Vem bär rättegångskostnaderna och vilka är förutsättningarna för rättshjälp i civilrättsliga mål?

2017-04-07 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Min man och hans ex tvistar om en bil som han fått i gåva med bevittnat gåvobrev. Han har däremot registrerat bilen på henne en gång i tiden pga att han hade socialbidrag. Enligt polisen är bilen hans men inte en polisiär fråga. Detta innebär ett civilrättsligt mål. Har båda parrterna då rätt till rättshjälp och får den förlorande parten betala något?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!RättegångskostnaderPrecis som du skriver är talan om äganderätt en civilrättslig fråga. I dispositiva tvistemål, vilket detta är, är huvudregeln att den förlorande parten får betala både sina egna rättegångskostnader och den vinnande partens rättegångskostnader förutsatt att den vinnande parten inte utan anledning startat rättegången eller varit försumlig under rättegången. (18 kap. 1-3 §§ Rättegångsbalken (RB))RättshjälpDet finns ett flertal förutsättningar som alla ska vara uppfyllda för att rättshjälp ska kunna beviljas (2 § Rättshjälpslagen):1. Rättshjälp får beviljas en person vars ekonomiska underlag inte överstiger 260 000 kronor. (6 § Rättshjälpslagen). För att ta fram det ekonomiska underlaget beräknar man summan av årsinkomst, förmögenhet, skulder och försörjningsbörda. (38§ Rättshjälpslagen)2. Rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta inte kan tillgodoses på annat sätt.(7 § Rättshjälpslagen). Enligt rättshjälpslagen kan man alltså även få rådgivning i sammanlagt högst två timmar. Rådgivningen lämnas mot avgift men kan sättas ned till hälften om rättssökandens ekonomiska förhållanden ger anledning därtill. (4 § Rättshjälpslagen)3. Rättshjälp får endast beviljas om det med hänsyn till angelägenhetens art och betydelse är skäligt att staten bidrar till kostnaderna.(8 § Rättshjälpslagen)4. Rättshjälp får inte beviljas om den rättssökande har en rättsskyddsförsäkring. (9 § Rättshjälpslagen)För att båda parter ska beviljas rättshjälp måste alltså båda parter var för sig uppfylla förutsättningarna ovan. Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Vittnesplikt för sambo

2017-04-05 i Vittna
FRÅGA |Kan man förneka att vittna mot sin samlever? och om så är fallet, vad är den möjlige konsekvens?- Martin
David McKenzie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 36 kap. 3 § rättegångsbalken anges att "Den som med part är eller varit gift [...] eller som på liknande sätt är parten närstående, vare ej skyldig att avlägga vittnesmål."Begreppet närstående anses omfatta sambos. Sambos är således inte skyldiga att vittna mot varandra. Vill den ena sambon inte vittna mot den andra men ändå blivit kallad kan det vara så att denne trots detta är tvungen att dyka upp i rätten för att meddela sin inställning. Vill sambon inte vittna så kan ett förslag vara att höra av sig till åklagaren eller rätten i förväg och berätta detta för att se om denne kan slippa att framträda i rätten.Omfattas en person av paragrafen så är man ej skyldig att avlägga vittnesmål och några konsekvenser kan det inte bli tal om. Däremot blir en konsekvens att rätten ,av förklarliga skäl, inte kommer att få del av den information som sambon har.Hoppas du har fått svar på din fråga.Vänligen,

Är en domare jävig om hen frågar åklagaren när åtal ska väckas?

2017-04-05 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en tingsrätt kan anses vara jävig – eller om det på något annat sätt kan vara olämpligt – när en tingsrätt tillskriver åklagarmyndigheten och undrar ”när åtalet kommer”, redan innan åtalet är väckt. Det är väl ändå åklagaren, inte domstolen, som skall avgöra om åtal ska väckas eller ej?
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du anser att mitt svar är i behov av klargöranden eller kompletteringar är du välkommen att publicera en kommentar och efterfråga detta. I annat fall nås jag via marcus.backstrom@hotmail.com.Din fråga aktualiserar de jävsregler som finns avseende domare, vilka är placerade i 4 kap. 13 § rättegångsbalken. För tydlighetens skull är det alltså inte tingsrätten i sig som kan anses jävig, utan den enskilda domare som är inblandad i ett mål.Ovannämnda lagrum räknar upp ett antal omständigheter som gör en domare jävig. Främst rör det sig om olika former av släktskap och andra slags förbindelser med någon som är part i målet (och som kan inverka negativt på opartiskheten). Något sådant verkar det dock inte vara tal om i ditt fall.Den jävsgrund som eventuellt kan aktualiseras i det här läget återfinns i paragrafens sista punkt, som anger att ”domare är jävig att handlägga mål om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet”. Denna bestämmelse kan liknas vid en slasktratt, där det i princip är möjligt att slänga ned vad som helst som indikerar att domaren ifråga inte skulle vara neutral i förhållande till någon av parterna i målet.I avsaknad av mer information än det du angivit i frågan är det svårt att bedöma huruvida det kan röra sig om en jävssituation eller inte. Jag lutar dock åt att så inte är fallet, då domarens fråga till åklagarmyndigheten sannolikt inte har någonting att göra med hens uppfattning om den misstänkte personens skuld.En förklaring som ligger närmare till hands är att domaren, av någon anledning, känner till att det pågår en förundersökning och av domstolspraktiska skäl vill veta om det blir ett åtal. I mina ögon är alltjämt den typen av kommunikation mellan domaren och åklagaren olämplig. En domare ska formellt sett inte ska befatta sig med målet överhuvudtaget innan det inkommit en stämningsansökan från åklagaren (bortsett från häktningsförhandlingar och liknande frågor). Även om det inte rör sig om en jävssituation i juridisk mening vågar jag därmed påstå att domaren agerat en smula omdömeslöst.Om ett åtal så småningom väcks, och det visar sig att samma domare som kommunicerat med åklagaren också ska handlägga målet, kan en jävsinvändning göras enligt 4 kap. 14 § andra stycket rättegångsbalken. Invändningen ska göras av den tilltalade så snart hen får vetskap om att domaren sitter i rätten. Att framföra en sådan invändning är ingen dum idé, även om chanserna till bifall, i linje med det resonemang jag fört, får betraktas som små.Med vänlig hälsning,

Fri bevisprövning bilkamera

2017-03-31 i Bevis och bevisning
FRÅGA |hej.....vi är ett gäng chaufförer som har en livlig diskussion om daschcam gäller som bevis i rättegång eller inte och meningarna går vitt och brett isär.snälla hjälp oss med detta.....ett gäng virriga chaufförer.....
Patrik Martinson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. I svensk domstol gäller principen om fri bevisprövning som kommer till uttryck i 35 kap 1 § rättegångsbalken. Det innebär att det i princip inte uppställs några begränsningar i frågan om de källor som får användas för att utleta sanningen. Parterna i en rättegång har således rätt att åberopa all form av bevisning inför rätten, även filmmaterial från en daschcam. Hoppas du fick svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

Är en förundersökning slutförd när den lagts ned?

2017-04-06 i Förundersökning
FRÅGA |Hej! Min fråga är gällande förundersökningar och försäkring.När en förundersökning är nedlagd, räknas den då som slutförd?Försäkringsbolag kräver nämligen ibland att förundersökningen ska vara slutförd för att de ska ge ut ersättning.Ibland kräver de också att polisanmälan ska ske "utan dröjsmål", vad är en rimlig tolkning av detta? Några dagar eller några timmar?Hälsningar,Ludvig
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!FörundersökningJag börjar med att förklarar när en förundersökning är slutförd och därefter vad en nedlagd förundersökning innebär och vad skillnaden är.Reglerna kring förundersökning finner vi i 23 kap. Rättegångsbalken (1942:740).När en förundersökning resulterar i att en person blir ”skäligen misstänkt” måste denne underrättas. Ibland får den misstänkte ta del av förundersökningen löpande, och när den är färdigställd ska förundersökningsledaren delge förundersökningen den misstänkte, s.k. slutdelgivning. Förundersökningen är i och med slutdelgivningen slutförd (23 kap. 18 § Rättegångsbalken). Åklagaren måste då fatta beslut om att väcka åtal eller inte.När en förundersökning läggs ned innebär det att anledning inte längre finns att fullfölja utredningen (23 kap. 4 § andra stycket Rättegångsbalken). Det kan t.ex. bero på att det saknas spår efter brottslingen, eller att den påtalade gärningen inte är brottslig. Man säger att en förundersökning är avslutad när den läggs ned.Förenklat kan man säga att en förundersökning som inte resulterar i någon misstänkt läggs ned och därmed är avslutad, medan en förundersökning som slutdelgivits en misstänkt är slutförd.När försäkringsbolaget sätter upp ett krav att förundersökningen ska vara slutförd innebär det ett krav på att förundersökningen ska resultera i att en person blir "skäligen misstänkt". Tänk på att när en förundersökning upphör kan brottet, om det finns skäl, utredas på nytt. Beslut om en förundersöknings upphörande vinner alltså inte rättskraft.Utan dröjsmålDet finns ingen enhetlig definition vad ”utan dröjsmål” avser för tid. Det beror helt på vad är för något som ska göras, konsekvensen av att det inte görs, vem det är som ska göra det och i vilket sammanhang handlingen ska utföra. För att försöka ge dig någon definition av frasen kan det sägas att en handling som ska utföras ”utan dröjsmål” ska vidtas så fort möjlighet till det finns. Eftersom en polisanmälan enkelt kan göras muntligen som skriftligen via Polisens hemsida eller telefon kan två dagar, och på sin höjd tre dagar, vara inom ramen för ”utan dröjsmål”. Längre tid än så är troligtvis utom ramen för tidsgränsen. Avslutande rådVill du ha ett definitivt svar vad ditt försäkringsbolag anser att ”utan dröjsmål” innebär skulle jag råda dig att höra av dig till dem och fråga!Hoppas att detta gav dig svar på dina frågor!Med vänlig hälsning,

Vad händer efter att hovrätten meddelat prövningstillstånd?

2017-04-05 i Domstol
FRÅGA |Hej! När man har fått prövningstillstånd: Behöver man göra något mer eller används de handlingar/skrivelser som man har använt i överklagandet och ärendet handläggs automatiskt?
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du vill att jag på något vis ska utveckla svaret är du välkommen att publicera en kommentar och efterfråga de ytterligare upplysningar du är intresserad av. Jag är även tillgänglig via marcus.backstrom@hotmail.com. Alla lagrumshänvisningar som förekommer i mitt svar tar sikte på rättegångsbalken.Det korta svaret på din fråga är nej. När prövningstillstånd har beviljats av hovrätten (jag antar att det är där du befinner dig i den rättsliga hierarkin) behöver ingenting särskilt göras för att handläggningen ska fortsätta.Att så är fallet framgår av 50 kap. 8 § första stycket - som säger att när prövningstillstånd meddelats ska överklagandet skickas till motparten med en uppmaningen att inkomma med svarsskrivelse. Svarsskrivelsen ska innehålla motpartens syn på överklagandet (50 kap. 9 § första stycket) och tillhandahållas den som stått för överklagandet (50 kap. 10 § första stycket).Därefter kan ytterligare korrespondens förekomma mellan den som överklagat och motparten, beroende på vad hovrätten tycker är behövligt för att få klarhet i parternas positioner. När denna kommunikation avslutats ska hovrätten i normalfallet kalla till huvudförhandling (50 kap. 16 § första stycket) och målet avgöras enligt samma modell som vid tingsrätten. Vid huvudförhandlingen ska den som överklagat vanligtvis närvara personligen och, eventuellt tillsammans med ett juridiskt ombud, föra sin talan.Med vänlig hälsning,

Får polisen gå in i en lägenhet utan lägenhetsinnehavarens tillstånd?

2017-03-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |härhär.Får polisen gå in i en lägenhet utan lägenhetsinnehavarens tillstånd?
Jenny Ångström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Polisen har inte rätt att gå in i en lägenhet utan tillåtelse förutom när det gäller husrannsakan. Husrannsakan kan antingen vara reell, då letar man efter ett föremål eller bevis, se här. Den kan också vara personell och då är det en person man letar efter,här.Polisen får också ta sig in i en lägenhet om det finns anledning att anta att någon har avlidit, är medvetslös eller annars oförmögen att tillkalla hjälp. Se här.Sammanfattningsvis kan sägas att det är bara vid vissa specifika tillfällen som polisen har rätt att gå in i en lägenhet utan tillåtelse. Dessa tillfällen är reglerade i lag och polisen måste alltså ha lagstöd för att bereda sig tillträde till en lägenhet.

Är anmälan och anklagad samma sak?

2017-03-31 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |är anmälan och anklagad samma sak
Tova Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att den gäller anmälan och anklagad vid brott, och jag skulle säga att detta inte är samma sak. Anmälan:En anmälan om brott gör du till polisen, s.k. polisanmälan. Det handlar ofta om att du ringer till polisen eller besöker en polisstation och berättar vad det är som har hänt, vilket brott som misstänks, kanske vem du misstänker. Polisanmälan kan sedan ligga till grund för en förundersökning av brottet.Anklagad:Att vara anklagad har inte en sådan rättslig och faktisk betydelse som en polisanmälan har. Är någon anklagad handlar det helt enkelt om att denne är utpekad som skyldig till ett brott. Att anklaga någon kan du göra hur som helst till vem som helst, direkt till personen eller till annan om personen, utan att det får några direkta rättsliga konsekvenser.Sammanfattningsvis gör du en anmälan om brott till polisen medan en anklagad person är någon som är beskylld för ett brott men behöver inte vara polisanmäld. Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning