Erkännande av amerikansk dom

2017-05-31 i Domstol
FRÅGA |Hej,Vad gäller om jag som svensk medborgare blir stämd av ett amerikanskt bolag i en amerikansk domstol och mot förmodan förlorar processen? Finns det mekanismer mellan USA och Sverige för detta?Med vänlig hälsning,
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att utländska domar ska kunna verkställas i Sverige krävs stöd i lag, se 3 kap 2 § Utsökningsbalken. Detta innebär att både Sverige och USA måste ha tillträtt en konvention som reglerar erkännande av utländska domar. Alternativt att länderna ingått ett bilateralt avtal. Vad jag vet finns det varken en konvention eller ett bilateralt avtal som reglerar erkännande av domar mellan USA och Sverige. Detta gäller civilrättsliga domar, vilket det verkar röra sig om i ditt fall. Om du mot förmodan blir i USA blir dömd till att exempelvis betala skadestånd går den domen inte att verkställa i Sverige. Det är dock möjligt för företaget att väcka talan i Sverige och starta en process i svensk domstol. Observera att de tillgångar som du har i USA kan utmätas baserat på den amerikanska domen, detta eftersom att det då rör sig om en intern amerikansk fråga.Hoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor.Vänligen

Varför fattas beslut efter föredragande?

2017-05-02 i Domstol
FRÅGA |Jag har förstått att grunden till att vissa beslut måste fattas efter ett föredragande (av ex.vis en utredare) kommer av myndighetens beslutsordning. Ex. vid beslut om sjukersättning inom Försäkringskassan så "har beslut fattats av x efter föredragande av utredare X", likaså inom Transportstyrelsen. Var kommer detta av juridiskt?
Emelie Lövgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Precis som du säger fattas myndighetsbeslut efter föredragande.(Myndighetsförordningen 20§ 1 stycket) Det innebär att en föredragande jurist får i uppdrag att göra en kvalificerad rättsutredning och se till att ärendet är färdigt för avgörande. Den föredragande juristen sätter också upp förslag på hur denne tycker att ärendet borde lösas och lägger fram allt detta inför myndigheten. Genom detta får myndigheten en stadig grund att stå på när de fattar beslut i ärendet, men de är inte bundna av föredragandens förslag. Som i allt annat inom juridiken finns vissa undantag till när inte föredragande behöver ske, exempelvis om myndighetschefen behöver fatta beslut snabbt i en fråga som inte kan skjutas upp till efter att en föredragning hunnit ske. (Myndighetsförordningen 20§ 3 stycket)Jag hoppas detta gav dig svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Dömd för rattfylleri - vad gör jag nu?

2017-04-13 i Domstol
FRÅGA |Jag har dömts till rattfylleriJag hade nyligen opererats för prostatacancerFick svår urinläckage efter op.Var hos vänner. Drack 4glas vin.på kvällenInget efter 22 00. Jag ville minska läckaget så jag intog minimalt med vatten12 timmar efter sista glaset blåste jag 0,18I tingsrätten lämnade jag studier och publikationer som bevisar att konc i utandningsluft blir mycket högre än intagen alkohol när man har vätskebristNFC har senare verifierat Jag dömdes trots bevisen att jag inte kunde veta att utandningsprovet blir högre vid vätskebristI domslutet accepteras att jag hade vätskebrist men man nonchalerade den vetenskapliga dokumentationenEn studie visar på 75% högre koncentration vid vätskebrist än i normal vätskenivåIngen instans tar hänsyn till vetenskapliga publikationer. Vad göra
Jakob Axelsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du har fått en dom från tingsrätten och du anser att den är oriktig kan du få din dom prövad av hovrätten om du överklagar tingsrättens dom. Detta måste du göra senast tre veckor efter att du blev meddelad om domen (51 kap. 1 § Rättegångsbalken). Sista dag för överklagande finns dessutom angiven i domen. Det framgår av 51 kap. 4 § Rättegångsbalken att din överklagan måste innehålla: 1. Vad i domen du överklagar2. Vad du vill få ändrat3. Varför tingsrättens dom är oriktig 4. Omständigheter som ger stöd till att prövningstillstånd ska meddelas5. Bevisning till din överklaganÖverklagandet skickar du till tingsrätten som i sin tur skickar det tillsammans med alla handlingar i målet till hovrätten. Om du dömdes till rattfylleri med endast böter som påföljd prövar hovrätten om den ska ta upp målet till prövning, s.k. prövningstillstånd (49 kap. 13 § Rättegångsbalken). I så fall behöver du i din överklagan ta upp omständigheter som visar att det finns anledning att betvivla riktigheten i tingsrättens avgörande. Vill du ha hjälp med att överklaga råder jag dig att ta kontakt med en advokat. I dagsläget hanterar tyvärr inte Lawlines jurister med ärenden inom straffrätt. Med vänlig hälsning,

Är en domare jävig om hen frågar åklagaren när åtal ska väckas?

2017-04-05 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag undrar om en tingsrätt kan anses vara jävig – eller om det på något annat sätt kan vara olämpligt – när en tingsrätt tillskriver åklagarmyndigheten och undrar ”när åtalet kommer”, redan innan åtalet är väckt. Det är väl ändå åklagaren, inte domstolen, som skall avgöra om åtal ska väckas eller ej?
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du anser att mitt svar är i behov av klargöranden eller kompletteringar är du välkommen att publicera en kommentar och efterfråga detta. I annat fall nås jag via marcus.backstrom@hotmail.com.Din fråga aktualiserar de jävsregler som finns avseende domare, vilka är placerade i 4 kap. 13 § rättegångsbalken. För tydlighetens skull är det alltså inte tingsrätten i sig som kan anses jävig, utan den enskilda domare som är inblandad i ett mål.Ovannämnda lagrum räknar upp ett antal omständigheter som gör en domare jävig. Främst rör det sig om olika former av släktskap och andra slags förbindelser med någon som är part i målet (och som kan inverka negativt på opartiskheten). Något sådant verkar det dock inte vara tal om i ditt fall.Den jävsgrund som eventuellt kan aktualiseras i det här läget återfinns i paragrafens sista punkt, som anger att ”domare är jävig att handlägga mål om eljest särskild omständighet föreligger, som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i målet”. Denna bestämmelse kan liknas vid en slasktratt, där det i princip är möjligt att slänga ned vad som helst som indikerar att domaren ifråga inte skulle vara neutral i förhållande till någon av parterna i målet.I avsaknad av mer information än det du angivit i frågan är det svårt att bedöma huruvida det kan röra sig om en jävssituation eller inte. Jag lutar dock åt att så inte är fallet, då domarens fråga till åklagarmyndigheten sannolikt inte har någonting att göra med hens uppfattning om den misstänkte personens skuld.En förklaring som ligger närmare till hands är att domaren, av någon anledning, känner till att det pågår en förundersökning och av domstolspraktiska skäl vill veta om det blir ett åtal. I mina ögon är alltjämt den typen av kommunikation mellan domaren och åklagaren olämplig. En domare ska formellt sett inte ska befatta sig med målet överhuvudtaget innan det inkommit en stämningsansökan från åklagaren (bortsett från häktningsförhandlingar och liknande frågor). Även om det inte rör sig om en jävssituation i juridisk mening vågar jag därmed påstå att domaren agerat en smula omdömeslöst.Om ett åtal så småningom väcks, och det visar sig att samma domare som kommunicerat med åklagaren också ska handlägga målet, kan en jävsinvändning göras enligt 4 kap. 14 § andra stycket rättegångsbalken. Invändningen ska göras av den tilltalade så snart hen får vetskap om att domaren sitter i rätten. Att framföra en sådan invändning är ingen dum idé, även om chanserna till bifall, i linje med det resonemang jag fört, får betraktas som små.Med vänlig hälsning,

Om bevisning och rätt till offentlig försvarare i brottmål

2017-05-07 i Domstol
FRÅGA |Hej lawline.se. Å tack för att ni erbjuder hjälp. Jag är misstänkt för stöld till ett värde av ca 1500 kr. Det är första gången i mitt liv jag är i en sån här situation.1, Får jag använda mig av dokumentation, fysiska ting såväl som kameraövervakning i form av bild och ljud i en rättegång? 2, Måste jag INNAN rättegång ha meddelat till någon alt. tagit med i ett yttrande före och eller efter ärendet går vidare till åklagare viss information? Alltså att jag i en rättegång tar upp saker som jag inte tog med i mitt yttrande 3, Får jag läsa i dokumenten inantill i en rättegång? 4, Jag har blivit nekad offentlig försvarare, trots psykiska sjukdomar, av tingsrätt och Svea hovrätt utan möjlighet att överklaga beslutet, men kan jag bli tilldelad en offentlig försvarare om ärendet går till rättegång? 5, Får man hänvisa till förundersökningsprotokollet under en rättegång?
Hanna Lindsten |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag förstår det som att du är misstänkt för ett brott men att åtal inte väckts. I det fall åtal väcks och det blir aktuellt med rättegång är framförallt reglerna i 21, 30, 35, 45 och 46 kap. Rättegångsbalken (RB) relevanta.Om bevisning i en rättegång (Fråga 1, 4 och 5) I svensk rätt finns två principer rörande rättegången som är viktiga att känna till. Omedelbarhetsprincipen innebär att domstolen endast får beakta det som framkommit vid huvudförhandlingen när de ska döma i målet, 30 kap. 2 § RB. All bevisning som är relevant måste alltså tas upp i huvudförhandlingen. Nära förknippad är muntlighetsprincipen som innebär att bevisningen i huvudregel ska frambringas muntligen och inte genom hänvisningar till skriftliga inlagor eller annat material, 46 kap. 5 § RB. Gällande bevisningen råder fri bevisvärdering och bevisprövning. Detta innebär att all typ av bevisning är tillåten och att domstolen värderar bevisningen i det enskilda fallet, 35 kap. 1 § RB. Rörande ljud och bildbevis har domstolen tekniska hjälpmedel som möjliggör uppspelning av bild och ljudupptagningar. Om rätten finner att bevisningen är otillräcklig, kan domstolen självmant inhämta bevisning i brottmål, 35 kap. 6 § RB.Domstolen kan avvisa bevisning som inte är av betydelse, inte behövs eller liknande skäl, se närmare i 35 kap. 7 § RB. Med hänsyn till muntlighetsprincipen får du endast ge in eller läsa upp innantill skriftliga dokument om rätten finner det lämpligt, 46 kap. 5 § RB. Vittnen och parter ska höras muntligen (och alltså inte ge in skriftliga redogörelser). Det är tillåtet att läsa upp redogörelser för komplicerade tekniska förhållanden om det förenklar förståelsen för omständigheterna i målet.Det är möjligt att hänvisa till ljud- och bildupptagningar och andra handlingar i målet om rätten finner det lämpligt,46 kap. 6 § RB. Att hänvisa till dessa material, istället för att föredra dem i sin helhet, är alltså ett undantag från huvudregeln muntlighetsprincipen och är möjligt för att rättegången inte ska bli längre än nödvändigt. Det går alltså bra att hänvisa till delar i förundersökningsprotokollet. Om inkommande av yttrande/bevisning (Fråga 2)Jag förstår det som att du undrar om när du måste inkomma med bevisning och yttrande inför en rättegång. Inför rättegången ska rätten förelägga dig att muntligen eller skriftligen uppge vilken bevisning du vill åberopa och vad du vill styrka med varje bevis. Rätten kan förelägga dig att skriftligen redovisa din inställning till åtalet och grunden för inställningen, se 45 kap. 10 § RB. Skälet är för att underlätta rättegången så att all bevisning kan tas upp i ett sammanhang. Om du skulle underlåta att följa bevisföreläggandet avskär det inte dig från att senare åberopa bevisning. Du kan dock bli ersättningsskyldig om du inte följer föreläggandet och därmed orsakar onödiga kostnader för staten, 31 kap. 4 § RB.Om rätten till offentlig försvarare (Fråga 4)Om du blivit nekad offentlig försvarare rörande brottet du är misstänkt för kommer du troligtvis inte att få någon inför en rättegång. Detta eftersom straffet troligen stannar vid böter, 21 kap. 3 a § RB.Hoppas du fått svar på dina frågor!

Kan man strunta i att ansöka om betalningsföreläggande och gå direkt till tingsrätten?

2017-05-02 i Domstol
FRÅGA |Hej! Jag har tidigare ställt en fråga angående en person som är skyldig mig 3000 kr. Av svaret framgick att man kan använda sig av betalningsföreläggande, vilket jag visste om. Problemet är att jag är 100 procent säker på att den här personen, som säkert redan har skulder, inte bryr sig ett dugg om att få ytterligare en skuld hos kronofogden. Kan man inte gå till tingsrätten direkt eller måste det ske via kronofogden? Ni nämnde även att var och en betalar sina egna kostnader. Hur mycket handlar det om ungefär? Med vänlig hälsning/ Lotta
Marcus Bäckström |InledningHej!Tack för att du, på nytt, valt att ställa din fråga till Lawline. Om du önskar få någonting förtydligat är du välkommen att publicera en kommentar eller skicka ett mejl till marcus.backstrom@hotmail.com.Mitt svar är uppdelat på så vis att jag först sammanfattar min bedömning under en egen rubrik, utan att använda hänvisningar till rättsliga källor. Är du intresserad av att ta del av dem så återfinns dem, och ett längre resonemang, under den efterföljande rubriken.SammanfattningDet finns inget formellt hinder mot att skicka in en stämningsansökan till tingsrätten, där du yrkar att den som är skyldig dig pengar ska betala. Det kommer då att behandlas som ett förenklat tvistemål. I sådana mål behöver den som förlorar bara betala motparten kostnaden för en timmes juridisk rådgivning och ansökningsavgiften till tingsrätten (plus eventuella kostnader för bevisning, resa och uppehälle). I normalfallet borde det inte röra sig om mer än 2-3000 kr.En dom ifrån tingsrätten är dock inte per automatik mer värd än ett beslut från kronofogden vid ansökan om betalningsföreläggande. Om motparten struntar i sina skulder lär han eller hon inte bli mer sugen på att betala bara för att det finns dom som säger det. Under förutsättning att du känner dig säker på att personen ifråga inte kommer betala, och heller inte har några tillgångar som kronofogden kan lägga beslag på, så framstår det tyvärr som meningslöst att dra igång en rättegångsprocess.Svar med lagrumshänvisningarLagrumshänvisningarna avser rättegångsbalken.Om du känner dig övertygad om att en ansökan till kronofogden om betalningsföreläggande bara kommer leda till att den som är skyldig dig pengar protesterar så går det lika bra att vända sig till tingsrätten direkt genom att skicka in en stämningsansökan (se 33 kap. 1 §och 42 kap. 2 § om hur den ska utformas).Väl på tingsrätten så kommer saken att behandlas som ett s.k. ”förenklat tvistemål” eftersom beloppet som ni bråkar om är mindre än halva prisbasbeloppet (se 1 kap. 3 d §). Detta innebär att endast en domare kommer ansvara för handläggningen och att ersättningsansvaret för rättegångskostnader, för den som förlorar, blir betydligt mindre än i mål som handlar om högre belopp (se 18 kap. 8 a § om du vill exakt veta vad som omfattas). I normalfallet bör inte förloraren bli skyldig att betala mer än 2-3000 kr (motsvarar ungefär kostnaden för en timmes juridisk rådgivning, en bussbiljett till domstolen och ansökningsavgiften till tingsrätten).När tingsrätten meddelat sin dom kan den användas hos kronofogden för att kräva in pengarna, under förutsättning att du vunnit förstås. Dock leder inte en tingsrättsdom per automatik till att du kommer få betalt, eftersom personen som är skyldig dig pengar även i fortsättningen kan strunta i att göra rätt för sig eller kanske inte ens har några pengar att betala med. Konsekvensen blir naturligtvis att hen får en ännu större skuld hos kronofogden. Men det spelar ju mindre roll för dig som bara är intresserad av att skulden ska regleras här och nu.Under förutsättning att du är säker på att personen ifråga inte kommer att betala, oavsett om du går via kronofogden eller direkt till tingsrätten, så är min pessimistiska bedömning tyvärr att det är lika bra att stryka ett streck över det hela. Väljer du att skicka in en stämningsansökan riskerar du, även om du vinner, att inte få betalt för både ansökningsavgiften på 900 kr och eventuell juridisk hjälp. Även den ersättningen är ju beroende av att låntagaren är villig och har ekonomisk möjlighet att göra rätt för sig.Följaktligen kan det bästa alternativet, vilket ju låter jättetråkigt, vara att acceptera förlusten och vara mer noggrann med vem du lånar ut pengar till i framtiden.

Vad händer efter att hovrätten meddelat prövningstillstånd?

2017-04-05 i Domstol
FRÅGA |Hej! När man har fått prövningstillstånd: Behöver man göra något mer eller används de handlingar/skrivelser som man har använt i överklagandet och ärendet handläggs automatiskt?
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du vill att jag på något vis ska utveckla svaret är du välkommen att publicera en kommentar och efterfråga de ytterligare upplysningar du är intresserad av. Jag är även tillgänglig via marcus.backstrom@hotmail.com. Alla lagrumshänvisningar som förekommer i mitt svar tar sikte på rättegångsbalken.Det korta svaret på din fråga är nej. När prövningstillstånd har beviljats av hovrätten (jag antar att det är där du befinner dig i den rättsliga hierarkin) behöver ingenting särskilt göras för att handläggningen ska fortsätta.Att så är fallet framgår av 50 kap. 8 § första stycket - som säger att när prövningstillstånd meddelats ska överklagandet skickas till motparten med en uppmaningen att inkomma med svarsskrivelse. Svarsskrivelsen ska innehålla motpartens syn på överklagandet (50 kap. 9 § första stycket) och tillhandahållas den som stått för överklagandet (50 kap. 10 § första stycket).Därefter kan ytterligare korrespondens förekomma mellan den som överklagat och motparten, beroende på vad hovrätten tycker är behövligt för att få klarhet i parternas positioner. När denna kommunikation avslutats ska hovrätten i normalfallet kalla till huvudförhandling (50 kap. 16 § första stycket) och målet avgöras enligt samma modell som vid tingsrätten. Vid huvudförhandlingen ska den som överklagat vanligtvis närvara personligen och, eventuellt tillsammans med ett juridiskt ombud, föra sin talan.Med vänlig hälsning,

Vad kan jag göra efter att oskyldigt ha blivit anklagad för ringa narkotikabrott?

2017-03-25 i Domstol
FRÅGA |Hej!Har fått en stämningsansökan hemskickad till Sverige (är 23 år och bor i Norge). Handlar om en helg i februari då jag hade somnat (däckat) på soffan hos en kompis i Sverige efter vi varit ute på krogen. Polisen hade knackat på när alla sovit och de hade sedan hittat en liten bit hasch på bordet bland alla ölburkar. Jag låg och sov och har därmed inte ens sett någon som rökt eller använt sig utav det. I vart fall så fick jag kissa i en kopp (vilket var helt okej för mig då jag själv inte röker hasch osv) och trodde att de inte skulle få några påföljderNu 1,5 månad senare så har jag fått stämningsansökan om ringa narkotika brott för att de hittat "Oxazepam" i mitt urin, detta kom som en chock och fick en sten i magen då jag inte tar några läkemedel eller droger, utan dricker bara alkohol och röker cigaretter. Jag har varit i kontakt med tingsrätten och vill ha rättslig hjälp för att förstå och komma vidare i ärendet, men de har avslagit min ansökan om offentlig försvarare. Jag har inte tagit några droger och det enda sättet hur det skulle ha hamnat i min kropp är om någon har drogat mig på krogen.Hur ska man gå vidare i ett sånt här ärende? Jag har aldrig varit i något rättsligt innan, aldrig varit i kontakt med polisen och tar inga droger. Men känner mig extremt hjälplös och det känns som att allt redan är stämplat och klart att jag är skyldig?! Varför får jag inte någon rättslig hjälp? Kan man överklaga om jag blir dömd för något jag inte gjort? Hur ser processen ut?
Marcus Bäckström |InledningHej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Mitt svar är strukturerat på så vis att jag först och främst, utan hänvisning till rättsliga källor, besvarar dina delfrågor. Därefter följer en mer allmän redogörelse för relevanta bestämmelser givet den situation du befinner dig i.Om du anser att mitt svar är ofullständigt eller i behov av kompletteringar är du välkommen att framföra det i kommentatorsfältet. Jag är även nåbar via marcus.backstrom@hotmail.com.Mina svar på dina frågorHur kan du gå vidare i ärendet? Av den information du lämnat framgår det att din ansökan om att få en offentlig försvarare har avslagits av tingsrätten. Det beslutet är möjligt att överklaga till hovrätten men det förutsätter att du inkommit med en s.k. missnöjesanmälan till tingsrätten senast en vecka efter att avslagsbeslutet fattades. Om du missat den tidsfristen finns det tyvärr ingen chans för dig att få en offentlig försvarare.Varför får du ingen rättslig hjälp? Lagstiftningen är utformad på så vis att offentlig försvarare inte per automatik förordnas för alla typer av brott. När det rör sig om ”bagatellartade” förseelser, såsom ringa narkotikabrott, har våra politiker helt enkelt ansett att den som är tilltalad i normalfallet kan sköta sitt eget försvar. Skälet till detta är det vore väldigt dyrt att ge alla åtalade personer rätt till offentlig försvarare oavsett vilken gärning personen är misstänkt för.Är du ”skyldig” på förhand? För att du ska kunna bli dömd för ringa narkotikabrott måste åklagaren kunna bevisa att du brukat den aktuella drogen med uppsåt. Det ska alltså, något förenklat, vara bevisat att du medvetet konsumerat narkotikan. Om du kan presentera en trovärdig alternativ teori, t.ex. att någon smusslat ned preparatet i din dryck, för rätten så ska du i princip frias. Såvitt framgår av din fråga har åklagaren heller inte tillgång till någon bevisning utöver resultatet av ditt urinprov, vilket talar till din fördel.Kan du överklaga och hur ser den processen ut? Om du blir fälld i tingsrätten så kan domen överklagas till hovrätten. Detta ska i sådana fall ske inom tre veckor från den dag som tingsrättens dom meddelades.Allmän redogörelse för relevanta rättsregler utifrån din situationDen som är misstänkt för brott ska tilldelas en offentlig försvarare under förutsättning att hen blivit anhållen eller häktad eller om det aktuella brottet har ett minimistraff på sex månaders fängelse (21 kap. 3 a § första stycket rättegångsbalken). Eftersom den strängaste påföljden för ringa narkotikabrott är sex månaders fängelse föreligger ingen automatisk rätt till offentlig försvarare vid misstanke för det brottet (2 § narkotikastrafflagen).Om en begäran om att få en offentlig försvarare avslås av tingsrätten kan överklagan ske till hovrätten (49 kap. 5 § sjunde punkten rättegångsbalken). En s.k. missnöjesanmälan måste dock först lämnas in till tingsrätten, senast en vecka efter att tingsrätten kommunicerat beslutet (49 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken). Låter man bli att göra det försvinner rätten att överklaga.När huvudförhandlingen väl kommer till stånd är det åklagarens uppgift att bevisa att det ringa narkotikabrott som du anklagas för har begåtts med uppsåt. Åklagaren måste alltså ”bortom allt rimligt tvivel” bevisa att du konsumerat du konsumerat den aktuella drogen medvetet, eller åtminstone varit medveten om risken för att det du förtärde var narkotika. Att urinprovet utvisade ett positivt resultat är naturligtvis en dålig omständighet för dig men det finns likväl en chans att bli friad om du med trovärdighet argumenterar för att drogen hamnat i din kropp oavsiktligt. Väljer domstolen ändå att gå på åklagarens linje kommer du, som av bakgrundsinformationen att döma tidigare är ostraffad, med största sannolikhet dömas att betala ett mindre bötesbelopp.När domen meddelats kan du naturligtvis överklaga om resultatet går dig emot (49 kap. 1 § första stycket rättegångsbalken). Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre dagar från den dag då domen meddelades (51 kap. 1 § rättegångsbalken). Överklagandet ska bl.a. innehålla uppgift om varför tingsrätten kommit till fel slutsats (51 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken). Med vänlig hälsning,