Förälders skadeståndsansvar för barns handlingar

2016-03-25 i Skadeståndsansvar för underåriga och vårdnadshavare
FRÅGA |Hej!Tänkte fråga vad som gäller om min son som är 13 år gammal förorsakar en olycka på moped. Är det möjligt/troligt att jag som pappa o ägare till mopeden kan bli skadeståndsskyldig?Mvh
Evelina Largren |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föräldrar kan bli skadeståndsskyldiga för skador som deras barn orsakar under två omständigheter. Om ett barn begår en brottslig handling och därigenom orsakar person- eller sakskada blir dess vårdnadshavare alltid skyldig att ersätta skadan. Detta framgår av 3 kap 5 § Skadeståndslagen. Däremot är skadeståndsskyldigheten begränsad till 1/5 av prisbasbeloppet. Dessutom blir du inte skadeståndsskyldig till den del skadan ersätts av trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen, se 3 kap 8 § Skadeståndslagen. En förälder har ansvar för att hålla sitt barn under uppsikt samt vidta andra lämpliga åtgärder i syfte att se till så att barnet inte orsakar skada, detta framgår av 6 kap 2 § Föräldrabalken. Brister en förälder i det ansvar som ålagts föräldrar enligt denna paragraf har detta ansetts kunna leda till skadeståndsskyldighet i enlighet med 2 kap 1 § Skadeståndslagen. Enligt den paragrafen kan du bli skyldig att ersätta både sak- och personskada. Om du låter din 13-åring köra moped borde detta ses som om du brustit i det ansvar som ålagts dig genom Föräldrabalken och du kan därmed bli skadeståndsskyldig för både sak- och personskada som din son orsakar. Den lagliga åldern för att köra moped är 15 år och dessutom behövs körkort för detta. Om din son, som endast är 13 år, råkar ut för en olycka kan detta få konsekvenser gällande den försäkring du har för mopeden. Dessutom kan du om du tillåter din son att köra dömas till böter för tillåtande av olovlig körning, se 3 § 3 stycket Lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Det vore därför bättre om din son väntar med att köra moped tills han är 15 år. Det bör även tilläggas att även om du inte blir skadeståndsansvarig så kan din son blir det enligt 2 kap 1 § Skadeståndslagen. Hans skadeståndsskyldighet kan dock jämkas enligt 2 kap 4 § Skadeståndslagen, detta på grund av hans ålder.Hoppas att detta gav dig svar på din fråga och hör gärna av dig igen om du har ytterligare frågor.Vänligen

