Olovlig trädfällning på grannes tomt

2016-12-29 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Vad gör jag när grannen fällt träd och även tagit dom på min sommarstugetomt?
Jennifer Parmlind |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Eftersom träden står på din tomt krävs din tillåtelse för att fälla dem. Att olovligen fälla träd på annans tomt är skadegörelse eller åverkan, beroende på om handlingen bedöms som ringa eller ej, se 12 kap. 1 och 2 §§ Brottsbalken. Det är svårt att svara på hur brottet i fråga skulle bedömas eftersom uppgifter saknas. Du kan polisanmäla händelsen.Även skadestånd kan bli aktuellt, se 2 kap. 1 § Skadeståndslagen. Du kan kräva ersättning för träden av din granne eftersom att denne orsakat dig sakskada genom att förstöra din egendom. Jag rekommenderar dig att prata med din granne, alternativt kontakta en jurist. Du är varmt välkommen att kontakta oss på http://lawline.se/boka om du behöver hjälp med ärendet.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Ersättningsberäkning vid personskada.

2016-12-25 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej! vår son råkade ut för en olycka på förskolan utomhus vid rast. Det pågick byggnadsarbete på tak därmed fanns det en stege intill husväggen. Som har trillat ner i huvudet på vår 5åring han fick åka akut in till sjukhus ca:5-6 cm stort jack i huvudet som blev limmat. Det framkom att byggföretaget har brustit i sin kommunikation till förskolan om pågående arbete som de har bestämt. Jag har varit i kontakt med byggföretaget och de har helt tagit på sig skulden för detta och bett om utsäkt. Vi har anspråkat på skadestånd imot företaget .Har vi rätt att driva detta vidare och få rätt om företaget inte vill ersätta vår son för det inträffade., och behöver man då göra någon polisanmälan. Och denna fråga är kanske svår att svara på men rimlig ersättning vid huvudskada.
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!Vid skadeståndsanspråk mot en part ni inte har något avtalsförhållande med, gäller skadeståndslagen, se skadeståndslagen (1972:207) (SkL) 1:1. En huvudskada är en form av personskada. Företaget är skyldiga att ersätta din son för denna skada om det går att visa att skadan är en följd av företagets vårdslösa handlande. För det första måste det finnas ett orsakssamband mellan sonens skada och företagets handlande och för det andra måste detta handlade anses vara undermåligt, dvs. högre säkerhetskrav och försiktighetsåtgärder kunde rimligtvis ha förväntats av företaget, se SkL 2:1. Det är ni som begär skadestånd som har bevisbördan för dessa omständigheter. Vid personskada har den skadelidande rätt till ersättning dels för ekonomiska skador och dels för ideella skador, se SkL 5:1. De ekonomiska skadorna omfattar ersättning för merkostnader och inkomstförluster. Merkostnader kan t.ex. vara läkarbesök, transport till läkare och mediciner som varit nödvändiga för att återställa sonen. Täcks merkostnaderna av en försäkring, har ni inte rätt att kräva företaget på ersättning för samma skada eftersom ni redan blivit ekonomiskt kompenserade. Merkostnaderna måste som sagt ha varit nödvändiga för återställandet. Ni kan inte begära ersättning för onödigt dyr läkarvård t.ex. läkarvård vid privatsjukhus istället för statligt. Har ni förlorat arbetsinkomst p.g.a. resa till sjukhus med sonen eller liknande har ni rätt att även begära ersättning för denna förlust, om det varit nödvändigt för sonens återhämtning att ni avstått från arbete. Ekonomiska skador ska ersättas så att ni hamnar i samma ekonomiska läge som om skadan aldrig inträffat. Ersättning för sonens ideella skador bestäms efter ett schablonbelopp, se SkL 5:1 1 st. 3 p. Sonen har rätt till ersättning för de fysiska och psykiska lidande av övergående natur (sveda och värk) som skadan inneburit. Sonen har även rätt till ersättning för bestående men såsom ärr (lyte eller annat stadigvarande men). Hur mycket ni kan begära av företaget är en bedömningsfråga eftersom smärta och ärr är skador som inte direkt kan uppskattas i pengavärde. Trafikskadenämnden utfärdar hjälptabeller som kan tjäna som ledning för hur mycket ersättning ni kan begära i ideellt skadestånd. Dock är dessa enbart vägledande och utfärdade utifrån det förhållandet att de ideella skadorna uppkommit till följd av en trafikolycka. Som jag ser det har företaget inte begått något brott och ni ska därav inte göra en polisanmälan. Vänd er istället till företaget, förklara omständigheterna och gör gällande ert skadeståndsanspråk. Vägrar de betala kan ni väcka talan mot företaget i närmaste tingsrätt och begära att tingsrätten ska förplikta företaget att utge skadeståndsbeloppet till er. Hoppas ni fick svar på er fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Skadestånd halkolycka

2016-12-21 i Skadestånd på grund av fel på väg etc.
