Begås hemfridsbrott eller olaga intrång då någon blockerar en dörr med sin fot?

2017-01-10 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Är det olaga intrång eller hemfridsbrott om en person står i trapphuset och hindrar en hyresgäst från att stänga dörren efter en diskussion när hyresgästen vill stänga dörren och säger så till den som har satt sina fötter som hinder?
Marcus Bäckström |Hej!Först och främst tack för att du valt att ställa din fråga till oss på Lawline. Om du upplever mitt svar som ofullständigt är du välkommen att publicera en kommentar och efterfråga en mer specifik bedömning.Den straffbestämmelse som aktualiseras med anledning av det scenario som du beskriver är 4 kap. 6 § brottsbalken. Första stycket i paragrafen anger att den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad döms för hemfridsbrott till böter (vid grovt brott fängelse i högst två år). Om inträngandet eller kvarstannandet är på en plats som inte utgör bostad, t.ex. ett kontor eller en fabrik, döms istället enligt andra stycket för olaga intrång.Mot den bakgrunden kan jag konstatera att det i förevarande fall endast är hemfridsbrottet som är värt att undersöka närmare. Frågan är då om personen som blockerat dörren, enligt lagens definition, kan anses ha inträngt eller kvarstannat i hyresgästens bostad?Enligt den kurslitteratur som jag konsulterat (Asp m.fl., Brotten mot person och förmögenhetsbrotten, 2 u., s. 71) så har ett hemfridsbrott fullbordats redan då inträngandet ”är partiellt (t.ex. ett ben i en dörröppning)”. Författarna styrker förvisso inte detta påstående med hänvisning till något avgörande från Högsta domstolen eller annan lägre instans - men deras bedömning får alltjämt anses tillförlitlig.Det enkla svaret på din fråga är således att det rör sig om hemfridsbrott i den aktuella situationen. Vad som sedan kan bevisas vid en eventuell domstolsprövning är naturligtvis en annan och mer komplicerad sak att bedöma.Med vänlig hälsning,

