Frågor & Svar

domslut. Jag bevistade en rättegång i en liten småländsk stad, ett vårdnadsärende. Båda parter var väl bekanta för mig och jag hade läst alla dokument i utredningen. Domslutet var acceptabelt och inte överraskande, däremot sättet att formulera domen. Den ena av parterna var i ord veritabelt attackerad, belagd med att framföra osanningar och att ha itutat de barn det gällde precis vad de skulle säga i olika samtal. Hur kan man bevisa något sådant? Domen avslutades med ett direkt hot om att om den ena parten inte slutade upp med detta sitt beteende skulle den andra parten få vårdnad. Får en domare uttrycka sig på ett sådant sätt, det är min fråga. Mitt arbetsområde är psykologi med allt vad det innebär.

Hej;

Hur många mål, där en och samma person är inblandad, kan en domar döma innan frågan om jäv aktualiseras?

Konkret: Kan det bli fråga om jäv ifall en domar ha dömt 2 tvistemål, en häktningsförhandling och ett brottmål där samma person är inblandad?

Tack på förhand!

Hej! Är det sant att man kan strunta i att komma till en rättegång för att slippa bli dömd för ett brott?

frågan var - är förlikning tillåten vid tvistemål 70 000 kr .

svaret jag fick var inte entydig .

vad menas med detta?

3 d § I tvistemål där förlikning om saken är tillåten ska tingsrätten alltid bestå av en lagfaren domare, om värdet av vad som yrkas uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Om tvistemål har högre belopp (70 000 kr) är en förlikning då inte tillåten ?

Hej, Om ansökan om prövningstillstånd redan är gjord inom rätt tid och avslagits, är det då över? Då tiden efter detta runnit ut finns det då ingen möjlighet att ansöka om prövningstillstånd mera? Eller finns det möjlighet att fortsätta att söka prövningstillstånd för att få resning i målet? Möjligen göra ansökan annorlunda (tydligare formulera vad, när, hur och varför) m.m. Min undran grundar sig i att jag sett andra t.ex morddömda fått resning efter att efter flertal gånger sökt prövningstillstånd. Vilka möjligheter finns det, eller rättare sagt, finns det några möjligheter?

Finns det en lag som säger att ett domslut som i sig själv är korrekt

inte är giltigt / inte får verkställas om domslutet möjliggör att kringgå en befintlig lag?

Hej! Vid mål i tingsrätt är det tre nämndemän och en juristdomare som dömer. Vad gäller i ett tvistemål om olika uppfattningar har fått lika många röster?

Jag har hört olika. Dels att juristdomaren har utslagsröst medan andra röster säger att juristdomaren kan "förlora" vid en 2-2 utgång.

Mvh

Vid ett tvistemål vid Norrköpings tingsrätt begick domaren tjänstefel, genomförde förhandlingen utan närvaro och förhör av motpartens (ett bolag) enda ansvarige för handlingen i tvisten, som sådan stod för huvudbevisningen i form av ett brev, och enda anmält vittne för grunden. Vederbörande uteblev, blev återkallad av sitt ombud. Rättegången blev utan någon att förhandla med, det andra närvarande motparts-vittne samt ersättande motparts ansvarigepåstod att de inte var insatta i omständigheterna: de tungt-vägande bevisningarna framfördes inte muntligt på rättegången med åtföljande dom att inga bevisning fanns i målet. Domarens tjänstefel är fastställt av särskilda åklagare, avskriven utan påföljd av allmän åklagare då domaren friades från brottsmisstanke

Fråga:

1.Har jag rätt att kräva att målet görs om?

2. om ja, vilken domstol skall jag ställa begäran: Göta Hovrätt som nekade omprövning redan från början eller till Högsta domstolen? Skall jag begära omgörning p.g. av felaktig handläggning eller resning? Vilken juridisk benämning, träskodon eller vad? finns det prescriptions tid? Målet avgjordes 2016, men brottsmisstanken är ännu inte avskriven.

3. om jag skulle vinna det nya målet, hur får jag tillbaka de pengar som jag hade förlorat på grund av domarens tjänstefel, flera hundratusen kronor? Skall jag kräva pengarna nu att motparten står för rättegångskostnaderna eller skadestånd för domarens fel, av vilken myndighet?

Hej!

Min son har fått en s k Tredskodom i ett skadeståndsmål mot honom och hans tidigare konkursade bolag. När inställelsen till rätten kom misstolkade min son denna. Han hade redan kallats och visst att han skulle närvarade på förhandlingarna som inställd privatperson. Han trodde att konkursen innebar att konkursförvaltaren var den ende laglige representanten.

Tingsrätten bedömde att hans bolag inte hade uppmärksammat kallelsen och ingen representant fanns med på förhandlingarna. Man dömde min son till böter på 100 000 kr, dvs ett stort belopp för en byråkratisk försummelse.