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man kan få skadestånd från kommun eller liknande. Det är så att i Tisdags skulle jag gå över en gata i Uppsala (gick vid ett övergångställe) och det var så himla halt. De har inte sandat eller grusat sä jag halkar och bryter min fot på 3 olika ställen. Läkarens bedömning är att jag ska akutopereras nu i veckan som kommer. Jag går miste om 3 månaders jobb och denna smärta är verkligen inte mänsklig. Har jag lagen vid min sida?
Alfred Wittboldt |Hej och tack för att du skriver till oss på Lawline!Bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen (SkL) https://lagen.nu/1972:207Huvudregeln vid personskada är att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar den skall ersätta skadan (se 2:1 SkL https://lagen.nu/1972:207#K2P1S1).För att skadestånd skall utges krävs det alltså i ditt fall att kommunen varit vårdslösa då de inte sandat eller grusat vid platsen du halkade på. Om kommunen varit vårdslös eller inte bedöms med tanke på omständigheterna. En situation där kommunen skulle bedömas varit vårdslöst skulle till exempel kunna vara då isfläcken funnits på platsen länge och det har skett olyckor på platsen tidigare. En situation där vårdslöshet förmodligen inte föreligger är till exempel tidigt på morgonen om det frusit till på natten och kommunen helt enkelt inte hunnit till platsen för att sanda. Det är upp till dig att bevisa att kommunen varit vårdlös i detta fall.Bedöms kommunen förfarit vårdlöst skall det dessutom finnas ett orsakssamband mellan vårdslösheten och skadan. Detta innebär att det ska vara beräkneligt att halkskada skulle uppkomma på grund av att kommunens underlåtenhet att sanda övergångsstället. Det skall dessutom visas att skadan skulle undvikits om övergångsstället hade sandats.Skulle skadestånd utdömas skulle detta komma att ersätta sjukvårdskostnader, inkomstförlust samt sveda och värk (se 5:1 SkL https://lagen.nu/1972:207#K5P1S1För mer information om skadestånd vid halkskador, se http://www.konsumenternas.se/forsakring/forsakringar/om-skadestand-personskada/halk-eller-fallolyckaJag hoppas du är nöjd med svaret!Med vänlig hälsning,

Möjligheter till skadestånd

2016-12-19 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Ifall du blir slagen/biten/får sten kastad På dig så det blir fysiska skador/ i form av rejäl blåmärken/djupa sår av en ungdom mellan 9-18 år som vuxen boendestödjare, är du då berättigad skadestånd?
Cecilia Knutsen | Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att få skadestånd till följd av ett brott krävs först och främst att en polisanmälan görs. Om gärningspersonen är under 15 år, och därmed inte straffmyndig, kan han eller hon inte dömas till någon påföljd, se 1 kap. 6 § brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K1P6S1). Ofta så väljer åklagaren att inte väcka åtal när gärningspersonen inte är straffmyndig och det blir istället Socialtjänsten som tar över och utreder om barnet behöver hjälp. Men även om barnet inte kan dömas till någon brottspåföljd så kan han eller hon bli skadeståndsskyldig enligt skadeståndslagen, se https://lagen.nu/1972:207. När du gör din anmälan hos polisen bör du då meddela att du kommer att kräva skadestånd. I det fall gärningspersonen är under 18 år får du kräva skadestånd från gärningspersonens vårdnadshavare. Den som vållar skada innan han fyllt 18 år ska i den mån det är skäligt ersätta skadan, se 2 kap. 4 § skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K2P4S1). I bedömningen för vad som är skälig ersättning tar man hänsyn till gärningspersonens ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Det är svårt att med de angivna omständigheterna bedöma dina möjligheter till att få skadestånd, men om barnet är försäkrat ökar möjligheterna till att få skadestånd. Skadestånd betalas då normalt ut så långt försäkringen täcker. Döms ett skadestånd ut kan, om barnet inte är försäkrat, föräldrarna till barnet bli skyldiga att betala ut hela eller en del av skadeståndet, se 3 kap. 5 § skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K3P5S1). Går det inte att få något skadestånd från gärningspersonen så kan du höra av dig till ditt försäkringsbolag om du har en egen försäkring. En vanlig hemförsäkring ger ofta ersättning vid t.ex. skador till följd av misshandel. Om du inte har någon försäkring eller av någon anledning inte kan få ut ersättning för dina skador därifrån så kan du slutligen vända dig till brottsoffermyndigheten för att få brottsskadeersättning. Brottsskadeersättning har man rätt till om varken gärningspersonen eller ett försäkringsbolag kan betala skadeståndet. Ett annat krav är att brottet har polisanmälts. Mer om brottsskadeersättning hittar du här.På brottsoffermyndighetens hemsida kan du även hitta mer information om vad som gäller för dig som utsatts för brott och vilka rättigheter du har. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Brottskadeersättning

