Domsrätt i ett mål om skadestånd där svaranden har hemvist i tredjeland

2016-05-03 i Domstol
FRÅGA |Hej. Jag har en dotter som studerar i USA. Hon träffade en kille som hon tyckte om och gifte sig med honom för 1 månad sedan. Nu blev hon sjuk, antagligen könsherpes. Kan hon stämma honom? I USA godtar de inte det men kan hon stämma honom i Sverige eftersom hon är svensk medborgare?
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår det frågor du om din dotter kan väcka talan (i vardagligt tal ”stämma”) mot hennes kille i svensk domstol, vilket är en fråga om s.k. domsrätt. Domsrätt är vad man kallar frågan om svenska domstolar kan ta upp en internationell tvist. En annan fråga är om amerikansk eller svensk lag ska gälla för tvisten.Som jag förstår det har din dotters man ingen koppling till Sverige förutom att han är gift med en svensk medborgare. Den talan som din dotter eventuellt skulle kunna föra mot hennes man är en talan om att han ska ge henne skadestånd.DomsrättI vanliga fall regleras då din situation av EU:s s.k. Bryssel I-förordning från 2012, men eftersom din dotter kommer att behöva väcka talan mot någon som bor i USA gäller de svenska reglerna istället (artikel 6 i 2012 års Bryssel I-förordning). I Sverige bestäms domsrätt genom att 10 kap. rättegångsbalken (1942:740) (hädanefter förkortad RB) tillämpas ”analogt”, vilket innebär att reglerna tillämpas trots att de egentligen inte är tillämpliga.I ditt fall finns två relevanta regler i 10 kap. RB. Den ena är 10 kap. 1 § RB. Översatt till frågan om domsrätt innebär den att svensk domstol har domsrätt om den som din dotter väcker talan mot har hemvist här. Den andra är 10 kap. 8 § RB. Översatt till frågan om domsrätt innebär den att svensk domstol har domsrätt om din dotter åsamkades en skada här, eller om skadehandlingen utfördes här.Som du ser kan din dotter kan inte väcka talan här med stöd av 10 kap. 1 § RB analogt. Hennes man har inte hemvist här. Din dotter kan heller inte väcka talan här med stöd av 10 kap. 8 § RB analogt. Som jag förstår det från din frågan har nämligen både den eventuella skadan och handlingen som orsakade skadan skett i USA. Det kommer då inte vara möjligt för svensk domstol att ta upp din dotters talan.SammanfattningDin dotter kan inte väcka en talan om skadestånd här i Sverige. Att hon är svensk medborgare spelar ingen roll.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du mer hjälp med domsrätt är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Instansordning i allmän domstol

2016-04-06 i Domstol
FRÅGA |Vad innebär det att man blir fri släppt på hovrätten. Men man blev dömd till ett högt straff på tingsrätten. Är man på väg till ett frikännande?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Om du blir frisläppt i hovrätten spelar det ingen roll vad du har dömts till i tingsrätten, du blir ändå frisläppt. Alltså är man inte bara på väg mot ett frikännande utan man är frikänd. Det svenska systemet av allmänna domstolar är uppdelat i tre instanser: tingsrätten, hovrätten och Högsta domstolen. Om en person blir dömd i tingsrätten och inte är nöjd med domen kan personen överklaga och förhoppningsvis få upp sitt mål i hovrätten för en ny prövning. I hovrätten görs en ny bedömning och ifall de kommer fram till något annat än tingsrätten lämnar man tingsrättens dom utan hänseende. Lämna gärna en kommentar här ifall du tycker att något är oklart.Med vänlig hälsning,

Yrkandet lämnas utan bifall.

2016-03-07 i Domstol
FRÅGA |Hej Fick ett beslut gällande ett konkursmål där gäldenären inte betalat ut min lön. På beslutet står detBeslut: yrkandet lämnas utan bifall.Jag förstår inte vad detta betyder? Innebär det att jag inte kommer att få mina pengar?
Martin Persson |Att ett yrkande lämnas utan bifall innebär ett avslag. Om det är du som har yrkat, det vill säga begärt, en utbetalning av innestående lön - då har alltså denna begäran avslagits, utbetalningen kommer inte ske.Vänligen,

Enskilds möjlighet att få ärende prövat i Europadomstolen

2016-01-31 i Domstol
FRÅGA |Om man har ett ärende som man inte är nöjd som har varit inne i rätten i Sverige och vill sedan gå vidare till Europadomstolen hur gör man?
Astrid Baltzer |Hej och tack för din fråga!Om du som enskild vill få ett ärende prövat i Europadomstolen krävs först och främst att alla nationella rättsmedel är uttömda. Det innebär att en dom som kan överklagas ska överklagas till svensk högstainstans (Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen) innan det är möjligt att gå vidare till Europadomstolen. Om man överklagar och sedan inte beviljas prövningstillstånd i överrätten anses man ha uttömt sina rättsmedel i Sverige.Om man vill väcka talan i Europadomstolen krävs även att man anger vilken fri- eller rättighet enligt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna eller något av tilläggsprotokollen som blivit kränkt. Kränkningen måste vidare ha drabbat dig som klagar personligen. Vad som är bra att veta är att Europadomstolen endast kan pröva om dina mänskliga rättigheter kränkts, och den kan således inte pröva utgången i det nationella målet.Ytterligare information om hur man praktiskt går tillväga finns på Europadomstolens hemsida (här), se särskilt regel 47 som reglerar det praktiska förfarandet och vilka uppgifter och handlingar som domstolen behöver.Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänligen,

Jävig domare

2016-04-26 i Domstol
FRÅGA |HejJag undrar om tingsrättens rådmans roll. Kan han/hon:- Kan stoppa något mål från att gå vidare till huvud förhandlingar- Kan man begära att rådmannen bytas ut eftersom man misstänker han/hon inte opartisk.Mvh.Desperat
Sedja Abed Ali |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Opartiskhet vid en rättssituation kallas för jäv. Domare kan vara jäviga enligt 4 kap 13 § RB ''Domare är jävig att handlägga mål:1. Om han själv är part eller eljest har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada2. om han med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag, att den ene är eller varit gift med den andres syskon, eller om han på liknande sätt är part närstående;3. om han till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 2;4. om han eller någon honom närstående, som avses i 2, är förmyndare, god man eller förvaltare för part eller eljest parts ställföreträdare eller är ledamot av styrelsen för bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan inrättning, som är part, eller, då kommun eller annan sådan menighet är part, är ledamot av nämnd eller styrelse, som handhar förvaltningen av den angelägenhet målet rör;5. om han eller någon honom närstående, som sägs i 2, till någon, som har del i saken eller av dess utgång kan vänta synnerlig nytta eller skada, står i förhållande, som avses i 4;6. om han är parts vederdeloman, dock ej om parten sökt sak med honom för att göra honom jävig;7. om han i annan rätt såsom domare eller befattningshavare fattat beslut, som rör saken, eller hos annan myndighet än domstol eller såsom skiljeman tagit befattning därmed;8. vid huvudförhandling i brottmål om han före denna huvudförhandling har prövat frågan om den tilltalade har begått gärningen;9. om han i saken såsom rättegångsombud fört parts talan eller biträtt part eller vittnat eller varit sakkunnig; eller10. om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet''Domare ska enligt 4 kap 14 § självmant meddela att de är jäviga att handlägga målet, om de inte gör det har part möjlighet att göra gällande att domaren är jävig första gången denne för talan i målet. Vänligen,

Om skiljaktiga justitieråd

2016-03-30 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag har glömt bort vad den som avger skiljaktig mening i HD kallas med ett annat ord. Kan ni hjälpa mig?
Anton Magnusson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din fråga är du ute efter vem som kan avge en skiljaktig mening i Högsta domstolen (nedan förkortad HD). Svaret på din frågan är att det är ett justitieråd. Om det finns intresse redogör jag lite generellt om Justitieråd och skiljaktiga meningar nedan.Ett justitieråd är en lagfaren domare som dömer i HD. Till antalet ska det vara minst fjorton stycken enligt 3 kap. 4 § 1 st Rättegångsbalken (RB; se https://lagen.nu/1942:740#K3P4S1). När justitieråden prövar ett mål måste inte alla fjorton vara samlade utan huvudregeln är att de ska vara minst fem ledamöter som dömer i målet enligt 3 kap. 5 § 1 st RB (se https://lagen.nu/1942:740#K3P5S1).Om något av justitieråden har en skiljaktig mening när de prövar ett mål ska en omröstning ske och den som har denna skiljaktighet ska även ange de skäl som denne grundar sin mening på enligt 16 kap. 1 § RB (tvistemål)(se https://lagen.nu/1942:740#K16P1S1) och 29 kap. 1 § RB (brottmål)(se https://lagen.nu/1942:740#K29P1S1). När domen har beslutats ska eventuella skiljaktiga meningar meddelas parterna på samma tid och sätt som domen enligt 17 kap. 9 § 6 st. RB (tvistemål)(se https://lagen.nu/1942:740#K17P9S6) och enligt 30 kap. 7 § 5 st. RB (brottmål)(se https://lagen.nu/1942:740#K30P7S5).En skiljaktig mening är alltså en avvikande mening där ett eller flera justitieråd inte håller med majoriteten. Ett exempel på ett rättsfall från HD där skiljaktigheter förekommer är NJA 2006 s. 467.* Detta rättsfall handlar om en grupp högerextrema personer som har uttryck sig kränkande om homosexuella. Majoriteten i HD dömde de för hets mot folkgrupp medan två justitieråd var skiljaktiga. De menade att det inte finns tillräckliga skäl för en fällande dom och ansåg således att dessa personer skulle gå fria.Om du är intresserad av fördjupning om detta med skiljaktigheter så länkar jag en artikel från Svensk Juristtidning nedan:SvJT 2012 s. 313*Notera att de skiljaktiga meningarna brukar stå längst ner i de refererade rättsfallen från HD.Med vänliga hälsningar

Prövningstillstånd till hovrätt

2016-02-15 i Domstol
FRÅGA |HejJag har blivit dömd via tingsrätten och överklagat till Hovrätten. Vad händer om INTE får prövningstillstånd. Kan jag överklaga till högre domstol?Hoppas på snabbt svar.Mvh
Mikael Stade |Hej och tack för din fråga!När du ska överklaga en dom i brottmål till hovrätten, krävs prövningstillstånd om,– den tilltalade endast har dömts till böter– den tilltalade har frikänts och det högsta straff som brottet kan ge är fängelse i sex månader– överklagandet endast gäller den del av domen som rör skadeståndPrövningstillstånd ska meddelas,• När hovrätten är tveksam till om tingsrätten dömt rätt• Om det behövs för att hovrätten ska kunna bedöma om tingsrätten dömt rätt• Om det är viktigt att hovrätten prövar målet för att andra domstolar ska få vägledning inför framtida bedömningar av liknande frågor• När det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandetOm du inte får något prövningstillstånd innebär det att hovrätten inte tar upp målet till prövning och tingsrättens dom vinner laga kraft. Du kan då inte överklaga målet på nytt. Om du undrar över något mer får du gärna återkomma.Vänligen,

Val av lands lag vid bodelning, USA - Sverige.

2016-01-27 i Domstol
FRÅGA |Hej Min fru är amerikansk medborgare och jag svensk medborgare, vi gifte oss i USA och vi tänkte skilja oss men jag bor här och jag har ett företag och ett hus här i Sverige. Min fråga är vad har hon för rättigheter att få från dom sakerna som jag äger?
Jesper Lublin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Som jag analyserar din fråga så vill du skydda din egendom i en förestående skilsmässa. Utan att ha skrivit ett äktenskapsförord (prenuptial agreement) så kommer bodelningen ske enligt det lands lag där du och din fru bosatte er efter att ni ingick äktenskap. Detta följer av av 4 § LIMF.Det innebär att oavsett om skilsmässan avgörs i svensk domstol eller amerikansk så är det den delstats lag vilken du och din fru tog hemvist i som bestämmer fördelningen av er gemensamma egendom. Det finns dock ett undantag som jag ändå vill nämna då jag inte är helt på det klara med dina förutsättningar. Om båda makarna senare har tagit hemvist i en annan stat och varit bosatta där minst två år, tillämpas istället den statens lag.Sammanfattningsvis så är det amerikansk lag som gäller. Vad den säger är svårt för mig att tolka, även om jag visste vilken delstat du och din fru bosatte er efter att ni gifte er, då jag inte är tillräckligt familjär med utom svenska rättssystem.Du behöver i min mening ta kontakt med någon som är insatt i den amerikanska juridiken för att få veta vilka anspråk din fru kan göra gällande på din egendom.Lycka till, önskar