Skadestånd för borttagna träd av granne

2016-11-20 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |En hyresgäst har olovligen tagit bort 42 tujor av ursprungligen100 ,år 2014. Av de träd som står kvar är fler skadade och några nedtagna till 3m höjd, Häcken planterades på 80-taletoch är 20 m. Jag gjorde 2014 en polisanmälan och ärendet lades ner. Grannen har fortsatt med att ta ner grenar och nu i sommar lagt jord och jordklumpar på den del av häcken som gränsar mot hyresgästen. Syrebrist har orsakat ytterligare skada. Jag har sen lång tid en överenskommelse med hyresvärden att inget får göras med häcken utan mitt medgivande. Eftersom häcken 2014 blivit gles har jag försökt att plantera en ny 10 m häck innanför den gamla. Först dog alla sen försökte jag igen med 10 nya och av dem har 5 klarat sig. Jag tog kontakt med hyresvärden som erbjuder sig att snygga till häcken. Jag nöjer mig inte med det och tar kontakt med en advokat och inte kommit längre än erbjudande om betalning för gränspåvisning, ersättning för 5 tujor (de nya som klarat sig) tot 4900 kr. och att den kommunala hyresvärden snyggar till häcken samt tar bort jorden.Alltså inte ett öre för de borttagna träden trots en skriven överenskommelse.
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med fråga, och även ytterligare ett tag för att du valt en av våra ”Express-tjänster”. Jag tolkar din fråga som så att du undrar hur du kan gå vidare angående de borttagna träden, och det är det jag kommer att utgå ifrån i mitt svar. Är situationen inte så, är det bara att återkomma till mig. Kontaktuppgifter finner du längst ned i svaret. Utifrån din berättelse och fråga är det svårt för mig att förstå hur träden/tujorna står/stod planterade men jag förstår det som att de varit gemensamma för dig och grannen och stått på tomtgränserna. För att strukturera upp det hela och för att kontrollera att jag har förstått händelseförloppet har jag gjort följande tidslinje; 1. 42 st. tujor togs olovligen. 2. Polisanmälan – ärendet lades ned.3. Grannen fortsatte ta bort grenar och skada träden. 4. Överenskommelse om att ingenting får göras utan medgivande. 5. Plantering av 10 m ny häck vilket motsvarade det som olovligen blev borttaget. 6. Alla dog à plantering av 10 st. nya. 7. 5 st. träd/tujor finns kvar idag. Sammanfattningsvis är det alltså 37 st. träd som du inte har fått ersättning för.I Jordabalkens 3 kap. 2§ framgår att om rot eller gren tränger in på fastighet från område intill denna och medför detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne ta bort roten eller grenen. Områdets ägare ska dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse.Anser grannen att hen har berett er tillfälle att ta ner/klippa ner det som hängt in på dess tomt och som medfört olägenhet. Dock ska detta borttagande ske mer väldigt stor försiktighet. Försiktighetskravet sträcker sig så pass långt att om en häck skulle dö eller helt förlora sitt syfte som resultat av grannens ingrepp så kan hen bli skadeståndsskyldig. I ditt fall dock har ju grannen gjort väsentligt större ingrepp än att bara klippa ner lite grenar vilket gör att situationen inte blir så enkel.Vad gäller ersättningsskyldigheten så tillämpas skadeståndslagen, och enligt dess 2 kap. 1 § ska den som uppsåtligen eller genom vårdslöshet vållar sakskada även ersätta skadan. Sammanfattningsvis innebär det att man ska ersätta den uppkomna skadan i sin helhet, vilket inte är uppfyllt i ditt fall. Egenmäktigt förfarande enligt 8 kap 8 § Brottsbalken, BrB, är något som också skulle kunna att bli aktuellt. För att en situation ska kunna bedömas som egenmäktigt förfarande så krävs det att någon olovligen tager, eller tillgriper, något, eller att man olovligen rubbar någons besittning. Om en gärning innefattar såväl olovligt tillgrepp som skadegörelse, bör i regel dömas till ansvar endast för antingen egenmäktigt förfarande eller för skadegörelse.Skadegörelse regleras i 12 kap 1 § BrB och kräver att man skadar eller förstår egendom till men för annans rätt till saken. Handlingen ska för att vara brottslig ha karaktären av ett förstörande eller skadande av egendom. Det betyder att gärningsmannen måste ha utfört en fysisk åtgärd med saken, som innebär att egendomen minskas eller att dess beskaffenhet på annat sätt blir förändrad. I ditt fall kan endast kravet på att egendomens substans minskas vara uppfyllt, då den andra situationen som innebär att egendomen undgår ändring kräver att ett främmande ämne tillsätts egendomen så att den blir förändrad.Jag förstår det dock som att du främst är intresserad av att få tujorna återställda eller att erhålla skadestånd, snarare än att sätta ditt din granne. Det du då bör göra är att ta upp i förhandlingarna att du faktiskt ännu inte fått erbjudande om ersättning för resterade tujor, alltså 37 st. Rekommendation Det jag skulle tipsa dig om är att du för fram en skadeståndstalan vad gäller de resterande 37 tujorna som inte blivit föremål för ersättning. Enligt skadeståndslagen ska man bli ersatt för hela den uppstådda skadan.Vad gäller de brottsliga handlingarna så kan jag endast upplysa dig om rådande rättsläge, och det är upp till domstolen att göra bedömningen om alla rekvisit är uppfyllda för att handlingen ska anses vara brottslig. Men som sagt, eftersom du gjort polisanmälan tidigare förstår jag det nu som att du inte är nöjd med den erbjudna ersättningen utan undrar över vilken framgång du kan ha i att försöka kräva mer, varför jag inte har utvecklat frågan kring de eventuella brottsliga handlingarna särskilt mycket. Jag skulle rekommendera dig att kontakta vår juristbyrå som kan hjälpa dig att föra din skadeståndstalan vidare och bistå dig i tvisten. Kontakta mig på cornelia.najafi@lawline.se om det är av intresse, så hänvisar jag dig vidare. Du når mig även på samma mailadress om det är någon bit i mitt svar som du inte förstår, eller om det är något du önskar att jag utvecklar ytterligare. Trevlig kväll! Mvh,

Skadestånd utgår alltid då skada skett

2016-10-31 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag har tyvärr varit med och förstört egendom. Jag har erkänt att jag var delaktig och nu skall polisanmälan göras men man påstår även att lokalansvarig kommer skicka en faktura till oss som vandaliserat för kostnad utav renovation. Kan dom göra det eller är inte det upp till domen som kommer ur polisanmälan hur ersättning sköts?Jag tänker exempelvis om jag blir dömd till dagsböter, då skall väl de som äger och förvaltar lokalen söka ersättning hos brottsofferfonden eller liknande? Eller om jag blir dömd till att betala skadestånd är det väl de pengarna de får alternativt då de skickar mig en faktura?Förmodligen bara jag som är förvirrad i hur det hela ska gå till, det är trots allt första gången jag är involverad i ett rättsligt ärende. Vill bara vara någorlunda förberedd inför ett möte med skolan på måndag.
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Du har helt rätt. Att de skickar en faktura nu gör de bara för att de hoppas att du kan betala den innan det kommit en dom i frågan. Det finns två sätt du kan göra av den här fakturan och jag tänkte gå igenom båda så du förstår hur systemet kring skadestånd fungerar.När du förstör någons egendom blir du enligt 2 kap. 1 § skadeståndslagen (länk till den paragrafen finns https://lagen.nu/1972:207#K2P1S1) skyldig att ersätta skadan. Att ersätta skadan betyder däremot bara att det som förstördes ska få samma värde som det hade innan det förstördes. Om en person t.ex. slår sönder en gammal träbrevlåda då kan inte skadestånd utdömas för att köpa en modern brevlåda i metall med nyckel. Utan skadestånd ska endast ges för att täcka den gamla träbrevlådan. Men oavsett om du döms för brott eller inte är du alltid skyldig att ersätta skada som du orsakat eftersom att brott är en straffrättslig bestämmelse och skadestånd är en civilrättslig bestämmelse. Detta betyder att brott då har man gjort fel mot staten, man har brutit mot en regel som staten tycker att man inte får göra, eftersom det är riksdagsmännen som stiftar lagar. Det är därför det är en åklagare som för talan när det är fråga om brott. Åklagarna finns för att tillvarata på statens intressen. Åklagare gör däremot så att i de flesta mål för de även talan om skadeståndet, när det skett samtidigt som brottet, som i ert fall. Skadegörelse är ett brott enligt 12 kap. 1 § brottsbalken (se https://lagen.nu/1962:700#K12P1S1) och då åklagaren väcker talan om det brottet så för att slösa mindre av domstolens tid tar han för det mesta upp skadestånd i samma mål.Vad kan du då göra med fakturan?Antingen så betalar du den nu, och då slipper du skadeståndsanspråk senare i domen. Detta ser man även som ett sätt för en misstänkt att ångra sig och kan leda till att straffet blir mindre, om det skulle komma fram att man är skyldig och man blir dömd för brott. Detta skulle jag rekommendera om du tycker att beloppet verkar rimligt. Tror du att det är ett alldeles för högt belopp så ska du inte betala fakturan innan domen kommit.Eller så betalar du inte skadeståndsanspråket nu och väntar tills att domen avkunnas. Detta är bra om du tycker att skadeståndet är för stort. Då kommer du (eller din offentliga försvarare) säga till domstolen att du inte vitsordar skadeståndsyrkandet som skäligt. Detta betyder att du inte tycker det är rimligt att betala så mycket för den skada som orsakats. Då måste domstolen pröva om det är en rimlig summa att bedöma. Skulle de komma fram till att den är rimlig så får du betala den summan. Skulle det däremot vara så att de kommer fram till att personen skulle få mer skadestånd så kan de inte döma ut det. Det högsta skadestånd som får dömas ut är alltså det som personen som lidit skada har yrkat. Detta är en processrättslig bestämmelse och finns i 17 kap. 3 § rättegångsbalken (se https://lagen.nu/1942:740#K17P3S1). Har skadestånd yrkats för 50 000 kr får alltså inte mer skadestånd än så dömas ut. Givetvis får mindre skadestånd dömas ut om rätten tycker att det är så det ska vara.Sammanfattningsvis vill jag bara säga att du kommer få betala ersättning för den skada du orsakats, men du kan själv välja om du vill betala innan eller efter domen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga, och att ditt möte går bra. Har du några ytterligare funderingar lämna en kommentar här på Lawlines sida så svarar jag så fort jag kan.Vänligen,

Ekonomisk ersättning till brottsoffer.

2016-10-01 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej, jag hade inbrott när jag låg och sov för CS en månad sen och blev av med 2 st crosshojar. Nu har jag börjat bli paranoid på nätterna och tror att folk är i huset. Detta tvingar mig upp ca 5 ggr/ natt och gör att jag får svårt att sova.Kan man få ekonomisk ersättning för detta? MVH Jimmie
Vega Schortz |Hej, trevligt att du valt att vända dig till Lawline för att få svar på din fråga!De besvär du upplever till följd av brottet tolkar jag som en skada som i juridisk beteckning är en form av personskada: ”sveda och värk”. Om du anmält inbrottet till polisen kommer de att starta en förundersökning. Leder förundersökningen till att någon kan åtalas och vidare fälls för brottet i domstol är det den skyldige som ska ersätta dig för sveda och värk. Observera att åklagaren bara kommer väcka talan om ansvar för stölden om inte du informerar åklagaren om att du vill ha ersättning av den tilltalade för sveda och värk, se rättegångsbalken (1942:720) (RB) 22:2. Döms den tilltalade att betala ersättning till dig kan kronofogdmyndigheten sedan hjälpa dig att driva in skulden. Har den skyldige inga pengar bör du se över din hemförsäkring. Beroende på hur ditt avtal med försäkringsbolaget ser ut kan du ha rätt till ersättning därifrån. Har du inte det kan du vända dig till Brottsoffermyndigheten och ansöka om ersättning. Även om en förundersökning läggs ner p.g.a. att det finns för få spår att gå på, kan du ändå ha rätt till ersättning. Här gäller samma sak som ovan: se över vad som står i din hemförsäkring, har du inget skydd att hämta därifrån kan du vända dig till Brottsoffermyndigheten och ansöka om ersättning. Ansökan görs via en blankett som du kan beställa från Brottsoffermyndigheten. Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Ansökan om skadestånd på grund av brott när åtal om brottet har lagts ner

2016-06-30 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |HejJag hamnade i ett slagsmål hemma hos en som jag kände skulle hämta lite grejer och lämna en faktura till denna person Det blev ett slagsmål istället och han högg mig med en machete i min hand så att mitt ben till lillfingret gick av och senorna i handen höggs av med slutade med att jag fick ligga två dagar på lasarettet och opereras dom fick sätta en titanplatta i benet och fick sy ihop senorna jag anmälde han för misshandel och fick beskedet att åtal läggs ner på grund av att brott kan ej styrkas har förlorat arbetsinkomst och blev sjukskriven i tre månader får åka 12 mil varje vecka till lasarettet för arbetsträna handen Läkaren tror inte att jag kommer bli helt återställd i fingretJag undrar om man kan ansöka om skadestånd på något annat sätt fast åtalet har lagts ner tycker det är hemskt att det blir så jag kunde ha råkat riktigt illa ut om den hade träffat någon annanstansMvh royne
Hanna Gustafsson |Hej tack för att du vänt dig Lawline med din fråga!Du kan väcka talan om skadestånd även om de lagt ner själva processen gällande brottet. Det blir då ett civilrättsligt mål istället för ett straffrättsligt mål. Rättegångsbalken säger då att du stämmer parten genom att lämna in en skriftlig stämning till rätten, se https://lagen.nu/1942:740#K42P1S1. I rättegångsbalken står det även vad en stämningsansökan ska innehålla vilket är bland annat vad det är du vill stämma parten för, vilka grunder du har, vad du har för bevisning med mera, se https://lagen.nu/1942:740#K42P2S1. Enligt skadeståndslagen så kan du få ersättning för personskada som annan har vållat. Du kan då få ersättning för kostnader så som sjukhuskostnader samt skada för fysiskt och psykiskt lidande. Om du fått en bestående skada kan du få ersättning för stadigvarande men, se https://lagen.nu/1972:207#K5P1S1. Således får du alltså lämna in en stämningsansökan till rätten som innehåller en skadeståndstalan gällande ersättning för personskada. Hoppas du fick svar på din fråga. Om du behöver ytterligare hjäp med att till exempel upprätta en stämningsansökan kan du boka tid hos en erfaren jurist. Du kan boka direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger. Med vänlig hälsning

Ersättning för arbetplatsolycka?

2016-11-10 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag var med om en arbetsplats olycka för ca en månad sen på ett stort företag där deras utrustning en sorts lift gick sönder. Det blev ett fall på ca 5 meter och jag fick ett kraftigt sår på benet och i huvudet. Förskjutning i ryggen hittades och knaster i nacken. Kan jag kräva ett skadestånd eller någon sorts ersättning?
Carla Zachariasson |Hej! Tack för din fråga.Enligt arbetsmiljölagen https://lagen.nu/1977:1160 har arbetsgivaren en rad skyldigheter att säkerställa att arbetsplatsen är säker. Om arbetsgivaren åsidosätter någon sådan skyldighet och detta resulterar i att en arbetstagare skadas så gör sig arbetsgivaren skyldig till arbetsmiljöbrott (brottsbalken 3:10, https://lagen.nu/1962:700#K3 ). Påföljden är böter eller fängelse i högst 6 månader. Ett eventuellt bötesbelopp tillfaller dock inte den som skadats av brottet, utan det tillfaller staten. Det du istället kan göra är att väcka en skadeståndstalan mot arbetsgivaren enligt skadeståndslagen https://lagen.nu/1972:207, antingen i ett eget mål eller i samband med en eventuell rättegång angående arbetsmiljöbrottet.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Rätt att väcka talan om skadestånd för målsägande

2016-10-24 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! :) Jag har en processrättslig fråga som jag vill ha svar på. I följande PM (https://www.aklagare.se/globalassets/dokument/rattspromemorior/rattspm_2013_01_skadestand.pdf) från åklagarmyndigheten föreskrivs att åklagare, i samband med strafföreläggande ska föra målsägandens talan om enskilt anspråk om anspråket inte är uppenbart obefogat. Vidare sägs att åklagare, i de fall anspråket är för högt (och därmed uppenbart obefogat) bör åklagaren kontakta målsäganden, informera denne om detta och ge denne möjlighet att justera beloppet. Min fråga hänför sig till de fall åklagaren väljer att avstå från att informera målsäganden om att denne yrkat ett för högt belopp och utfärdar strafföreläggande utan att bifoga det enskilda anspråket. Kan målsäganden i sådana fall väcka talan om skadestånd? Vad är utsikterna att nå framgång med en sådan talan förutsatt att yrkat belopp är skäligt? Hur handläggs en sådan talan? Min tanke är att det inte borde vara något problem att vinna en sådan talan då det redan finns ett utfärdat strafföreläggande (den misstänkte har ju då erkänt brott och följaktligen bör målsäganden vara skadeståndsberättigad?).Vänligen,Erik
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att det enskilda anspråket inte togs med i strafföreläggandet. Om så är fallet kan målsäganden väcka talan om skadestånd, (se 13 kap. 1-2 §§ Rättegångbalken).Det är svårt för mig att uttala mig om förutsättningarna för en sådan talan att vinna bifall, men att gärningsmannen har erkänt talar ju starkt för att hen har orsakat skadan som ska ersättas.För att väcka en sådan talan lämnas en stämningsansökan in till tingsrätten i svarandens hemort (se 10 kap. 1 § Rättegångsbalken). Målet kommer att handläggas som ett tvistemål, och om inte parterna förlikas kommer det slutligen att avgöras av tingsrätten. Sedan rätten har prövat skadeståndsskyldigheten är det inte möjligt att väcka talan om skadestånd för samma skada igen (se 17 kap. 11 § 3 st. Rättegångsbalken).Hoppas du har fått svar på din fråga.Mvh,

Skadeståndskrav

2016-09-07 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Jag råkade ut för ett knivÖverfall hemma hos min systerson för 2 veckor sedan. Då enför mej okänd man brötsej in och kniivskar mejtre gånger i ljumsken.Så att en artär gick av.Mannen sitter nu häktadSå min fråga är vilkaskadeståndskrav kan Jag rikta mot den mannen? M.v.h JF
Josefin Lind |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! I skadeståndslagen (Skl) finns bestämmelser som reglerar skadeståndsrätten. Det är framförallt paragraferna 2:1 och 2:3 Skl som är aktuella i ditt fall. I 2:1 Skl stadgas att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar personskada eller sakskada ska ersätta skadan. Denna bestämmelse är huvudregel i den utomobligatoriska skadeståndsrätten. I 2:3 Skl regleras rätten till skadestånd då man blivit utsatt för kränkning.Frågan om skadestånd prövas vanligen av domstolen i samband med den rättegång som skadan handlar om. Vad skadeståndet i slutändan blir är således upp till domstolen och är olika från fall till fall. Precis som du nämner i din fråga finns det olika ståndskrav att rikta mot en person vilka jag kommer att beröra här nedan. Vilket eller vilka skadeståndskrav du ska rikta mot gärningsmannen vill jag inte uttala mig om eftersom jag inte har tillräckligt med information för att kunna göra en sådan bedömning. Således tar jag upp de vanligaste skadeståndskraven. Skadad eller förlorad egendomTill exempel skadade kläder eller stulna saker. Kostnader Det kan till exempel vara utlägg för sjukvård, samtalsterapi, resor, medicin och liknande.InkomstförlustOm du på grund av den skada eller de brott du råkat ut för inte kan arbeta och därmed förlorar inkomst. Om så är fallet ska du skicka med kopia av intyg från arbetsgivare eller Försäkringskassan.Sveda och värk Fysiska eller psykiska besvär under den akuta sjukdomstiden. Kränkning Vissa typer av brott ger rätt till ersättning för kränkning av den personliga integriteten som brottet innebär. Ersättningens storlek beror på hur brottet har gått till. Allvarligare brott leder oftast till högre ersättning. Vilka belopp du önskar kräva kan jag inte heller hjälpa dig med eftersom jag inte är insatt kring omständigheterna i målet. Om du är osäker på vilket belopp du ska kräva är åklagaren behjälplig. Faktum är att han eller hon är skyldig att hjälpa dig att begära skadestånd av gärningspersonen. Jag hoppas att jag kunde bringa klarhet i frågan och om du har någon ytterligare fundering, kommentar eller synpunkt får du gärna lämna en kommentar i kommentarsfältet nedan. Lycka till! Hälsningar,

Enskilt anspråk vid grovt olaga hot

2016-05-02 i Skadestånd på grund av brott
FRÅGA |Hej! Har blivit hotad(grovt olaga hot) och lider av detta psykiskt .Kom hem såg en kille sparka in en ruta och banka på en dörr.När han börja gå där i från,så börja jag gå hemåt:Då hör jag hur någon kommer springande.Vänder mej om vart på han springer in i mig,då drar han upp en pistol och sätter mot huvudetoch tryckerav sen springer han vidare.Har svårt att sova, och går själv ute när det är mörk.Måste hela tiden kolla så ingen kommer bakom mig.Vad är en rimlig ersättning att begära vid rättegången.Mvh Owe
John Eriksson Nätterlund |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tycker att du ska börja med att rådgöra med åklagaren. Åklagaren är som huvudregel skyldig att på din begäran förbereda och utföra din talan om enskilt anspråk (skadeståndet) i samband med åtalet, se Rättegångsbalken 22 kap 2§. Enligt Brottsoffermyndigheten bör ett hot med livsfarligt vapen grunda ersättning mellan 10-15 000. I myndighetens referatsamling beskrivs ett liknande fall som det du beskriver, se här s. 63. Där hade en man fått en pistol tryckt mot huvudet och förövaren hade tryckt av två gånger. Tingsrätten dömde gärningsmannen att betala 15 000 kr för kränkningen. Jag ser ingen anledning till att ersättning ska bedömas lägre i det fall du beskriver. Så en rimlig utgångspunkt bör vara att du begär minst 15 000 kr för bara kränkningen i sig. Avslutningsvis beklagar jag det inträffade och jag önskar dig lycka till! Med vänlig hälsning,