Skadeståndslagen och brottsskadelagen

2016-03-25 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej!I vilka situationer kan man tillämpa skadeståndslagen respektive brottsskadelagen? Behöver det finnas en brottsling med i bilden för tillämpling av brottsskadelagen? Mvh Sofia
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga!Skadeståndslagen tillämpas när ingen skadeståndsrättslig speciallagstiftning är tillämplig (exempelvis trafikskadelagen, produktansvarslagen eller miljöbalkens 32 kap) och det inte heller finns ett avtalsförhållande mellan parterna som reglerar skadeståndsfrågor. Exempel på ett sådant avtalsförhållande skulle kunna vara när en konsument köper något av en näringsidkare och kräver ersättning för att varan är felaktig (se 30 § konsumentköplagen). I ett sådant läge omfattas avtalet av konsumentköplagen och det är i första hand denna lags bestämmelser om skadestånd som ska tillämpas och inte skadeståndslagens. Skadeståndslagen tillämpas alltså först och främst i utomobligatoriska situationer, vilket innebär att det inte finns något avtal mellan parterna och anspråket på ersättning härrör inte från något avtalsförhållande. Typexemplet kan vara att en person genom en olyckshändelse orsakar skada på annans egendom, exempelvis råkar ha sönder en fönsterruta under ett bollspel. Kravet på ersättning från den skadelidandes sida får grundas på tillämpning av skadeståndslagen. För ersättning krävs att den skadevållande har handlat uppsåtligen (avsiktligen) eller genom vårdslöshet, 2 kap. 1 § skadeståndslagen. Skadeståndslagen omfattar såväl personskador som sakskador och även rena förmögenhetsskador. Man kan vidare även få ersättning för skada som uppstått genom kränkning, exempelvis förtal (se 2 kap. 3 §). För rena förmögenhetsskador och kränkningsskador krävs dock att den skadevållande handlingen är brottslig. Brottsskadelagen utgör så kallad subsidiär ersättningslagstiftning, vilket innebär att brottsskadeersättning betalas till den del skadan inte täcks av annan ersättning som den skadelidanden har rätt till pga skadan, exempelvis skadestånd med tillämpning av skadeståndslagen eller försäkringsersättning. Detta framgår av lagens 10 § första stycket. En ansökan om brottsskadeersättning prövas av Brottsoffermyndigheten, 21 §. Vidare krävs att den aktuella skadan har uppstått till följd av ett brott och ersättning utgår som huvudregel endast då brottet begåtts i Sverige, 1-2 §§. Det måste alltså finnas en brottsling med i bilden för att brottsskadelagen ska bli tillämplig. Brottsskadeersättning betala för personskada, skador som uppstår av kränkning, sakskada och ren förmögenhetsskada, 4-7 §§. Vid ren förmögenhetsskada krävs dock att det finns särskilda skäl, exempelvis om brottet begåtts mot arbetsgivare eller fosterförälder.Sammanfattningsvis kan det alltså konstateras att för att brottsskadelagen ska bli tillämplig krävs det 1) att den uppkomna skadan har föranletts av en brottslig gärning och 2) alla andra möjligheter till ersättning för den skadelidande ska vara uttömmande. Exempel på en sådan situation skulle kunna vara att den skadevållande är spårlöst försvunnen eller att han/hon har avlidit och verkligen inte lämnar efter någon egendom som kan användas för att ersätta den skadelidanden samt att den skadelidande inte kan få ersättning ur eventuell försäkring som han/hon har tecknat. Det kan alltså konstateras att brottsskadeersättning aktualiseras relativt sällan. Hoppas att Du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Fråga om anledning till nedläggande av åtal samt möjlighet att gå vidare med ett skadeståndsanspråk

2016-03-23 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Var på Andra Långgatan i Gbg och hälsade på en vän,när jag ska åka hem vid 02.00 min bil står då precis utanför porten på en parkerinsruta. När jag ska sätta mig i min bil ser jag att en Polisbil står jämte min bil,och att en polisman står och håller en kvinna vid min bilfront.Polisen frågar då mig om det är min bil,och lite förvånat säger jag, ja.Det visar sig att denna kvinna har varit uppe på min huv och dansat med stål klackar,när hon är på väg upp på taket hinner polismannen få tag i henne. När jag nu börjar titta på bilen ser jag att hela huven är repad,och kvinnan är så berusad att hon inte ser att det är en Polis som håller henne,samtidig nekar hon att hon har varit uppe på bilen även när Polismannen säger att det är han som tog ner henne från bilen.Efter mycket dividerande går jag med på att hon slipper åka till Stationen,för hon erkänner gärningen.Jag får hennes leg som jag tar namn och persnr. Polismannen ska precis gå av sitt pass men ger mig hans mobilnr om hon skulle ändra sig och neka så gör han en anmälan på henne på Måndag dette är en Lördag.Han upplyser kvinnan om detta,kan tilläggas kan sägas att han är uniformerad.På Söndagen ringer kvinnan till mig och säger att hon nekar Polisen gör då en anmälan. Åklagarn lägger ner Åtalet brott kan ej styrkas jag överklagar men samma svar från Åklagarmyndigheten vad gör man luktar mygel polisen har sagt att i anmälan att han har sett kvinnan dansa på min bil.Jag fattar inget av åklagarn ord Hon går fri iallafall
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!Anledningen till att åklagaren i det här fallet har valt att lägga ned åtalet är förmodat för att denna inte ansett sig ha tillräckliga skäl att åtala personen för ett brott. Brottet i förevarande fall tycks ha varit skadegörelse eller åverkan, enligt Brottsbalken 12 kap. 1-2 §§. Detta är ett krav som åklagaren har för att överhuvudtaget kunna åtala en person. Åklagare ska på objektiva grunder kunna förutse en fällande dom, jfr NJA II 1943 s 258. Här kan muntlig bevisning – vittnesmål – ibland inte anses vara tillräckligt. Hade åklagaren åtalat personen hade den förmodat gått fri på den grunden att åklagarens bevisning troligen inte hade nått upp till kravet på ”ställt bortom rimligt tvivel”, jfr NJA 1980 s 725. Såvitt du där inte hade yrkat ersättning hade din rätt att senare göra detta gått förlorad. Det du nu har att göra är att söka personen för skadeståndsersättning, vilket kan göras mot den som genom uppsåt eller av oaktsamhet vållar skada på endera person eller egendom, Skadeståndslag 2:1. Omfattningen av skadeståndet avgörs från bl.a. reparationskostnad eller värdeminskning samt även annan kostnad till följd av skadan, s.k. allmän förmögenhetsskada. Allmän förmögenhetsskada kan utgöras av bland annat de merkostnader du haft för att avhjälpa skadan, t.ex. transport till verkstad, Skadeståndslag 5:7. Genom ditt skadeståndsanspråk har du en fordran på personen. Denna förfaller till betalning på anfordran. Skulle personen bestrida ditt betalningsanspråk kan dennes skuld slutligen komma att fastställas av endera Kronofogdemyndigheten genom utslag, eller av domstol genom en dom. Behöver du hjälp att framföra ditt skadeståndsanspråk och därefter eventuellt även gå vidare med indrivningen av densamma är du välkommen att kontakta oss på Lawline för fortsatt vägledning. Oss når du enklast genom http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,