Hemfridsbrott, förtal och ofredande

2017-01-04 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag har en fråga ang trakasserier från min särbos exfru. Hon accepterar inte att han träffat en ny kvinna (mig). Problemet är att hon även agerar på dessa känslor genom bla upprepade förolämpningar, förbjuda mig att träffa min särbos barn och smutskastar mig inför andra. Min partner har barnen varannan vecka men hon "tillåter" honom inte att ha dem om jag är där utan åker och hämtar dem då. Hon har även tagit sig in i huset där min partner bor och vägrat gå därifrån trots att han sa till henne många gånger att hon inte fick vara i hans hem. Även jag sa till henne en gång att nu måste hon lämna oss ifred (sa det lugnt och sakligt, att det är X:s hem och inte hennes) men detta gjorde henne bara argare och efter det sprider hon till "alla" att jag är psykiskt sjuk och skadlig för barnen och hon vägrar låta sina barn vara i närheten av mig eller mina barn. Hon nämner mig aldrig vid namn utan kallar mig psykot, den patetiska människan, dinusaurien, den grå musen osv. Oftast psykot, vilket hon även kallar mig på sociala media och till barnen. Hon skriver och pratar illa om mig till andra och smsar min partner ca 300 sms per månad (ca 10 om dagen och det har snart pågått ett år) där hon bl.a. kallar mig psykot och skriver att jag är störd och skadlig osv och hon vill vill ha kontroll över när jag träffar min partner. Smsen går till honom men både han och jag tar illa vid oss. Vad kan vi göra för att få slut på hennes förtal och påhopp? Är det lagligt att hålla på som hon gör? tack
Soroosh Parsa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.1. Vägrar lämna lägenhetenDen som utan lov stannar kvar i någons bostad döms för hemfridsbrott till böter. Detta framgår av 4 kap. 6 § brottsbalken. Det är inte särskilt komplicerat att avgöra om någons handlingar faller under brottet, utan svårigheten kan ligga i att bevisa att brottet har begåtts. Brott har i alla fall begåtts om hon vägrar lämna på uppmaning.2. Förtal och förolämpningFör att din särbos ex-frus agerande ska utgöra förtal, krävs det att hon har (1) lämnat en uppgift om dig, (2) som är nedsättande, (3) som inte träffas av regeln om ansvarsfrihet samt (4) med uppsåt (avsikt) att utsätta dig för andras missaktning. Straffet är böter. Detta framgår av 5 kap. 1 § brottsbalken. Enbart att tala illa om någon utgör inte förtal, utan syftet och avsikten bakom har stor betydelse. Mycket hänger på om det kan anses försvarligt att hon lämnade ut informationen på sociala medier. Man gör en intresseavvägning mellan å ena sidan din rätt att inte tåla uthängandet och å andra sidan din särbos ex-frus yttrandefrihet, vilket är en av rättsordningen starkt skyddad frihet. Det beror lite på vad hon har skrivit och på vilket sätt och i vilket syfte, men det finns omständigheter som talar för både brott och icke-brott. Det som talar för förtal är om du faktiskt inte är psykiskt sjuk eller skadlig för barnen, dvs. att ryktet är direkt falskt och att en så stor spridning inte är nödvändig. Det som talar emot förtal är att hon är berättigad att yttra sig, dock med visst förbehåll. Närmare kan jag inte gå in på bedömningen.I det fall hennes agerande inte utgör förtal, kan hon fällas för förolämpning. Den som smädar annan genom kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende döms till böter för förolämpning. Detta framgår av 5 kap. 3 § brottsbalken. Det kan avse t.ex. skällsord eller öknamn.3. SMS till din särboTrakasserier via SMS kan betraktas som ofredande om det har föranletts av hänsynslöst beteende och kan leda till böter eller fängelse i högst ett år. Detta framgår av 4 kap. 7 § brottsbalken. Den nedre gränsen för hänsynslöst beteende har inte ställts alltför högt i praxis, men gärningen måste ha varit av något slags integritetskränkande karaktär för att falla under straffbestämmelsen. Med hänvisning till lagförarbetena har Högsta domstolen flera gånger påpekat att ofredande genom hänsynslöst beteende för ansvar anses förutsätta att gärningen inneburit en kännbar fridskränkning (t.ex. avgörandena NJA 2000 s. 661 och NJA 2008 s. 946). Vanliga exempel i praxis på gärningar som kan utgöra ett hänsynslöst beteende är t.ex. oönskade telefonpåringningar eller uppvaktningar och andra trakasserier. Att skicka tio försändelser med nedsättande och kränkande innehåll till en person under en period om knappt tre månader har i hovrättens avgörande RH 1997:114 bedömts som ofredande. Trakasserierna får alltså inte vara för banala utan bör vara av viss kvalitet och regelbundenhet. Det verkar som att ofredande kan vara aktuellt i ert fall om vi utgår från ca 300 SMS per månad. Notera att det kan vara svårt att bevisa att hon har ofredat er båda med tanke på att mottagaren av SMS:en har varit din särbo. Hennes avsikt har kanske inte heller varit att du ska motta dessa SMS på något sätt. Sannolikt är eventuellt brott begränsat till att omfatta din särbo som enda brottsoffer.4. Barnen får inte träffa digDetta får juridiskt sett isoleras från ovanstående händelser då det inte är av straffrättslig natur. Du kan inte heller vidta några rättsliga åtgärder mot din särbos ex-fru med anledning av detta eftersom det inte föreligger något rättsligt förhållande mellan dig och barnen. Det är en rent intern rättslig fråga mellan din särbo och hans ex-fru. Antingen kommer de överens om under vilka omständigheter barnen får umgås med dig eller så får din särbo ansöka om stämning i tingsrätten så att domstol får fatta beslut i frågan. Avslutande rådVi kan konstatera att brott har begåtts under första punkten, möjligtvis, men inte helt sannolikt, under andra punkten och troligtvis under tredje punkten. Lämpligt bevismaterial kan vara ljud- och filminspelning och vittnesmål under första punkten, ljudinspelning och skärmdumpar under andra punkten samt skärmdumpar under punkten tre. Du/ni bör, om ni vill låta ex-frun stå till svars för hennes agerande, polisanmäla varje händelse och därefter låta åklagare väcka åtal mot henne. Ha i åtanke att åklagare med största sannolikhet inte kommer att väcka åtal för hemfridsbrott och förolämpning om det inte finns annan bevisning än vittnesmål för att brotten har begåtts. Om ni annars bara vill få påhoppen att sluta kan det vara en god idé att, samtidigt som ni polisanmäler brotten, även begära besöksförbud. Besöksförbud meddelas inte domstol om syftet kan tillgodoses genom någon mindre ingripande åtgärd.Hör av dig via mail om något är oklart i svaret.Med vänlig hälsning,

Avlägsning från krog

2016-12-31 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |SVARHej! Tack för du vänder dig till Lawline med din fråga.Det är upp till krögaren vem denne vill ha inne på sin krog eller inte. Detta grundar sig på närings- och avtalsfriheten. Så även om du inte betett dig illa på krogen ligger det i krögarens händer om denne vill låta dig vistas där eller inte. Krögaren får ”porta” dig dvs. säga till dig att du inte får komma in på krogen i fortsättningen.Däremot har krögaren eller annan personal, med undantag från ordningsvakter, ingen rätt handgripligen slänga ut dig. De kan endast be dig att gå därifrån om du skulle befinna dig inne på krogen.Jag hoppas svaret gav dig klarhet.Med vänlig hälsning,Oskar Fröberg - See more at: http://lawline.se/answers/nekad-service-krog#sthash.QaYPlXuA.dpufMen om dom handgripligen gör det?
Oskar Fröberg |Hej igen! Krögaren eller annan barpersonal har som sagt ingen rätt att handgripligen avlägsna dig från krogen. Om de skulle göra det kan det vara fråga om ett olaga tvång eller olaga frihetsberövande då de med våld tvingar ut dig från stället. Detta är brottsligt enligt brottsbalken 4 kap.Det föreligger inte heller nödvärnsrätt för krögaren eller personal i en sådan situation då du själv inte begår en brottslig gärning endast genom att vistas på krogen trots tillsägelse att lämna stället.Hoppas jag lyckades svara på din fråga denna gång.Mvh,

Får skolan öppna ett elevskåp?

2016-12-25 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Vad får grundskolan göra när det finns misstänkt stöldgods i ett elevskåp?Bakgrunden är att skolan har kamera övervakning och skulle skolan se en elev stjäla något och lägga det i sitt skåp vad får skolan göra då.Vad får det för konsekvens om skolan öppnar ett elevskåp utan att meddela elev eller vårdnadshavare? Om det påträffas olagliga eller ordningsstörande saker?Om det inte påträffas något?
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Om skolan bryter sig in i elevens skåp utan att meddela eleven och dess vårdnadshavare kan skolan göra sig skyldig till brottet intrång i förvar, se brottsbalken (1962:700) BrB 4:9 alternativt brott mot den enskildes rätt till respekt för sitt privatliv enligt art. 8 lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR). Om skolan bryter sig in i skåpet efter att ha fått elevens och föräldrarnas godkännande är handlingen inte straffbar eftersom BrB 4:9 kräver att intrånget måste ske ”olovligen”. Om skolan bryter sig in utan godkännande kan intrånget vara straffritt om det föreligger en nödvärns- eller nödsituation, seBrB 24:1 och BrB 24:4. En nödvärnssituation kan kort beskrivas föreligga om fara hotar person eller egendom och det står klart vem som håller på att begå eller begår brottet och faran kan förhindras genom ett brottsligt agerande från den utsattes sida i direkt anslutning till att brottet begås. Eftersom en tid verkar ha förflutit sedan incidenten med det ev. stöldgodset i skåpet kan inte en nödvärnssituation föreligga. Enligt BrB 24:4 2 st. föreligger en nödsituation när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat av rättsordningen skyddat intresse. Det som ska räddas måste vara mer värt en den integritetskränkning som inbrytandet innebär för eleven och det måste vara uteslutet att tillgripa andra metoder för att få tillgång till innehållet i skåpet för att handlingen ska anses rättfärdigad. I första hand torde det vara polisens uppgift att undersöka skåpet vid en ev. brottsutredning och inte skolans. Skolan kan därför inte rättfärdiga handlingen genom att hävda att det förelåg en nödsituation. Art. 8.1 EKMR förpliktar staten att respektera enskildas privatliv, vilket inkluderar att staten inte får ta sig frihet att öppna enskildas privata skåp. Om grundskolan i fråga är kommunal, därmed hänförlig staten, kan skolan göra sig skyldig till brott mot art. 8 EKMR om skolan bryter sig in i elevens skåp. Ett sådant intrång kan rättfärdigas om åtgärden anses nödvändig i ett demokratiskt samhälle i förhållande till det intresse intrånget är ägnat att skydda. Ett sådant intresse kan vara för att förhindra brott, skydda andra personers rättigheter t.ex. andra personers rätt till sin egendom eller skydda andra personer från skada t.ex. om det i skåpet skulle finnas en smällare som kan orsaka brand. Åtgärden måste även vara proportionerlig. Om skolan inte måste agera omedelbart, kan invänta ett samtycke från föräldrar och elev samt kan göra en anmälan till polisen som i så fall kan bryta sig in i skåpet, ska inte skolan bryta sig in i skåpet. Eftersom ni haft tid att ställa denna fråga till oss på Lawline anser jag att omständigheterna inte kräver ett omedelbart agerande från skolans sida. Ni bör inte bryta er in i skåpet utan att höra med föräldrar och elev först. Skulle ni öppna skåpet med elev och förälders samtycke och ni då finner stöldgods kan ni överväga att göra en brottsanmälan för snatteri alternativt stöld hos polisen. Är eleven under 15 år är denne inte straffmyndig och en anmälan kanske är obehövlig i syfte att förhindra eleven från fortsatt brottslighet. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Påföljd vid busringning

2017-01-06 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej. Om man blir polisanmäld för bussringning och det förekommer inte något hot eller kränkning. Det bara är tyst i luren. Vad är påföljden om det behandlas av åklagare!! Om dem inte lägger ner ärendet förstås.. Mvh
Sara Welin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Busringning i sig är inte ett brott som tas upp i brottsbalken. Däremot skulle det kunna räknas som till exempel ett ofredande enligt 4 kap. 7 § brottsbalken om busringningarna sker tillräckligt ofta under kort tid till samma person, om de sker sent på natten eller liknande. Straffvärdet för ofredande är böter eller fängelse i upp till ett år. Påföljden blir olika beroende på vem som är gärningsperson. En tidigare ostraffad person till exempel skulle troligen inte dömas till ett fängelsestraff utan något alternativ till det eller ett bötesstraff. Det är med andra ord svårt att säga vilken påföljd det skulle bli utifrån förutsättningarna i din fråga. Hoppas att du trots det fick lite vägledning av mitt svar! Allt gott!

Olaga hot genom att höja knytnäven

2016-12-31 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Är det olaga hot att höja arm och knytnäve mot ansiktet mot någon annan individ repeterade gånger några centimeter från ansiktet utan att samtidigt framföra något muntligt hot om att slå den andra personen? Den utsatta individen blev så rädd och skakad över händelsen att den trodde att om den skulle säga något mer skulle den få ett slag i ansiktet på riktigt.
Jonas Tärnroth |Hej och tack för din fråga!Olaga hot regleras i 4 kap. 5 § brottsbalken, se här.Det beteendet som du beskriver kan mycket väl vara olaga hot. Det finns många olika beteenden som kan utgöra olaga hot. Huruvida det kan klassificeras som det beror på omständigheterna i det enskilda fallet. Det kan t.ex. vara ett olaga hot att säga "jag ska döda dig", men i ett visst sammanhang behöver inte just de orden vara olaga hot beroende på relationen mellan parterna eller liknande. I det fallet som du beskriver torde det röra sig om olaga hot om det pga. omständigheterna i fallet framgår att det rörde sig om ett hotfullt inslag, jfr i lagtexten "ägnat att framkalla allvarlig fruktan". Det krävs inte att man säger något muntligen, jfr i lagtexten "lyfter vapen mot någon".Det faktum att den person som upplevde sig hotad blev väldigt rädd behöver inte nödvändigtvis betyda att det rör sig om olaga hot. Det måste vara ett handlande som typiskt sett är hotfull.Utöver att det rent faktiskt måste vara en hotfull handling så behöver gärningspersonen även ha uppsåt till den hotfulla gärningen. Om det t.ex. är så att personen inte alls trodde eller tänkte att höjningen av armen skulle vara någon hotfull gest, så kan denne inte dömas för det.Alltså: det som du beskrev kan vara olaga hot, men huruvida det är det beror på omständigheterna runt omkring händelsen, samt om gärningspersonen insåg hotet - dvs. hade uppsåt.Jag hoppas att detta hjälpte dig!Vänligen

Hotad efter våldtäktsanklagelse

2016-12-26 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej! Jag har blivit anklagad för våldtäkt och haft ett snack med polisen om detta och det kommer troligtvis läggas ned på grund av bristande bevis. Nu i helgen blev jag konfronterad av angklagarens bror som verbalt hotade mig. Bör jag upplysa polisen om detta? Vad ska jag göra?
Cecilia Lenman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Att hota någon kan, om vissa förutsättningar föreligger, vara ett brott. Oavsett om förundersökningen gällande våldtäkt läggs ned eller inte kan broderns hot mot dig utgöra olaga hot, vilket enligt 4 kap. 5 § brottsbalken (här) är ett brott som kan ge böter eller fängelse i högst ett år. För olaga hot döms den som lyfter vapen mot någon annan eller annars hotar med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Det framgår inte av din fråga vad hotet bestod av, endast att det var verbalt. Hotet måste i ett sådant fall bestå av hot om brottslig gärning, ex. hot om misshandel eller hot om skadegörelse. Att hota med att ex. vidta rättsliga åtgärder är alltså inget brott eftersom att vidta rättsliga åtgärder naturligtvis inte är en brottslig gärning.Hotet ska vidare vara ägnat att framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Skrivningen innebär att du som hotad inte nödvändigtvis måste ha känt dig rädd för att det ska vara straffbart, men att hotet ska vara ägnat att framkalla allvarlig fruktan.Är det uppenbart att broderns hot inte är brottsligt är en polisanmälan verkningslös eftersom inget brott begåtts, men i annat fall kan du välja att polisanmäla händelsen. Efter en polisanmälan avgör polis och åklagare om en förundersökning ska inledas.Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Förolämpning, förtal, ofredande, sexuellt ofredande m.m

2016-12-21 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Jag får minst 15 sms från den man jag lämnat bla attjag är en fitta tattar knullare att jag stjäl hans kläder mm att jag träffar en tattare och knullar min halvbror.. han går även å sprider dessa rykten att jag pundar och förstör på så sätt dom praktikplatser jag är på. Förnedrar mig med lögner till folk i hans omgivning och vi bor i en köping och då går rykten fort ibland folk.Han tycker jag ska gå å dö för jag är inte värd att leva. Undrar om jag kan anmäla detta å vad räknas detta som? Har svårt alla sms och jag har massa vittnen till hans beteende.
Mimmi Orrenius |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Detta ska du absolut anmäla. Det är viktigt att du återberättar allt du vet och visar upp alla sms du fått från ditt ex med sådant innehåll som du nu nämner. Brott som ditt ex kan ha gjort sig skyldig till (beroende på formulering, innehåll, vem ditt ex vänt sig till när han uttalat sig) är förolämpning enligt 5:3 BrB, förtal enligt 5:1 BrB (utpekande av annan som brottsling eller klandervärd i sitt levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnat att utsätta denne för andras missaktning), ofredande enligt 4:7 BrB (jämför "annat hänsynslöst beteende"), sexuellt ofredande enligt 6:10 2 st BrB eller olaga förföljelse enligt 4:4b § BrB. Eventuellt skulle också grov kvinnofridskränkning kunna vara för handen jfr 4:4a § 2 st BrB. Mitt råd till dig är att anmäla allt du blivit utsatt för snarast! Mvh