Enskilds möjlighet att få ärende prövat i Europadomstolen

2016-01-31 i Domstol
FRÅGA |Om man har ett ärende som man inte är nöjd som har varit inne i rätten i Sverige och vill sedan gå vidare till Europadomstolen hur gör man?
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!Om du som enskild vill få ett ärende prövat i Europadomstolen krävs först och främst att alla nationella rättsmedel är uttömda. Det innebär att en dom som kan överklagas ska överklagas till svensk högstainstans (Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen) innan det är möjligt att gå vidare till Europadomstolen. Om man överklagar och sedan inte beviljas prövningstillstånd i överrätten anses man ha uttömt sina rättsmedel i Sverige.Om man vill väcka talan i Europadomstolen krävs även att man anger vilken fri- eller rättighet enligt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller något av tilläggsprotokollen som blivit kränkt. Kränkningen måste vidare ha drabbat dig som klagar personligen. Vad som är bra att veta är att Europadomstolen endast kan pröva om dina mänskliga rättigheter kränkts, och den kan således inte pröva utgången i det nationella målet.Ytterligare information om hur man praktiskt går tillväga finns på Europadomstolens hemsida (här), se särskilt regel 47 som reglerar det praktiska förfarandet och vilka uppgifter och handlingar som domstolen behöver.Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Ta del av dom och/eller förundersökning

2016-01-14 i Domstol
FRÅGA |Hej. om man vill veta om någon har åkt dit för rattfylleri. vart vänder man sig då?
Alexandra Wikner |Hej, och tack för din fråga. Om du vill veta om någon är dömd för rattfylleri så får du vända dig till den tingsrätt där personen bor och höra om det finns någon dom/några domar för personen. Finns det dom/ar kan du begära att få ut domen. Det är bra om du har personnumret på den du vill ha uppgift om, personnumret kan du få via folkbokföringen. Det går bra att maila tingsrätten med din fråga, du hittar mailadresser till tingrätterna samt även vilken tingsrätt som är aktuell (man kan söka via postnummer) på Sveriges domstolars hemsida. Om du däremot med "åkt dit" menar om någon tagits av polisen för rattfylleri så är det svårare. Förundersökningsprotokoll blir offentliga när åtal väcks (och kan då begäras ut via tingsrätten), men innan åtal väckts kan du inte få ta del av dem. Om åtal har väckts kan tingsrätten hjälpa dig att svara på.Hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Vad krävs för att få prövningstillstånd av HD?

2015-12-19 i Domstol
FRÅGA |Kan det vara ett prejudicerande rättsfall där en person dömts för grov mordbrand och mord (mord genom mordbrand alltså)? Uppsåtet ska vara likgiltighetsuppsåt. Är detta något som högsta domstolen skulle kunna ge prövningstillstånd för?
Isabel Ekström |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Reglerna som behandlar din fråga finns i rättegångsbalken (RB) kap. 54. Till att börja med kan sägas att Högsta domstolen (HD) har två funktioner. Dels skall HD säkerställa att domar blir materiellt riktiga, dvs. HD skall dubbelkolla så att domen i det enskilda fallet är juridiskt ”rätt” – detta kallas den ”extraordinära funktionen”. Den andra funktionen är att HD skall ge vägledning för domstolarnas avgöranden i framtida, liknande mål – detta kallas den ”prejudikatbildande funktionen”. Eftersom din fråga gäller möjligheten att få prövningstillstånd i HD utgår mitt svar ifrån att du redan har ett slutligt avgörande från hovrätten.Med hänsyn till de funktioner som HD skall fylla är möjligheterna att få en hovrättsdom prövad mycket begränsad och det krävs därför som huvudregel ”prövningstillstånd” för att få sin hovrättsdom prövad av HD, se RB 54:9. Det finns två grunder som HD kan meddela prövningstillstånd för, dessa framgår av RB 54:10. Enligt punkt 1. får HD meddela prövningstillstånd om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen i framtiden (dvs. prejudikatfråga). Enligt punkt 2. får HD ge prövningstillstånd om det finns synnerliga skäl. Vad som kan utgöra synnerliga skäl är exempelvis att det förekommit ett grovt rättegångsfel vid hovrätten, att hovrätten har använt fel lag, eller att hovrätten på annat sätt tillämpat lagen uppenbart felaktigt (dvs. den extraordinära funktionen). Det är mycket svårt att utan vetskap om närmare detaljer i ditt hovrättavgörande veta om det finns grund för att HD ger er prövningstillstånd. Enbart att domen gäller mord och mordbrand, som i och för sig är mycket allvarliga brott, eller att hovrätten bedömt att den dömde haft likgiltighetsuppsåt, är alltså inte tillräckligt för att HD skall lämna prövningstillstånd utan det krävs att det antingen att det förekommit ett grovt fel från hovrättens sida eller att fallet innehåller en rättsfråga som HD vill bilda prejudikat om. Att man t.ex. inte är nöjd med hur hovrätten har värderat bevisningen är alltså inte ett skäl för att HD skall lämna prövningstillstånd. Om du vill överklaga hovrättens dom till HD krävs alltså att du utifrån dessa punkter tydligt motiverar varför en dom från HD kan vara av värde för rättstillämpningen i framtiden (prejudikatvärde) eller varför du anser att det finns synnerliga skäl för att HD skall pröva fallet (extraordinärt fall). Endast om prövningstillstånd meddelas kommer alltså att fallet att överprövas av HD. Om du har ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarfältet nedan. Lycka till.

Domarjäv i närståenderelationer

2015-11-02 i Domstol
FRÅGA |Hej,Jag har en teoretisk fråga som jag ställer av ren nyfikenhet om hur HD ser på frågan om jäv för domare. Om en rättegång rör frågan om hustrumisshandel exempelvis, och domaren har någon närstående som är engagerad inom kvinnojouren för utsatta kvinnor, då kan väl detta omöjligen inte anses som en fråga om jäv? Finns det någon generell motivering till vad som anses som jäv och vad finns det för lagstöd till det? MVHES
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawine med din fråga!Allmänt om jävReglerna om jäv för domare (även nämndemän) finns i 4:13 Rättegångsbalken (här). Bestämmelsen innefattar 10 punkter i vilka olika former av jäv regleras. Jäv är en allvarlig överträdelse och resulterar i rättegångsfel (målet kan behöva tas om på nytt och det ger även upphov till s.k. resning). Motiven bakom dessa regler är rättssäkerhetsaspekter. Framför allt i brottmål gäller att den tilltalade ska kunna få sitt ansvar prövat av en opartisk domstol, se vidare artikel 6 Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna (här).Vad beträffar hur högsta domstolen (HD) ställer sig till jäv så är det inte, vid en grundare analys som denna, helt nödvändigt att ställa sig den frågan. Detta med hänsyn till att det rör sig om ett ganska strängt reglerat regelverk. Både de olika jävssituationerna och konsekvenserna av dessa är således förhållandevis tydligt reglerade.Jävet ifrågaBeträffande den situationen ovan så skulle 4:13 p. 10 RB, det s.k. delikatessjävet kunna komma ifråga. Denna jävsgrund behandlar de situationer när domaren av en eller annan anledning, utöver de tidigare nio punkterna, skulle kunna tänkas vara opartisk i målet. Att dennes närstående är engagerad i kvinnojourer skulle inte utan vidare anses leda till att domaren blivit opartisk i målet. Antag däremot att målsäganden i fallet (alltså den som blivit utsatt för misshandeln) varit i kontakt med samma kvinnojour som domarens närstående arbetar på. Skulle domaren sedan få förhandsinformation från den närstående om målsäganden och ärendet, kan det tänkas att denne skulle kunna vara jävig. Detta förutsätter dock att domarens kännedom om ärendet går att knyta till målsäganden själv.SlutordMed lite tillagda förutsättning till din fråga är det inte otänkbart att jäv skulle kunna aktualiseras enligt 4:13 p. 10 RB.Är Du intresserad av att läsa domar från HD angående jäv tillhandahållet www.lagen.nu ett axplock av prejudikat med länkar intill paragraferna i lagen, se vidare här.

Val av lands lag vid bodelning, USA - Sverige.

2016-01-27 i Domstol
FRÅGA |Hej Min fru är amerikansk medborgare och jag svensk medborgare, vi gifte oss i USA och vi tänkte skilja oss men jag bor här och jag har ett företag och ett hus här i Sverige. Min fråga är vad har hon för rättigheter att få från dom sakerna som jag äger?
Jesper Lublin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Som jag analyserar din fråga så vill du skydda din egendom i en förestående skilsmässa. Utan att ha skrivit ett äktenskapsförord (prenuptial agreement) så kommer bodelningen ske enligt det lands lag där du och din fru bosatte er efter att ni ingick äktenskap. Detta följer av av 4 § LIMF.Det innebär att oavsett om skilsmässan avgörs i svensk domstol eller amerikansk så är det den delstats lag vilken du och din fru tog hemvist i som bestämmer fördelningen av er gemensamma egendom. Det finns dock ett undantag som jag ändå vill nämna då jag inte är helt på det klara med dina förutsättningar. Om båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där minst två år, tillämpas istället den statens lag.Sammanfattningsvis så är det amerikansk lag som gäller. Vad den säger är svårt för mig att tolka, även om jag visste vilken delstat du och din fru bosatte er efter att ni gifte er, då jag inte är tillräckligt familjär med utom svenska rättssystem.Du behöver i min mening ta kontakt med någon som är insatt i den amerikanska juridiken för att få veta vilka anspråk din fru kan göra gällande på din egendom.Lycka till, önskar

Stämningsansökan

2015-12-20 i Domstol
FRÅGA |Hej, min flickvän kom sålde för några veckor sedan ett hästtillbehör till en tjej långt upp i landet. De kom överens om pris etc, skriftligt via sms och facebook. Nu har dock vederbörande ej betalat trots upprepade påtryckningar och vi misstänker att betalningen uteblir. Vi skulle vilja gå vidare med en stämning eftersom all korrespondens finns skriftligt och det är tydligt vad som avtalats. Hur gör vi?
Moa Bodin |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om ni vill gå vidare med att göra en stämningsansökan är det en del krav som måste uppfyllas. Dessa finns i rättegångsbalken(RB). För det första ska ni vända er till rätt domstol, vilket är den domstol i den ort som köparen bor i, se RB 10:1. Sedan ska stämningsansökan innehålla vissa saker. Din flickvän kallas för kärande, och hon som köpte utav henne kallas för svarande. Bådas namn, personnummer, postadress och telefonnummer ska anges. Det är viktigt att ni tydligt skriver vad ni yrkar, alltså vad det är ni vill ha. I det här fallet vill ni ha betalning, och det är viktigt att ni skriver beloppet ni kräver samt ränta på det. Ni måste även ange grunden till ert yrkande om betalning, alltså varför ni kräver betalning, som i det här fallet är att svarande inte har betalat trots köpavtal. Ni ska även sammanfatta en kort redogörelse för händelseförloppet som gör att ni kräver betalningen. De skriftliga bevisen ska bifogas som bilagor och ni ska skriva vad de ska bevisa i ansökan. Detta är enbart lite kort om vad en stämningsansökan ska innehålla och vart den ska skickas. Jag hoppas att svaren gav er hjälp på traven! Ni får mer än gärna ställa fler frågor här under om något är oklart.Vänligen,

Dom trots tilltalads utevaro

2015-12-16 i Domstol
FRÅGA |Har varit oanträffbar och därmed INTE blivit delgiven att inställa mig till rättegång efter ett trafikbrottKAN de ändå köra rättegången / ge mig tredskodom?
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!SvarI vissa fall är det möjligt att döma en tilltalad som inte delgivits inställelse till huvudförhandling. Enligt 45:15a st. 1 p. 2 Rättegångsbalken (RB) gäller att en tilltalad kan dömas även om denne på grund av att hålla sig undan inte kunnat delges stämning. Enligt 45:15a st. 3 RB kan i sådana fall dömas även om den tilltalade inte delgivits kallelse till huvudförhandlingen. UtredningUtgångspunkten vid den tilltalades frånvaro är att huvudförhandlingen ska inställas och ny huvudförhandling utsättas, 46:2 st. 1 p. 2 RB. I 46:15 RB har dock alternativa lösningar införts, varigenom rätten i första hand ska pröva de ovan nämnda grunderna enligt 46:15a RB.Gemensamt för de olika situationerna i 46:15a RB är att de måste kunna utredas tillfredsställande. Har den tilltalade förnekat gärningen anses därmed utrymmet för att döma i dennes utevaro mycket snävt. Ett undantagsexempel som brukar nämnas är i de fall blodanalysen från ett påstått rattfylleribrott är tillräckligt klar och de övriga omständigheterna är ostridiga. Det blir i slutändan upp till rätten att ta ställning till ifall målet kan utredas tillfredsställande eller ej.Avslutande ordDet bör noteras att tredskodomar inte är tillåtna i brottmål. En dom som meddelats i den tilltalades utevaro ska således överklagas och inte återvinnas, som är det brukliga vid tredskodom. Det finns således ett visst utrymme för rätten att döma även när den tilltalade inte delgivits kallelse till huvudförhandling. Detta ska dock ses i ljuset av målets beskaffenhet och framförallt huruvida den tilltalade förnekat eller erkänt gärningen.Behöver du ytterligare vägledning i detta är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller mejla oss på info@lawline.se

Målsägandebiträde

2015-09-25 i Domstol
FRÅGA |Är det endast målsäganden som har rätt till att ansöka om ett målsägandebiträde el juridiskt ombud? Min vän är den åtalade parten i ett brottsmål där hon åtalas för att ha brutit mot ett kontaktförbud till målsäganden hon haft en relation till. Hon känner sig väldigt skör och rädd och orolig inför rättegången då hon blivit hotad av målsägandes mor. Hennes försvarsadvokat har ej tiden som behövs för att lyssna och lugna och förstå henne. Undrar då om hon har någon som helst rättighet i att få tilldelat ett juridiskt ombud då risken av hennes oro iför rättegången utan hjälp till att värna om hennes hälsa kan medföra att den blir värre med förnyade stresstrauman med förödande konsekvenser. Eller är hennes ohörsamme försvarsadvokat den enda juridiska stöd hon har rätt till.MvhMartina
Lejla Alic |Hej och tack för din fråga till oss på Lawline!Begreppet "juridiskt ombud" är ett samlingsbegrepp, dvs att en advokat är en typ av juridiskt ombud. För mer information kring de olika begreppen se Rättshjälpsmyndighetens hemsida här. Vill du veta mer om regleringen kring målsägandebiträden, se här.Att förordnas ett målsägandebiträdeNär ett brottmål handlar om att brottsoffret (målsäganden) blivit utsatt för sexualbrott, misshandel, olaga frihetsberövande, rån eller annat brott som kan leda till fängelse, kan domstolen förordna ett målsägandebiträde. Målsägandebiträdet biträder alltså brottsoffret och inte den tilltalade. Den tilltalade får istället hjälp och biträds av sin försvarsadvokat.Målsägandebiträdets uppgiftDen främsta uppgiften ett målsägandebiträde har är att ta tillvara målsägandes intressen i målet, lämna stöd och hjälpa till. Denne kan även föra skadeståndstalan om detta inte görs av åklagaren, se här. Med vänliga hälsningar,