Jämkning av skadestånd på grund av medvållande

2016-03-22 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Har en fråga om min kompis mamma. Hon spräckte en tjuvs näsa och nu vill han ha ersättning av sin ärvda jacka från sin far. Han fick blod på skinnjacka när hon slog till honom på näsan. han vill ha 500 kr i ersättning för blodet går inte bort. Vad säger lagen om rätt till ersättning för sakskada av detta slag?M.V.H/Camilla
Erica Leufstedt |Hej och tack för din fråga!Lagen som reglerar frågor om skadestånd är Skadeståndslag (1972:207) (SkL). Den som med uppsåt eller av vårdslöshet orsakar annan skada ska enligt 2 kap 1§ SkL ersätta den skadelidande. Skadeståndet för sakskada ska enligt 5 kap 7§ SkL omfatta ersättning för bland annat reparationskostnader och värdeminskning. Jämkning, nedsättning, av skadeståndsansvaret för sakskada kan komma i fråga om den skadelidande genom vållande har medverkat till skadan, detta följer av 6 kap 1§ SkL. Jämkning görs efter vad som är skäligt med hänsyn till framförallt graden av vållande hos vardera part, samt övriga omständigheter. För sakskada räcker det med så kallad enkel vårdslöshet, den behöver inte ha varit av grov beskaffenhet för att jämkning ska bli aktuellt. Av er fråga utgår jag från att näsan spräcktes och skadan uppkom i samband med att tjuven rånade/gjorde inbrott och i så fall kan man tänka sig att jämkning skulle komma på fråga då vållande kan anses föreligga genom tjuvens agerande. Jämkning kan ske hela vägen ner till noll om medvållandet innebär att den skadelidande bör hållas ensamt ansvarig.Det finns vidare allmänna rättsgrundsatser som inte återfinns i lag, som kan ansvarsbefria en skadeståndsskyldig. En av dessa grundsatser är att en person agerar i nödvärn och i samband med detta orsakar skada, då kan eventuellt ansvarsfrihet inträda. Hoppas ni fick svar på er fråga!Vänligen,

Ej skadeståndsskyldig vid underlåtenhet att ingripa vid olycka

2016-03-25 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Hej, Jag undrar om man kan bli skyldig att betala skadestånd, om man vid en olycka valt att inte ingripa? Och vilka paragrafer är det som reglerar detta?
Alexandra Kristofersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Passivitet ges som regel inte skadeståndsansvar om inte den passiva ska ha underlåtit sig att handla på ett visst sätt. Detta innebär att det ska föreligga en skyldighet för dig att handla på ett visst sätt för att du vid underlåtenhet att handla ska bli skadeståndsskyldig. Sådan handlingsplikt förekommer oftast i kontraktsförhållande om det finns ett avtal som säger att man ska handla på ett visst sätt.Just vid olycka så föreligger ju ingen direkt skyldighet att ingripa (så länge inte du ligger bakom olyckan själv vill säga) och du blir därför inte heller skadeståndsskyldig. Detta framgår främst utav allmänna skadeståndsrättsliga principer med det går också att utläsa ur lagtexten där det framgår att den som uppsåtligen vållar annan person- eller sakskada ska ersätta skadan (2 kap. 1 § skadeståndslagen). Hoppas att du känner att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Ansvar för hund som biter inbrottstjuv

2016-03-23 i Skadeståndssansvar för djurägare
FRÅGA |Om en inbrottstjuv tar sig in i mitt hus där jag har hund och hunden biter så blir jag då skadeståndsskydlig, för att tala klarspråk? Även om jag har rätt att bruka visst våld för att mota bort den som olovligen bereder sig tillträde till min bostad?
Jonatan Sundqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I de flesta fall är det endast den som har vållat en skada, antingen med uppsåt eller av oaktsamhet, som kan bli skadeståndsskyldig. När det gäller skador som har orsakats av en hund, så gäller dock enligt 19 § lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter (här) att hundens ägare eller innehavare har ett s.k. strikt ansvar, det vill säga att han eller hon ansvarar även utan att själv ha vållat skadan. Det enda undantaget från denna bestämmelse gäller när en tjänstehund (t.ex. en polishund) har orsakat en skada vid ett ingripande som varit motiverat. Hundägaren kan alltså bli skadeståndsskyldig även när en hund biter en inbrottstjuv.Det är dock sannolikt att inbrottstjuven skulle anses ha varit medvållande till skadan. I så fall kan skadeståndet jämkas enligt 6 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) (här), vilket innebär att hundägaren endast behöver ersätta skadan i den mån det anses vara skäligt med hänsyn till omständigheterna. Skadeståndet kan även jämkas till noll enligt denna bestämmelse, förutsatt att det anses vara skäligt att den skadelidande ansvarar helt för skadan själv. Sammanfattningsvis kan man alltså säga att hundägaren har ett ansvar för skador som hunden orsakar en inbrottstjuv, men att skadeståndet kan jämkas, helt eller delvis, på grund av inbrottstjuvens medvållande. Mig veterligen har dock aldrig något sådant fall prövats i domstol. Det är därför svårt att spekulera i hur stor utsträckning domstolen skulle jämka skadeståndet.Den rätt att använda våld som du nämner är den s.k. nödvärnsrätten som regleras i 24 kap. 1 § brottsbalken (här). Nödvärnsrätten kan förvisso befria en skadeståndsskyldig hundägare från ansvar för gärningar som denna har begått för att avvärja ett inbrott, men min bedömning är att nödvärnsrätten inte är tillämplig i ditt fall eftersom hundägaren inte själv har begått någon gärning som har medfört skadeståndsansvar. Tvärtom innebär ju det strikta ansvaret som sagt att hundägaren blir skadeståndsskyldig även om han eller hon inte alls hade någonting att göra med situationen där skadan uppstod. Skulle däremot hundägaren själv ha vållat skadan, till exempel genom att bussa hunden på inbrottstjuven, så torde nödvärnsrätten vara tillämplig. I så fall är ägaren skadeståndsskyldig endast om hans eller hennes agerande varit uppenbart oförsvarligt med hänsyn till omständigheterna.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Fråga om möjlighet att begära skadestånd vid eventuell vårdslöshet i samband med utövandet av undersökningsplikt i samband med köp

2016-03-23 i Skadestånd utanför kontraktsförhållande
FRÅGA |Har min husvagn till försäljning.. En ev köpare kom och hackade hål under vagnen med en skuvmejsel.. Detta utan att be om lov och i syfte att se om vagnen enligt honom va röten.. Underredet i husvagnen är av trä och nu med massa hackhål och även bortbrutna bitar.. Kan jag åberopa skadegörelse på annan egendom eftersom dom inte fick min tillåtelse.. Jag var inne i husvagnen och visade person nr 2 vagnen medans person nr 1 hackade hålen.. Jag avbröt visningen med då var skadan redan skedd
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!För att ha rätt att åberopa rätt till skadestånd så fordras enligt Skadeståndslagen (SkL) att annan orsakat skada på din person eller egendom tillhörig dig genom uppsåt eller oaktsamhet, SkL 2:1. Skadeståndets omfattning i händelse av sakskada utgör sakens värde eller reparationskostnad, eller värdeminskning med anledning av skadan. Därutöver annan kostnad till följd av skadan, s.k. allmän förmögenhetsskada, exempelvis att du haft kostnader för att köra husvagnen till verkstad m.m. För att avgöra om personen i det här fallet varit oaktsam fordras dock en mer intrikat bedömning. Dels måste det kunna framgå om risken för skadan genom handlingen förelegat, därefter hur stor skadan riskerade att bli genom handlandet och om det funnits möjligheter att förebygga skadan samt om den handlande insett risken för att skadan skulle uppkomma. Man kan här tillskriva utgångspunkten i bedömningen vad som i rättslig mening brukar kallas för bonus pater. Med bonus pater förstås hur den genomsnittlige rättslevande människan hade gjort, och vad denne hade förstått och vetat. I samband med ett köp av lös egendom, vilket en husvagn utgör. Har den presumtive köparen en undersökningsplikt inom vilken han har att förvissa sig om alla tänkbara fel på varan (husvagnen). Såvitt han under undersökningsplikten inte förvissat sig om de fel han då bort upptäcka, kan han senare inte åberopa dessa fel för att kunna begära avhjälpande eller prisavdrag från säljaren, jfr Köplagens 22 §. Viktat mellan den köprättsliga undersökningsplikten och den skadeståndsrättsliga oaktsamheten kan det såväl både vara så att köpspekulanten varit oaktsam som att denne agerat inom undersökningsplikten. Det hela kommer bero på husvagnens skick vid tillfället för undersökningen. Har köpspekulanten exempelvis med stor kraft och mängd våld förorsakat skadorna bör detta vara att anse som oaktsamt. Har denne istället petat runt försiktigt och skadorna uppkommit pga. bristfälligt skick i husvagnens gods, torde det istället vara inom ramen för undersökningsplikten. Den strikta bedömningen huruvida du kan ha rätt till skadeståndsersättning kommer i det här fallet med den information jag har att tillgå att utmynna i ett: ”det beror på”. Vill du ha mer ingående hjälp i ärendet och bereda en jurist möjlighet att mer ingående utreda skadornas omfattning och om dessa kan ha anses orsakats av oaktsamhet är du varmt välkommen att höra av dig till oss på Lawline. Detta gör du enklast genom http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänlig hälsning,

Skadestånd på grund av skada vid fotbollsmatch

2016-03-18 i SKADESTÅNDSRÄTT
FRÅGA |Om jag exempelvis råkar skada en person vid en fotbollsmatch, kan jag bli skadeståndsskyldig då?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Ett deltagande i vissa sporter anses medföra ett underförstått samtycke till att man kan lida skada och i de fall så får skadevållaren ansvarsfrihet och blir inte skadeståndsansvarig. Även om detta samtycke föreligger innebär det dock inte att man ska behöva tåla vilken skada som helst, eller vilken misshandel som helst på grund av sporten. Vid varje individuellt fall får man göra en bedömning och se om orsaken till skadan är något som lätt kan uppstå inom sporten och kan anses vara försvarligt. Vad gäller fotboll skulle jag säga att man samtycker till att det finns risk att man skadas. Det är en sport där skador ofta förkommer, vilket alla som spelar fotboll bör vara medvetna om när man väljer att syssla med det. Om du skulle börja misshandla en annan fotbollsspelare och medvetet skada personen kan du alltså bli skadeståndsskyldig och ansvarig för brottet misshandel enligt Brottsbalken. Är det dock fråga om en skada som uppstår i spelets gång och något som anses vara försvarligt med hänsyn till sporten så kan du inte bli skadeståndsskyldig om du råkar skada en annan spelare. För att kunna bedöma en viss situation skulle jag behöva mer information om hur skadan uppstod och hur stor skada som den skadelidande orsakades. Hoppas du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen. Mvh,