Stegen i ett tvistemål i domstol och kostnader

2016-12-08 i Domstol
FRÅGA |Jag står inför ett eventuellt tvistemål med SL för en faktura på 1200kr, vad är de olika stegen och hur mycket riskerar jag att få betala om det går till domstol?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler för om hur ett tvistemål behandlas i domstol finns i rättegångsbalken (RB), se den lagen här. I stora drag går processen till så här:Uppstår en tvist och man inte kommer överens kan man låta saken avgöras av domstol. Förfarandet börjar med att ena parten skriftligen ansöker om stämning hos tingsrätten enligt 42 kap 1 § RB, denna part kallas käranden. Om stämningsansökan uppfyller de krav som finns i 42 kap 2 § RB utfärdas stämning av tingsrätten och den andra parten, som kallas svaranden, ska svaranden svara på käromålet (kärandens inställning till saken) och ange sin inställning. Nu när stämning har utfärdats ska det hållas muntlig förberedelse i målet enligt 42 kap 6 § RB. Den muntliga förberedelsen är till för att klarlägga vad parterna är oense om, deras yrkanden (vad de vill ha) och invändningar mot den andra partens yrkanden. Parterna har även chans att ange ytterligare omständigheter och den andra parten får chans att yttra sin inställning till dessa. Under förberedelsen ska tingsrätten verka för att förlikning sker mellan parterna, alltså att parterna kommer överens innan målet tas till huvudförhandling (själva rättegången). Detta gör man för att det är dyrt och tar tid att driva en process för parterna, och det bästa vore om de kunde komma överens. Målet ska avgöras genom huvudförhandling om ingen samförståndslösning har nåtts. Huvudförhandlingen ska vara muntlig och parterna ska ta upp de omständigheter och den bevisning som åberopas och yttra sig över det som motparten tar upp. Finns vittnen ska de förhöras till exempel. Domaren leder processen och när alla delar är avklarade avslutas rättegången och domstolen kan meddela dom antingen på en gång eller vid ett senare tillfälle som de anger. Hur mycket en rättegång kostar beror på flera olika faktorer. Om parterna har ombud så brukar det vara en stor kostnad, speciellt om målet drar ut på tiden. Att ansöka om stämning kostar också pengar och beroende på vilken bevisning man vill åberopa i målet kostar det också pengar, till exempel om man skulle vilja åberopa en värdering av en mäklare, då ska ju mäklaren ha betalt. Något som kan göra att en process blir dyr är att om man skulle vara den förlorande parten i målet och den andra parten har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader så blir man skyldigt att betala sina egna och motpartens rättegångskostnader. Rättegångskostnader utgör bland annat ersättning till ombud.Det går alltså inte att ge ett besked om hur mycket det kommer att kosta om tvisten går till domstol, utan det beror på målets storlek och tid. Hoppas du fick svar på din fråga!

Kortfattat om beviskravet i brottmål, domstolens fria bevisprövning och bevisvärdering.

2016-12-08 i Bevis och bevisning
FRÅGA |En person skyller på en död under rättegång. Bevisningen är väldigt svag. Man väljer att tro på den misstänkte om att hans döde vän är den skyldige. Jag vet med säkerhet att det är omöjligt att den döde skulle vara skyldig. Vad kan jag göra?
Arash Ghavamnejad |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Eftersom jag inte har någon information om omständigheterna som ligger till grund för domstolens friande dom, så kan jag inte exakt förklara för dig varför domstolen valt att tro på den tilltalades uppgifter om att hans avlidne vän var den som utförde den straffbelagda gärningen. Däremot kan jag redogöra kort om beviskravet i brottmål och för domstolens fria bevisprövning och bevisvärdering. Beviskravet och bevisbördan Först måste tydliggöras att det är åklagaren som har bevisbördan i brottmål och inte den som står tilltalad. För att åklagaren ska lyckas övertyga domstolen att rätt gärningsman står tilltalad så krävs det att åklagaren styrker bortom rimligt tvivel (beviskravet i brottmål) att gärningen begåtts av den tilltalade. Bortom rimligt tvivel innebär att bevisningen ska vara såpass entydig att det inte finns några rimliga alternativa gärningsmän. Rimligt tvivel kan uppstå på många sätt. Däremot innebär det inte automatiskt att den tilltalades förnekelse eller alternativa förklaringar till vem som begått gärningen medför rimliga tvivel om dennes skuld. Ibland kan domstolen lämna en uppgift helt utan avseende eller konstatera den har ett lågt bevisvärde vid bevisprövningen, bl.a. antingen för att uppgiften i sig är osannolik eller att uppgiften kommer från en person som inte är trovärdig eller att dennes uppgift i sig inte är tillförlitlig av någon anledning. Den fria Bevisprövningen Det finns således inga bestämda lagreglerade riktlinjer eller metoder för hur bevisning ska värderas av en domstol, förutom att domstolen själva oftast använder sig av olika teoretiska metoder för hur de ska pröva bevisning och vilken betydelse sådan bevisning ska tillmätas i målet. Det enda som föreskrivs i lagen är att domstolen skall pröva vad som är bevisat efter en samvetsgrann prövning av allt som har förekommit i målet, se Rättegångsbalken (RB) 35 kap 1§. Den enda begränsningen för domstolens bevisprövning är att den slutliga domen enbart får grundas på sådana omständigheter och bevis som lagts fram vid huvudförhandlingen. Det senare är ett uttryck för den s.k. omedelbarhetsprincipen som är reglerad i RB 30 kap 2§. Avslutande kommentarAtt den tilltalade i din situation gått fri från straffansvar beror helt enkelt på att domstolen ansett att vederbörandes skuld inte styrkts bortom rimligt tvivel. Att domstolen eventuellt ansett att en rimlig alternativ gärningsman kan ha varit den avlidna person, beror möjligtvis på att den tilltalades uppgifter om detta har bedömts ha ett visst bevisvärde i målet. Däremot kan målets utgång likaväl grundats på andra omständigheter som medfört rimliga tvivel om den tilltalades skuld. Det är även tveksamt att domstolen i domskälen uttryckt att den döde varit den skyldige, utan här har domstolen troligen bedömt att det, utifrån den bevisning som framlagts i huvudförhandlingen, rimligen inte kan bortses att en möjlig alternativ gärningsman begått den straffbara gärningen.Vad Du ska göra?!Om Du av någon anledning innehar information som med säkerhet kan bekräfta att den döde omöjligen kan ha varit den som utfört den brottsliga gärningen, råder jag dig att omedelbart ringa till den åklagarmyndighet som handlägger ärendet och berättar för dem om vad du vet. Om det inte gått mer än 3 veckor efter att domen meddelats eller avkunnats så har åklagaren fortfarande möjligheten att överklaga domslutet. Detta förutsätter att målet inte gått hela vägen till Högsta domstol (HD) och att den slutliga domen därmed inte meddelats eller avkunnats av denna instans (sista instans). Om målet gått hela vägen till HD så finns det dessutom möjlighet till att använda sig av s.k. extra ordinära rättsmedel, dvs. resning i föreliggare fall, enligt RB 58 kap. Resning beviljas dock väldigt sällan, särskilt när resning ansöks till nackdel för den tilltalade. Hoppas du fått ett någorlunda tydligt svar på din fråga. Vänligen,

Överklagan

2016-12-05 i Domstol
FRÅGA |Hej!För 1,5år sedan greps ut då jag hade försökt att tillgripa en mössa med värde 350kr. Blev dock dömd till stöld, då ett tillhygge hade använts. Utfallet blev dagsböter samt villkorlig dom. Är inte detta aningen hårt, då det var första samt enda gången jag blivit straffad? Syftar då på den villkorliga domen. Kan jag på något sätt idag överklaga detta beslut, då jag anser det vara orimligt hårt? Var sanningsenlig och erkände vid rättegången.
John Edgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inledningsvis kan jag inte avgöra huruvida straffet var för hårt eller inte, det förekommer för lite information i din fråga. Rätten tar hänsyn till flera omständigheter vid bestämmande av påföljd. Vad gäller din dom, av din fråga så framstår det som om det var över ett år sedan du dömdes? I regel har du tre veckor på dig att överklaga en dom, görs ingen överklagan och du inte har laga förfall så vinner domen laga kraft, dvs. domen står fast. Detta framkommer i Rättegångsbalk (1942:740) 51 kap. 1 § där det anges att en överklagan ska ges in skriftligen till den tingsrätt där du dömdes inom max tre veckor från det att domen meddelades. Hoppas att detta svarade på din fråga!

Överklaga myndighetsbeslut

2016-12-02 i Domstol
FRÅGA |Varför ska ett överklagande av ett förvaltningsrättsligt beslut lämnas in till den myndighet som fattat beslut i ärendet?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Anledningen till att man skickar överklagan direkt till den myndighet som fattat det ursprungliga beslutet är att man vill avlasta domstolarna med administrationen. Det myndigheten testar är om ansökan kommit in i rätt tid och om den gjort det, skickar de vidare ansökan direkt. Ett undantag från detta är om du vill överklaga ett beslut av migrationsverket, som då även omprövar sitt eget beslut och ser om det finns själ att utifrån motiveringen i överklagan, ändra sitt ursprungliga beslut. Finner det att det inte är så, skickar de också vidare ansökan till förvaltningsrätten. Med vänlig hälsning,

Överklagan till hovrätten

2016-12-08 i Domstol
FRÅGA |Har överklagat blankt till hovrätten, vad innebär det för mig. Gör hovrätten först en prövning om det finns anledning att gå vidare. Min advokat och åklagaren tror inte domen blir annsn, kan det innebära att jag får stå för kostnader osv...Hur lång tid har jag på mig att dra tillbsks den.
JR Umeå |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. För att besvara din fråga kommer vi att gå igenom allmänna regler om överklagande i en brottmålsprocess eftersom vi utgår från att det är ett brottmål det rör sig om i ditt fall.Generellt sett för att hovrätten ska pröva tingsrättens dom eller beslut krävs prövningstillstånd, 49:12 rättegångsbalken (RB) (se https://lagen.nu/1942:740#K49P12S1). I brottmål ser det lite annorlunda ut beroende på vad för typ av mål det är. Det krävs endast prövningstillstånd om den tilltalade endast dömts till böter eller frikänts från ansvar för brott som inte har högre straff än fängelse 6 månader, 49:13 1 st. 1-2 p RB (se https://lagen.nu/1942:740#K49P13S1). Alltså krävs inte prövningstillstånd, utan målet kommer tas upp i hovrätten, om den tilltalade dömts till högre straff än böter eller om den tilltalade frikänts men brottet kan ge högre straff än 6 månader.Hovrätten ska meddela prövningstillstånd om någon av följande punkter är uppfyllda, 49:14 RB (se https://lagen.nu/1942:740#K49P14S1):1. Ändringsdispens – om det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till2. Granskningsdispens – om det inte går att bedöma riktigheten av tingsrättens avgörande utan en fullständig överprövning3. Prejudikatdispens – om avgörandet inrymmer någon principiellt intressant fråga4. Extraordinär dispens – om det annars finns synnerliga skäl för en fullständig överprövning.Hovrätten kan även meddela partiellt prövningstillstånd, 49:14a RB, vilket innebär att prövningstillståndet bara avser en viss del av avgörandet (se https://lagen.nu/1942:740#K49P14aS1). Krävs prövningstillstånd i hovrätten ska tingsrättens dom innehålla uppgift om detta, 49:15 RB (se https://lagen.nu/1942:740#K49P15S1). En part som vill överklaga tingsrättens dom i brottmål ska göra detta skriftligen inom 3 veckor från den dag då dom meddelades. Överklagan ska lämnas in till tingsrätten, 51:1 RB (se https://lagen.nu/1942:740#K51P1S1). Ett överklagande får återkallas innan hovrättens dom har meddelats, enligt 51:24 RB (se https://lagen.nu/1942:740#K51P24S1).Den som döms för ett brott kan bli skyldig att betala tillbaka hela eller delar av kostnaderna för den offentlige försvararen och för målsägandebiträdet. När domstolen lämnar sin dom kommer de också besluta om hur mycket den dömde ska betala tillbaka. Hur mycket den dömde ska betala beror bland annat på de kostnader som varit och vilka förutsättningar den dömde har att betala.Kontentan av det hela är alltså att i vissa fall behövs prövningstillstånd för att ett mål ska tas upp i hovrätten. Hur det ser ut i ditt fall kan vi tyvärr inte svara på eftersom vi inte vet vad det gäller. Du har rätt att återkalla din överklagan innan hovrätten har meddelat dom och gällande rättegångskostnaderna så kan den som döms för ett brott bli skyldig att betala tillbaka hela eller delar av kostnaderna.Hoppas att svaret ger dig viss vägledning! Det här svaret är framtaget i samarbete med Lawline och Juriststudenternas rådgivning (JR). JR är en ideell grupp juriststudenter verksamma under Juridiska föreningen vid Umeå Universitet.

Fri bevisprövning och åtalsplikt

2016-12-07 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Vad innebär fri åtalsprövning?
JR Umeå |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Fri åtalsprövning är inget vedertaget juridiskt begrepp, varpå tänkte vi redogöra för andra begrepp vi kan anta att du syftar på. Det vi kan tänka på är begreppet fri bevisprövning, vilken kommer till uttryck i 35:1 rättegångsbalken, se https://lagen.nu/1942:740#K35P1S1. Denna princip betyder att rätten ska pröva alla bevis som kommer fram under huvudförhandlingen som domstolen sedan grundar domen på.Möjligtvis kanske du annars tänker på begreppet åtalsplikt. Denna plikt innebär att åklagaren är skyldig att väcka åtal om han eller hon bedömer att det finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts och att det går att bevisa vem som har begått det. Den som blivit utsatt för ett brott kan alltså inte styra utredningen. Ett undantag från denna plikt är exempelvis för brottet förtal. Om vi inte lyckades svara någorlunda på det du undrade får du gärna höra av dig med förtydligande så ska vi göra vårt bästa för att svara på det!Hoppas du fått svar på din fråga!Det här svaret är framtaget i samarbete med Lawline och Juriststudenternas rådgivning (JR). JR är en ideell grupp juriststudenter verksamma under Juridiska föreningen vid Umeå Universitet.

Skadeståndstalan i tvistemål samt fråga om målsägandebiträde

2016-12-04 i Rättshjälp
FRÅGA |Hej jag undrar hur man går tillväga när man ska kräva ett skadestånd vid en trafikolycka där jag är oskyldig och personen blivit dömd till 70 dagsböter. Med lång sjukskrivning och men för livet. Åklagaren valde att inte ta med mitt krav vid dömande utan jag får själv driva mitt mål enskilt till personen. Hur får man ett målsägande biträde och hur går man vidare rent praktiskt.
Carla Zachariasson |Hej!Eftersom åklagaren valde att inte ta med ditt anspråk i brottmålet kan tingsrätten pröva skadeståndsfrågan i ett tvistemål. Det du måste göra rent praktiskt är att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten (se närmare om innehåll och kostnader här: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/ ). Rättegången i tvistemål är uppdelad på förberedelse och huvudförhandling. Under förberedelsen försöker rätten utreda var parterna står och om om de kan komma till en uppgörelse (en förlikning). Om inte kommer en huvudförhandling äga rum, där tingsrätten prövar frågan baserat på vad parterna för fram i målet. Som en generell princip i tvistemål gäller att det är den som påstår något som har bevisbörda för detta, d.v.s. du måste visa för rätten att din motpart åsamkat dig skada och att du därmed har rätt till skadestånd. Att din motpart blivit dömd i brottmålet betyder inte automatiskt att du kommer vinna tvistemålet, utan domstolen prövar frågan om skadestånd separat (även om brottmålet kan ha viss betydelse som bevis). Vad gäller frågan om målsägandebiträde är det rätten som förordnar detta. Ett målsägandebiträde är dock i huvudsak avsett för brottsoffer som blivit utsatt för till exempel sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån eller annat brott som kan ge fängelse för den som begått brottet. Du har däremot alltid en rätt att ha ett rättegångsombud (se 12 kap rättegångsbalken https://lagen.nu/1942:740#K12 ), men du står själv för dessa kostnader. Att uppmärksamma är att motparten får stå för dina rättegångskostnader om du vinner målet (och tvärtom), se 18 kap rättegångsbalken ( https://lagen.nu/1942:740#K18 ). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

När ska den misstänkte underrättas om husrannsakan?

2016-12-02 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |HejUndrar hur regelverket är gällande husrannsakan. Att vid beslut om husrannsakan, vad anser rätten att meddelande till den berörda är rimlig tid? För där är väl krav på att det skall informeras? Tar gärna emot länkar till lagstöd/författningar/riktlinjer för hur polisen skall bete sig.
Emma Furwed |Hej, och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Regler om husrannsakan finns reglerat i Rättegångsbalken (RB) 28 Kap, se här.HusrannsakanI de fall det finns anledning att anta att ett brott har begåtts där fängelse kan bli aktuellt för den misstänkte, får husrannsakan företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe, RB 28:1. Det finns två typer av husrannsakan. Reel husrannsakan, där man söker efter föremål och personell husrannsakan, där man letar efter en person.Vid beslut om husrannsakan görs en intresseavvägning där husrannsakan endast får beslutas om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse, RB 28:3 a. Stagandet tar sikte på den så kallade proportionalitetsprincipen. Allmänna principer vid tvångsåtgärderHusrannsakan är en tvångsåtgärd och här finns utöver proportionalitetsprincipen två andra allmänna principer som ska beaktas. Ändamålsprincipen: Denna princip innebär att de som har befogenhet att genomföra husrannsakan får endast göra detta för det ändamål för vilket tvångsmedlet beslutats och således inte för att exempelvis sätta en misstänkt person under press.Behovsprincipen: Husrannsakan får bara ske när det föreligger ett påtagligt behov och det inte finns en mindre ingripande åtgärd som kan tillgodose behovet.När ska den misstänkte underrättas om husrannsakan? Som utgångspunkt ska beslut om husrannsakan fattas av förundersökningsledaren, åklagaren eller rätten vilket framgår av RB 28:4 st. 1. Däremot kan polisen ibland fatta beslut om husrannsakan för att exempelvis söka efter en person som med stöd av lag ska omhändertas eller efter ett föremål som polisen med stöd av lag eller annan författning ska omhänderta, se RB 28:4 st. 3 och Polislagen 20 §. För att polisen ska kunna göra en husrannsakan utan att invänta beslut krävs att det rör sig om ett brådskande fall, Polislagen 20 § st. 3 och RB 28:5.Här saknar jag omständigheter kring hur husrannsakan gick till och varför. I de fall den misstänkte inte var hemma när husrannsakan genomfördes ska, ”så snart det kan ske utan men för utredningen, underrättas om den vidtagna åtgärden”, se RB 28:7 st. 2. Här saknas uppgifter kring hur lång tid det kan ta innan den misstänkte underrättas vilket tycks luta åt att det skiljer sig från varje enskilt fall. Det finns således krav på att man ska underrätta den misstänkte, men ingen bestämmelse som talar om vad som anses som rimlig tid. Skulle den misstänkte däremot vara hemma när polisen tänkt genomföra husrannsakan kan hen i vissa fall tillåtas närvara, RB 28:7 st. 3.ÖvrigtAnser man att husrannsakan inte har gått rätt till och att det föreligger ett eventuellt missbruk av polisens befogenheter kan förfarandet stå i strid med artikel 8 i Europakonventionen som numera är svensk lag, se här.Enligt RB 28:9 ska det föras protokoll över husrannsakan där bland annat ändamålet med åtgärden ska anges. Som misstänkt har man rätt att på begäran erhålla bevis där det även ska finnas uppgifter om det brott misstanken avser, RB 28:9 st. 2. Här skulle man som misstänkt kunna begära bevis och få reda på vad man är misstänkt för (bevis är dock inte samma sak som protokoll). Jag hoppas att du har fått svar på din fråga. Om du undrar något mer så är du välkommen att kontakta oss igen.Vänliga hälsningar,