Ne bis in idem vid konkurs

2017-08-12 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag är en svensk medborgre, men arbetar i Ryssland sedan 25 år tillbaka. Skatteresident i Ryssland. Kommer i konflikt med den ryska banken som kräver en återbetalning av en väldigt stor lån, för vilket jag har gott i borgen. Den ryska banken stämde mig i Ryssland för återbetalning och vann. Samtidigt samma bank stämde mig i Sverige (jag var mantalskriven i Stockholm) för samma skuld i Sverige och vann (tredskodom). Därefter tingsrätten fortsätter mig i konkurs i Sverige. I Ryssland samtidigt fortsätter utmätning av lön. Är det rätt att det pågor två processer samtidigt i två olika länder om en och samma ärende ?
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Du har blivit fälld två gånger för samma sak, vilket är ett mycket allvarligt brott mot en av våra grundläggande rättsstatsprinciper, ne bis in idem (latin för "ej två gånger för samma sak"). Svenska domstolen skulle inte ha meddelat den dom de gjorde eftersom det är olagligt enligt Artikel 4 i europakonventionen, som även Ryssland är ansluten till.Skriv genast till den svenska domstolen och kräv att de river upp domen. Bifoga papper från den ryska domen. Om de inte gör detta så kan du överklaga till kammarrätten (om målet var i förvaltningsrätten) eller hovrätten (om målet var i tingsrätten) i ditt län. Om detta sker bör du ansöka om representation från en jurist.Lycka till och hoppas att det reder ut sig!Vänliga hälsningar,

Behörig domstol vid gränsöverskridande betalningsföreläggande

2017-07-31 i Domstol
FRÅGA |Bakgrund: Person X (bosatt i Tyskland) äger ett hus i Sverige genom ett Belize Ltd ("Offshore-Aktiebolag"). Nu önskar en tysk Borgenär driva in en privat skuld som X har genom att attackera dennes aktier i Belize-Bolaget. 1: Har svensk domstol juridisk behörighet (court of competent jurisdiction) i ett sådant fall? 2: Är utsikterna för borgenärerna goda/dåliga avseende att vinna ett sådant mål i svensk domstol?
Linn Östman |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag tolkar din fråga som så att detta handlar om fastställande och indrivning av en privat skuld. I svensk rätt hanteras dessa förfaranden genom ett s.k. betalningsföreläggande. I mitt svar har jag därför utgått från att du funderar kring vilket land som har domsrätt gällande ett betalningsföreläggande i ett eventuellt landsgränsöverskridande fall.Eftersom att din fråga är uppdelad på två delfrågor så är även mitt svar uppdelat efter dessa frågor. Fråga 1. Har svensk domstol juridisk behörighet gällande betalningsföreläggande då sökanden är en tysk borgenär och svaranden har sin hemvist i Tyskland? Till att börja med regleras frågor om jurisdiktion/domsrätt inom EU genom Bryssel 1a-förordningen. För att avgöra om Bryssel 1a-förordningen blir tillämplig så måste man utreda vart sökanden och svaranden har sin hemvist, dvs. boende. Hemvistet måste vara inom två EU-länder som är anslutna till förordningen och det krävs dessutom att det rör sig om ett landsgränsöverskridande fall. Med det menas att den som ansöker (sökanden) och den som påstås vara skyldig pengar (svaranden) har hemvist i olika länder. Av din fråga framgår att det rör sig om en tysk borgenär och svaranden X som är bosatt i Tyskland. Det framkommer inte av din fråga vart den tyska borgenären har sitt hemvist. Alltså kan jag inte redan på denna grund avgöra om det rör sig om ett landsgränsöverskridande fall eller inte. För det fall både den tyske borgenären och svaranden X har hemvist i Tyskland så saknas alltså ett landsgränsöverskridande fall och därför aktualiseras inte lagstiftningen på internationella privaträttens område. I detta fall blir då tysk domstol behörig att döma i frågan i enlighet med tysk rätt. För det fall både den tyske borgenären och svaranden X har hemvist i olika EU-länder, vilka är anslutna till Bryssel 1a-förordningen, gäller som huvudregel att talan om betalningsföreläggande ska väckas vid den domstol där svaranden har sin hemvist, dvs. där svaranden bor. I detta fall är personen X svaranden och du uppger i din fråga att X har hemvist i Tyskland. Alltså har tysk domstol även på denna grund behörighet att döma i frågan. (Artikel 4 och 62 Bryssel 1a-förordningen) Det finns undantagsregler från huvudregeln som eventuellt skulle kunna medföra att svensk domstol (i Sverige fungerar Kronofogden som domstol i dessa ärenden) har domsrätt. I din fråga saknas dock tyvärr omständigheter som är av betydelse för mig i avgörandet om just personen X fall faller under någon utav dessa undantagsregler. För att avgöra detta skulle jag exempelvis behövt veta lite mer kring vad skulden avser, t.ex. om det föreligger ett avtal, vad för typ av avtal och prestationer det är som har åtagits.Förutsatt att det rör sig om två EU-länder och hemvistet bedöms vara i två olika länder, så skulle även den tyska borgenären kunna ansöka om ett europeiskt betalningsföreläggande. Ansökan handläggs ungefär på samma sätt som det "vanliga" svenska betalningsföreläggandet, men bland annat följande är specifikt för just europeiskt betalningsföreläggande: * Europeiska betalningsförelägganden utfärdas i regel av domstolar. (I Sverige är det dock Kronofogden som utfärdar europeiska betalningsförelägganden). * Förfarandet kräver inte att sökanden eller svaranden är närvarande i domstolen. * Den domstol som är behörig att handlägga ett europeiskt betalningsföreläggande måste finnas i något EU-land. Sökanden eller svaranden måste bo i något annat land än domstolslandet, men inte nödvändigtvis i ett annat EU-land.* När kravet i ett europeiskt betalningsföreläggande har fastställts av Kronofogden eller utländsk domstol, blir avgörandet giltigt i hela EU och kan verkställas i alla EU-länder. Fråga 2. Är utsikterna för borgenärerna goda/dåliga avseende att vinna ett sådant mål i svensk domstol?Detta beror helt och hållet på omständigheterna i det enskilda fallet och därför har jag dessvärre ingen möjlighet att uttala mig om hur utsikterna i detta fall ser ut. Hoppas att du har fått svar på dina frågor! Om du har fler frågor så är du välkommen att ställa dessa till oss på Lawline. Med vänlig hälsning,

Förhandlingsoffentlighet vid förlikningsförhandling?

2017-07-07 i Domstol
FRÅGA |Hej! Väldigt bra hemsida och jag har fått många bra svar. Nu till min fråga, min sambo kommer bli kallad till en förhandling, för att försöka göra förlikning mellan han och svara de. Får jag som utestående person medverka vid denna förhandling som vid en öppen rättegång? Med tanke att förhandlingen är öppen, inte stängd.
Carla Zachariasson |Hej! Vad kul att höra att du uppskattar Lawline! Offentlighet som huvudregel vid förhandling inför domstolI enlighet med offentlighetsprincipen är förhandlingar inför domstol offentliga, vilket innebär att vem som helst har rätt att att närvara vid förhandling (se regeringsformen 2 kap 11 §.) Undantag får endast ske genom lag, vilket görs bland annat genom offentlighets- och sekretesslagen. Förekommer uppgifter som skyddas genom sekretess vid en förhandling kan förhandlingen i den del uppgifterna behandlas hållas inom stängda dörrar. Sekretessbestämmelserna skyddar allmänna och enskilda intressen som anses väga tyngre än intresset av offentlighet.Skilejförfaranden är inte offentligaTill skillnad från förhandling inför domstol så är så kallade skiljeförfaranden inte offentliga. Detta beror på att tvisten ställs inför en medlare, som inte är att se dom en domstol och därigenom slås offentlighetsprincipen ut. Det är också därför som många väljer skiljeförfarande framför en vanlig förhandling (se SOU 2007:026 s 203 Alternativ tvistlösning)Svaret är alltså att du har rätt att närvara vid förhandlingen så länge det inte föreligger sekretess och så länge det inte rör sig om ett skiljeförfarande.Hoppas du fick svar på din fråga!Hälsningar,

Preklusionsföreläggande och handlingar som rör sakframställan

2017-07-03 i Domstol
FRÅGA |Hej,Jag förlorade ett tvistemål om patent i tingsrätten där jag företrädde mig själv. Inför förhandlingen fick parterna förbud mot att inom 30 dagar innan förhandlingen skulle starta inge bevisning. Under förhandlingens andra dag ombads motparten att inkomma med handlingar som gällde dennes sakframställan under första dagen. Det kändes konstigt och jag tittade frågande på ordföranden men yttrade ingen protest. Jag har begärt och fått de handlingar som motparten skickat in vid förhandlingens slut. De är omfattande och daterade på förhandlingens tredje dag. Uppgifter i handlingarna finns också i domen.Är rättens förfarande tillåtet? För mig känns det som ett rättegångsfel?Tacksam för svar och med vänlig hälsning/Svaranden i målet
Emil Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga är om domstolen kan be parterna inkomma med nya handlingar under huvudförhandlingen. För att besvara frågan kommer jag att fastställa gällande rätt och ge förslag på en lösning.Gällande rättDet du beskriver är ett s.k. preklusionföreläggande enligt 42 kap. 15 § rättegångsbalken (RB) eller enligt 42 kap. 15 a § RB. Förläggandet enligt 42 kap. 15 § innebär att parten måste, inom en viss given tid, ange slutgiltiga grunder och bevisning för sin sak, utan möjligheter att ändra dessa senare (med vissa undantag):”Är saken sådan att förlikning därom är tillåten, får en part föreläggas att slutligt bestämma sin talan och uppge de bevis han åberopar, om det är påkallat med hänsyn till hur parten utfört sin talan tidigare under målets handläggning. Efter det att tiden för sådant yttrande har gått ut, får parten inte åberopa någon ny omständighet eller något nytt bevis, om han inte gör sannolikt att han har haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att åberopa omständigheten eller beviset tidigare.”Skäl för preklusionsföreläggande enligt denna paragraf är att en part söker fördröja ett avgörande i målet utan godtagbar anledning eller att en part inte driver processen på ett tillbörligt sätt. Föreläggandet får ges den omfattning som är behövlig och lämplig i det enskilda fallet. Det finns som nämnts också en möjlighet att utfärda preklusionsföreläggande enligt 42 kap. 15 a § RB:”I mål där förlikning om saken är tillåten får tingsrätten meddela parterna att förberedelsen vid en viss senare tidpunkt skall anses vara avslutad. I sådant fall får efter den tidpunkten en part åberopa en ny omständighet eller ett nytt bevis endast om1. parten gör sannolikt att han har haft en giltig ursäkt att inte åberopa omständigheten eller beviset tidigare eller2. målets prövning inte fördröjs i någon väsentlig mån, om åberopandet tillåts.I meddelandet skall parterna upplysas om den verkan som meddelandet har.”Tingsrätten har att från fall till fall bedöma om ett meddelande av detta slag behövs. Ofta kan det vara lämpligt att i god tid inför en huvudförhandling till parterna sända ett meddelande enligt paragrafen. Risken för att en huvudförhandling ska behöva ställas in av det skälet att en part i ett sent stadium åberopar ny bevisning eller nya omständigheter minskar då väsentligt.Det finns därmed en möjlighet för domstolen att förelägga båda parter att inkomma med bevisning senast 30 dagar före förhandlingen enligt någon av paragraferna. Om det är så att ett nytt viktigt bevis åberopas kan huvudförhandling vanligtvis inställas och utsättas till annan dag enligt 43 kap. 2 § men det är väldigt sällsynt om det är så att rätten tidigare enligt 42 kap. 15 a § meddelat parterna att förberedelsen avslutats vid viss tidpunkt. Detta är vad som borde skett om motpart smög in ny bevisning.Du skriver att motparten ombads inkomma med handlingar som rörde sakframställan. Jag får då anta att dessa inte var bevis som skulle tagits upp under bevisupptagningen. Det vill säga i sakframställan tas bara handlingar med ostridigt innehåll upp, som alltså inte utgör bevisning. Där kan domstolen förelägga motpart att inkomma med dessa handlingar men de ska då inte ha något egentligt bevisvärde när domstolen skriver dom. I annat fall är det fråga om nya bevis som du ska ha en möjlighet att bemöta.Vad var det för typ av uppgifter och hur användes de i domslutet? LösningDet är tillåtet att ge parterna ett sådant förbud du beskriver och det kan vara tillåtet att be om komplettering till det som sägs i sakframställan men det ska då vara handlingar som innehåller ostridiga uppgifter dvs uppgifter som du inte bestrider.Jag nås på emil.blomqvist@lawline.se för uppföljande frågor.Med vänlig hälsning,

Måste man skicka in alla handlingar på nytt när man överklagar?

2017-08-03 i Domstol
FRÅGA |Hej!Om man överklagar till HD (och får prövningstillstånd), måste jag då skicka in alla underlag från hovrätten på nytt? Eller kommer det automatiskt med?Gäller återställande av försutten tid och domvilla för en falsk skuld som fått utslag hos KFM. Försöker sköta hela ärendet själv, men det är väldigt svårt och nervöst!
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.När du har skickat in ditt överklagande till Hovrätten kommer Hovrätten kontrollera att det uppfyller kraven för vad ett överklagande ska innehålla. Om det hela är i sin ordning och ingenting behöver kompletteras kommer Hovrätten skicka vidare överklagandet och handlingarna i målet till Högsta Domstolen. (RB 55 kap. 4§ / RB 56 kap. 4§) Det innebär att du alltså inte ska behöva skicka in de handlingar som Hovrätten redan behandlat.Jag förstår att det är klurigt att lösa allt detta på egen hand! Tveka inte på att fråga oss igen om det är något ytterligare du undrar över. Skulle du behöva mer hjälp i målet finns också möjligheten att kontakta våra duktiga jurister och boka in en tid för att kunna diskutera detta vidare. Du kan gå in och boka en tid på http://lawline.se/boka .Jag hoppas att detta besvarade dina frågor!Med vänlig hälsning,

Kan domstol välja att inte pröva åtal?

2017-07-21 i Domstol
FRÅGA |Kan domstolen säga nej att åtal väcks när åklagaren bedömer att det finns tillräckligt med bevisning för att den misstänkte ska kunna bli dömd?Domstolen kan ju döma fallet genom en förhandling, min fråga är om domstolen kan säga nej till att "ta emot begäran om åtalet"?
Sofia Holgersson |Hej! Och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Det är åklagaren som beslutar om ett mål ska gå till domstol. Om åtalet väcks av person med behörighet och det inte finns andra rättegångshinder så kan domstolen inte välja att inte pröva målet, utan ska då utfärda stämning och pröva målet i domstol, rättegångsbalken 45:8-9. Hoppas du fått svar på din fråga!

Är en civilrättslig dom en offentlig handling?

2017-07-05 i Domstol
FRÅGA |Jag undrar om ett fall som varit uppe i civilrätt är offentlig handling? Alltså om jag har rätt att få informationen/domen som kom upp i den civilrättsliga processen. Hälsningar Jenny
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Alla svenska medborgare har rätt att ta del av allmänna handlingar, därtill räknas domar från allmänna domstolar om dessa inte är belagda med sekretess. Beroende på storleken på domen så kan det förekomma en avgift, men domar under 10 sidor är gratis att begära ut från allmän domstol. Se länken nedan för var och hur du ska gå tillväga: http://www.domstol.se/Ladda-ner--bestall/Domar-beslut-och-handlingar/Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Erkännande av amerikansk dom

2017-05-31 i Domstol
FRÅGA |Hej,Vad gäller om jag som svensk medborgare blir stämd av ett amerikanskt bolag i en amerikansk domstol och mot förmodan förlorar processen? Finns det mekanismer mellan USA och Sverige för detta?Med vänlig hälsning,
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att utländska domar ska kunna verkställas i Sverige krävs stöd i lag, se 3 kap 2 § Utsökningsbalken. Detta innebär att både Sverige och USA måste ha tillträtt en konvention som reglerar erkännande av utländska domar. Alternativt att länderna ingått ett bilateralt avtal. Vad jag vet finns det varken en konvention eller ett bilateralt avtal som reglerar erkännande av domar mellan USA och Sverige. Detta gäller civilrättsliga domar, vilket det verkar röra sig om i ditt fall. Om du mot förmodan blir i USA blir dömd till att exempelvis betala skadestånd går den domen inte att verkställa i Sverige. Det är dock möjligt för företaget att väcka talan i Sverige och starta en process i svensk domstol. Observera att de tillgångar som du har i USA kan utmätas baserat på den amerikanska domen, detta eftersom att det då rör sig om en intern amerikansk fråga.Hoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen