Överklaga tingsrättens dom

2016-03-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Hur lång tid har man på sig att överklaga en tingsrättsdom? Ärendet gäller misshandel.
Homan Gerami |Hej! Tack för att ni tar del av den juridiska rådgivningen som Lawline ställer till förfogande. Av 51 kap 1 § brottsbalken framgår det att en part som vill överklaga tingsrättens dom i ett brottmål skall göra detta skriftligen inom tre veckor från den dagen domen meddelades. Vänligen,

Skäl för återvinning av tredskodom

2016-03-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Vilka skäl är giltiga för att kunna ansöka om återvinning av en tredskodom?
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att kunna ansöka om återvinning av tredskodom måste man göra detta skriftligen inom en månad från det att tredskodomen meddelades, 44 kap. 9 § rättegångsbalken (RB), se här. Ansökan om återvinning bör även innehålla allt vad från sökandens sida erfordras för förberedelsens slutförande. Utöver det ställs det inte upp några skäl som måste uppfyllas för att man kunna ansöka om återvinning av en tredskodom.Du bör även vara medveten om att man endast kan ansöka om återvinning av tredskodom en gång i samma mål, 44 kap. 10 § RB. Hoppas detta var svar på din fråga!Med vänliga hälsningar,

Polisens möjligheter till kroppsvisitation

2016-03-27 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Har polisen rätt att genom söka mig. Om polisen inte säger vad för brott man är misstänkt för. Har jag rätt att neka och vandra vidare eller vad säger lagen....
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Enligt 28:11 Rättegångsbalken (RB) får kroppsvisitation göras på en person som är skäligen misstänkt för ett brott varpå fängelse kan följa. Även om en person inte är skäligen misstänkt för ett brott har polisen rätt att kroppsvisitera en person om det finns synnerlig anledning att anta att det genom visitationen kommer att anträffas föremål som kan tas i beslag som är av betydelse för utredningen. Det är dock viktigt att påpeka att kroppsvisitation endast får göras om skälen för åtgärden uppväger det integritetsintrång som den enskilde upplever. Det här framgår av 28:3a RB. Vidare ska också nämnas att huvudregeln är att polis eller åklagare ska besluta om kroppsvisitation, men som undantag får även enskild polisman göra det. Sammantaget kan nämnas att frågan du ställer är lite av en juridisk gråzon. Det är nämligen upp till polismannen att bedöma i den enskilda situationen huruvida det föreligger skäl för en kroppsvisitering eller inte. Då det inte finns några exakta riktlinjer för vad som krävs för att misstänka en person är den juridiska gråzonen ett faktum. Lagen ger polisen befogenhet att kroppsvisitera en person om de misstänker brott. Att lämna platsen utan att polisen har genomfört en kroppsvisitiation är därför inte möjligt. Polisen måste självklart berätta varför det föreligger fog att kroppsvisitera en person men hur mycket de har tillåtelse att berätta vågar jag dessvärre inte uttala mig om.Jag hoppas att jag kunde bringa klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan.Hälsningar,

Förundersökning

2016-03-25 i Förundersökning
FRÅGA |Jag har gjort en polisanmälan gällande internet bedrägeri. I svensk rättsprocess, hur lång tid tar det i regel mellan anmälan och åtal? Efter vilken tid kan man anta att målet lagts ned?
Mustafa Sheikh Abdi |Hej,Tack för att Du vänder Dig till Lawline med Din fråga!Det finns ingen generell tidsram för när åtal ska väckas efter en polisanmälan. Efter Din polisanmälan behandlar polisen den och därefter fattas ett beslut om att inleda en förundersökning, vilket Du ska underrättas om. Syftet med förundersökningen är att utreda vem eller vilka som kan misstänkas för brottet och om det finns tillräcklig bevisning för att väcka åtal. Ibland kan det vara så att det saknas tillräcklig bevisning eller andra spår att följa, vilket föranleder att förundersökningen läggs ner. Vad gäller tiden för förundersökningen ska den bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medgiver. Olika brott och händelser tar olika lång tid att utreda, varför en specifik tidsram för varje brott inte kan anges. Det kan ta en månad och det kan ta flera månader. Det beror på flera olika faktorer.Om förundersökningen läggs ner kommer Du meddelas om detta. Om Du är missnöjd med beslutet om att förundersökningen läggs ner kan Du begära omprövning av beslutet. Du kan vända Dig till polisen för att begära omprövning som sedan överlämnar det till åklagaren.Reglerna om förundersökning hittar du i 23 kap. rättegångsbalken (https://lagen.nu/1942:740#K23)Hoppas Du fick svar på din fråga!Vänlig hälsningar,

Om skiljaktiga justitieråd

2016-03-30 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag har glömt bort vad den som avger skiljaktig mening i HD kallas med ett annat ord. Kan ni hjälpa mig?
Anton Magnusson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga är du ute efter vem som kan avge en skiljaktig mening i Högsta domstolen (nedan förkortad HD). Svaret på din frågan är att det är ett justitieråd. Om det finns intresse redogör jag lite generellt om Justitieråd och skiljaktiga meningar nedan.Ett justitieråd är en lagfaren domare som dömer i HD. Till antalet ska det vara minst fjorton stycken enligt 3 kap. 4 § 1 st Rättegångsbalken (RB; se https://lagen.nu/1942:740#K3P4S1). När justitieråden prövar ett mål måste inte alla fjorton vara samlade utan huvudregeln är att de ska vara minst fem ledamöter som dömer i målet enligt 3 kap. 5 § 1 st RB (se https://lagen.nu/1942:740#K3P5S1).Om något av justitieråden har en skiljaktig mening när de prövar ett mål ska en omröstning ske och den som har denna skiljaktighet ska även ange de skäl som denne grundar sin mening på enligt 16 kap. 1 § RB (tvistemål)(se https://lagen.nu/1942:740#K16P1S1) och 29 kap. 1 § RB (brottmål)(se https://lagen.nu/1942:740#K29P1S1). När domen har beslutats ska eventuella skiljaktiga meningar meddelas parterna på samma tid och sätt som domen enligt 17 kap. 9 § 6 st. RB (tvistemål)(se https://lagen.nu/1942:740#K17P9S6) och enligt 30 kap. 7 § 5 st. RB (brottmål)(se https://lagen.nu/1942:740#K30P7S5).En skiljaktig mening är alltså en avvikande mening där ett eller flera justitieråd inte håller med majoriteten. Ett exempel på ett rättsfall från HD där skiljaktigheter förekommer är NJA 2006 s. 467.* Detta rättsfall handlar om en grupp högerextrema personer som har uttryck sig kränkande om homosexuella. Majoriteten i HD dömde de för hets mot folkgrupp medan två justitieråd var skiljaktiga. De menade att det inte finns tillräckliga skäl för en fällande dom och ansåg således att dessa personer skulle gå fria.Om du är intresserad av fördjupning om detta med skiljaktigheter så länkar jag en artikel från Svensk Juristtidning nedan:SvJT 2012 s. 313*Notera att de skiljaktiga meningarna brukar stå längst ner i de refererade rättsfallen från HD.Med vänliga hälsningar

Tingsrättens långa handläggningstider

2016-03-29 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Lång handläggningstid TingsrättenVad kan man när man tycker att man får vänta för länge (1 år) på huvudförhandling i ett tvistemål i TR? Finns det verkligen inget man kan göra?
Sedja Abed Ali |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Tingsrätten har för nuvarande väldigt långa väntetider för huvudförhandling. En huvudförhandling i tvistemål med tre domare har ännu längre väntetider. Det finns tyvärr inget man kan göra för att påskynda domstolens handläggning. Tingsrätten är medvetna om deras långa väntetider och försöker ständigt komma med nya arbetsmetoder för att fördela arbetet på ett mer effektivt sett. De möjligheter som finns för den som inte vill vänta i över ett år på en huvudförhandling är skiljedomstol, där är det inte lika långa handläggningstider. Ett annat alternativ är att parterna förliks. Om ingen av ovannämnda alternativ är aktuella finns det tyvärr inte mycket man kan göra för att påskynda processen i tingsrätten. Vänligen,

Vittnesplikt och bevisning

2016-03-26 i Bevis och bevisning
FRÅGA |Min ex har skickat min son till kronofogden för ett lån vi tog för att lösa hans skulder som han betalat fram till april 2015 sedan dess har jag betalt hälften varje månad. Nu vill han gå till rättegång med detta och kalla mig som vittne och vill ha ett kontoutdrag från mitt privatkonto för att visa vart pengarna har betalats ut. Kan han kräva detta av mig?Måste jag vittna mot min son?
Adam Lund |Hej, Jag ser två problem aktualiseras i din fråga, problemen rör primärt vittnesplikt och bevisning. Utifrån vad jag identifierat ska jag göra mitt bästa för att besvara din fråga så tydligt jag kan. Vittnesplikt I Sverige gäller som huvudregel att man måste vittna om man kallas som vittne till rättegång. Men som mycket inom juridiken så finns det gott om undantag till detta. Det undantag som är viktigast för dig är det som finns i 36 kap 3 § rättegångsbalken, där det finns ett undantag för närstående till en part i rättegången. Du saknar alltså i detta fall vittnesplikt mot din son och kan välja att neka att vittna. Om du skulle välja att vittna gäller samma regler som för ett vanligt vittne, du kommer då få vittna under ed m.m.Bevis Då fallet mig veterligen rör ett tvistemål (alltså att ditt ex har stämt din son på pengar) så har han ingen rätt att med påtryckningar kräva bevis. Denna möjlighet är reserverat staten, exempelvis när polisen tvångsmässigt får beslagta föremål från en person. Alltså kan han inte kräva att få något kontoutdrag utan ett beslut från en myndighet, du kan alltså välja att neka honom till detta. I Sverige kan man säga att parterna som stämt varandra själva är ansvariga att producera sin bevisning. Hoppas jag kunde besvara dina frågor, och jag önskar dig en trevlig dag!

Husrannsakan i bostaden

2016-03-25 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Min fråga lyder: Polisen gör ett alkoholprov vid en rutinkontroll och provet visar inget. Polisen gör då av någon anledning ett urinprov. I provet visar sig då att personen visar spår av opiater. Föraren förklarar då att han genomgått en svår operation och får medicin mot smärta bland annat morfin. Polisen säger att dom vill följa med personen hem för en husrannsakan. Är det lagligt av polisen att begära en husrannsakan och genomföra den på dom grunderna? Mvh
Axel Strandborg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Bestämmelser om husrannsakan finns i 28 kap. rättegångsbalken (RB). Enligt 28 kap. 1 § RB får husrannsakan genomföras om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts - på vilket fängelse kan följa - för eftersökande av föremål som kan beslagtas eller för utrönande av omständighet som kan ha betydelse för utredning om brottet. Fängelse kan följa på narkotikabrott (se 1-2 §§ narkotikastrafflagen). Därutöver måste alltid 28 kap. 3 a § RB beaktas. Av bestämmelsen framgår att husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte. Med andra ord måste en proportionalitetsbedömning göras.Uttrycket "anledning att anta" anses allmänt uttrycka den lägsta nivån på vilken bevisning som krävs. Det är svårt att lägga fram några mer bestämda riktlinjer, utan bedömningen för göras från fall till fall. Justitieombudsmannen (JO) har uttalat (se t.ex. 2006/07 s. 81) att enbart den omständigheten att polisen på annan plats än bostaden, t.ex. på ett torg, påträffar en person som skäligen kan misstänkas för ringa narkotikabrott genom eget brukande, inte i sig kan läggas till grund för ett beslut om husrannsakan i bostaden. I förevarande fall verkar det emellertid som att personen har antytt för polisen att narkotika förvaras i bostaden, något som tveklöst skulle kunna utgöra tillräckliga skäl för polisen att företa en husrannsakan.Naturligtvis är det inte olagligt att inneha narkotiska läkemedel som lämnats ut efter förordnande av läkare (se lag om kontroll av narkotika). Även om en person påstår att han innehar narkotika lagligt, kan det emellertid finnas andra omständigheter som ger anledning att anta att personen inte talar sanning och att ett narkotikabrott därmed är för handen.Sammanfattning: Polisen får genomföra husrannsakan i en persons bostad om det finns anledning att anta att personen förvarar narkotika där och åtgärden är att anse som proportionell. Det räcker inte att personen har påträffats narkotikapåverkad på annan plats än bostaden, utan det måste finnas någon ytterligare konkret omständighet som talar för att personen verkligen förvarar narkotika i bostaden. En sådan omständighet skulle kunna vara att personen har antytt för polisen att så är fallet. Även om personen påstår att han innehar narkotikan lagligt, utesluter det inte, med hänsyn till övriga omständigheter, att det kan finnas anledning att anta att narkotikabrott är för handen och därmed grunda en rätt för polisen att genomföra en husrannsakan.Med vänliga hälsningar