Vem leder förundersökning mot minderårig?

2017-10-16 i Förundersökning
FRÅGA |Hur vet jag vem som leder förundersökningen när det gäller barn under 15 respektive 18? Är det skillnad på dessa åldersgrupper. Till exempel skadegörelse, vi har en 14, 17 och 21 åring som är skäligen misstänkt. På vilket sätt skall utredningen genomföras i respektive fall och av vem?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under 18 årI de fall någon är under 18 år ska lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare tillämpas. Förundersökningar mot någon som inte fyllt 18 år, ska ledas av en åklagare eller en polis som är särskild lämpad för uppgiften, (2 §). Om fängelse kan följa av brottet, ska förundersökningen bedrivas skyndsamt (4 §). I de fall det gäller användning av tvångsmedel mot underårig finns det bara särreglering av häktning. Övriga tvångsmedel finns det inga bestämmelser om, och därmed gäller alltså de regler som finns i rättegångsbalken om tvångsmedel.Över 18 årI de fall någon är över 18 år, ska även i sådana fall förundersökningen ledas av åklagare eller en polis (23 kap. 3 § 1 st rättegångsbalken).RådJag får råda dig att kontakta polisen för att få på vem som faktiskt leder förundersökningen.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Rättegångskostnader vid överklagande av brottmål till hovrätten

2017-10-16 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag överklagar ett brottmål till hovrätten och förlorar. Blir jag då ersätningsskyldig till staten för rättegångskostnaderna och advokatkostnaderna? Min inkomst är ca 108000/år.
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utgångspunkten är att en tilltalad som döms för ett brott ska ersätta staten för det som betalats av allmänna medel i ersättning till försvarare, 31 kap. 1 § 1 st. rättegångsbalken (RB). Som ersättningsgilla kostnader räknas dock endast vissa av statens kostnader. Det gäller först och främst de av domstolen fastställda kostnaderna för offentlig försvarare. Även kostnad för hämtning av den tilltalade till domstolen är ersättningsgilla. Utöver detta gäller ersättningsskyldigheten det som enligt domstolens beslut utgått av allmänna medel för provtagning och undersökning av blod och urin som avser den tilltalade och som har gjorts för utredning om brottet.Dock begränsas ersättningsskyldigheten enligt 31 kap. 1 § 3 st. RB som säger att den tilltalade inte ska behöva betala mera av kostnaden för försvaren än vad han eller hon skulle ha fått betala i rättshjälpsavgift vid rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Ersättningsbeloppet får sättas ned eller efterges om det finns skäl till det med hänsyn till den tilltalades brottslighet eller hans eller hennes personliga och ekonomiska förhållanden, 31 kap. 1 § 4 st. RB. Sammanfattningsvis så kommer du, om du fälls i hovrätten, troligtvis att få betala en viss del av statens rättegångskostnader, exempelvis för din offentliga försvarare (om du har en sådan), för ev. kostnader för hämtningar till domstol och för ev. provtagningar och undersökningar av blod/urin. Din ersättningsskyldighet kan dock sättas ned pga. dina ekonomiska förhållanden. Huruvida det kommer ske i detta fall kan jag dock inte uttala mig om eftersom det beror på hur målet i sin helhet ser i förhållande till din ekonomiska situation.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Vem betalar rättegångskostnaderna i tvistemål och varför får jag betala motpartens kostnader om DE har stämt mig?

2017-10-12 i Rättegångskostnader
FRÅGA |Om jag skulle tilldelas en sanktionsavgift och välja att inte godkänna denna, då finns det självklart risk för att de som kräver mig på avgiften kan gå till domstol/tingsrätt. Nu till min fråga; OM de nu skulle välja att gå vidare till domstol/tingsrätt, för att få sanktionen fastställd (eller vad det kallas) vem betalar då detta? Alltså domstols/tingsrättskostnaderna? Detta handlar väl främst om att få en ev. avgift justerad för min del, alltså inte om något klassiskt vinna eller förlora. Känns dock konstigt ifall jag skulle behöva betala då det är någon annan som kräver mig på pengar och jag inte godkänner detta. Dvs, det är ju inte JAG som väljer att gå vidare till rätten/domstolen.
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om ett tvistemål tas upp i domstol finns det olika regler för vem som ska betala rättegångskostnaderna då målet är avgjort. Huvudregeln är att den "förlorande" parten måste betala "vinnarens" rättegångskostnader (18 kap 1 § RB). Se mer om detta nedan. Vilka rättegångskostnader man kan få ersättning för skiljer sig dock beroende på om det rör sig om så kallade "småmål" eller inte. Ett småmål är ett mål som rör ett krav under ett halvt prisbasbelopp, det vill säga 22 400 kr i år.Rättegångskostnader i småmål I ett småmål får man inte ersättning för alls lika mycket som i övriga mål och får därmed stå en större del av kostnaderna själv. I dessa mål kan man endast få ersättning för rättslig rådgivning under en timme vid ett tillfälle, ansökningsavgift eller tilläggsavgift, resa och uppehälle för en part eller ställföreträdare i samband med sammanträde, vittnesbevisning samt för översättning av handlingar (18 kap 8 a § RB).Rättegångskostnader i övriga målErsättningen för rättegångskostnaderna ska i dessa övriga fall fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande, talans utförande, arvode till ombud/biträde (så länge kostnaden är skälig för att tillvarata partens rätt). I dessa fall får den förlorade parten alltså betala hela motpartens rättegångskostnader (18 kap 8 § RB), till skillnad från i småmålen.Vinnande/förlorande partHur vet man då vilken part som har "vunnit" eller "förlorat"? Detta är inte alltid helt självklart, ibland kan exempelvis käranden fått bifall för EN DEL av sitt yrkande men inte allt. I detta fall kan man ju se det som att båda parter förlorat i viss mån, hur blir det då? Jo, domstolen brukar i dessa fall fördela rättegångskostnaderna utefter vilken del av målet kostnaderna är hänförliga till, den som förlorar i den ena delen ska alltså stå för kostnaderna i just den delen. De justerar alltså kostnaderna beroende på hur utgången blir på olika sätt. Om det är så att en part går till domstol och väcker talan mot dig för att få ut en sanktionsavgift kan det bli så att du måste betala deras rättegångskostnader vid en förlust. I och med att du nekar till att betala avgiften ser man det som att du är den "förlorande" parten ifall nu käranden skulle få sanktionsavgiften fastställd som de önskar. Detta då käranden helt enkelt fått det de yrkat medan du inte får det. Att käranden får bifall för sin talan innebär helt enkelt att man "vinner", i princip oavsett vad saken rör sig om. Om det skulle vara så att käranden inte vinner och att du inte ska betala sanktionsavgiften de stämt dig på kommer givetvis käranden att få stå för dina rättegångskostnader i sin tur. Varför finns denna regel?Jag förstår att det kan kännas konstigt att man ska behöva betala någon annans rättegångskostnader när det faktiskt är DE som har valt att stämma. Man har denna regel av främst två anledningar. Det första skälet bakom regeln är att man inte ska stämma varandra "i onödan", man vill på detta sätt skrämma bort de som inte har skäl för sina påståenden genom att hota med höga kostnader vid förlust. Den andra anledningen till regeln är att lagstiftaren har ett visst rättsskyddsintresse. Den som helt enkelt har gjort sin rätt gällande ska slippa betala rättegångskostnaderna för att göra detta. Om man har vunnit ett mål var man ju faktiskt den part som hade (mest) rätt. Då hade det kunnat anses vara orimligt att behöva betala för att få rätt till det som man aldrig borde ha behövt väcka talan om från början, om bara motparten hade gjort som hen skulle. Ifall det är så att exempelvis din motpart HAR rätt att få ut sanktionsavgiften från dig kan det anses vara orättvist att de ska behöva betala ombudskostnader m.m. för att få det som de alltid hade rätt till, bara för att du inte ville betala. På samma sätt ska inte du behöva betala dina egna ombudskostnader om du har blivit stämd och vinner målet, då skulle ju du få lida för att någon annan väcker talan mot dig (för något de inte har rätt till). Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Förfalskat konstverk sålt från Sverige till USA, var åtalas personen?

2017-10-12 i Domstol
FRÅGA |Jag håller på med research för en bok. Huvudpersonen är svensk men förfalskar en tavla som säljs till ett galleri i USA. Om hon skulle åka dit, vilket lands straff får hon då? Huvudpersonen kommer aldrig att lämna Sverige utan bara skicka dit tavlan. Till sin hjälp har hon en amerikan som numera bor i sverige och har svenskt medborgarskap. Hur straffas han?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Scenariot vi har att jobba med är alltså en svensk säljare som från Sverige säljer en egenhändigt förfalskad tavla till en amerikansk köpare (galleriet). Hen har en medbrottsling, som jag antar är med på allt, som har dubbelt medborgarskap. Har det begåtts ett brott enligt svensk lag?Att enligt svensk lag medvetet sälja en förfalskad tavla till en köpare som har blivit informerad om att tavlan är äkta och där säljaren vidare har gjort en vinst och köparen en förlust är att betrakta som bedrägeri, 9 kap 1 § Brottsbalk (1962:700), BrB, se https://lagen.nu/1962:700Köparen måste ha köpt tavlan på den grunden att säljaren vilseledde köparen genom att påstå att tavlan var äkta, eftersom det måste föreligga ett direkt samband mellan köpet och att säljarens vilseledande. Bedrägeri kan leda till böter eller högst 6 års fängelse beroende på hur grovt brottet anses vara. Ett kriterie för att en person ska kunna dömas för grovt bedrägeri är t.ex. att bedrägeriet rör ett betydande värde, minst 224 000 kr (5x prisbasbelopp), i så fall kan huvudpersonen dömas för 6 månader - 6 års fängelse, 9 kap 3 §, BrB. Har Sverige rätt att straffa huvudpersonen (jurisdiktion)? Enligt 2 kap 1 §, BrB, bestraffas brott som har begåtts här i riket efter svensk lag och i svensk domstol. Bedrägeri utgör brott oavsett vart det har begåtts eller mot vem det har riktats, det här innebär att det alltså inte spelar någon roll i vilket land brottet har begåtts utan det kommer fortfarande ha begåtts ett brott enligt svenska lagstiftning. När det handlar om internationella brott blir problemet vilket land som ska straffa gärningsmännen, i det här fallet din huvudperson och dennes medbrottsling. Både förberedelserna, förfalskningen och försäljningen företogs i Sverige vilket gör att brottet definitivt kan knytas till Sverige och ger Sverige jurisdiktion (RH 2000:84), vilket innebär att vi har rätt att lagföra (åtala och straffa) personen ifråga. Det kan dock vara så att brottet även anses ha begåtts i USA, och de genom att stödja sig på den passiva personalitetsprincipen kan anse sig ha rätt att lagföra huvudpersonen. Sverige är dock behörig att åtala personer som har begått brott i Sverige och som vid tiden var svenska medborgare, 2 kap 2 § BrB, vilket visar på att Sverige är strikta med att lämna ut med borgare till andra länder för att bli åtalade. I det här fallet betyder det att de med högsta sannolikhet inte skulle lämna ut huvudpersonen till USA för att åtalas där. Sverige kan erkänna utlämnande, i så fall är det regeringen som gör det och det kommer att vara baserat på ett internationellt avtal mellan USA och Sverige, eftersom Sverige annars enligt lag inte får utlämna en svensk medborgare lag (1957:668) om utlämning för brott. För att få lämna ut så krävs det att bedrägeri är straffbart i USA, så kallad dubbel straffbarhet. Eftersom medbrottslingen har dubbelt medborgarskap kan det tänkas att USA vill kräva ut honom, men eftersom Sverige både har den territoriella rätten (eftersom vi utgår från att brottet anses vara begått i Sverige p.g.a. alla förberedelser och att gärningsmannen inte lämnat landet), Sverige lämnar inte ut om brottet inte minst leder till 1 år fängelse samt att medbrottslingen har svenskt medborgarskap så är det inte olagligt att Sverige åtalar. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Krav på att företräda familjemedlem i tingsrätten

2017-10-16 i Parter i rättegången
FRÅGA |Hej! Finns det någon möjlighet att företräda en familjemedlem i TR även om man inte har fullföljt en juristutbildning? Jag är 19 år, så min ålder kan väl inte vara ett hinder?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När du företräder någon i domstol är du ett så kallat ombud. Som ombud ska du vara lämplig (12 kap. 2 § rättegångsbalken). I lämplighetsbedömningen beaktas din redbarhet, insikter och tidigare verksamhet. Du ska behärska svenska språket och vara myndig, vilket du är. Du får heller inte vara i konkurstillstånd eller under förvaltarskap. Förvaltarskap beslutas av en domstol när någon på grund av sjukdom, psykisk störning eller liknande förhållande behöver särskild hjälp (11 kap. 4 § föräldrabalken).Om du är dömd för allvarlig brottslighet sedan tidigare kan rätten anse att du saknar redbarhet som ombud i den mening som avses i lagtexten. Du behöver enligt lagtexten inte ha en juristexamen men du måste ha tillräckliga insikter för att kunna utföra ditt uppdrag som ombud och utveckla din klients talan på ett redigt och fullständigt sätt. Du ska också ha en viss erfarenhet av att hantera rättsliga frågor.Om målets beskaffenhet är omfattande ställs normalt höga krav på ombudets lämplighet. I brottmål som kan leda till fängelse och inte går att avgöra genom ett strafföreläggande tillsätts uteslutande advokater som ombud för svaranden. Vid enkla mål som bötesbrott eller tvistemål av mindre beskaffenhet, ställs lägre krav på ombudet. Glöm inte bort att skicka in ombudsfullmakt innan eller i samband med att domstolen tar upp målet till prövning.Läs HD:s rättsfall NJA 1985 s. 921 för mer information om vad en lämplighetsbedömning enligt 12 kap. 2 § rättegångsbalken tar hänsyn till.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Kostnad av stämningsansökan

2017-10-14 i Domstol
FRÅGA |Hej Vill höra med ER vad det skulle kosta mig att Stämma min Kommun ?Kommunen har genom Arbetsförmedlingen anställt ett antal män för skogsavverkning.Dock har dessa män klippt ner ett antal träd samt buskar på vår tomt.Och tros att Kommunen inte meddelat att ett röjningsarbete skulle ske i anslutning till vår tomt.Männen var här i 6 timmar och röjde ner en hel del på vår tomt . Trots att vi gick ut och förklarade att det dom nu gör är totalt fel , det här är en privat tomt , men dom bara skrattade och fortsatte.Vi har bilder ( riktigt bra ) där man tydligt ser hur dom går på vår tomt och klipper ner det mesta .Vad jag förstår är detta EGENMÄKTIGT FÖRFARANDE ! Dessutom var dessa män oerhört oförskämda och kallade oss både det ena som det andra.Jag tänker därmed Stämma Kommunen, och undrar lite vad det kan kosta oss ? Vi har Bevis ! Och min särbo säger att när vi ansöker ska vi skriva att vi kräver att Kommen ska stå för ev Rättegångskostnader.Majja
Binh Tran |Hejsan! Kul att du hör av dig till oss här på Lawline. Ja, det är sant att när vi tvistar i domstol så är det oftast den som förlorar tvisten som står för kostnaderna. I vissa fall kan vi få bifall i en del av tvisten och då löser domstolen så att de fördelar rättegångskostnaderna utefter vilken del av målet kostnaderna är hänförliga till. De justerar alltså kostnaderna beroende på hur utgången blir på olika sätt. Kostnaderna kan variera väldigt mycket men jag kan försöka redovisa för potentiella kostnader. I ett tvistemål behöver vi oftast ombud (advokater) som tar all information från fallet och konsulterar om hur mycket skadestånd du kan kräva, om stämningsansökningen osv. En stämningsansökningen kostar från 900-2800kr beroende på hur mycket du kommer att begära av staten. Angående ombudskostnad så finns det en lagreglerad timkostnadsnorm, idag står detta på 1677kr per timme. Många advokatbyråer tar betydligt mer så det beror på vilket ombud du väljer. Hur mycket allt kan kosta beror på hur lång processen blir, eventuella överklaganden, stämningsansökningen, ombudens arvode, resa till och från domstolarna, eventuella vittnen som ska åberopas. Allt som allt kan det kan bli väldigt dyrt, speciellt om en part förlorar och den andra parten har begärt ersättning för rättegångskostnaderna. Med vänliga hälsningar

Hovrättsdomars vägledande betydelse

2017-10-12 i PROCESSRÄTT
FRÅGA |Hej! Jag vet att HD:s och HFD:s domar är prejudicerande. Men kan även hovrättens domar bli prejudikat? Min lärare sa något om detta men är osäker.Tack för svar!
Isac Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Med prejudikat åsyftas ett avgörande från de högsta instanserna, dvs. Högsta domstolen (HD) eller Högsta förvaltningsdomstolen (HFD), som ska vara vägledande för den framtida rättstillämpningen. Förutom att garantera att det enskilda fallet blir materiellt riktigt avgjort är prejudikatbildning HD:s och HFD:s främsta uppgift, dvs. att ge vägledning för hur framtida liknande mål ska avgöras. Rättsfall från hovrätterna (RH) är beteckningen på en samling hovrättsfall, inte samtliga hovrättsdomar, som utges i skriftform. Dessa avgöranden är inte prejudicerande i sig. För att hovrättsdomar ska bli vägledande krävs flera samstämmiga avgöranden. Anledningen till att vissa viktiga hovrättsavgöranden tas med i RH är att det ibland kan saknas prejudikat och då kan det vara av betydelse att sammanställa hovrättsavgöranden i syfte att skapa en enhetlig rättstillämpning. I brist på prejudikat kan det alltså finnas ett intresse av att se till hovrättsavgöranden för att se hur man har dömt i ett liknande fall. Rättstillämpningen ska ju sträva efter att vara enhetlig, dvs. lika fall ska bedömas lika. Hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga. Med vänlig hälsning

Innebörd av nedlagd förundersökning för min motanmälan

2017-10-11 i Förundersökning
FRÅGA |Hej, jag blev påstodd att gjort två olaga hot mot en person som jag anser är en sol och vårare ifrån mitt perspektiv.Jag ville göra en tillbakaanmälan om förtal stöld och bedrägligt beteende.Idag fick jag ett brev från kammaråklagaren att övergrepp i rättssak och att de båda olaga hoten blivit nedlagt. (Förundersökningen läggs ned) Vad betyder detta? Jag kan inte sätta dit henne efter att hon har skinnat mig eller? Är allt helt nedlagt?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!När en anmälan om brott inkommer till polisen inleds ett ärende. Att en förundersökning läggs ned i ett ärende, och att det därmed avslutas, innebär detta inte per automatik att ett annat ärende också läggs ned. Varje anmälan om brott prövas utifrån förutsättningarna i det ärendet. Såvida förutsättningarna i ett ärende inte är direkt avgörande i en fråga som hör till ett annat anhängiggjort ärende, prövas dessa var för sig. Eftersom frågan innehåller begränsad information om vad som hänt, kan jag inte göra en mer ingående bedömning. Ett exempel på när "allt är helt nedlagt" är en förlikningsdom, där domstolen fastställer frågan 'en gång för alla'. Att en förundersökning läggs ned hindrar inte henne att väcka enskilt åtal. Hur lyder motiveringen till beslutet? Kontakta beslutande åklagarkammare för mer information om beslutet och vad det i sin tur innebär för din polisanmälan.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar