Skiljeförfarande eller domstol

2016-06-12 i Domstol
FRÅGA |Hej.I ett "Sekretess & ansvars -avtal" som en blivande kund till vårt företag vill att vi skriver på för att få uppdrag från dem finns en paragraf gällande lösning av ev. framtida tvist.Man skriver "Tvist ska avgöras genom skiljedom i Stockholm i enlighet med Stockholm Handelskammares skiljedomsregler/av allmän domstol."Jag har hittills haft bilden att man antingen stipulerar skiljedomsförfarande eller domstolsförfarande, men inte båda. Jag tänker mig att föreslå en justering av deras avtal till att stipulera endera och funderar då på vilket som, vid en ev. framtida tvist, troligen skulle vara minst kostsamt för vårt företag. Det är alltså min fråga.
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om vad som gäller för skiljeförfaranden finns i Lagen om Skiljeförfarande (LSF) och även i Rättegångsbalken (RB).I tvister där parterna har möjlighet att förlikas (sk. dispositiva tvistemål) så finns möjlighet för parterna att komma överens om att en eventuell framtida tvist ska avgöras i ett skiljeförfarande istället för i en domstol, se LSF 1 §. Om parterna har gjort en sådan överenskommelse så utgör själva skiljedomsklausulen ett rättegångshinder, vilket innebär att en domstol inte får pröva en fråga som omfattas av klausulen, se RB 34:1 samt LSF 4§ st. 1. Självklart krävs också att skiljeklausulen i sig uppfyller de krav som uppställs för giltighet, såsom bl.a att det klart framgår att det är ett skiljeförfarande som avses, att det rör ett konkret rättsförhållande och att det inte får strida mot grundläggande säkerhetskrav såsom förutsägbarhet och begränsning utifrån parternas yrkanden. Det krävs då också att part invänder att det föreligger en sådan klausul som hindrar en prövning i domstol, se LSF 4 § st. 1 samt RB 10:17 a §. Om part inte invänder i rätt tid, alltså första gången part för talan i rätten, så kan tvisten prövas av domstol i vanlig ordning enligt reglerna i RB, se RB 34:2 samt LSF 4 § st. 2. Ett skiljeförfarande kan, på samma sätt som en rättegång i domstol, leda till ett beslut som blir en verkställbar dom och alltså vinner rättskraft och därmed kan verkställas. Det som är positivt med skiljedom är att det är en snabbare process än en vanlig rättegång samt att den är mer flexibel då parterna har mycket större inflytande. Ett skiljeförfarande är också privat och stänger därför ute insyn från media och konkurrenter. Kostnadsmässigt brukar ett skiljeförfarande och en process i domstol bli ungefär lika i längden, såklart beroende på den enskilda tvisten och andra faktorer som kan påverka. En skillnad är dock att ett skiljeförfarande kräver betalning direkt när processen inleds, men i längden är kostnaden som sagt i de flesta fall relativt lika. Eftersom klausulen hänvisar till Stockholms Handelskammare så rör det sig här om ett institutionellt förfarande, vilket är en typ av de olika former av skiljeförfaranden som finns. Om du vill läsa mer om skiljeförfarande och hur man kan beräkna kostnader så kan du göra det här: http://sccinstitute.se/tvistlosning/kostnadskalkylator/.Har du fler frågor är du välkommen att vända dig till oss här på Lawline igen.Hoppas att mitt svar var till din hjälp.Vänliga hälsningar

Stämningsansökan - vilken tingsrätt?

2016-05-09 i Domstol
FRÅGA |Är boende i Stockholm och vill stämma person boende i Malmö, vilken tingsrätt ska man skicka in stämningen till?
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att det rör sig om ett tvistemål. I Rättegångsbalken 10 kap 1§ sägs att laga domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i den ort , där svaranden har sin hemvist. Du ska således, som huvudregel, skicka din stämningsansökan till Malmö tingsrätt. Observera att det finns diverse undantag för vissa typer av situationer, se Rättegångsbalken 10 kap. Exempelvis om du är konsument och svaranden är näringsidkare, får du väcka talan i Stockholms tingsrätt. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Jävig domare

2016-04-26 i Domstol
FRÅGA |HejJag undrar om tingsrättens rådmans roll. Kan han/hon:- Kan stoppa något mål från att gå vidare till huvud förhandlingar- Kan man begära att rådmannen bytas ut eftersom man misstänker han/hon inte opartisk.Mvh.Desperat
Sedja Abed Ali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Opartiskhet vid en rättssituation kallas för jäv. Domare kan vara jäviga enligt 4 kap 13 § RB ''Domare är jävig att handlägga mål:1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående;3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare, god man eller förvaltare för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4;6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;8. vid huvudförhandling i brottmål om han före denna huvudförhandling har prövat frågan om den tilltalade har begått gärningen;9. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller10. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet''Domare ska enligt 4 kap 14 § självmant meddela att de är jäviga att handlägga målet, om de inte gör det har part möjlighet att göra gällande att domaren är jävig första gången denne för talan i målet. Vänligen,

Om skiljaktiga justitieråd

2016-03-30 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag har glömt bort vad den som avger skiljaktig mening i HD kallas med ett annat ord. Kan ni hjälpa mig?
Anton Magnusson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga är du ute efter vem som kan avge en skiljaktig mening i Högsta domstolen (nedan förkortad HD). Svaret på din frågan är att det är ett justitieråd. Om det finns intresse redogör jag lite generellt om Justitieråd och skiljaktiga meningar nedan.Ett justitieråd är en lagfaren domare som dömer i HD. Till antalet ska det vara minst fjorton stycken enligt 3 kap. 4 § 1 st Rättegångsbalken (RB; se https://lagen.nu/1942:740#K3P4S1). När justitieråden prövar ett mål måste inte alla fjorton vara samlade utan huvudregeln är att de ska vara minst fem ledamöter som dömer i målet enligt 3 kap. 5 § 1 st RB (se https://lagen.nu/1942:740#K3P5S1).Om något av justitieråden har en skiljaktig mening när de prövar ett mål ska en omröstning ske och den som har denna skiljaktighet ska även ange de skäl som denne grundar sin mening på enligt 16 kap. 1 § RB (tvistemål)(se https://lagen.nu/1942:740#K16P1S1) och 29 kap. 1 § RB (brottmål)(se https://lagen.nu/1942:740#K29P1S1). När domen har beslutats ska eventuella skiljaktiga meningar meddelas parterna på samma tid och sätt som domen enligt 17 kap. 9 § 6 st. RB (tvistemål)(se https://lagen.nu/1942:740#K17P9S6) och enligt 30 kap. 7 § 5 st. RB (brottmål)(se https://lagen.nu/1942:740#K30P7S5).En skiljaktig mening är alltså en avvikande mening där ett eller flera justitieråd inte håller med majoriteten. Ett exempel på ett rättsfall från HD där skiljaktigheter förekommer är NJA 2006 s. 467.* Detta rättsfall handlar om en grupp högerextrema personer som har uttryck sig kränkande om homosexuella. Majoriteten i HD dömde de för hets mot folkgrupp medan två justitieråd var skiljaktiga. De menade att det inte finns tillräckliga skäl för en fällande dom och ansåg således att dessa personer skulle gå fria.Om du är intresserad av fördjupning om detta med skiljaktigheter så länkar jag en artikel från Svensk Juristtidning nedan:SvJT 2012 s. 313*Notera att de skiljaktiga meningarna brukar stå längst ner i de refererade rättsfallen från HD.Med vänliga hälsningar

Överklaga till hovrätt

2016-05-12 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har precis blivit dömd för ringa narkotika för jag både brukat och innehaft. Min bot blev 50 dagaras dagsböter med 190kr/dag. När jag satt i rätten frågade de hur mycket jag tjänade och jag berättade 130kr/h. Hur kan de då sätta 190kr/dag? Bötern jag kommer få kommer landa runt 11-12000kr och det är nästan en hel lön för mig.Nu har jag tänkt att överklaga dagsbötern för det känns som den inte är anpassad för just mig. Hur ska jag gå till väga?
Johanna Gustafsson |Hej!Dagsböter beräknas enligt riksåklagarens riktlinjer 2007:2. Du kan läsa dem här.Hur du överklagar en dom framgår av domen och du kan också läsa mer här. Överklagan måste vara skriftlig och ges in till den tingsrätt som dömde i målet. Du ska också ange vilken dom som överklagas och vilken ändring du vill ha. Du bör även ange dina grunderna för överklagandet, alltså vad det är du finner felaktigt med tingsrättens dom. Viktigast att tänka på är att din överklagan måste kommit in till tingsrätten där du först dömdes senast tre veckor efter domen. Eftersom du bara dömts till böter krävs det att hovrätten meddelar prövningstillstånd och det kan därför vara svårt för dig att få en ny prövning av ditt fall.Lycka till!

Domsrätt i ett mål om skadestånd där svaranden har hemvist i tredjeland

2016-05-03 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har en dotter som studerar i USA. Hon träffade en kille som hon tyckte om och gifte sig med honom för 1 månad sedan. Nu blev hon sjuk, antagligen könsherpes. Kan hon stämma honom? I USA godtar de inte det men kan hon stämma honom i Sverige eftersom hon är svensk medborgare?
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår det frågor du om din dotter kan väcka talan (i vardagligt tal ”stämma”) mot hennes kille i svensk domstol, vilket är en fråga om s.k. domsrätt. Domsrätt är vad man kallar frågan om svenska domstolar kan ta upp en internationell tvist. En annan fråga är om amerikansk eller svensk lag ska gälla för tvisten.Som jag förstår det har din dotters man ingen koppling till Sverige förutom att han är gift med en svensk medborgare. Den talan som din dotter eventuellt skulle kunna föra mot hennes man är en talan om att han ska ge henne skadestånd.DomsrättI vanliga fall regleras då din situation av EU:s s.k. Bryssel I-förordning från 2012, men eftersom din dotter kommer att behöva väcka talan mot någon som bor i USA gäller de svenska reglerna istället (artikel 6 i 2012 års Bryssel I-förordning). I Sverige bestäms domsrätt genom att 10 kap. rättegångsbalken (1942:740) (hädanefter förkortad RB) tillämpas ”analogt”, vilket innebär att reglerna tillämpas trots att de egentligen inte är tillämpliga.I ditt fall finns två relevanta regler i 10 kap. RB. Den ena är 10 kap. 1 § RB. Översatt till frågan om domsrätt innebär den att svensk domstol har domsrätt om den som din dotter väcker talan mot har hemvist här. Den andra är 10 kap. 8 § RB. Översatt till frågan om domsrätt innebär den att svensk domstol har domsrätt om din dotter åsamkades en skada här, eller om skadehandlingen utfördes här.Som du ser kan din dotter kan inte väcka talan här med stöd av 10 kap. 1 § RB analogt. Hennes man har inte hemvist här. Din dotter kan heller inte väcka talan här med stöd av 10 kap. 8 § RB analogt. Som jag förstår det från din frågan har nämligen både den eventuella skadan och handlingen som orsakade skadan skett i USA. Det kommer då inte vara möjligt för svensk domstol att ta upp din dotters talan.SammanfattningDin dotter kan inte väcka en talan om skadestånd här i Sverige. Att hon är svensk medborgare spelar ingen roll.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du mer hjälp med domsrätt är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Instansordning i allmän domstol

2016-04-06 i Domstol
FRÅGA |Vad innebär det att man blir fri släppt på hovrätten. Men man blev dömd till ett högt straff på tingsrätten. Är man på väg till ett frikännande?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du blir frisläppt i hovrätten spelar det ingen roll vad du har dömts till i tingsrätten, du blir ändå frisläppt. Alltså är man inte bara på väg mot ett frikännande utan man är frikänd. Det svenska systemet av allmänna domstolar är uppdelat i tre instanser: tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen. Om en person blir dömd i tingsrätten och inte är nöjd med domen kan personen överklaga och förhoppningsvis få upp sitt mål i hovrätten för en ny prövning. I hovrätten görs en ny bedömning och ifall de kommer fram till något annat än tingsrätten lämnar man tingsrättens dom utan hänseende. Lämna gärna en kommentar här ifall du tycker att något är oklart.Med vänlig hälsning,

Yrkandet lämnas utan bifall.

2016-03-07 i Domstol
FRÅGA |Hej Fick ett beslut gällande ett konkursmål där gäldenären inte betalat ut min lön. På beslutet står detBeslut: yrkandet lämnas utan bifall.Jag förstår inte vad detta betyder? Innebär det att jag inte kommer att få mina pengar?
Martin Persson |Att ett yrkande lämnas utan bifall innebär ett avslag. Om det är du som har yrkat, det vill säga begärt, en utbetalning av innestående lön - då har alltså denna begäran avslagits, utbetalningen kommer inte ske.Vänligen,