Dömd för rattfylleri - vad gör jag nu?

2017-04-13 i Domstol
FRÅGA |Jag har dömts till rattfylleriJag hade nyligen opererats för prostatacancerFick svår urinläckage efter op.Var hos vänner. Drack 4glas vin.på kvällenInget efter 22 00. Jag ville minska läckaget så jag intog minimalt med vatten12 timmar efter sista glaset blåste jag 0,18I tingsrätten lämnade jag studier och publikationer som bevisar att konc i utandningsluft blir mycket högre än intagen alkohol när man har vätskebristNFC har senare verifierat Jag dömdes trots bevisen att jag inte kunde veta att utandningsprovet blir högre vid vätskebristI domslutet accepteras att jag hade vätskebrist men man nonchalerade den vetenskapliga dokumentationenEn studie visar på 75% högre koncentration vid vätskebrist än i normal vätskenivåIngen instans tar hänsyn till vetenskapliga publikationer. Vad göra
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du har fått en dom från tingsrätten och du anser att den är oriktig kan du få din dom prövad av hovrätten om du överklagar tingsrättens dom. Detta måste du göra senast tre veckor efter att du blev meddelad om domen (51 kap. 1 § Rättegångsbalken). Sista dag för överklagande finns dessutom angiven i domen. Det framgår av 51 kap. 4 § Rättegångsbalken att din överklagan måste innehålla: 1. Vad i domen du överklagar2. Vad du vill få ändrat3. Varför tingsrättens dom är oriktig 4. Omständigheter som ger stöd till att prövningstillstånd ska meddelas5. Bevisning till din överklaganÖverklagandet skickar du till tingsrätten som i sin tur skickar det tillsammans med alla handlingar i målet till hovrätten. Om du dömdes till rattfylleri med endast böter som påföljd prövar hovrätten om den ska ta upp målet till prövning, s.k. prövningstillstånd (49 kap. 13 § Rättegångsbalken). I så fall behöver du i din överklagan ta upp omständigheter som visar att det finns anledning att betvivla riktigheten i tingsrättens avgörande. Vill du ha hjälp med att överklaga råder jag dig att ta kontakt med en advokat. I dagsläget hanterar tyvärr inte Lawlines jurister med ärenden inom straffrätt. Med vänlig hälsning,

Är en domare jävig om hen frågar åklagaren när åtal ska väckas?

2017-04-05 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en tingsrätt kan anses vara jävig – eller om det på något annat sätt kan vara olämpligt – när en tingsrätt tillskriver åklagarmyndigheten och undrar ”när åtalet kommer”, redan innan åtalet är väckt. Det är väl ändå åklagaren, inte domstolen, som skall avgöra om åtal ska väckas eller ej?
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du anser att mitt svar är i behov av klargöranden eller kompletteringar är du välkommen att publicera en kommentar och efterfråga detta. I annat fall nås jag via marcus.backstrom@hotmail.com.Din fråga aktualiserar de jävsregler som finns avseende domare, vilka är placerade i 4 kap. 13 § rättegångsbalken. För tydlighetens skull är det alltså inte tingsrätten i sig som kan anses jävig, utan den enskilda domare som är inblandad i ett mål.Ovannämnda lagrum räknar upp ett antal omständigheter som gör en domare jävig. Främst rör det sig om olika former av släktskap och andra slags förbindelser med någon som är part i målet (och som kan inverka negativt på opartiskheten). Något sådant verkar det dock inte vara tal om i ditt fall.Den jävsgrund som eventuellt kan aktualiseras i det här läget återfinns i paragrafens sista punkt, som anger att ”domare är jävig att handlägga mål om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet”. Denna bestämmelse kan liknas vid en slasktratt, där det i princip är möjligt att slänga ned vad som helst som indikerar att domaren ifråga inte skulle vara neutral i förhållande till någon av parterna i målet.I avsaknad av mer information än det du angivit i frågan är det svårt att bedöma huruvida det kan röra sig om en jävssituation eller inte. Jag lutar dock åt att så inte är fallet, då domarens fråga till åklagarmyndigheten sannolikt inte har någonting att göra med hens uppfattning om den misstänkte personens skuld.En förklaring som ligger närmare till hands är att domaren, av någon anledning, känner till att det pågår en förundersökning och av domstolspraktiska skäl vill veta om det blir ett åtal. I mina ögon är alltjämt den typen av kommunikation mellan domaren och åklagaren olämplig. En domare ska formellt sett inte ska befatta sig med målet överhuvudtaget innan det inkommit en stämningsansökan från åklagaren (bortsett från häktningsförhandlingar och liknande frågor). Även om det inte rör sig om en jävssituation i juridisk mening vågar jag därmed påstå att domaren agerat en smula omdömeslöst.Om ett åtal så småningom väcks, och det visar sig att samma domare som kommunicerat med åklagaren också ska handlägga målet, kan en jävsinvändning göras enligt 4 kap. 14 § andra stycket rättegångsbalken. Invändningen ska göras av den tilltalade så snart hen får vetskap om att domaren sitter i rätten. Att framföra en sådan invändning är ingen dum idé, även om chanserna till bifall, i linje med det resonemang jag fört, får betraktas som små.Med vänlig hälsning,

Vilka möjligheter har jag att få full ersättning när ett företag sålt en ägodel till ett lägre pris än avtalat?

2017-03-24 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag har en fordran på en butik som sålt en gitarr för min räkning. Vi kom överens om ett pris som innebar att jag skulle få ett belopp vilket var 80 % av vad de skulle sälja gitarren för. Jag har en skriftlig orderbekräftelse på detta belopp ställt i mitt namn. De har nu sålt gitarren för ett lägre pris till en kund och de vill nu betala mig 80 % av detta pris istället – vilket jag inte anser är det vi kommit överens om. Det handlar om en skillnad på drygt 2000 kr.Vad har jag för möjligheter att få den summa vi kommit överens om?Kan jag riskera att förlora även den summa som de erbjudit mig om jag vänder mig till Kronofogden och ansöker om ett betalningsföreläggande som de troligtvis kommer att bestrida?Har jag någon chans att vinna i domstol om målet överlämnas dit?
Marcus Bäckström |InledningHej!Tack för att du valt att ställa dina fråga till Lawline. Svaret är upplagt på så vis att jag först och främst besvarar de konkreta delfrågor som du ställt (utan angivande av rättsliga källor). Därefter ger jag dig en koncis rekommendation utifrån svaren på delfrågorna. Avslutningsvis redogör jag för rättsregler som är relevanta att känna till givet den situation du befinner dig i. Det kan du ta till dig i den utsträckning det känns meningsfullt.Om du anser att något i mitt svar är otydligt, eller önskar få kompletteringar, så är du välkommen att publicera en kommentar och efterfråga detta. Föredrar du fortsatt dialog utan allmän insyn kan du mejla mig på marcus.backstrom@hotmail.com.Svar på dina specifika frågorVad har du för möjlighet att få den överenskomna summan? Under förutsättning att du kan lägga fram bevisning som styrker din sak (d.v.s. att det förelegat ett avtal om att ersättningen skulle uppgå till 80 procent av ett visst minimibelopp) betraktar jag möjligheterna som goda. Tingsrätten kommer, naturligtvis, döma ut den summa som är avtalad och bevisad.Kan du riskera att förlora även det som erbjudits dig? En ansökan om betalningsföreläggande, och eventuellt efterföljande domstolsprövning, medför i sig ingen risk för att du går miste om det som företaget ”erkänt” att det är skyldigt dig. Däremot kan du, om prövningen inte utfaller till din fördel, belastas med kostnader för själva processen. Kostnader som kan bli stora i förhållande till de 2000 kr som tvisten berör.Har du någon chans att vinna i domstol? Svaret på den frågan beror helt på vilken bevisning du kan presentera. Således kan jag inte göra någon kvalificerad bedömning av utsikterna utan att ha tillgång till mer fördjupad information om bevisläget. Det bästa beviset är, förstås, ett skriftligt avtal som klart och tydligt föreskriver att minst 80 % av ett minimibelopp ska utbetalas till dig efter försäljning av gitarren.Min rekommendation till digIngångna avtal ska hållas och det finns ett starkt principiellt värde i att ta strid för det man anser är rätt och riktigt. Utifrån det anser jag att du åtminstone ska ansöka om betalningsföreläggande och se vad responsen blir från företaget. Kanske ger de vika när de svart på vitt ser att du inte utan vidare accepterar att bli lurad.Motsätter de sig att betala hela summan får du ta ställning till om det är mödan värt att överlämna saken till tingsrätten. Ett sådant förfarande är dock, även i förenklad form, ganska omfattande i förhållande till den relativt blygsamma ”vinsten” som du därigenom kan tillgodogöra dig. Kanske är det helt enkelt inte, med tanke på tiden du måste investera, värt ansträngningen.Allmän redogörelse för relevanta rättsregler på områdetNär en förfallen fordran inte blivit betald finns möjlighet att ansöka om betalningsföreläggande enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning (2 § samma lag). Om svaranden inte anser sig ha något betalningsansvar, eller att betalningsansvaret inskränker sig till ett mindre belopp, så kan den som ansökt begära att frågan ska överlämnas till tingsrätten för avgörande enligt vanliga tvistemålsregler (33 § samma lag).Under förutsättning att ett överlämnande till tingsrätten sker, och den påstådda fordran är mindre än ett halvt prisbasbelopp, så kommer ärendet att handläggas som ett s.k. förenklat tvistemål (1 kap. 3 d § rättegångsbalken). Målet ska då enligt samma lagrum avgöras med endast en lagfaren domare (istället för tre domare som är huvudregeln i tvistemålssammanhang) .Att ett mål handläggs som förenklat tvistemål får konsekvenser för fördelningen av rättegångskostnaderna efter att domen meddelats. Rätten till ersättnings inskränker sig i sådana situationer till en timmes rättslig rådgivning, tingsrättens ansökningsavgift m.m. (18 kap. 8 a § 1 st. rättegångsbalken). Om målet först handlagts vid exempelvis Kronofogden lämnas dock även ersättning för kostnader som uppkommit där (5 st. samma paragraf).Konsekvensen av detta är att den part som vinner ett förenklat tvistemål, och kanske fått juridisk rådgivning i mer än en timme, inte blir fullt ut kompenserad för sina ombudskostnader. För att minimera den ekonomiska risken kan det således vara smart att själv föra sin talan i förenklade tvistemål. Med vänlig hälsning,

Tvistemål angående narkotika

2017-03-02 i Domstol
FRÅGA |En person som fått narkotika på krita ger bort och använder upp narkotikan utan att betala tillbaka. Vad har denne begått för brott?
Carl William Ahlberg |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Som jag tolkar frågan undrar du om en person som säljer eller använder narkotika som tillhör en annan person kan göra sig skyldig till något brott. Inledningsvis bör poängteras att det är ett brott att hantera, inneha, sälja och använda narkotika och man riskerar vid överträdelse att bli dömd enligt brottsbalkens regler. Om däremot personen som menar sig vara den civilrättsliga ägaren till narkotikan vill ha pengar eller dylikt för ett ekonomiskt bortfall från personen som utan tillstånd använt eller sålt vidare narkotikan gäller enligt svensk rättsordning principen om pactum turpe vilken innebär att man inte kan föra en tvistemålstalan om sådant som anses vara ett avtal som strider mot "lag eller goda seder". Principen bygger på tanken att rättsordningen inte ska skydda sådant som anses osedligt eller omoraliskt. Om man stämmer någon av en sådan här anledning, kommer domstolen troligtvis att avvisa målet. En tvist av det slag du talar om får alltså lösas med hjälp av privata rättsmedel utanför den allmänna rättskipningen såsom anlitande av en privatdomare. Vill du få frågan närmare utredd kan du skicka din frågeställning till vår Expresstjänst och få en utredning inom 24 timmar.Jag hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Vad händer efter att hovrätten meddelat prövningstillstånd?

2017-04-05 i Domstol
FRÅGA |Hej! När man har fått prövningstillstånd: Behöver man göra något mer eller används de handlingar/skrivelser som man har använt i överklagandet och ärendet handläggs automatiskt?
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du vill att jag på något vis ska utveckla svaret är du välkommen att publicera en kommentar och efterfråga de ytterligare upplysningar du är intresserad av. Jag är även tillgänglig via marcus.backstrom@hotmail.com. Alla lagrumshänvisningar som förekommer i mitt svar tar sikte på rättegångsbalken.Det korta svaret på din fråga är nej. När prövningstillstånd har beviljats av hovrätten (jag antar att det är där du befinner dig i den rättsliga hierarkin) behöver ingenting särskilt göras för att handläggningen ska fortsätta.Att så är fallet framgår av 50 kap. 8 § första stycket - som säger att när prövningstillstånd meddelats ska överklagandet skickas till motparten med en uppmaningen att inkomma med svarsskrivelse. Svarsskrivelsen ska innehålla motpartens syn på överklagandet (50 kap. 9 § första stycket) och tillhandahållas den som stått för överklagandet (50 kap. 10 § första stycket).Därefter kan ytterligare korrespondens förekomma mellan den som överklagat och motparten, beroende på vad hovrätten tycker är behövligt för att få klarhet i parternas positioner. När denna kommunikation avslutats ska hovrätten i normalfallet kalla till huvudförhandling (50 kap. 16 § första stycket) och målet avgöras enligt samma modell som vid tingsrätten. Vid huvudförhandlingen ska den som överklagat vanligtvis närvara personligen och, eventuellt tillsammans med ett juridiskt ombud, föra sin talan.Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra efter att oskyldigt ha blivit anklagad för ringa narkotikabrott?

2017-03-25 i Domstol
FRÅGA |Hej!Har fått en stämningsansökan hemskickad till Sverige (är 23 år och bor i Norge). Handlar om en helg i februari då jag hade somnat (däckat) på soffan hos en kompis i Sverige efter vi varit ute på krogen. Polisen hade knackat på när alla sovit och de hade sedan hittat en liten bit hasch på bordet bland alla ölburkar. Jag låg och sov och har därmed inte ens sett någon som rökt eller använt sig utav det. I vart fall så fick jag kissa i en kopp (vilket var helt okej för mig då jag själv inte röker hasch osv) och trodde att de inte skulle få några påföljderNu 1,5 månad senare så har jag fått stämningsansökan om ringa narkotika brott för att de hittat "Oxazepam" i mitt urin, detta kom som en chock och fick en sten i magen då jag inte tar några läkemedel eller droger, utan dricker bara alkohol och röker cigaretter. Jag har varit i kontakt med tingsrätten och vill ha rättslig hjälp för att förstå och komma vidare i ärendet, men de har avslagit min ansökan om offentlig försvarare. Jag har inte tagit några droger och det enda sättet hur det skulle ha hamnat i min kropp är om någon har drogat mig på krogen.Hur ska man gå vidare i ett sånt här ärende? Jag har aldrig varit i något rättsligt innan, aldrig varit i kontakt med polisen och tar inga droger. Men känner mig extremt hjälplös och det känns som att allt redan är stämplat och klart att jag är skyldig?! Varför får jag inte någon rättslig hjälp? Kan man överklaga om jag blir dömd för något jag inte gjort? Hur ser processen ut?
Marcus Bäckström |InledningHej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Mitt svar är strukturerat på så vis att jag först och främst, utan hänvisning till rättsliga källor, besvarar dina delfrågor. Därefter följer en mer allmän redogörelse för relevanta bestämmelser givet den situation du befinner dig i.Om du anser att mitt svar är ofullständigt eller i behov av kompletteringar är du välkommen att framföra det i kommentatorsfältet. Jag är även nåbar via marcus.backstrom@hotmail.com.Mina svar på dina frågorHur kan du gå vidare i ärendet? Av den information du lämnat framgår det att din ansökan om att få en offentlig försvarare har avslagits av tingsrätten. Det beslutet är möjligt att överklaga till hovrätten men det förutsätter att du inkommit med en s.k. missnöjesanmälan till tingsrätten senast en vecka efter att avslagsbeslutet fattades. Om du missat den tidsfristen finns det tyvärr ingen chans för dig att få en offentlig försvarare.Varför får du ingen rättslig hjälp? Lagstiftningen är utformad på så vis att offentlig försvarare inte per automatik förordnas för alla typer av brott. När det rör sig om ”bagatellartade” förseelser, såsom ringa narkotikabrott, har våra politiker helt enkelt ansett att den som är tilltalad i normalfallet kan sköta sitt eget försvar. Skälet till detta är det vore väldigt dyrt att ge alla åtalade personer rätt till offentlig försvarare oavsett vilken gärning personen är misstänkt för.Är du ”skyldig” på förhand? För att du ska kunna bli dömd för ringa narkotikabrott måste åklagaren kunna bevisa att du brukat den aktuella drogen med uppsåt. Det ska alltså, något förenklat, vara bevisat att du medvetet konsumerat narkotikan. Om du kan presentera en trovärdig alternativ teori, t.ex. att någon smusslat ned preparatet i din dryck, för rätten så ska du i princip frias. Såvitt framgår av din fråga har åklagaren heller inte tillgång till någon bevisning utöver resultatet av ditt urinprov, vilket talar till din fördel.Kan du överklaga och hur ser den processen ut? Om du blir fälld i tingsrätten så kan domen överklagas till hovrätten. Detta ska i sådana fall ske inom tre veckor från den dag som tingsrättens dom meddelades.Allmän redogörelse för relevanta rättsregler utifrån din situationDen som är misstänkt för brott ska tilldelas en offentlig försvarare under förutsättning att hen blivit anhållen eller häktad eller om det aktuella brottet har ett minimistraff på sex månaders fängelse (21 kap. 3 a § första stycket rättegångsbalken). Eftersom den strängaste påföljden för ringa narkotikabrott är sex månaders fängelse föreligger ingen automatisk rätt till offentlig försvarare vid misstanke för det brottet (2 § narkotikastrafflagen).Om en begäran om att få en offentlig försvarare avslås av tingsrätten kan överklagan ske till hovrätten (49 kap. 5 § sjunde punkten rättegångsbalken). En s.k. missnöjesanmälan måste dock först lämnas in till tingsrätten, senast en vecka efter att tingsrätten kommunicerat beslutet (49 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken). Låter man bli att göra det försvinner rätten att överklaga.När huvudförhandlingen väl kommer till stånd är det åklagarens uppgift att bevisa att det ringa narkotikabrott som du anklagas för har begåtts med uppsåt. Åklagaren måste alltså ”bortom allt rimligt tvivel” bevisa att du konsumerat du konsumerat den aktuella drogen medvetet, eller åtminstone varit medveten om risken för att det du förtärde var narkotika. Att urinprovet utvisade ett positivt resultat är naturligtvis en dålig omständighet för dig men det finns likväl en chans att bli friad om du med trovärdighet argumenterar för att drogen hamnat i din kropp oavsiktligt. Väljer domstolen ändå att gå på åklagarens linje kommer du, som av bakgrundsinformationen att döma tidigare är ostraffad, med största sannolikhet dömas att betala ett mindre bötesbelopp.När domen meddelats kan du naturligtvis överklaga om resultatet går dig emot (49 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken). Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre dagar från den dag då domen meddelades (51 kap. 1 § rättegångsbalken). Överklagandet ska bl.a. innehålla uppgift om varför tingsrätten kommit till fel slutsats (51 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken). Med vänlig hälsning,

Överklaga tingsrättens beslut om att inte utse offentlig försvarare

2017-03-06 i Domstol
FRÅGA |Hej!Jag är åtalad för ofredande och har begärt att få en advokat men har fått avslag från tingsrätten med motivering att "finns inte skäl att utse offentlig försvarare för HM med hänsyn till utredningen om brott,valet av straff eller annan anledning.Jag har tyvärr inte råd att anlita juridisk hjälp och tycker detta är orättvist.vad föreslår ni?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du kan överklaga tingsrättens beslut om att inte utse offentlig försvarare. Detta överklagande ska ges in till tingsrätten inom tre veckor från dagen då beslutet meddelades. Överklagandet ska innehålla uppgifter om:1. det beslut som överklagas2. den ändring i beslutet som yrkas3. grunderna för överklagandet4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, när sådant tillstånd krävs (du behöver inte prövningstillstånd i detta fall)5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis Lycka till! Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline!Vänliga hälsningar,

Möjlighet att frångå ett stadfäst förlikningsavtal

2017-02-27 i Domstol
FRÅGA |ena parten vill säga upp ett förlikningsavtal gjort vid tingsrätten
David McKenzie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag förstår din fråga som att förlikningsavtalet har stadfästs av tingsrätten. En stadfästelsedom vinner rättskraft. Rättskraft innebär att en dom efter tiden för överklagande inte kan omprövas i nya rättegångar. En förlikning som stadfästs genom dom kan inte sägas upp. En part som är missnöjd kan dock i tingsrätten föra en talan om ogiltighet av förlikningsavtalet exempelvis på grund av att motparten agerat svikligt vid ingåendet av förlikningsavtalet. Det bör dock tilläggas att det kan vara svårt att på rättslig grund frångå ett stadfäst förlikningsavtal som part en gång skrivit under.Under väldigt speciella omständigheter kan en missnöjd part också angripa stadfästelsedomen genom ansökan om resning eller domvillobesvär. Detta är möjligt om det skulle finnas speciella skäl som medför att domen inte borde ha stadfästs eller om domstolen har begått ett grovt rättegångsfel. Regler om resning och domvillobesvär hittas i rättegångsbalkens 58-59 kapitel.Vänligen,