Vad kan man stämma någon för?

2017-10-17 i Domstol
FRÅGA |Hej !Jag ska på rättegång snart då grannen har krävt mig på ersättning för hennes vet kostnader.Min hund drog ifrån kopplet och sprang på hennes hundar, där har jag förstått att det är polisensensak att döma mig, då dem inte hört av sig på mer än 6 månader så antar jag att dem ogillat anmälan.Jag har 5 vittnen som kommer intyga att min hund aldrig rörde hennes hundar, hon svara dock med ett hysterisk beteende och flera sparkar mot min hund som hon förnekar.Skadan enligt Vet rapporten är en blåmärke på hennes "Chihuahua", annars frisk hund, min hund är av fullvuxen Schäfer storlek, det jag förklarat för domaren på telefon redan är att, om min hund verkligen bett, så skulle de inte sluta med ENDAST ett blåmärke på den där lilla hunden. Däremot skulle en snudd av hennes sparkar göra det.Jag är förvånad över att Tingsrätten inte ogillat detta mål, räcker det verkligen med ett "blåmärke" för att stämma n ?Grannen ifråga har vart iskall mot mig och min familj redan innan detta hände (vi hälsar men får inget svar), vi har bett om ursäkt och förklarat att de var en olyckshändelse, men hon är få ordig och ignorera oss. I sitt brev till rätten har hon kallat mig för lögnare och nonchalant, att hon mår dåligt av detta och är nämnvärt påverkad dagligen (det har nu gått 6 månader) Hon värkar vara en person som hatar andra människor, eller bara invandrare, jag är rädd att domaren valt att gå vidare med detta mål för att göra ett "exempel" av mig.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Av din fråga att döma framkommer det flera frågor, vara jag redogör för dem i det följande.Dömande maktDen dömande makten tillfaller domstolarna, varför det inte är polisen som dömer huruvida du är skyldig (11 kap. 3 § regeringsformen). Däremot beslutar polisen om polisanmälan ska övergå i en så kallad förundersökning, för att utreda om brott förekommit. I nästa skede kan åtal väckas.Stämma in och strikt ansvarDet verkar även, av din fråga att döma, som att din granne har stämt in dig i tingsrätten, för att kräva dig på skadestånd. Som huvudregel gäller, att man kan stämma in om nästan vad som helst, det får bara inte vara "uppenbart ogrundat" (42 kap. 5 § rättegångsbalken). Som hundägare har du strikt skadeståndsansvar (19 § lagen om tillsyn över hundar och katter). Det innebär att du ska ersätta en uppkommen skada, oavsett om du har varit vårdslös eller inte.Domaren kommer dock inte gå vidare med dig för att statuera exempel. I rättsutövningen måste domaren iaktta objektivitet, varför du kan förvänta dig en rättvis rättegång.RådJag föreslår att du kontaktar polisen för att undersöka om de gått vidare med ärendet. Eftersom du har kallat så många vittnen och de alla kommer intyga att din hund inte skadade hennes hund, finns det möjlighet att allt kommer gå väl. Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Kostnad av stämningsansökan

2017-10-14 i Domstol
FRÅGA |Hej Vill höra med ER vad det skulle kosta mig att Stämma min Kommun ?Kommunen har genom Arbetsförmedlingen anställt ett antal män för skogsavverkning.Dock har dessa män klippt ner ett antal träd samt buskar på vår tomt.Och tros att Kommunen inte meddelat att ett röjningsarbete skulle ske i anslutning till vår tomt.Männen var här i 6 timmar och röjde ner en hel del på vår tomt . Trots att vi gick ut och förklarade att det dom nu gör är totalt fel , det här är en privat tomt , men dom bara skrattade och fortsatte.Vi har bilder ( riktigt bra ) där man tydligt ser hur dom går på vår tomt och klipper ner det mesta .Vad jag förstår är detta EGENMÄKTIGT FÖRFARANDE ! Dessutom var dessa män oerhört oförskämda och kallade oss både det ena som det andra.Jag tänker därmed Stämma Kommunen, och undrar lite vad det kan kosta oss ? Vi har Bevis ! Och min särbo säger att när vi ansöker ska vi skriva att vi kräver att Kommen ska stå för ev Rättegångskostnader.Majja
Binh Tran |Hejsan! Kul att du hör av dig till oss här på Lawline. Ja, det är sant att när vi tvistar i domstol så är det oftast den som förlorar tvisten som står för kostnaderna. I vissa fall kan vi få bifall i en del av tvisten och då löser domstolen så att de fördelar rättegångskostnaderna utefter vilken del av målet kostnaderna är hänförliga till. De justerar alltså kostnaderna beroende på hur utgången blir på olika sätt. Kostnaderna kan variera väldigt mycket men jag kan försöka redovisa för potentiella kostnader. I ett tvistemål behöver vi oftast ombud (advokater) som tar all information från fallet och konsulterar om hur mycket skadestånd du kan kräva, om stämningsansökningen osv. En stämningsansökningen kostar från 900-2800kr beroende på hur mycket du kommer att begära av staten. Angående ombudskostnad så finns det en lagreglerad timkostnadsnorm, idag står detta på 1677kr per timme. Många advokatbyråer tar betydligt mer så det beror på vilket ombud du väljer. Hur mycket allt kan kosta beror på hur lång processen blir, eventuella överklaganden, stämningsansökningen, ombudens arvode, resa till och från domstolarna, eventuella vittnen som ska åberopas. Allt som allt kan det kan bli väldigt dyrt, speciellt om en part förlorar och den andra parten har begärt ersättning för rättegångskostnaderna. Med vänliga hälsningar

