Överklagan

2016-12-05 i Domstol
FRÅGA |Hej!För 1,5år sedan greps ut då jag hade försökt att tillgripa en mössa med värde 350kr. Blev dock dömd till stöld, då ett tillhygge hade använts. Utfallet blev dagsböter samt villkorlig dom. Är inte detta aningen hårt, då det var första samt enda gången jag blivit straffad? Syftar då på den villkorliga domen. Kan jag på något sätt idag överklaga detta beslut, då jag anser det vara orimligt hårt? Var sanningsenlig och erkände vid rättegången.
John Edgren |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Inledningsvis kan jag inte avgöra huruvida straffet var för hårt eller inte, det förekommer för lite information i din fråga. Rätten tar hänsyn till flera omständigheter vid bestämmande av påföljd. Vad gäller din dom, av din fråga så framstår det som om det var över ett år sedan du dömdes? I regel har du tre veckor på dig att överklaga en dom, görs ingen överklagan och du inte har laga förfall så vinner domen laga kraft, dvs. domen står fast. Detta framkommer i Rättegångsbalk (1942:740) 51 kap. 1 § där det anges att en överklagan ska ges in skriftligen till den tingsrätt där du dömdes inom max tre veckor från det att domen meddelades. Hoppas att detta svarade på din fråga!

Dom grundad på yrkanden i tvistemål

2016-11-30 i Domstol
FRÅGA |Om käranden stämmer svarande på ett belopp på 35000 i ett tvistemål, får då tingsrätten välja att höja detta belopp om det under förhandlingen framkommer att skulden var högre än det käranden hade yrkat?
Emma Persson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till Lawline.I tvistemål gäller enligt rättegångsbalken (1942:740) 17 kap. 3 § att domstolen endast får döma på grundval av det som behörig part har yrkat. Enligt rättegångsbalken 17 kap. 2 § (se här) ska domen även endast grundas på vad som framkommit vid huvudförhandlingen. Alltså, om käranden stämmer svaranden på 35000 kronor i ett tvistemål, får domstolen inte höja detta belopp eftersom det vore att frångå yrkandet.Hoppas detta gav svar på din fråga!Vänligen

Ombud i rätten

2016-11-28 i Domstol
FRÅGA |Får en person som har blivit dömd till häleri samt grovt bedrägeri agera som ombud i tingsrätten?
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! I 12 kap. 2 § rättegångsbalken stadgas att man inte får vara ombud ifall inte rätten med hänsyn till "redbarhet, insikter och tidigare verksamhet" anser att personen är lämplig att vara det. Ombudet kan avvisas ifall han av rätten inte anser att ombudet är lämpligt, se här. Det är dock ovanligt att en avvisning sker, det ska med andra ord till ganska mycket för att en person ska anses olämplig att agera ombud i rätten. En tidigare besvarad fråga som rör din undran hittar du här. Här nämns det att ha blivit dömd för grov förmögenhetsbrottslighet (såsom exempelvis grovt bedrägeri) gör att redbarheten inte kan anses uppfylld. Utifrån det är det möjligt att personen ifråga inte skulle få agera ombud. Men domstolen ska självmant pröva ifall ombudet är lämpligt och kommer ta hänsyn till samtliga omständigheter, varför det är svårt för mig att ge dig ett tydligt svar eftersom jag inte känner till allting kring målet och personen. Hoppas ändå att du fick lite vägledning av mitt svar!Allt gott!

Överklagan

2016-11-07 i Domstol
FRÅGA |Jag har fått en dom i ett vårdnadsärende från tingsrätten. Om domen överklagas och får prövningstillstånd, hur lång tid dröjer det innan jag får veta att domen överklagats?
John Edgren |Hej Daniel och tack för att du vänt dig till Lawline!I domen anges tiden för möjligheten att överklaga, generellt är denna tid tre veckor från den dag domen meddelades, detta framkommer av 50:1 Rättegångsbalken (RB). Är det så att din motpart överklagat inom denna tid så har du möjlighet att också överklaga inom max fyra veckor från dagen då domen meddelades, detta anges i 50:2 RB, ett s.k anslutningsöverklagande. Av 50:8 RB anges att om prövningstillstånd meddelas så blir du meddelad om detta, skriftligen. Det går inte att generellt säga exakt dagar det tar innan du blir delgiven, detta kan bero på arbetsbelastning och liknande. Det du däremot kan göra är att höra av dig till aktuell tingsrätt när det gått tre veckor för att få reda på om något överklagande inkommit. Sammanfattningsvis, din motpart har tre veckor på sig att överklaga domen. Detta innebär att beviljas prövningstillstånd så ska du bli delgiven om detta, 50 kap. 8 § RB. Har inget överklagande inkommit inom tre veckor så har domen vunnit laga kraft, detta innebär att det inte går att överklaga domen längre. Hoppas att detta svarade på din fråga!

Överklaga myndighetsbeslut

2016-12-02 i Domstol
FRÅGA |Varför ska ett överklagande av ett förvaltningsrättsligt beslut lämnas in till den myndighet som fattat beslut i ärendet?
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Anledningen till att man skickar överklagan direkt till den myndighet som fattat det ursprungliga beslutet är att man vill avlasta domstolarna med administrationen. Det myndigheten testar är om ansökan kommit in i rätt tid och om den gjort det, skickar de vidare ansökan direkt. Ett undantag från detta är om du vill överklaga ett beslut av migrationsverket, som då även omprövar sitt eget beslut och ser om det finns själ att utifrån motiveringen i överklagan, ändra sitt ursprungliga beslut. Finner det att det inte är så, skickar de också vidare ansökan till förvaltningsrätten. Med vänlig hälsning,

Stämning med anledning av fel i bostadsrätt

2016-11-30 i Domstol
FRÅGA |Jag har köpt en bostadsrätt. Vid tillträdet fanns en skada i lägenheten som ej fanns vid visningen. Säljaren informerade vid tillträdet ( mäklaren närvarande ) att bostadsrättsföreningen kommer att åtgärda skadan. När jag får tag på brf-ordföranden efter några veckor (semestertider) nekar han till att föreningen skall åtgärda skadan. Varken jag eller mäklaren får tag på säljaren via telefon. Jag kontaktar säljaren via mejl och SMS och påtalar att hans uppgift vid tillträdet ej stämmer. Han svarar då via mejl att han ej har med saken att göra. Han håller sig sedan undan och är ej kontaktbar vaken från mig eller mäklaren. Jag skickar ett rekommenderat brev med mottagningsbevis där jag kräver att han åtgärdar skadan eller kontaktar mig och kommer överens om att ersätta mig så lagar jag skadan själv. Det rekommenderade brevet löses ej ut utan jag får det i retur med noteringen att brevet ej är efterfrågat. Jag har kontrollerat med folkbokföringen att jag använt rätt adress till säljaren. Kan jag lämna in en stämningsansökan till tingsrätten utan att säljaren sett mitt krav? Vilken tingsrätt skickas ansökan till? Säljaren har flyttat till en annan del av Sverige än där jag köpt bostadsrätten. Ersättningsanspråket gäller ett s.k. FT-mål ( under ett halvt basbelopp )Vilka kostnader kan jag ta med och yrka ersättning för förutom kostnaden för att åtgärda själva skadan?
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om processen i domstol regleras i rättegångsbalken; nedan RB, se här.Det finns inget krav på att du ska ha tagit kontakt med säljaren innan du lämnar in en stämningsansökan. Det kan du alltså göra trots att säljaren vägrar svara på dina brev. Om stämningen gäller en befintlig fordran så måste denna dock ha förfallit till betalning, 13 kap. 1 § RB. Ditt krav har med ett fel i bostadsrätten att göra, och det föreligger inga hinder mot att väcka talan vad jag kan se.I 10 kap. 1 § RB stadgas att laga domstol (rätt domstol) är den domstol på den ort där svaranden har sin hemvist. I andra stycket samma bestämmelse heter det vidare att hemvisten är den ort där svaranden var folkbokförd 1 november föregående år. Du kan alltså väcka talan vid den domstol där svaranden var folkbokförd den 1 november.Om säljaren (svaranden) så väljer så kan denna försöka undanhålla sig att bli delgiven stämningen. Det kan då bli svårt för dig att få ut det du vill eftersom att ett krav för att du ska kunna blir tillerkänd ersättningen är att stämningen i vart fall har delgivits svaranden. Förhoppningsvis svarar svaranden på stämningen. Det är tingsrätten som ska delge svaranden. Du behöver inte oroa dig om det i första hand.Jag ser inte vad du skulle kunna kräva utöver ersättning för själva skadan. Eftersom att det är ett FT-mål så finns det en begränsad rätt till ersättning för rättegångskostnader, se 18 kap. 8 a § RB.Jag hoppas detta varit till någon hjälp!Vänligen

Överklaga dom till HD

2016-11-15 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag är ärlig när jag säger att jag lämnade positivt prov på tbc när jag körde en vän som rökte cannabis. (Passiv rökning) Jag förklarade som det var och han kamraten har avlönat sitt straff. (Jag blev av med körkortet 3år sedan) Jag fick en friande dom från tingsrätten. Åklagaren överklagade och jag och kamraten var in till Svea hovrätt och sa samma sak. Hovrätten ändrade min friande dom till åklagarens favör, kan jag överklaga domslutet? Det var riktigt låga värden jag lämnade... Jag är tacksam för svar.Med vänlig hälsning,
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om hur och när en får överklaga finns i rättegångsbalken (RB). När det gäller brottmål så prövas dessa i allmän domstol. Denna består av tre instanser - tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen (HD). En hovsrätts dom får överklagas till HD enligt 54 kap. 1 § RB. För att HD ska ta upp målet krävs prövningstillstånd enligt 54 kap. 9 § RB. Det är väldigt svårt att få prövningstillstånd i HD och enligt 54 kap. 10 § RB ges det endast om: 1. Det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av HD (prejudikatdispens) eller2. Det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgångspunkt i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag (extraordinär dispens). Prejudikatdispens meddelas i första hand när tidigare saknas vägledande rättsfall från HD, i en viss rättsfråga, som tagits upp i överklagandet till Högsta domstolen. Att hovrätten dömt fel är inte ett skäl för prejudikatdispens. Den andra punkten är vad som kallas extraordinär dispens. Prövningstillstånd på denna grund kan i viss mån meddelas för att korrigera felaktiga hovrättsdomar som saknar prejudikatintresse. Nedan kommer jag redogöra för vad som krävs för att få resning samt en dom undanröjd på grund av domvilla. Dessa är båda två extraordinära rättsmedel men att dessa föreligger kan också vara grund för att få prövningstillstånd. Resning Grund för resning finns enligt 58 kap. 2 § RB om:1. någon ledamot av rätten, där anställd tjänsteman eller åklagaren med avseende på målet har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om något brott som har avseende på målet ligger ombud, ställföreträdare eller försvarare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antas ha inverkat på målets utgång,2. om någon lagfaren domare eller åklagaren har varit jävig och det inte är uppenbart att jävet har saknat betydelse för målets utgång,3. om någon skriftlig handling, som åberopats till bevis, har varit falsk eller om ett vittne, en sakkunnig eller en tolk har avgett falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antas ha inverkat på utgången,4. om någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts eller till att brottet hänförts under en mildare straffbestämmelse än den som tillämpats eller om det, med hänsyn till vad sålunda åberopas och i övrigt förekommer, finns synnerliga skäl att på nytt pröva frågan om den tilltalade har förövat det brott, för vilket han dömts, eller5. om den rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag.Klagan över domvilla Enligt 59 kap. 1 § RB kan en dom undanröjas på grund av domvilla om: 1. målet har tagits upp trots att det har förelegat ett rättegångshinder, som högre rätt haft att beakta självmant vid ett överklagande,2. om domen givits mot någon, som inte har varit rätteligen stämd och inte heller har fört talan i målet, eller genom domen någon, som inte har varit part i målet, lider förfång,3. om domen är så oklar eller ofullständig att det inte framgår av den, hur rätten har dömt i saken eller4. om det i rättegången förekommit något annat grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång.Överklaga till HD Mot bakgrund av tidigare redovisat är det ytterst svårt att få prövningstillstånd och jag tror inte du kommer få det mot bakgrund av det du berättar i din fråga. Om du ändå vill överklaga ska du göra det skriftligen. Skrivelsen ska du sedan ge in till hovrätten. Den ska ha kommit in till dem inom fyra veckor från den dag då domen meddelades, enligt 55 kap. 1 § RB. Vidare ska ditt överklagande innehålla uppgifter om:1. den dom som överklagas,2. i vilken del domen överklagas och vilken ändring av domen som du yrkar på,3. grunderna för överklagandet och i vilket avseende hovrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,4. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas och5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis.Hoppas det var svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Behörig domstol i vårdnadsfråga inom EU

2016-11-06 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag har egen vårdnad om min son som är född i Italien. Pappan är italienare och sedan 3 år flyttade jag tillbaka till Sverige pga att min sons pappa hotade mig, förföljde mig och misshandlade mig både psykiskt och fysiskt. De första åren skickade jag ner min son til pappan under loven men efter att min son mått dåligt och jag nästan är säker på att pappan både dricker och tar droger har jag beslutat att han inte ska åka till pappa mer. Vi har en dom fastställd i Italien om umgängesrätt och nu vill han ta mig till rättegång. Ska han vända sig till Sverige eller måste jag ner till Italien för detta?MvhJosefin
Michelle Rinaldo Iversen |Hej! Tack att du vänder dig till Lawline med din fråga! Det här handlar om domsrätt gällande vårdnads- och umgängesfrågor. Eftersom det är fråga om två EU- medlemsländer så blir det Bryssel II konventionen som blir tillämplig. Det framgår av art. 1.2a) Bryssel II där det särskilt framgår att konventionen är tillämplig på vårdnads- och umgängesfrågor. När det gäller föräldraansvar så stadgas i art. 8 att det är barnets hemvist som är avgörande. Det innebär i det här fallet förmodligen att hemvist har etablerats i Sverige. Det finns specialbestämmelser gällande olovligt bortförande av barn men det verkar i ditt fall vara så att pappan visste om att ni befinner er i Sverige och att det inte har lämnats in någon begäran om återlämnande. Dessutom framgår det inte i din frågor huruvida fadern samtyckt till flytten. Sverige är då hemvistlandet och behörig domstol vilket innebär att man kan föra talan där. Det verkar dock som att du inte vill ha någon ny dom, utan att det är HAN som vill ha sin umgängesrätt verkställd. Även här är det Bryssel II som blir tillämplig. Enligt art. 21 erkänns alla domar inom EU i de övriga medlemsstaterna. Enligt art. 28 kan man begära en verkställighetsförklaring om man vill att domen ska verkställas i ett annat land än där domen meddelats. Om du således ansöker om verkställighetsförklaring i Sverige, så kan den umgängesdomen även verkställas där. Verkställighet kan då ske både i Sverige och Italien. Det är dock lite oklart hur du menar att han ska föra rättegång, om han endast vill få sin umgängesrätt fastställt så är det andra delen av svaret ovan. Men om han vill föra en helt ny talan så är det första delen av svaret som gäller. Jag hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjälp kan du vända dig till en specialiserad jurist som Lawline samarbetar med. Med vänliga hälsningar,