Olagligt att rota i sopor?

2015-11-17 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Är det olagligt att rota och/eller ta andras sopor? Är det skillnad om det är sopor från ett gemensamt soprum eller om det är från soptunnan på min enskilda tomt/fastighet? Om så är fallet, vilken lag är det som gäller?
Elin Gustafsson |Hej och tack för din fråga!Rent allmänt kan sägas att det troligen är olagligt att rota igenom andras sopor. Men det har betydelse var soporna förvaras. Man brukar säga att den som äger soptunnan eller containern också äger soporna. Går man olovligt in på en soptipp gör man sig troligen skyldig till olaga intrång enligt Brottsbalken 4 kap. 6§ 2st mot den som äger soptippen. Rotar man i soporna i ett hyreshus så är det fastighetsägaren som äger soporna, och det är alltså eventuellt ett brott mot denne och inte mot den som slängt soporna, man har alltså inte kvar äganderätten till soporna om man bor i ett hus med gemensamt soprum eller dylikt. Har du en soptunna på din mark/tomt kan det röra sig om hemfridsbrott att rota i den, enligt Brottsbalken 4 kap. 6§ 1st. Med vänliga hälsningar,

Tillåtet att filma på allmän plats?

2015-11-02 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |var och hur får man filma jag menar typ på en helt vanlig gata får man filma där får man filma i affärer? är det olagligt att filma när någon går på en offentlig plats? och får man filma polisen om dem går fram till en
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Filmning på allmän platsDet är inte kriminaliserat i sig att filma på allmän plats, inte heller filmning av annan person på allmän plats. Det blir istället filmarens beteende som kan tänkas utgöra ett brott. Scenariot vari en person filmas på allmän plats är generellt något denne får finna sig i. Skulle personen däremot opponera sig mot filmning, varvid filmaren förföljer densamme och fortsätter filma, kan brottet ofredande aktualiseras, 4:7 Brottsbalken (här). Filmande i en affärslokal sker på nåder av affärsinnehavaren. Eftersom det inte är allmän plats (annat än att allmänheten normalt har tillträde dit) finns det ingen generell rätt att filma. Att inte lyssna på detta skulle i vissa situationer kunna utgöra förargelseväckande beteende, se 16:16 Brottsbalken.Poliser har ansetts, sin yrkesutövning, behöva tåla ganska mycket allvarligare kränkningar än allmänheten. Att filma en polis skulle således svårligen kunna leda till t.ex. ofredande. Däremot kan det finnas andra skäl att hörsamma polisens uppmaningar om att inte filma. Detta gäller särskilt i anslutning till brottsplats och liknande.Kränkande fotograferingDen som filmar i hemlighet och gör så i privata utrymmet, t.ex. i privatbostäder, toaletter, provhytter eller liknande, kan begå brottet kränkande fotografering. Rekvisitet ”i hemlighet” avser att den filmade inte ska känna till filmningen. Detta täcker således in filmning utifrån och in i en bostad, dold kamerautrustning och, enligt förarbetena till lagen, de situationer filmaren påstått att kameran inte är igång. Se vidare 4:6a Brottsbalken.SlutordNej, det är inte olagligt att filma på allmän plats. Men ett respektlöst beteende i samband med detta kan vara olagligt. Lycka till med filmandet och har du fler frågor så kontakta gärna oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Ofredande eller olaga hot att önska någon död

2015-10-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Jag undrar om det är olagligt att önska livet ur någon med uttryck som till exempel:"Jag hoppas att du drunknar""Jag hoppas att du kör av vägen""Jag hoppas att du försvinner från jordens yta"Och om det är någon skillnad på att dua någon jämfört med att tala om någon i tredjeperson"Jag hoppas att hon drunknar"Denna fråga har dryftats i min umgängeskrets, där vissa anser att det är fråga om kränkning, olaga hot eller ofredande - medan jag själv anser att det inte faller under dessa lagar av olika anledningar.Med vänlig hälsning
Joakim Wahlgren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Om brottet olaga hot kan du läsa om i Brottsbalken 4 kap. 5 § som du hittar HÄR. För att olaga hot ska föreligga krävs att gärningsmannen hotar någon annan med vapen, eller hotar annan med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom. Hotet måste vara allvarligt menat. Även om hotet inte uttalas direkt till den hotade utan till någon i dennes bekantskapskrets kan det vara straffbart om det var tänkt att offret skulle få ta del av denna information.De citat du nämner i din fråga skulle kunna uppfattas som hot. Det torde krävas att citaten riktat sig mot en specifik person eller grupp personer eller vara ämnat att dessa skulle ta del av informationen. Vidare bör det vara allvarligt menat och framkallat rädsla. Att i ett kompisgäng förhålla sig med citat som du nämner bör rimligtvis inte utgöra olaga hot förutsatt att inte någon känner sig särskilt utsatt och hotad på ett sätt som framkallar rädsla.Om brottet ofredande kan du läsa om i Brottsbalken 4 kap. 7 § som du hittar HÄR. Att upprepande gånger trakassera en person utgör ofredande. Ofredande kan bestå i att ex. knuffa eller slita i någons kläder, telefonterrorisera någon eller spotta på någon. För att ”hänsynslöst beteende” ska anses föreligga krävs, enligt kommentaren till brottsbalken, att fridskränkningen varit kännbar. Som exempel anges i kommentaren att upprepade gånger ringa och störa någons nattfrid samt att ihärdigt komma med oönskad uppvaktning av en kvinna.För att kunna dömas för brottet krävs att den tilltalade haft uppsåt vilket det är upp till domstolen att avgöra om det föreligger. Åklagare åtalar för ofredande, som inte har förövats på allmän plats, endast om målsäganden (d.v.s. offret) anger brottet eller om åtal anses påkallat ur allmän synpunkt, vilket framgår av Brottsbalken 4 kap. 11 §.Vad gäller de citat du hänvisar till kan de utgöra grund för ofredande om de upprepande gånger riktas mot en person med avsikt att trakassera en person. Hoppas att du fick svar på din fråga. Du är välkommen att kontakta oss igen om du har några fler frågor.

Hemfridsbrott - rätten till nödvärn

2015-10-19 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej!Om jag kommer till min sommarstuga i vår som nu är tillbommad, och som ockuperats av främmande människor - har jag då rätt att köra ut dem eller kan jag ringa polisen som omgående kör ut dem?
Martin Persson |Tack för din fråga.Att olovligen bereda sig tillträde till någons bostad, även en sommarstuga omfattas av detta begrepp, och dessutom kvarstanna är ett typfall av hemfridsbrott som är reglerat i 4 kapitlet 6 § 1 stycket brottsbalken.I 24 kapitlet 1 § brottsbalken hittar man det ansvarsfrihetsgrundande begreppet nödvärn. Rätten till nödvärn föreligger i vissa fall, och i lagrummets andra stycke, tredje punkten föreskrivs att rätten föreligger mot "den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg".Med andra ord kan du alltså själv köra ut dessa ockupanter med det våld som erfordras sett till situationen, men det är endast det absolut nödvändigaste våldet som kan ursäktas, varför det kan vara av högsta lämplighet att istället tillkalla polis för att undvika såväl straffansvar som risk för ens egen säkerhet.Vänligen,

Fråga om laglighet om oinbjuden gäst tvingas bort från bostaden

2015-11-07 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hej är Det olagligt om Exempel Jag bjuder hit en kompis sen kommer hans kompis som jag inte vill ha med att göra Kan jag tvinga bort honom från min tomt?
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att besvara din fråga är det Brottsbalken (BrB) som utgör tillämplig lagstiftning. HemfridsbrottI BrB 4 kap. 6 § föreskrivs att ”den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad…” gör sig skyldig till hemfridsbrott. Hemfridsbrott kan leda till böter. Med bostad enligt brottets mening omfattas också trädgården till ett hus. För att brottet ska anses begånget krävs endera att personen intränger eller kvarstannar. Enligt din fråga får jag uppfattningen att den andre kompisen inte vet om att den inte är välkommen och därför är inte ett inträngande relevant, utan det är snarare fråga om ett kvarstannande. Ett olovligt kvarstannande enligt brottets mening inträffar när man bett personen ifråga att avlägsna sig från bostaden men denne ändå väljer att stanna kvar. När ett brott är begånget är det i första hand polisen som är behjälplig. NödvärnsrättNär någon vid ”vägran att på tillsägelse lämna annans bostad”, på samma sätt som vid förutsättningarna för hemfridsbrott, föreligger det nödvärnsrätt för bostadsinnehavaren. Nödvärnsrätt innebär att bostadsinnehavaren har rätt att vidta vissa åtgärder, exv. idka våld, för att personen ska avlägsna sig från bostaden. Rätten att idka våld genom nödvärn är begränsad till att våldet isf. Inte får vara uppenbart oförsvarlig, jfr BrB 24:1. Uppenbart oförsvarligt våldMed uppenbart oförsvarligt våld menar lagen att våldet inte får avvika från vad som varit behövligt och att det inte får råda ett uppenbart missförhållande mellan våldet man vidtar och den skada som hotar genom angreppet, dvs. kvarstannandet. Det bör således vara uppenbart oförsvarligt att börja slå personen för att den ska gå som ett första led, dvs. inte ok. En mer lämplig åtgärd kan vara att först be personen att avlägsna sig, därefter öka graden av tillsägelse allt eftersom personen vägrar. Man bör föredra att kontakta polisen innan man använder sig av fysiskt våld som t.ex. knuffar, men ibland kan det vara behövligt ändå – personen kanske blir hotfull eller av annan anledning måste avlägsnas snabbt. Skulle den kvarstannande personen använda våld tillbaka får givetvis våldet mot denne öka, men inte heller det våldet får vara uppenbart oförsvarligt enligt ovan. Att i nödvärn använda tillhyggen anses sällan vara förenligt med uppenbart oförsvarligt våld, dvs. med stor sannolikhet inte heller ok. I första hand rekommenderar jag att polis tillkallas innan någon våldshandling vidtas. Med vänlig hälsning,

Fråga om olaga hot föreligger

2015-10-30 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |om en person säger "Du ska dö" är inte det olaga hot? Dock ska ju alla dö någon gång men just att man säger så?
Odysseas Georgakakis Paulsson |Hej och tack för att du vänder dig till LAWLINE med din fråga!Av din fråga framgår att du anser dig hotad genom att någon yttrat orden ”du ska dö”. Du ger dock inget sammanhang vilket gör det svårt att bedöma om hotet ska tas på allvar eller om det sagts med ett skämtsamt tonfall.För att avgöra om hotet innefattas av en brottslig gärning måste vi först ta reda på det tillämpliga lagrummet. I detta fall är 4 kapitlet 5 § i Brottsbalken av intresse då paragrafen behandlar ”olaga hot” (https://lagen.nu/1962:700#K4P5S1). Genom bestämmelsen görs gällande att, om en person hotar med brottslig gärning på sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet, så ska denne dömas för olaga hot. Beakta att rekvisitet allvarlig fruktan innebär att du måste ha känt en reell fara för hotets förverkligande. Frågan är även om den yttrande meningen ens kan anses innefattas av ett "hot med brottslig gärning". Den vaga formuleringen tar inget konkret sikte på att en brottslig gärning ska företas mot dig, precis som du själv medgav, utan beroende på sammanhanget kan det ses som ett vedertaget konstaterande utan illasinnad avsikt.Därtill krävs för straffansvar att gärningsmannen utför hotet med uppsåt. Enligt svensk rätt åligger bevisbördan på åklagaren och därför måste hen kunna styrka att uppsåt föreligger. Enligt min mening kan detta bli problematiskt med tanke på omständigheterna.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Rättsliga konsekvenser av äppelkastning mot hus.

2015-10-24 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Hejsan!Vi har blivit utsatta för hemfridsbrott under en veckas tid. Ungdomarna går förbi vårt hus och kastar äpplen på våra fönster och ytterdörr. Igår var trappan framför ytterdörren fullt med äpplen så att det var omöjligt att komma in i huset med barnvagn. Jag fick börja städa först för att komma in. Jag tog två av pojkarna på bar gärning och pratade med dem. De lovade att prata med sina klasskompisar för att detta ska ta slut. Det hände dagen efter igen. Nu har jag kontaktat skolan och pratat med en av pojkarnas föräldrar. Föräldrarna vill inte lämna andra föräldrars uppgifter för oss. Jag har inte kontaktat polisen än. Vår dotter känner sig orolig både hemma och i skolan för att killarna bor nära och går i samma skolan som hon. Jag är även rädd för att vem betalar då om våra fönster går sönder eller killarna kanske får för sig att börja kasta saker på våra bilar... Vad kan jag göra för att detta ska ta slut? MVH Mamman till en orolig 6-åring
Beatrice Walldov |Hej och tack för din fråga!Inledningsvis förhåller jag mig tveksam till om ovanstående verkligen är att betrakta som ett hemfridsbrott. Hemfridsbrott följer av 4 kap 6 § brottsbalken och lyder enligt följande: Den som olovligen intränger eller kvarstannar där annan har sin bostad, vare sig det är rum, hus, gård eller fartyg, dömes för hemfridsbrott till böter.Vid grovt brott dömes till fängelse i högst 2 år. Det framgår inte av din fråga om ungdomarna går in på tomten och kastar äpplena eller om detta sker från gatan. Oavsett inträder den skadliga effekten inom tomtgränsen eftersom äppelkastning medför skador på huset. Att kasta saker på någons hem kan möjligtvis utgöra ett olovligt inträngande. Närmre till hands vore dock att bedöma agerandet som skadegörelse enligt 12 kap 1 § brottsbalken. Brottet skadegörelse utgörs av följande: Den som förstör eller skadar egendom, fast eller lös, till men för annans rätt därtill, döms för skadegörelse till böter eller fängelse i högst ett år.Egendomsskada har tveklöst skett i det aktuella fallet eftersom ert hus blir skadedrabbat av äppelkastningen. Detta gäller i synnerhet eftersom du berättat att ni fått städa upp efter äppelkastningen. Äppelkastningen är även till men för er äganderätt till huset som kränks av äppelkastningen. Rekvisiten för att handlingen skall utgöra en skadegörelse är härmed uppfyllda. Hemfridsbrott tar i regel sikte på andra handlingar än de som nu har aktualiserats. En annan möjlighet är att brottet är att betrakta som ett ofredande enligt 4 kap 7 § brottsbalken. Denna paragraf stadgar följande: Den som handgripligen antastar eller medelst skottlossning, stenkastning, oljud eller annat hänsynslöst beteende eljest ofredar annan, döms för ofredande till böter eller fängelse i högst ett år.Att kasta äpplen på ett hus torde utgöra ett hänsynslöst beteende. Dock skall ett ofredande rikta sig mot någon, inte något, som det gör i det här fallet då ert hus blir drabbat. Eftersom huset är ert torde man dock kunna dra den slutsatsen att ofredantdet i varje fall riktar sig mot er på en indirekt nivå eftersom huset är ert. Oavsett vilken brottsrubricering som blir aktuell är möjligheten att straffa ungdomarna beroende av om de är över eller under 15 år enligt 1 kap 6 § brottsbalken. För de ovan nämnda brotten kan straffet bestå i böter eller fängelse i högst ett år, eller vid hemfridsbrottet, högst två år. Beträffande betalningsfrågan om något skulle gå sönder till följd av ungdomarnas agerande aktualiseras regleringen om skadestånd. I det här fallet rör det sig i första hand om sakskador enligt 2 kap 1 § skadeståndslagen eftersom skadorna drabbar huset. Om ungdomarna är under 18 år skall de enligt 2 kap 4 § ersätta skadan i den mån det är skäligt. Här tas hänsyn till ungdomarnas ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Eftersom denna sakskada vållas genom brott är även föräldrarna ersättningsskyldiga enligt 3 kap 5 § p. 1 skadeståndslagen. Detta innebär dock inte att ungdomarna själva befrias från ersättningsskyldighet utan de kan tillsammans med sina föräldrar bli solidariskt ansvariga för skadan. Sammanfattningsvis förefaller det oklart vilken rubricering som aktualiseras i det här fallet, och om någon kan åtalas är beroende av åldern på ungdomarna.Det du bör göra är att polisanmäla händelsen. För eventuella sakskador på huset ansvarar såväl ungdomarna som föräldrarna tillsammans om skada skulle uppstå. Hoppas du är nöjd med ditt svar, om inte, eller om du har närmre funderingar är du varmt välkommen att återkomma till oss på Lawline!

Begår man hemfridsbrott om man tar sig in i en bostad som man äger tillsammans med någon annan?

2015-10-18 i Brott mot frihet och frid, 4 kap. BrB
FRÅGA |Har nyligen separerat från min sambo, vi har en gemensam villa där vi äger 50% var, vi står gemensamt på lånen men min sambo betalar dom själva eftersom jag flyttat ut. Har fortfarande grejor som är mina bla kläder i huset. jag har egen nyckel. Får jag gå in och hämta mina grejor. Min fd sambo säger nej, att det är hemfridsbrott om jag går in. Men jag äger ju fortfarande 50% av huset.
Fredrik Mattsson |Hej och tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga!Av 4 kap. 6 § brottsbalken framgår att en person som olovligen tränger in i eller kvarstannar i någon annans bostad ska dömas för hemfridsbrott. Av rättsfallet NJA 1944 s. 67 framgår att det inte är möjligt för en person att dömas för detta brott om han eller hon äger bostaden tillsammans med den andra personen. Alltså är det inte olagligt för dig att ta dig in i villan med hjälp av din nyckel.En annan sak är att det antagligen är bättre om du kan komma överens med din f.d. sambo om ett tillfälle då du kan hämta dina kläder än om du tar dig in i villan utan att förvarna honom. På så sätt kan du nämligen minska risken för en konfrontation. Förhoppningsvis är din f.d. sambo villig att gå med på detta när du förklarar för honom att du rättsligt sett har rätt att beträda villan mot hans vilja.Lycka till!Vänligen,