte men det kan vi givet vis inte bevisa. Det finns inga vittnen till något våld och inga dokumenterade skador. Nu förbereder vi oss för rättegång. Frågan är hur vi ska göra för att kunna förmedla att min man inte har gjort sig skyldig till brott?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Innan jag går in på din fråga om bevis måste jag beröra din mans rätt att få en offentlig försvarare.För grov fridskränkning föreskrivs (https://lagen.nu/1962:700#K4P4aS1) att straff kan utdömas lägst nio månaders fängelse till högst sex års fängelse.Detta gör att din man har rätt till en offentlig försvarare enligt 21 kap. 3 a § rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K21P3aS1). Vad din man måste göra är att begära att få en offentlig försvarare, detta görs med störst framgång till domstolen där målet ska tas upp. Ni kan alltså ringa dem och säga att din man är misstänkt för grov fridskränkning och att han vill ha en offentlig försvarare.En offentlig försvarare är en advokat (enligt 21 kap. 5 § rättegångsbalken) och kommer hjälpa er att tillvarata er rätt. Denna försvarare kommer att få betalt av staten enligt 21 kap. 10 § rättegångsbalken. Ni måste alltså inte betala för den advokaten.Om bevisningDu säger i din fråga att ni förbereder er för rättegång. Då du inte förklarat om det gäller frågan om vårdnad till barnen eller om rättegången gäller brottsmisstankar mot din man så antar jag att det är det senare, alltså brottsmisstankar mot din man.När det kommer till brottmål i Sverige så är det åklagaren, eller den som väckt enskilt åtal, som har bevisbördan i Sverige.Vad det betyder är att det är upp till åklagaren att visa att ni begått ett brott. Detta betyder att ni som misstänkt inte behöver göra någonting för att bevisa er oskuld utan det är helt upp till åklagaren att bevisa att de saker de påstår har hänt faktiskt har hänt, notera dock att om åklagaren lyckas bevisa tillräckligt mycket så att det går att döma ut straff kan ni behöva förklara åklagarens bevisning (http://svjt.se/svjt/2017/653). Gällande i ert mål så verkar det som om det finns viss sorts bevisning och det är vittnesmål från barnen. Det verkar inte finnas några dokumenterade skador eller andra utomstående personer som kan vittna om våldet. Det sätter domstolen i en märklig situation. Å ena sidan så verkar det finnas flera vittnesmål till händelsen i form av barnen, men det verkar kunna förklaras av påverkan av deras mamma. Att det inte finns annan bevisning gör att det blir svårare att finna er man skyldig för brott.Jag kan tyvärr inte säga huruvida din man kommer dömas för brott, ej heller ta reda på exakt vilken bevisning åklagaren lagt fram då jag inte vet målnummer och det ligger utanför mitt uppdrag. Men en allmän försvarare jag skrivit om ovan kan hjälpa er med allt detta.Jag hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Har en misstänkt person rätt till försvarare och måste hen prata med polisen?

2017-11-19 i Förundersökning
FRÅGA |Hej!Jag undrar om man har en skyldighet att prata med polis om man sätts på förhör som misstänkt? Undrar också om det ligger någon sanning i att man har rätt till ett vittne och/eller advokat under förhöret?
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du vill att jag ska utveckla svaret ur något avseende är du välkommen att publicera en kommentar, alternativt mejla marcus.backstrom@hotmail.com. Svaret baserar sig på olika bestämmelser i rättegångsbalken (som är en lag) och förundersökningskungörelsen (som är en förordning).Enligt 21 kap. 3 § rättegångsbalken har den som är misstänkt för ett brott rätt att utse och biträdas av en försvarare under såväl förundersökningen som vid en eventuell domstolsförhandling. Det är inget tvång att försvararen ska vara just advokat, även om det naturligtvis är vanligt förekommande. Under vilka omständigheter en offentlig försvarare, som alltid är en advokat, ska utses framgår av 21 kap. 3 a § rättegångsbalken.Försvararen har, med ytterst få undantag, rätt att närvara när den misstänkte förhörs (23 kap. 10 § rättegångsbalken). Enligt samma bestämmelse kan även ett vittne utses. Vittnet ska i första hand vara ett s.k. medborgarvittne men kan också vara exempelvis en polis som inte arbetar med den aktuella förundersökningen (7 § förundersökningskungörelsen).Gällande själva brottsmisstanken är den misstänkte inte skyldig att yttra sig över den, vilket polisen till och med är skyldig att informera hen om (12 § förundersökningskungörelsen). När förhör hålls är det heller inte tillåtet av polisen eller åklagaren att på något vis framtvinga en bekännelse (23 kap. 12 § rättegångsbalken). I princip kan en misstänkt person alltså vara knäpptyst ända fram till en dom faller (även om det förmodligen inte är en särskilt klokt strategi).Sammanfattningsvis har en misstänkt person rätt till att ha en försvarare närvarande vid förhör och behöver inte yttra sig över de anklagelser som riktas mot hen.Med vänlig hälsning,

Kan man som misstänkt få reda på hur utredningen går?

2017-11-18 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej!Jag ligger just nu hos åklagaren, misstänkt för vårdslöshet i trafik den 12 juni i Vålberg, Karlstad i VärmlandDet jag undrar är kan man få reda på vart/hur man ligger i utredningen?För jag vet inte om mitt körkort kommer att bli indraget eller om jag kommer att få böter. Tack i förhand
Annie Karlsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Vilken påföljd?Jag vill börja med att säga att huruvida du över huvud taget kommer dömas för brott eller inte beror på hur bra bevisning åklagaren har samlat på sig och hur rätten beslutar om ärendet kommer upp till domstol. I det fall du blir dömd för vårdslöshet i trafik kommer du dömas till dagsböter, Trafikbrottslagen 1 §. Frågan om du kommer få ditt körkort indraget beror mycket på de individuella omständigheterna, men det är vanligt att körkortet återkallas med stöd av Körkortslagen 5 kap 3 §, punkt 4 för den som fälls för vårdslöshet i trafik. Rätt till insyn under utredningenSom konstaterats ovan är åklagarens huvudsakliga uppgift att samla in bevisning för att klargöra om du gjort dig skyldig till brott, och du som misstänkt har då rätt till viss insyn. För det första så har du som misstänkt rätt att delges skälig misstanke om brott, Rättegångsbalken 23 kap 18 §, första stycket. Det verkar emellertid som att detta gjorts i sin ordning, eftersom du vet om att du är misstänkt för vårdslöshet i trafik. Efter du har delgivits misstanke om brott har du och din försvarare (om du har en sådan) rätt att fortlöpande ta del av det som har förekommit i förundersökningen, i den mån detta kan ske utan att utredningen tar skada, Rättegångsbalken 23 kap 18 §, andra stycket. När förundersökningen avslutats och innan åtal sker har du rätt att ta del av det som förekommit vid förundersökningen. Du och din försvarare kan då begära att denna ska kompletteras om ni känner att det finns ett behov av detta, Rättegångsbalken 23 kap 18a §. Om åklagaren beslutar att väcka åtal har du rätt att på begäran få ut en kopia av protokoll eller anteckningar från förundersökningen, Rättegångsbalken 23 kap 21a §.Sammanfattningsvis så kan det konstateras att du har rätt till viss insyn under hela utredningens gång, där du kan se vad åklagaren samlat på sig för bevisning under förundersökningen. Skulle du bli dömd för vårdslöshet i trafik av en domstol kommer du dömas till böter och eventuellt få ditt körkort indraget.Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Kan ett utländskt vittne dömas för mened i Sverige?

2017-11-16 i Vittna
FRÅGA |Kan en utändsk medborgare som vittnar i svensk domstol dömas för mened?Exempel: Käranden, utländska medborgare från land som Sverige inte har utlämningsavtal med, kallar vittne från hemlandet som i domstol begår mened/medvetet ljuger om faktiska förhållanden. Vittnet är mor till käranden. Kan modern dömas enligt svensk lagstiftning?
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Svaret på din första fråga om en utländsk medborgare som vittnar i svensk domstol kan dömas för mened är ja. Domstolen i det land där ett brott har begåtts har rätt att handlägga målet, detta kallas för territorialitetsprincipen och framgår även av 2 kap 1 § brottsbalken som stadgar att "För brott som begåtts här i riket dömes efter svensk lag".Svaret på din andra fråga i exemplet som du ger är dock nej. För att kunna begå mened måste du ha ljugit under vittnesed. Ett vittne som är närstående till någon av parterna, i rakt upp- eller nedstigande led, behöver inte avlägga vittnesed och vittnar därför inte under det straffansvar som annars följer, 36 kap. 3 § rättegångsbalken. En mor som vittnar i ett mål där hennes son är kärande vittnar inte under straffansvar eftersom hon inte kommer avlägga någon vittnesed.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,

Vad innebär rättegång bakom stänga dörrar?

2017-11-15 i Domstol
FRÅGA |Hej! Min storebror råkade ut för att bli rånad och grovt misshandlad, rättegång sker snart, Men det är stängda dörrar, pga att en av dom målsägande begärde att det skulle va stängda dörrar, Vad exakt innebär det? Får jag som syster komma in? Båda parterna är under 18 men båda är över 15. Tacksam för svar!
Charlotta Nermark |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag tolkar det som att du undrar vad det innebär att en rättegång hålls bakom stänga dörrar. Regler för hur rättegångar går till finns i Rättegångsbalken. I Sverige är huvudregeln att rättegångar är öppna för allmänhetenI Sverige är huvudregeln att domstolsförhandlingar är offentliga, vilket innebär att en rättegång är öppen för allmänheten och vem som helst får sitta med som åhörare. (RB 5:1) Ibland görs det undantag från huvudregeln och rättegången hålls istället bakom stängda dörrar (ibland kallat lyckta dörrar). Det innebär helt enkelt att dörrarna till rättegångssalen är stängda och att allmänheten därmed inte har tillträde. När en rättegång hålls bakom stängda dörrar kan därför inte vem som helst vara åhörare. Det är istället endast domstolen och parterna som får vara i rättssalen. Detta innebär rent generellt att om rättegången hålls bakom stängda dörrar kan du inte närvara. Det finns dock en möjlighet för domstolens ordförande att, när särskilda skäl föreligger, tillåta att även annan person än parterna får närvara vid stängda dörrar. (RB 5:3) Den bestämmelsen syftar dock i första hand på föräldrar eller nära anhöriga till den tilltalade. Du kan vända dig till domstolen om du har frågor om beslutet om stängda dörrar och möjligheten att närvara. Kontaktuppgifter till domstolen kan du hitta på Sveriges domstolars hemsida. Hoppas du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,