Hur ofta går parterna vidare till förhandling om de inte lyckas förlikas?

2017-10-11 i Domstol
FRÅGA |Hej, hur ofta går förlikningar i tvistemål där parterna inte är överens vidare till en förhandling? Nu pratar jag stämningar kring 200 000kr
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om parterna inte kommer överens under förlikningen i domstol eller på egen hand kommer tvisten till slut att gå till förhandling där en domare helt enkelt får avgöra tvisten. Hur ofta tvistemål går vidare till förhandling efter en förlikning som inte lyckats beror helt enkelt på hur parterna själva väljer att agera. Om de fortsätter att driva tvisten och inte kommer överens på annat sätt blir det som sagt till slut en rättegång. Det är med andra ord svårt att svara generellt på hur ofta ett tvistemål går vidare till förhandling när parterna inte kommer överens. Allt hänger på om käranden (den som väckt talan) väljer att fortsätta driva talan och tror att hen har en chans att vinna. I och med att käranden ändå har valt att faktiskt väcka en talan mot svaranden får man kanske utgå ifrån att detta är seriöst och att hen är beredd att gå till förhandling om man inte kan komma överens under förlikningen. Detta är dock givetvis ingen självklarhet, käranden kanske har väckt talan som en skrämseltaktik för att få svaranden att ge upp eller förlikas då hen är rädd för en eventuell rättegång. I dessa fall kanske käranden aldrig hade tänkt gå hela vägen till förhandling utan ge upp om svaranden inte gav med sig. Det är helt enkelt olika från fall till fall. Det man kan konstatera här är i alla fall att förlikning endast är ett steg på vägen innan en förhandling äger rum. Om parterna inte kommer överens under förlikningen och står fast vid sina yrkanden/ståndpunkter kommer tvisten till slut att gå till domstol och förhandling. Förlikningen är endast något som domstolen har som skyldighet att ta upp och på vägen och som KAN ske. Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga, du får gärna kommentera nedan om du undrar något ytterligare!Med vänlig hälsning

Förutsättningar för återvinnande av mål till hovrätten

2017-10-10 i Domstol
FRÅGA |Hej,vad krävs i princip för att få HD att hänvisa HR attåter pröva en av HRs laga kraft vunna domslut? Mvh
Pontus Schenkel |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En dom kan återförvisas på grund av att det i lägre instans har förekommit olika slags fel. Dessa fel kan vara av materiell eller processuell art. Materiella fel är sådana som rör själva saken. Processuella fel däremot rör exempelvis de fall när processuella föreskrifter tillämpas felaktigt.Har det enligt 59 kap. 1 § rättegångsbalken förekommit domvilla (grovt formellt fel i en dom eller beslut) ska Högsta domstolen undanröja hovrättens dom och den kan därefter återförvisas till hovrätten. Detsamma gäller om domare i hovrätten varit jävig.Övriga omständigheter som kan föranleda att mål återförvisas till lägre instans är att fel part fört talan, någon har stämt in i fel forum, en omständighet som inte har åberopats har legat till grund för dom eller att en domstol har dömt utöver parts yrkande (55 kap. 15 § rättegångsbalken). I de fall Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd kan det meddelas avseende en begränsad del av en fråga, därefter kan Högsta domstolen om, ytterligare prövning behövs, återförvisa målet till lägre instans (55 kap. 12 § rättegångsbalken).I ett första led måste dock resning beviljas (58 kap. 2 § rättegångsbalken), om det skulle vara så att domen vunnit laga kraft. Under en pågående rättegång i Högsta domstolen har domstolen dock har att ex officio undersöka förekomsten av materiella eller processrättsliga fel, det vill säga, att domstolen ska självmant undersöka förekomsten av felaktigheter.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Vad krävs för att få en TR-dom prövad igen?

2017-10-16 i Domstol
FRÅGA |Hej,jag som målsägare har fått en laga kraft vunnen dom i TR, nu har det uppdagats en hel del rättegångsfel m.m.Vad krävs för att få upp saken till prövning igen?Mvh
Nina Erlandsson |Hej och tack för din fråga!När en dom vunnit laga kraft och det visar sig att det förelegat rättegångshinder, är det 59 kap 1 § BrB om domvilla, som blir aktuellt. Domen ska nämligen undanröjas om: 1. målet har tagits upp trots att det har förelegat ett rättegångshinder, som högre rätt haft att beakta självmant vid ett överklagande,2. domen givits mot någon, som inte har varit rätteligen stämd och inte heller har fört talan i målet, eller genom domen någon, som inte har varit part i målet, lider förfång,3. domen är så oklar eller ofullständig att det inte framgår av den, hur rätten har dömt i saken eller 4. det i rättegången förekommit något annat grovt rättegångsfel som kan antas ha inverkat på målets utgång._________________________________________________________________________________Vill man istället få upp saken till prövning igen, trots att domen vunnit laga kraft, är det resning som blir aktuellt. Reglerna kring resning återfinns i 58 kap 1 § BrB och där föreskrivs följande:Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån för någon av parterna resning beviljas: 1. om ledamot av rätten eller där anställd tjänsteman med avseende å målet gjort sig skyldig till brottsligt förfarande eller tjänsteförseelse eller om brott som har avseende å målet ligger ombud eller ställföreträdare till last, samt brottet eller tjänsteförseelsen kan antagas hava inverkat på målets utgång;2. om skriftlig handling, som åberopats till bevis, varit falsk eller om part, som hörts under sanningsförsäkran, eller vittne, sakkunnig eller tolk avgivit falsk utsaga samt handlingen eller utsagan kan antagas hava inverkat på utgången;3. om omständighet eller bevis, som ej tidigare förebragts, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle hava lett till annan utgång; eller4. om rättstillämpning, som ligger till grund för domen, uppenbart strider mot lag._________________________________________________________________________________Undanröjande av dom (genom domvilla) förutsätter alltså ett grovt rättegångsfel.Resning handlar å sin sida om de fall där domen är uppenbart oriktig materiellt sett (civilrättsligt eller bevismässigt) och att det därmed har begåtts en grovt felaktig handläggning. Det ska antingen vara fråga om ett brottsligt förfarande av en ledamot från rätten, ett felaktigt/falskt åberopat bevis, uppkomst av ett nytt avgörande bevis eller en felaktig rättstillämpning som uppenbart står i strid med lag.Hoppas du fått svar på din fråga! Mvh,

Förfalskat konstverk sålt från Sverige till USA, var åtalas personen?

2017-10-12 i Domstol
FRÅGA |Jag håller på med research för en bok. Huvudpersonen är svensk men förfalskar en tavla som säljs till ett galleri i USA. Om hon skulle åka dit, vilket lands straff får hon då? Huvudpersonen kommer aldrig att lämna Sverige utan bara skicka dit tavlan. Till sin hjälp har hon en amerikan som numera bor i sverige och har svenskt medborgarskap. Hur straffas han?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Scenariot vi har att jobba med är alltså en svensk säljare som från Sverige säljer en egenhändigt förfalskad tavla till en amerikansk köpare (galleriet). Hen har en medbrottsling, som jag antar är med på allt, som har dubbelt medborgarskap. Har det begåtts ett brott enligt svensk lag?Att enligt svensk lag medvetet sälja en förfalskad tavla till en köpare som har blivit informerad om att tavlan är äkta och där säljaren vidare har gjort en vinst och köparen en förlust är att betrakta som bedrägeri, 9 kap 1 § Brottsbalk (1962:700), BrB, se https://lagen.nu/1962:700Köparen måste ha köpt tavlan på den grunden att säljaren vilseledde köparen genom att påstå att tavlan var äkta, eftersom det måste föreligga ett direkt samband mellan köpet och att säljarens vilseledande. Bedrägeri kan leda till böter eller högst 6 års fängelse beroende på hur grovt brottet anses vara. Ett kriterie för att en person ska kunna dömas för grovt bedrägeri är t.ex. att bedrägeriet rör ett betydande värde, minst 224 000 kr (5x prisbasbelopp), i så fall kan huvudpersonen dömas för 6 månader - 6 års fängelse, 9 kap 3 §, BrB. Har Sverige rätt att straffa huvudpersonen (jurisdiktion)? Enligt 2 kap 1 §, BrB, bestraffas brott som har begåtts här i riket efter svensk lag och i svensk domstol. Bedrägeri utgör brott oavsett vart det har begåtts eller mot vem det har riktats, det här innebär att det alltså inte spelar någon roll i vilket land brottet har begåtts utan det kommer fortfarande ha begåtts ett brott enligt svenska lagstiftning. När det handlar om internationella brott blir problemet vilket land som ska straffa gärningsmännen, i det här fallet din huvudperson och dennes medbrottsling. Både förberedelserna, förfalskningen och försäljningen företogs i Sverige vilket gör att brottet definitivt kan knytas till Sverige och ger Sverige jurisdiktion (RH 2000:84), vilket innebär att vi har rätt att lagföra (åtala och straffa) personen ifråga. Det kan dock vara så att brottet även anses ha begåtts i USA, och de genom att stödja sig på den passiva personalitetsprincipen kan anse sig ha rätt att lagföra huvudpersonen. Sverige är dock behörig att åtala personer som har begått brott i Sverige och som vid tiden var svenska medborgare, 2 kap 2 § BrB, vilket visar på att Sverige är strikta med att lämna ut med borgare till andra länder för att bli åtalade. I det här fallet betyder det att de med högsta sannolikhet inte skulle lämna ut huvudpersonen till USA för att åtalas där. Sverige kan erkänna utlämnande, i så fall är det regeringen som gör det och det kommer att vara baserat på ett internationellt avtal mellan USA och Sverige, eftersom Sverige annars enligt lag inte får utlämna en svensk medborgare lag (1957:668) om utlämning för brott. För att få lämna ut så krävs det att bedrägeri är straffbart i USA, så kallad dubbel straffbarhet. Eftersom medbrottslingen har dubbelt medborgarskap kan det tänkas att USA vill kräva ut honom, men eftersom Sverige både har den territoriella rätten (eftersom vi utgår från att brottet anses vara begått i Sverige p.g.a. alla förberedelser och att gärningsmannen inte lämnat landet), Sverige lämnar inte ut om brottet inte minst leder till 1 år fängelse samt att medbrottslingen har svenskt medborgarskap så är det inte olagligt att Sverige åtalar. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Väcka talan på nytt då ansökan avvisats

2017-10-11 i Domstol
FRÅGA |Hej,Vill veta om jag kan väcka talan på nytt på en ansökan som avvisades på grund av ofullständighet.
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det går bra att väcka talan på nytt eftersom ansökan endast avvisades förra gången. Det är först när domstolen tar upp målet och prövar det som det vinner så kallad negativ rättskraft, vilket innebär att samma sak mellan samma parter inte får prövas igen. Det är med andra ord fritt fram att ansöka igen och få med de uppgifter som missades första gången!Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Är domar och beslut från Mark- och miljööverdomstolen prejudicerande?

2017-10-09 i Domstol
FRÅGA |En dom från mark- och miljööverdomstolen (MÖD), är den alltid vägledande? Har en dom jag funderar på att tillämpa när jag skriver försiktighetsmått i mitt arbete, men domen finns ej med under "vägledande domar" på domstol.se. Blir osäker på att den då är enligt svensk rättspraxis.
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Dom eller beslut som kommer från högsta instans, kan vara av betydelse för kommande avgöranden. Domen eller beslutet blir sålunda prejudicerande. Domar och beslut från Mark- och miljööverdomstolen anses vara prejudicerande (6 § rättsinformationsförordningen). Underrätter (tingsrätter, hovrätter etc), är dock inte bundna av högsta instans domar och beslut. Högsta instans domar och beslut utgör endast vägledning.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen