Naturist på egen tomt

2016-10-11 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |min sambo skall förhöras av polis för att någon sett honom naken i vår insynsskyddade trädgård. han har varit naturist i många år och vandrar soliga dagar runt i trädgården och mår bra. nu har någon tydligen en flicka anmält honom och det står som ofredande. vi har två smala infarter omgivna av buskage i övrigt plank runt om. man måste ha ansträngt sig rejält för att få syn på honom. han har inte haft några sexuella handlingar för sig . han är ganska skör , gammal diabetiker och detta tar hårt på honom. Har man inte rätt att sola näck i sin egen inhägnade trädgård.
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Ofredande regleras i brottsbalken (BrB) (1962:700) se här.Den som handgripligen antastar eller genom annat hänsynslöst beteende annars ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år enligt 4 kap. 7 § BrB. Att vara naken på allmän eller offentlig plats kan också utgöra förargelseväckande beteende enligt 16 kap. 16 § BrB vilket är ett bötesbrott. Eftersom Din sambo var på sin egen tomt, kan han inte dömas för förargelseväckande beteende om inte han tydligt visat sig utåt mot det offentliga eller allmänheten ifrån sin trädgård.För att dömas för något av dessa brott krävs emellertid att gärningen begås uppsåtligen enligt 1 kap. 2 § BrB. Av frågan tolkar jag det som att Din sambo inte haft för avsikt att väcka förargelse hos allmänheten eller synas av andra i grannområdet. Är Er trädgård så insynsskyddad som Du påstår är möjligheterna att han döms för endera brotten väldigt begränsade. Polis och åklagare går endast vidare med mål som kan bedömas leda till fällande dom och borde vid förhör kunna utröna huruvida avsikten inte varit att synas eller ofreda någon annan. Vid förhör kan Din sambo även framföra bevis på hans levnadsstil som naturist och bilder på er trädgård, omgivningen och särskilt insynsskyddet till Er fastighet.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh

Brott i nära relation enligt BrB 4 kap 4 a §

2016-10-10 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, min partner har på det senaste halvåret olovligen tagit min telefon tagit min kod och läst mina meddelanden och slog igång min "dela din position" funktion med sig själv för att kunna se vart jag är, vid två tillfällen Hen har även inför våra barn skrikit på mig, hållt fast mig och hindrat mig från att lämna hemmet när hen skrek på mig, jag lyckades slita mig loss och få med mig mina nycklar och drog. Hen har även haft sex med mig när jag sovit (vaknande av detta), jag var riktigt arg på morgonen då jag förstod vad som hänt och uttryckligen förbjöd hen att inte göra om det. Hen gjorde om det iallafall. Hen låst mig ute för att hen tyckte jag kom hem försent (kl var 22). och mer där till.....Vilka brott har hen begått? Hur går jag tillväga? Jag har även berättat allt hen gjort till en vän, har den vännen någon skyldighet att berätta detta för myndigheterna?
Marie Gergy |Hej!Tack för att vänder dig till Lawline.I ditt fall kan det vara fråga om brott som sker i nära relation. Med ”nära relation” menas att offret och gärningsmannen är eller har varit gifta, sambor, särbor eller har gemensamma barn. Brottet kan ske fysiskt, psykiskt eller vara sexuellt våld. Det kan också röra sig om brott där gärningsmannen tvingar eller hotar offret, stänger in offret eller befinner sig hemma hos offret utan tillstånd. Se brottsbalken (1962:700) 4 kap 4 a §.Grov fridskränkning Om gärningsmannen begår t.ex. misshandel, olaga hot, olaga tvång, ofredande, hemfridsbrott, våldtäkt, sexuellt utnyttjande eller andra brott av liknande slag mot en närstående (eller tidigare närstående) person så kan det vara fråga om brottet grov fridskränkning. För att grov fridskränkning ska anses ha begåtts krävs det att brottet inte rör sig om enstaka händelser. Vilket du i din berättelse redan bekräftar att det rör sig om upprepande händelser. För att grov fridskränkning ska anses ha begåtts så krävs det också att var och en av gärningarna som gärningsmannen gjort sig skyldig till ska utgöra led i en upprepad kränkning av brottsoffrets integritet. Gärningarna ska dessutom ha varit ägnade att allvarligt skada offrets självkänsla. Det rör sig alltså framförallt om situationer av upprepat våld av olika slag och då psykiskt eller fysiskt våld som förekommit under en viss tidsperiod. Den som döms för grov fridskränkning riskerar fängelse i lägst sex månader och som högst sex år.Grov kvinnofridskränkning Om en gärningsman begått den sorts brottsliga gärningar som nämnts under rubriken ovan, även i detta fall förutsatt att var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av offrets integritet och att gärningarna varit ägnade att allvarligt skada brottsoffrets självkänsla, så kan gärningsmannen dömas för grov kvinnofridskränkning. Detta förutsätter att gärningsmannen och offret är eller har varit gifta, alternativt bor eller har bott tillsammans som sambor. Även grov kvinnofridskränkning kan ge fängelse i mellan sex månader och sex år.Sammanfattning: att gång på gång kränka en närståendes integritet för att skada personens självkänsla, genom att t.ex. hota eller slå denna, är ett brott i sig. Brottsrubriceringen är då grov fridskränkning eller grov kvinnofridskränkning om en man begår ett sådant brott mot en kvinna som han lever eller har levt tillsammans med.Om du behöver hjälp eller vill träffa en specialiserad jurist inom kvinnofridsfrågor på Lawline, klicka här. Du kan även vända dig till en valfri advokat som är duktig inom området eller om du vill även kontakta kvinnofridslinjen.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh

Hemfridsbrott då sambo tar hem vänner?

2016-10-08 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Min sambo flyttade sina saker från vårt gemensamma hus och skulle göra det ensam vilket båda var överens om. När dagen kom och hon flyttade hade hon med sig minst två väninnor, såg det på övervakningskameran (har filmen). Föra att inte ställa till något valde jag att inte åka hem. Känner mig fruktansvärt kränkt och mindre värd då någon faktiskt har varit och tittat rotat i även mina saker, vilket måste ha varit oundvikligt. Förstår nu hur det kan kännas att råka ut för tex ett inbrott.Är detta att se som hemfridsbrott? Bör inte den andra parten informeras? Bör inte väninnorna eller sambon fråga den andra ägaren om det är ok! Är detta något att gå vidare med? Vet vilka personerna är och de är inga nära vänner de har inte varit hos oss på 8-9 år.
Michelle Gaudin González |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hemfridsbrott regleras i 4:6 BrB och kräver att väninnorna olovligen intränger eller kvarstannar i din bostad. Din sambo kan inte göra sig skyldig till hemfridsbrott då det också var hennes bostad vid flytten. För att någons inträde av en bostad ska vara olovligen behövs det endast en av de boendes förbud mot att någon går in eller stannar kvar i bostaden. Att du och din sambo kommit överens om att hon skulle flytta ensam kan utgöra detta förbud och innebär alltså att de som går emot denna överenskommelse intränger olovligen. Dock krävs det att väninnorna varit medvetna om att de inte fick gå in och hjälpa henne. Om de har vetat om att du inte ville ha in dem i bostaden, skulle de kunna göra sig skyldiga till hemfridsbrott.Det finns inget i lagen som stadgar att sambon eller vänninorna måste fråga den andra som bor i bostaden om det är okej att gå in i bostaden. Av sedvana följer att man inte brukar fråga om lov. Om du tror att vänninorna åtminstone misstänkte att de inte fick gå in i bostaden av dig, skulle du kunna ange brottet till åtal. 4:11 BrB. I så fall skulle du kunna föra skadeståndstalan enligt 2:3 SkstL mot vänninorna. Att få skadeståndsersättning för brottet enligt 2:3 SkstL kräver att du blivit allvarligt kränkt genom brottet. Detta är en bedömningsfråga som domstolen har att beakta. Jag kan dessvärre inte göra en prognos över hur utfallet skulle bli eftersom jag inte vet om samtliga omständigheter kring händelseförloppet. Hoppas du fick svar på din fråga. Du är välkommen att vända dig till Lawline om du har några fler frågor.Med vänliga hälsningar

Människorov jämfört med olaga frihetsberövande

2016-10-06 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan brotten människorov och olaga frihetsberövande?
Alexandra Teorell |Brottsbalken 4 kap 1 § stadgar följande om människorov: "Den som bemäktigar sig och för bort eller spärrar in ett barn eller någon annan med uppsåt att skada honom eller henne till liv eller hälsa eller att tvinga honom eller henne till tjänst eller att öva utpressning, döms för människorov till fängelse på viss tid, lägst fyra och högst arton år, eller på livstid". Människorov innebär därmed att gärningsmannen har ett särskilt syfte med sitt agerande. Det krävs uppsåt att skada hen till liv eller hälsa, tvinga hen till tjänst eller att öva utpressning. 4 kap 2 § anger att olaga frihetsberövande är när gärningsmannen "för bort eller spärrar in någon eller på annat sätt berövar honom eller henne friheten". Ofta menas med detta att personen hålls inlåst i ett rum, får bakbundna händer, hålls under bevakning eller att man på annat vis inskränker offrets rörelsefrihet. Brotten kan till synes vara väldigt lika, dock bör du ha i åtanke att människorov är ett grövre brott än olaga frihetsberövande. Människorov innebär ofta ett mer genomtänkt och långtgående brott. Den största skillnaden mellan de två är de subjektiva rekvisiten som du finner i 1 §. Samtliga rekvisit i 1 § måste vara uppfyllda för att det ska vara fråga om människorov. I annat fall är det olaga frihetsberövande. Jag hoppas du fått svar på din fråga.

Arbetsgivare kroppsvisiterar arbetstagare

2016-10-10 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej, min arbetsledare på jobbet (jag är själv medarbetare) kroppsvisiterade mig för att se om jag hade min mobil på mig för att sedan kunna skälla ut mig om jag hade det. Detta gjorde hon dessutom endast på mig men flera andra såg det. Är detta lagligt?
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Enligt 2 kap 6 § regeringsformen är det en svensk medborgares grundläggande fri- och rättighet att vara skyddad mot kroppsliga ingrepp såsom kroppsvisitation.Om det däremot finns anledning att anta att ett brott begåtts på vilken fängelse kan följa, får enligt 28 kap. 11 § rättegångsbalken kroppsvisitation göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet. Det krävs en långtgående skälig misstanke om att Du begått ett brott på vilket fängelsestraff kan följa för att någon ska få rätt att kroppsvisitera Dig. Kroppsvisitering på grund av förbud mot användning av telefon på arbetsplatsen är emellertid olagligt. Den som handgripligen antastar annan döms för ofredande till böter eller fängelse upp till 1 år enligt 4 kap. 7 § brottsbalken. Din arbetsgivares handlingar talar för att hon gjort sig skyldig till ofredande. Du kan polisanmäla detta, föra talan i domstol själv eller anmäla händelsen till arbetsmiljöverket som behandlar kränkning och särbehandling på arbetsplatser. Oavsett vilket av tillvägagångssätten Du väljer att gå efter har du rätt till skadestånd enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen för den kränkning som den olagliga kroppsvisitationen innebar för dig. Närmare skadeståndsregler kan också finnas i eventuella föreskrifter som utfärdats av Arbetsmiljöverket.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh

Olaga hot, ofredande, förolämpning?

2016-10-10 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag var otydlig kanske. En bekant till mig har förbjudit mig att kontakta honom. Via telefon, sms, mail och Whatsapp. Jag har trots förbudet kontaktat honom. (Behöver svar på en enkel fråga) Nu tänker han anmäla mig. Jag har inte hotat eller kallat honom för hemska saker. Möjligen att han är elak och ond. Nu är han rasande och jag är rädd att han faktiskt SKA anmäla mig. (Mannen är sociopat).
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Som jag redogjorde i föregående fråga så måste ett antal rekvisit vara uppfyllda för att du ska kunna bli skyldig till olaga hot. Det krävs att du ska ha hotat mannen att begå en brottslig gärning mot honom, så som misshandel t.ex. samt att hotet är ägnat att framkalla allvarlig fruktan. (Här hittar du svaret på din förra fråga). Även om han anmäler dig och en utredning påbörjas så ser jag inte att det finns möjlighet för dig att bli dömd/ansvarig för straff för just olaga hot. Ofredande är ett annat brott som anges i 4 kap 7 § Brottsbalken. För ofredande krävs det att man handgripligen antastar eller genom skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende ofredar annan. Vanliga exempel i praxis på gärningar som kan utgöra ett hänsynslöst beteende är t.ex. oönskade telefonpåringningar eller uppvaktningar och andra trakasserier. I praxis har inte den nedre gränsen ställts alltför högt, men gärningen måste ha varit av något slags integritetskränkande karaktär för att falla under straffbestämmelsen. Med hänvisning till lagförarbetena har Högsta domstolen flera gånger påpekat att ofredande genom hänsynslöst beteende för ansvar anses förutsätta att gärningen inneburit en kännbar fridskränkning.Att gärningen inneburit en kännbar fridskränkning kräver att mannen uppfattat angreppet när det företogs. Det är upp till domstolen att avgöra vad som utgör kännbar fridskränkning och det krävs en mer omfattande utredning för att göra denna bedömningen. Det är ingenting som jag kan hjälpa dig med här och det ingår heller inte i denna gratisrådgivningen. Jag kan här bara informera dig om hur rättsläget ser ut. Vill du ha vidare hjälp med ditt ärende skulle jag råda dig att du vänder dig till vår juristbyrå eller till våra Express-tjänster. Som angett ovan, så har telefonpåringningar enligt praxis i vissa fall kunnat utgöra ofredande. Det finns ett fall där en person ringt en annan 173 gånger under ett halvår vilket ledde till åtal. I vanliga fall så är det inte bara "vanlig" telefonterror som leder till åtal utan det ska handla om en enorm mängd försök till kontakt samt att personen ska ha bett en att sluta. I NJA 2000 s. 661 ansåg HD att förolämpningar i vissa fall kan anses vara ofredande och i målet menade de att kränkningarna/de nedsättande tillmälen måste utgöra en kännbar fridskränkning i så fall. Förolämpning i sig är ett annat brott som anges i 5 kap 3 § Brottsbalken. Huruvida ett visst yttrande är att bedöma som förolämpning eller inte måste en bedömning göras utifrån den enskilda situationen med beaktande även av vem uttalandet riktar sig till.Hoppas du har fått lite mer vägledning gången. Mvh,

Olaga hot?

2016-10-06 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en gång om dagen försökt få kontakt med en person via e-mail och whatsapp.Han har förbjudit mig att alls skriva till honom. Jag har ej hotat eller använt fula ord. Nu hotar han att vidta obehagliga åtgärder. Finns det en risk för mig?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Hur stor risken är för att du kommer att utsättas för något är inte något man kan svara på, det beror helt på hur personen är som har hotat dig och vad som har hänt och vad han skrivit till dig. Det som situationen kan vara fråga om är att han har utsatt dig för olaga hot. Detta regleras i 4 kap 5 § Brottsbalken, BrB. För att brottet olaga hot ska föreligga krävs det att gärningsmannen hotar annan med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan. Det beror alltså vad personen har hotat dig med - det måste handla om en brottslig gärning för att det ska utgöra olaga hot. För straffansvar krävs att hotet varit ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för dennes eller annans säkerhet till person eller egendom. Kravet på allvarlig fruktan innebär således en kvalificering av hotet vad gäller risken för dess förverkligande, dvs. om det framstått eller varit ägnat att framstå som allvarligt menat och att det finns risk att hotet kommer leda till verklighet. Det är tillräckligt att hotet ska ha varit ägnat att framkalla sådan allvarlig fruktan. Det är alltså inte nödvändigt att det objektivt sett ska ha förelegat anledning att befara att hotet skulle verkställas. Vid bedömningen ska man ta hänsyn till innehållet i hotet, vad hotet innebär och gärningsmannens farlighet. Det är svårt för mig att bedöma om det föreligger ett olaga hot utifrån den korta beskrivningen av situationen som du angett i frågan, och det är på grund av samma anledning också svårt att säga om det finns någon risk för dig. Hoppas du har fått svar på din fråga! Annars kan du alltid ställa en fråga till eller vända dig till våra Express-tjänster där du får en mer grundlig bedömning och du får möjlighet att ställa en större fråga.Mvh,

Ofredande av grannar?

2016-09-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |hej mina grannar kom och ifrågasätt mig om jag va den är är flera gånger. så många gånger att jag valde att visa mitt körkort för dom. dom stod 5 stycken emot mig och jag känner mig otroligt kränkt då jag bott på samma ställe nu i snart 3 år. kan man anmäla detta?
Sarah Saajakari |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag har lite svårt att se det som ett brott just att ifrågasätta vem du är. Det kan däremot ses som ett olämpligt beteende av dina grannar, varför jag tänker att det skulle kunna röra sig om ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K4P7S1).Varför dina grannar frågade dig och undrade om din identitet stämmer samt hur de betedde sig spelar roll i bedömningen. Ofredande är när någon till exempel beter sig hänsynslöst mot en annan person för att göra personen upprörd. När dina grannar samlades i grupp och frågade dig kan vara ett sådant hänsynslöst beteende, men som sagt spelar deras beteende i övrigt också roll och varför de gjorde det här. Om det finns någon bakomliggande händelse som gör att de rimligtvis borde fråga dig har de inte gjort det för att göra dig upprörd. Om grannarna däremot har gjort det för att de ville att du skulle reagera negativt eller till exempel känna dig utanför kan det röra sig om ofredande.Slutligen är mitt tips till dig att om du vill anmäla, att vända dig till polisen och förklara hela händelsen samt bakgrunden till den. Då kan polisen lättare avgöra om det är ofredande, ett annat brott eller inte ett brott alls. Det går alltid att polisanmäla eftersom du inte kan nekas att göra en anmälan, däremot är det ingen garanti att utredningen inte läggs ner om det till exempel inte går att klarlägga brott.Jag hoppas att svaret var tillfredsställande!Vänligen,