2016-12-25 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Ca 6 månader sedan blev jag *grovt misshandlad* av flera gärningsmän samt stucken med kniv i levern så jag fick ligga på sjukhuset i ca 2 veckor med livshotande skador dom första dagarna. Sjukskriven i 3 månader. Jag ser det som mordförsök. Inte myndigheterna. Kan man ändra på rubriken i rättegång för att få ut mer försäkringspengar eller gäller det som står nu? (Fick en löjlig summa) Fanns aldrig några misstänkta och ärendet lades ner ca 1 månad efter händelsen. Har smärtor än idag. Hur kan jag få ut så mycket ersättning från mitt försäkringsbolag som möjligt utan advokat? Har jag rätt att kräva mer än 20.000 som jag fick?
Olle Hansen Ölmedal |Hej och tack för din fråga!Angående din försäkring:Det behöver inte vara avgörande vilken brottsrubricering det gäller, utan det är avgörande konkret vad du utsatts för och vilken skada som uppstått. Tyvärr kan jag faktiskt inte svara på vilken rätt till ersättning från din försäkringsgivare du har, eftersom detta regleras i dina försäkringsvillkor. Om du inte vill ta hjälp av en verksam jurist, så är det upp till dig att kontakta ditt försäkringsbolag och utifrån dina försäkringsvillkor argumentera för ett högre belopp.Annan ersättning:Eftersom du blivit utsatt för ett brott som har lett till dels en personskada, och även en kränkning av din person, så kan du däremot ansöka om att få brottskadeersättning av Brottsoffermyndigheten. Detta är en ersättning som staten betalar när man utsatts för ett brott, men man inte kan få skadestånd och försäkringen inte täcker hela skadan.Rätten till ersättning på grund av brott regleras i Brottskadelagen. Brottskadeersättning kan ges dels för din personskada, och dels för den allvarliga kränkning av din person som det du utsattes för inneburit.PersonskadaI ditt fall, så bedömer jag först och främst att du har rätt till ersättning för personskada enligt 4 § första stycket Brottskadelagen. Denna del av ersättningen beräknas enligt 4 § andra stycket Brottskadelagen som en personskada enligt Skadeståndslagen. Enligt 5 kap 1 § första stycket, första punkten Skadeståndslagen ersätts dels sjukvårdskostnader och andra kostnader. Eftersom vi i stor utsträckning har gratis sjukvård i Sverige så blir ersättningen för sjukvården i sig sällan hög, däremot kan resor till och från sjukvård ersättas. Andra kostnader som kan ersättas med grund i den här regeln är till exempel om du fått kostnader i din vardag på grund av skadan, till exempel om du blir tvungen att betala resor till jobbet istället för att ta dig dit med cykel. Jag kan inte beräkna en sådan ersättning, utan det måste du själv göra med grund i vad du haft för utgifter. Observera att det kan krävas av dig att uppvisa kvitton och liknande för att kunna få ersättning.Enligt Skadeståndslagen kap 5 första stycket andra punkten ersätts inkomstförlust. Med inkomstförlust menar man skillnaden mellan vad man kan tänka sig att du skulle ha tjänat om skadan inte inträffat, och den inkomst som du haft med skadan, 5 kap 1 § andra stycket skadeståndslagen. Detta kan jag naturligtvis inte uppskatta utan att veta, utan du får själv försöka uppskatta vilket belopp det här de skulle kunna uppgå till. I den mån du fått sjukersättning i från försäkringskassan så kan du inte få ersättning för den delen, utan endast skillnaden mellan din inkomst under skadetiden, och den inkomst man skulle kunna förvänta sig att du haft utan skadan.Enligt 5 kap 1 § första stycket, tredje punkten Skadeståndslagenså ersätts även så kallad “sveda och värk”, och “lyte och men” som du fått på grund av skadan. Sveda och värk är sådana skador som går över, smärta och liknande, medan lyte och men är sådana skador som inte går över, till exempel ärr, invaliditet o s v. Sveda och värk, och lyte och men beräknas i regel efter Trafikskadenämndens tabeller, som finns tillgängliga på deras hemsida. Du anger att du haft sjukhusvård i 2 veckor, min bedömning är därför att du enligt deras tabell för Sveda och Värk har rätt till hälften av månadsbeloppet 5600 kr, eventuellt med tillägg för vård på intensivvårdsavdelning om 50%. Detta blir enligt min beräkning ett belopp mellan 2000 och 4200 kronor. För vårdtiden hemma de följande 2,5 månaderna som du var sjukskriven kan du också få ersättning, som borde beräknas som 2,5 gånger 2400 kr som enligt tabellen är månadsbeloppet för annan vård än sjukhusvård. Observera att ersättningen kan sättas ned om din sjuktid inte som helhet anses vara akut sjuktid. Ersättning för lyte och men ges om du har fått en viss procent medicinsk invaliditet på grund av skadan. du anger inte att du har det i din fråga, men om det skulle vara så ändå, så använd Trafikskadenämndens men-tabell för att beräkna ersättningen. För lyten, d v s ärr och liknande, så kan du beräkna din ersättning utifrån Trafikskadenämndens tabell för utseendemässiga skadeföljder, men ersättningen kan inte bestämmas förrän ganska lång tid har förflutet från skadan, eftersom det först är när skadan blivit permanent som det kan bli aktuellt med ersättning för lyte och men.För att få ersättning för personskada så krävs det av dig att du med hjälp av läkarintyg och liknande kan visa att du har grund för att få den ersättning du begär. Om du till exempel vill ha ersättning för sveda och värk så kommer det att krävas att du kan visa att du verkligen har varit intensivvårdad. Vad gäller smärtan som du anger så måste du även för den kunna visa intyg från läkare. KränkningEnligt 5 § första stycket Brottskadelagen kan du också få ersättning för den skada det innebär att någon allvarligt kränkt din person genom det du blivit utsatt för. Detta ska enligt 5 § andra stycket Brottskadelagen beräknas på samma sätt som man beräknar skadestånd för kränkning enligt 5 kap 6 § Skadeståndslagen. Särskild hänsyn ska tas till att våldet du utsatts för är en sådan handling som typiskt sett framkallar allvarlig fara för liv och hälsa, 5 kap 6 § första stycket, andra punkten. Man brukar dock i regel utgå ifrån den Brottsoffermyndighetens referatsamling, där man får göra en bedömning om den kränkning man utsatts för är mildare eller grövre i förhållande till tidigare fall. Referatsamlingen hittar du här. Ett fall där en man blev knivhuggen i magen av en okänd person bestämdes ersättningen för kränkningen till 25.000 kronor. Det är det fall jag bedömer ligger närmast de omständigheter du angett.Du säger att handlingen bör bedömas som försök till mord, och som du kan se i tabellen så bestäms kränkningsersättningen för försök till mord till högre belopp än de för misshandel. Du anger att myndigheterna, med vilka jag antar att du syftar på polisen som genomfört förundersökningen, inte håller med dig om den rubriceringen. Jag kan inte utan vidare hjälpa dig med den bedömningen, eftersom jag inte känner till omständigheterna kring händelsen. Jag vill förbereda dig på att det inte är så enkelt som att knivvåld mot din kropp bedöms som försök till mord. Inte heller det faktum att du fått livshotande skador betyder att rubriceringen av brottet skulle vara försök till mord. Mitt råd till dig är att vända dig till en verksam jurist för att få hjälp med att göra den bedömningen, så att ni kan gå igenom omständigheterna vid händelsen tillsammans. För att kontakta en verksam jurist kan du boka tid här.Enligt 10 § Brottskadelagen så kan du inte få brottskadeersättning i den mån du har rätt till försäkringsersättning, eller annan ersättning(t ex skadestånd) på grund av brottet. Detta betyder för dig att om du har rätt till större brottskadeersättning än vad din försäkring medgav, så har du rätt till brottskadeersättning till skillnaden mellan det belopp som Brottsoffermyndigheten bedömer att du har rätt till brottskadeersättning till, och det belopp som din försäkring medgav. Man måste med andra ord räkna av vad du får via din försäkring på det belopp du kan få i brottskadeersättning.Ersättningen söker du av Brottsoffermyndigheten, exakt hur du går tillväga kan du läsa mer om på myndighetens hemsida. Detta ska göras inom 3 år från det datum då förundersökningen lades ned, enligt 15 § första stycket Brottskadelagen.SammanfattningDin rätt till ersättning genom din försäkring kan jag inte bedöma utan att känna till dina försäkringsvillkor. Du måste själv kontakta försäkringsbolaget angående den delen av frågan, såvida du inte vill ha hjälp av en verksam jurist. Du kan ha rätt till brottskadeersättning. Det kan du dels få för personskada. Denna delen av ersättningen ska täcka kostnader kring vården, inkomstförlust, och ersättning för sveda och värk samt lyte och men. Jag har ovan försökt ge dig verktygen för att själv göra en uppskattning av vilket belopp du kan tänkas ha rätt till. Du kan också ha rätt till kränkningsersättning, vilken enligt min bedömning borde uppgå till ett belopp omkring 25.000 kronor. Angående rubriceringen av brottet så kan jag inte göra en bedömning av vad som är rätt och fel, eftersom det är beroende av alla omständigheter kring händelsen. Om du vill ha hjälp med detta så är mitt råd att kontakta en verksam jurist, du kan boka tid här. Du kan bara få brottskadeersättning för skillnaden mellan den Brottskadeersättning som du har rätt till, och all annan ersättning som du har rätt till på grund av skadan. Om du ansöker om ersättning av Brottsoffermyndigheten, och de skulle komma fram till att du har rätt till 30.000 kronor i brottskadeersättning, så kommer de att dra av de 20.000 som du fått i försäkringsersättning i från din ersättning, du får i så fall 10.000 kronor av staten. Hoppas att du tycker att du fått hjälp med din fråga, trots att det är en fråga som det är svårt att ge ett rakt svar på.Vänligen,

Föräldrars principalansvar vid delad vårdnad

2016-12-21 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej, Jag har en dotter som kastade sten på en glasruta som gick sönder och nu vill dom ha ersättning för att få ett nytt glas isatt. Pappan och jag har separerat men har delad vårdnad och dottern bor hos mig en vecka och hos pappan varannan vecka. Detta skedde under vistelsen hos pappan, men är vi båda betalningsansvariga då vi står som vårdnadshavare båda?
Cecilia Knutsen |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Enligt 3 kap. 5 § skadeståndslagen är en förälder som har vårdnaden om ett barn skyldig att ersätta sakskada som barnet orsakar genom brott, se https://lagen.nu/1972:207#K3P5S1. Är båda föräldrarna till barnet vårdnadshavare svarar de solidariskt för skadeståndet. Det spelar alltså ingen roll hos vem barnet bor vid händelsen för brottet utan ansvaret du och pappan har som vårdnadshavare gäller ändå. Betalningsansvaret kan dock jämkas (få beloppet sänkt) om en vårdnadshavare bedöms ha väldigt låg inkomst.För att ni ska bli skyldiga att ersätta skadan er dotter orsakat krävs att händelsen faller in under något brott som anges i Brottsbalken. Det din dotter gjort tycks falla under brottet skadegörelse, se 12 kap. 1 § Brottsbalken (https://lagen.nu/1962:700#K12P1S1). Det spelar i detta fall ingen roll om barnet inte är straffmyndigt (under 15 år), det räknas ändå som en straffbar handling som leder till skadeståndsansvar (även om ingen brottspåföljd kommer att kunna utdömas). Du och pappan blir skyldiga att ersätta skadan, men endast upp till ett belopp som motsvarar en femtedel av årets prisbasbelopp, se 3 kap. 5 § 2 st. skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K3P5S2). En femtedel av årets prisbasbelopp är lika med 8 860 kr. Som mest kommer du alltså att behöva betala 4 430 kr (hälften av 8 860 kr) och pappan får då betala andra hälften. Föräldrarnas betalningsansvar friar dock inte barnet från skadeståndsansvar. Uppgår skadeståndet till mer än 8 860 kr så är er dotter betalningsansvarig för resterande del. Den som vållar skada innan hen fyllt 18 år ska i den mån det är skäligt ersätta skadan, se 2 kap. 4 § skadeståndslagen (https://lagen.nu/1972:207#K2P4S1). I bedömningen för vad som är skälig ersättning tar man hänsyn till gärningspersonens ålder och utveckling, handlingens beskaffenhet, föreliggande ansvarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omständigheter. Har din dotter en ansvarsförsäkring kan den täcka skadeståndet. Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Skadeståndsskyldig för låsbyten till gemensamma utrymmen om stulna nycklar?

2016-12-20 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Om jag hyr en lokal av bostadsrättsföreningen och får inbrott i denna och nycklar stjäls, nycklar som går till huvudentrén och andra utrymmen i huset. Är jag då skylldig att bekosta byte av alla lås och nycklar därtill åt alla 22 hushåll. Jag kan tillägga att entré dörren till lolalen jag hyr inte är någon säkerhets dörr trots att den ligger i markplan ut mot vägen.
Michelle Gaudin González |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga!Om det inte står något i ditt hyresavtal om denna typ av händelser så är det endast lagen som kan föreskriva skadestånd. Enligt 2:1 SkL ska den som av oaktsamhet eller uppsåt orsakat en sakskada ersätta denna.Sakskada kan även innebära förlust av saker, såsom förlust av nycklar. Ersättning för sakskada omfattar även följdkostnader till skada, såsom byten av lås och nycklar. (5:7 SkL)Det finns frågor i den här situationen som jag inte kan besvara med säkerhet utan mer tala om vad som kan vägas in i bedömningen. Dessa är:- Huruvida du varit oaktsam (eller agerat med uppsåt) och- Vilka kostnader som ska ersättas. När det gäller frågan om du varit oaktsam då dina nycklar blir/blivit stulna är frågan om du BORDE ha agerat på visst sätt. Om du t.ex. lämnar dörren olåst med dina nycklar väl synligt för en tjuv att stjäla dem kan detta tala för att du varit oaktsam. Om du däremot lagt dem på ett säkert ställe, med dörren låst, kan detta tala för att du inte haft en skyldighet att företa fler säkerhetsåtgärder än vad du gjort och alltså inte varit oaktsam. Att dörren inte är en säkerhetsdörr, dvs. att den gör det lättare för en inbrottstjuv att ta sig in, kan tala för att du inte varit oaktsam under förutsättning att du åtminstone låst dörren.Uppsåt torde vara uteslutet eftersom det gäller bara för fall där man med flit avser att uppnå skadan, dvs att du avsiktligen skulle få dina nycklar stulna. När det gäller vilka kostnader som ska ersättas är det endast kostnader som inte kunnat undvikas som ersätts. Ett argument som skulle kunna föras för bostadsrättsföreningens sida skulle då kunna vara att låsen till de utrymmen som de stulna nycklarna går till blir ”onyttiga” eller ”irrelevanta” då en obehörig person kan ta sig in, vilket är det låsen ska förhindra. Behovet av de nya låsen skulle i så fall vara en sådan följdkostnad som omfattas av skadestånd.Däremot anser jag att byten av hushållens lås och nycklar är att gå utöver vad som är nödvändigt, de är en kostnad som kan undvikas, eftersom dina borttappade nycklar (förmodar jag) inte går till hushållen utan endast gemensamma utrymmen och din lokal och det är där den omedelbara risken för obehöriga finns. Dessa lås/nycklar torde därför, enligt min bedömning, inte behöva ersättas av dig (om du skulle vara skadeståndsskyldig för förlusten av dina nycklar).Det är alltså en bedömningsfråga som beror på omständigheterna i det enskilda fallet där många detaljer av händelseförloppet spelar in för att avgöra om man varit oaktsam. Om skadan inte skett, skulle jag rekommendera att du ser till att företa säkerhetsåtgärder som att alltid se till att det är låst och lägger nycklarna på en plats där de inte syns utifrån. På så sätt minskar du risken för att anses vara oaktsam om någon skulle bryta sig in och stjäla nycklarna.Hoppas du fick svar på din fråga, du är välkommen att ställa fler frågor!Med vänliga hälsningar

Kommunens skadeståndsansvar vid trasig lekställning

2016-12-17 i Skadestånd på grund av fel på väg etc.
FRÅGA |Min dotter slog sig under skoltid och lekställningen hon föll ifrån var defekt. En planka var lös som personalen har känt till väldigt länge, min fråga är är vi berättigade skadestånd från kommunen eftersom att hon i detta fallet slog sig på grund av att lekställningen inte var lagad och borde egentligen varit avstängd för lek. Hon föll tack vara den lösa plankan och skadade sig så pass att hakan fick sys, vad gäller och vad kan vi ställa för krav?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada ska ersätta skadan enligt 2 kap 1 § SkL. För att kunna kräva skadestånd krävs det att någon annan än en själv har orsakat skadan. I och med att det var en lös planka som orsakade skadan kan vi konstatera att det är någon annan som är vållande här. Som huvudregel måste skadan ha skett genom en handling, att någon aktivt orsakat skadan då de agerat på ett visst sätt. Det finns dock undantag då man kan bli ansvarig på grund av passivitet. Ett sådant undantag föreligger då någon framkallat fara för andra. Det är ganska stränga krav på de som tillhandahåller offentliga platser, ifall man exempelvis har upprättat en lekplats har man också ett ansvar för att denna är säker att vistas och leka på. Då skolan/kommunen har en lekställning på skolgården har de ett ansvar för att denna ska vara i ett godkänt skick och inte utgöra fara. I detta fall kan man alltså konstatera att kommunen kan bli ansvarig på grund av sin passivitet. Vidare krävs så kallad adekvat kausalitet mellan passiviteten och själva skadan. Att din dotter skadade sig måste vara en förutsägbar följd av att plankan var lös. Man måste alltså kunna förutsäga att någon kan ramla och slå sig på detta vis på grund av plankan. Om det stod någonting vasst under lekställningen just denna dag som gjorde att skadan förvärrades är det inte säkert att det skulle föreligga adekvat kausalitet till exempel. I ditt fall verkar det dock inte finnas något som tyder på att det inte föreligger adekvat kausalitet. Sist men inte minst krävs det att skadan orsakats av uppsåt eller oaktsamhet. Ifall ni kan bevisa att personalen känt till den lösa plankan innan olyckan kan man nog konstatera att det föreligger oaktsamhet då de borde åtgärdat detta. Även om personalen kanske inte kände till problemet med lekställningen kan man ändå hävda att kommunen/skolpersonalen bör undersöka skolgården då och då för att kontrollera säkerheten, särskilt då det är barn som vistas på denna. Om plankan varit lös länge borde det alltså bli ganska lätt att hävda att kommunen varit oaktsamma. Ifall plankan däremot skulle ha gått sönder under natten och skolpersonalen inte hade upptäckt detta innan din dotter började leka på denna är det dock möjligt att kommunen inte kan anses vara oaktsamma. Det du har beskrivit i din fråga tyder dock som tidigare nämnts på att kommunen bör vara skadeståndsskyldiga. Det hade inte varit svårt att laga den lösa plankan och det fanns en stor risk för allvarlig skada. Dessutom pekar allt på att det fanns en riskinsikt. Även om det är så att det är skolpersonalen som har klantat sig här kan fortfarande kommunen vara skadeståndsskyldiga. Arbetsgivare har nämligen ett så kallat principalansvar och SKA ersätta personskada som en arbetstagare vållar i tjänsten, till exempel genom att inte informera om eller åtgärda en lös planka (3 kap 1 § SkL). Skadestånd till den som har vållats personskada utgår enligt 5 kap 1 § SkL för:1. sjukvårdskostnad och andra kostnader för den skadelidande, inbegripet skälig kompensation till den som står den skadelidande särskilt nära,2. inkomstförlust, (vilket din dotter inte har haft någon)3. fysiskt och psykiskt lidande av övergående natur (sveda och värk) eller av bestående art (lyte eller annat stadigvarande men) samt särskilda olägenheter till följd av skadan. Ni kan alltså kräva skadestånd för de kostnader ni haft i samband med sjukhusbesöken. Din dotter kan även få skadestånd för din eventuella inkomstförlust och andra kostnader du haft i samband med sjukhusbesöket. Ni kan även kräva skadestånd för den sveda och värk din dotter lidit, det tabeller på hur mycket ersättning man kan få för olika typer av skador. Ersättning kan även utgå för eventuella ärr, att ärret sitter i ansiktet brukar ge ett högre skadestånd än de på armen till exempel. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning