Är resa mellan kontor och hemmakontor en tjänsteresa?

2018-01-16 i Avdrag
FRÅGA |Hej, Jag har i mitt anställningskontrakt att jag utgår från mitt kontorsrum hemma i Eskilstuna samt att jag har tjänstebil.2-3 dagar/ vecka kommer jag åka till kontoret i Stockholm, 2-3 dagar/ vecka kommer jag arbeta hemifrån eller åka på kundbesök.Kan jag räkna resor till kontoret i stockholm som tjänsteresor?
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inkomstskattelagen (IL) behandlar hur man ska skatta för olika inkomster samt vilka kostnader som man får göra avdrag för. Du kan hitta IL:s bestämmelser här.Tjänsteresor och arbetsresorDet finns dels resor som kallas arbetsresor som alltså avser resor mellan arbetsplatsen och hemmet, och så finns det s.k. tjänsteresor som görs inom ramen för själva tjänsten, där man alltså t.ex. reser från arbetsplatsen för att utföra arbete på annan plats hos exempelvis en kund. Till att börja med bör man därför undersöka om det rör sig om en arbetsresa eller en tjänsteresa.Enligt skatteverkets ställningstagande är en tjänsteresa en resa som arbetsgivaren beordrat den anställde att göra för att utföra arbete för arbetsgivarens räkning på annan plats än den ordinarie arbetsplatsen (SKV M 2015:16).När du åker på kundbesök blir dessa resor tydligt tjänsteresor, då det är resor som görs för inom ramen för tjänsten. Skatteverket har gjort bedömningen att resa som görs mellan hemmet och tjänstestället alltid är att ses som en arbetsresa, inte tjänsteresa. Frågan är dock om hemmet i det härfallet bör ses som hem, eller i sig ett tjänsteställe. Om jag förstår dig rätt så står det i anställningskontraktet att du utgår från ditt kontor i hemmet men att själva arbetet är fördelat ca 50 % i hemmet (Eskilstuna) och 50 % på kontoret i Stockholm. Eftersom att du ska utgå från hemmakontoret så låter det som att det skulle utgöra ditt tjänsteställe. Tjänstestället är nämligen i regel den ort där arbetstagaren utför huvuddelen av sitt arbete (12 kap. 8 § IL) eller om arbetsplatsen växlar så kan tjänstestället räknas som den plats där den anställde hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter (12 kap. 8 § andra stycket IL). Man kan endast ha ett tjänsteställe och om den anställde utför arbete på annan ort än tjänstestället är arbetstagaren på tjänsteresa (Se Skatteverkets ställningstagande, Dnr 131 375101-09/111).Om din bostad kan gå att anse som tjänsteställe så innebär det alltså att resan mellan bostaden och kontoret i Stockholm är en tjänsteresa. Om istället det kontoret i Stockholm är tjänstestället så blir resa mellan bostaden och kontoret en arbetsresa. Skillnaden är viktig med hänsyn till de begränsningar som gäller för avdragsrätten avseende arbetsresor (se nedan). Men utifrån den informationen jag har så är det svårt för mig att med säkerhet konstatera om bostaden kan utgöra tjänsteställe eller ej.Olika avdragsmöjligheter beroende på om tjänsteresa eller arbetsresaSom huvudregel gäller för inkomster/kostnader inom inkomstslaget tjänst, vilket det här hänför sig till, att utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad, 12 kap 1 § IL. Avseende just tjänsteresor med förmånsbil (tjänstebil) så gäller 12 kap. 5 § 2 st IL som säger att om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna så gäller att utgifter för dieselolja kan dras av med 65 öre/km och utgifter för annat drivmedel dras av med 95 öre/km. Samma beräkning av avdraget ska gälla vid arbetsresor med förmånsbil enligt 12 kap. 29 §, men i 12 kap. 2 § IL framgår att vissa utgifter är avdragsgilla fullt ut, medan andra endast får dras av till den del de överstiger visst belopp (11 000 kr/ beskattningsår). Avseende tjänsteresor enligt 12 kap. 5 § så är de avdragsgilla fullt ut, medan resor till och från arbetet inte är det (utan alltså endast avdragsgilla i mån de överstiger 11 000 per beskattningsår).Jag kan inte med säkerhet avgöra om din bostad i skatterättslig mening kan anses vara ditt tjänsteställe, men om du t.ex. utför huvuddelen av ditt arbete där så ska det utgöra ditt tjänsteställe. Isåfall ska du kunna göra fulla avdrag enligt ovan då resan mellan kontoren är att anse som tjänsteresa. Om bostaden inte är ditt tjänsteställe utan du istället t.ex. utför huvuddelen av ditt arbete på det andra kontoret så blir resorna däremellan arbetsresor vilket endast får dras av enligt ovan i den mån kostnaderna för drivmedel överstiger 11 000 kr per beskattningsår.Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga, du är annars varmt välkommen att komma in med en ny fråga till oss här på Lawline med närmare information, du kan även kontakta Skatteverket för närmare upplysningar.Vänligen,

Sälja del av fastighet som överlåtits genom gåva

2018-01-15 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Vi fick ett hus i gåva från min far, huset värderat till 4 000 000!Nu vill min bror vill köpa ut mig för 2 000 000, och han ska vara kvar med huset! Hur mycket jag måste betala i skatt?
Emmy Pettersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När du säljer din del av fastigheten ni fått av er far måste du skatta på vinsten som uppstår. Eftersom du och din bror fick fastigheten i gåva av er far skattade varken ni eller er far något vid överlåtelsen. Det här gör att du och din bror inträder i er fars skattemässiga situation enligt 44:21 Inkomstskattelag (1999:1229). Det betyder att ni kommer behöva betala skatt för den vinst er far gjort tidigare (och även för den vinst ni gjort från det att ni övertog fastigheten till att ni säljer den). Ni får också dra av hans anskaffningskostnad och utgifter han haft för att öka husets värde i form av reparationer, tillbyggen och dylikt. För att räkna ut vinsten och kunna svara på hur mycket skatt du ska betala när du säljer din del av fastigheten till din bror måste du alltså ta reda på vad din far haft för anskaffningskostnad och räkna ut ditt omkostnadsbelopp enligt 44:13 Inkomstskattelag (1999:1229). Eftersom du och din bror fått gåvan tillsammans får du bara räkna av halva anskaffningskostnaden och halva omkostnadsbeloppet. När du ska beräkna omkostnadsbeloppet ska du ta hänsyn till de förbättringsutgifter din far eller du har haft. Det här kommer sänka din vinst och därför också din skatt. Det finns vissa krav för att få dra av förbättringsutgifter beroende på om det klassas som grundförbättringar eller reparation och underhåll.När du fått fram din vinst ska den skattas på med 22/30delar av 30% enligt 45:33 Inkomstskattelag (1999:1229)Eftersom det saknas förutsättningar och du egentligen önskar hjälp med att räkna ut extra siffror rekommenderar jag dig att kontakta Lawline här!Med vänliga hälsningar

Skatt på kryptovalutor

2018-01-14 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Jag köper " cryptocurrency " online valutor och har tjänat pengar på detta. Jag undrar hur det är med skatt och man måste betala samt om det finns ett sätt att undvika betala skatt om man ska betala.
Emmy Pettersson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När du säljer tillgångar och gör en vinst ska du betala skatt på vinsten. Det här gäller också kryptovalutor som ska kapitalvinstbeskattas enligt reglerna i 52 kap Inkomstskattelag (1999:1229) (IL) om övriga tillgångar. När du ska beräkna din vinst ska du enligt 52 kap. 3 § IL använda genomsnittsmetoden för att beräkna omkostnadsbeloppet. Därefter tar du din ersättning för kryptovalutan minus omkostnadsbeloppet för att få fram vinsten som du sedan ska betala skatt på. Kapitalvinster beskattas med 30 % enligt 65 kap. 7 § IL.Med vänliga hälsningar,

Delningsprincipen vid överlåtelse av bostadsrätt

2018-01-08 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Hej! Fråga 1: Min svärmor vill ge sin bostadsrätt till sin son i gåva och vill då att han i samband med detta tar över hennes lån. Juristen hon pratat med nämnde delningsprincipen, medan mäklaren hon pratat med sa att juristen inte visste vad han pratade om. Lägenheten köptes för 475 000 plus att hon belånat den ytterligare, så totalt har hon lån på 820 000. I september 2017 värderades lägenheten (muntligt) till ca 2 000 000 kr. Hur mycket i denna affär skulle bli gåva och hur mycket skulle bli försäljning/köp? Fråga 2: Svärmor vill alltså kringgå reavinstskatt för sin del iom att hon vill ge lägenheten i gåva, men vad blir konsekvenserna av detta för min sambo när han sen säljer lägenheten? Hur mycket kommer han få betala i reavinstskatt? Säg då att lägenheten säljs för 2 000 000 och han då har det övertagna lånet på 820 000.
Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Inkomstskattelagen(IL) är tillämplig i fallet.Det juristen säger stämmer, alltså att delningsprincipen gäller. I RÅ 1988 ref 22 klargjordes att delningsprincipen gäller vid blandade fång vid överlåtelse av bostadsrätt. Med blandade fång menas alltså att ena delen räknas som benefik(gåva) och den andra delen som onerös(en motprestation har erhållits). Således kommer beskattningskonsekvensen bli andra än om t.ex. hela överlåtelsen hade varit en gåva eller ett köp.Om vi då räknar på just din svärmors fall och svarar på din första fråga, så blir det såhär:Anskaffningsvärde för bostadsrätten är 475 000 kr.Marknadsvärdet är 2 000 000 krÖvertagandet av lånet räknas som ersättning, alltså blir ersättningen 820 000 kr.Hur stor del är då benefik respektive onerös?Onerös del: ersättningen delat med marknadsvärdet på tillgången vid gåvotillfället. 820 000/2 000 000= 0,41. 41% av överlåtelsen är benefik.Benefik del= 59% av överlåtelsen är gåva. Den benefika delen av överlåtelsen föranleder ingen inkomstbeskattning.Om din svärmor betalade 475 000 kr från början så ska nu endast 41 % räknas som ett köp. Omkostnadsbeloppet för den onerösa delen blir enligt 44 kap 14 § IL anskaffningsutgiften för bostadsrätten, alltså 0,41x475 000= 194 750 kr.Kapitalvinsten är enligt 44 kap 13 § ersättningen minskad med utgifterna för avyttringen(t.ex. mäklararvode) och minskad med omkostnadsbeloppet.Alltså 820 000-194 750= 625 250 kr. Detta är kapitalvinsten. Enligt 46 kap 18 § IL ska endast 22/30 av kapitalvinsten tas upp i inkomstslaget kapital. Det blir ca 458 517 kr som kommer ett beskattas med 30 % enligt 65 kap 7 § IL(under förutsättning att hon inte har andra inkomster eller utgifter i inkomstslaget kapital).Till din andra fråga, vad blir beskattningskonsekvenserna för din sambo när han säljer?Vi utreder först vad din sambos omkostnadsbelopp är. Han har tagit över lånen vilket räknades som ersättningen. Anskaffningsutgiften för din sambo var alltså 820 000 kr. Men här får vi inte glömma 44 kap 21 §, kontinuitetsprincipen. Den säger att om en tillgång förvärvas genom gåva så inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Det betyder att din sambo tar över din svärmors omkostnadsbelopp för den benefika delen. Den benefika delen va 59 % av 475 000 kr=280 250 kr. Sammanlagt blir omkostnadsbeloppet för din sambo 820 000+280 250= 1 100 250 kr. Om han då säljer för 2 000 000 kr blir kapitalvinsten enligt 44 kap 13 och 14 §§, 2 000 000-1 100 250= 899 750 kr.Samma gäller här att kapitalvinsten kvoteras enligt 46 kap 18 § och tas upp till 22/30. Det blir ca 659 817 kr som tas upp i inkomstslaget kapital!Hoppas att du fick svar på din fråga och ställ gärna följdfrågor om det är något mer du undrar över eller om det är något som är oklart!

Ettårsregeln

2018-01-16 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Ettårsregeln säger att jag inte är skatteskyldig i Sverige om jag är anställd minst ett år och inte behöver skatta i landet jag arbetar i pga avtal med arbetsgivaren.Jag har blivit anställd vid CERN, anställda vid CERN betalar inte inkomstskatt i Schweiz. Min anställning är från 2018-02-01 till 2019-01-31, dvs 365 dagar, dvs 1 år. Gäller ettårsregeln för denna anställning? När jag varit i kontakt med skatteverket påstår de att minst ett år skulle vara 2018-02-01 till 2019-02-01, dvs 366 dagar, dvs ett år och en dag.Med vänliga hälsningar
Julia Zarour |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!För att ettårsregeln ska bli tillämplig så förutsätts (3:9 inkomstskattelag):- vistelse och anställning på minst ett år i ett land- att det inte rör sig om anställning hos svenska staten eller svensk kommun- att det inte finn krav på beskattning i verksamhetslandet som framgår av lagstiftning, administrativ praxis eller avtal. I ditt fall så har du en anställning på 365 dagar enligt avtalet vilket omfattar ett år, men ettårsregeln tar sikte på att minst ett år ska ha gått varför en anställning på 366 dagar är ett krav. Tyvärr får terminologin "ett år" och "minst ett år" två olika utfall. Skulle du inte kunna se om det finns möjlighet med någon förlängning av anställningsavtalet? Jag hoppas detta svar var till någon hjälp,Med vänliga hälsningar

Överföring från utlandet

2018-01-14 i Gåvoskatt
FRÅGA |Hej,Jag är i en knepig situation där jag lånat en ganska stor summa pengar av min exman till en kontantinsats till min lgh så vi skiljde oss. Jag har sedan dess gift om mig med en amerikansk man som bir i USA och som vill hjälpa mig betala av den skulden. Han arbetar och bor i USA och vill alltså skicka ca 400.000 skattade kr från USA till sin svenska fru. Hur fungerar det med att skicka en så stor summa pengar direkt till mitt svenska konto? Skatter? Kontrolluppgifter osv? Vill göra det på rätt sätt men är orolig för vad det kan ge mig för problem med deklarationen och skatt då jag själv sitter i en ganska tajt ekonomi i dagsläget.
David Muera |Hej! Tack för att du vänder till Lawline med din fråga. Som jag har uppfattat din fråga så är tanken att du ska få en gåva av din make om drygt 400 000 kr. Gåvan ska överföras från hans bank i USA till din bank i Sverige. Gåvor är enligt inkomstskattelagen skattefria, 8 kap. 2 § inkomstskattelagen. Du ska med andra ord inte ta upp insättningen som en inkomst i din inkomstdeklaration. För att en gåva ska vara skattefri krävs dock att den är benefik, dvs. att den ges utan ett krav på motprestation. Banken kan komma att meddela uppgifter om insättningen till Skatteverket, vilket gör att Skatteverket kan komma att kontakta dig. Överföringen kommer oavsett att finnas förtryckt i din deklaration, då banken lämnar kontrolluppgifter om betalningar görs från utlandet till svenska bankkonton. Dock kan du ignorera detta om överföringen avser en gåva. Ett troligt scenario är att din make kommer överföra pengarna från sitt bankkonto i USA, varpå pengarna, efter ett par dagar, trillar in på ditt bankkonto här i Sverige. Om pengarna inte når ditt bankkonto, måste du kontakta din bank. Det kan nämligen vara så att banken mottagit överföringen men inte fört över dem till ditt bankkonto. Detta då de kan ha vissa kompletterade frågor de vill ställa till dig om den aktuella överföringen, exempelvis uppgifter om avsändare och ändamålet med överföringen. Även om pengarna trillar in problemfritt på ditt konto, så kan banken dels komma att rapportera överföringen till olika myndigheter, dels på grund av att staten vill ha in skattemedel, men även för att de ska motverka penningtvätt. Ett troligt scenario är dock att du varken kommer att höra något från din bank eller från någon annan myndighet. Om du skulle behöva hjälp med eventuella kontakter med din bank eller med Skatteverket rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka. Om du vill ha mer rådgivning är du mer än välkommen att vända dig till några av våra andra tjänster:- Gratis telefonrådgivning, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 2.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Återkoppling Har du tid över får du gärna lämna ett omdöme. Med vänlig hälsning,

Skattekonsekvenser av att sälja bostadsrätt till närstående

2018-01-14 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Hej,Om jag vill köpa min pappas lägenhet (bostadsrätt), finns det några skattekonsekvenser (utöver vinstskatten) jag eller min pappa bör tänka på om jag köper den för marknadsvärdet? Kommer min pappa beskattas för den vanliga kapitalvinsten; 30 procent på 22/30? Jag hittar inget i inkomstskattelagens 44 kap som tyder på något annat.
Emmy Pettersson |Hej! Tack för att du vänder dig med din fråga till Lawline! Jag förstår din fråga som att du undrar om det blir några särskilda skattekonsekvenser när en närstående säljer en bostadsrätt till annan närstående. Så länge den säljs till ett marknadsvärde och inte understigande det så blir det inga skattekonsekvenser utöver den skatt din pappa kommer betala på vinsten. Precis som du säger så är skatten 22/30 delar av 30 % enligt 45:33 Inkomstskattelag (1999:1229) Det ni ska tänka på är att försäljningen sker till marknadsvärdet och inte under! Jag skriver ett exempel för att tydliggöra varför det är viktigt. A säljer en bostadsrätt till sin son för 1 000 000 kr. A köpte den för 500 000 kr. Marknadsvärdet visar sig vara 1 200 000 kr, för andra lägenheter i området med likvärdig standard har sålts för den summan. Det här gör att ett värde på 200 000 har skänkts i gåva till sonen. Det här gör att 1 000 000/1 200 000 anses vara såld, det vill säga 83 % medan resterande 17 % anses ha getts från A till sonen i form av gåva. Det här gör att A bara får dra av 83 % av inköpspriset på 500 000 kr när han ska beräkna sin vinst. För sonens del får han dra av de 200 000 kr som ses som gåva den dagen han säljer bostadsrätten. Sonens anskaffningsutgift är alltså 1 200 000 kr. Det här står inte i Inkomstskattelagen (1999:1229) utan är en princip som heter delningsprincipen som kommer från praxis. Med vänliga hälsningar,

Vilket belopp ska man ange i gåvobrevet när man ger bort kapitaltillgångar?

2018-01-03 i Gåvoskatt
FRÅGA |Min son fick ett krav på 395000 kr från skattemyndigheten några efter att ha avslutat en enskild firma. För att hjälpa honom sålde jag ett fondinnehav på ca 525000 där skatten på reavinsten blev ca 130 000 kr. Gåvan ska vara förskott på framtida arv. Med hänsyn till andra arvingar, vilket belopp ska jag ange i gåvobrevet , 395000 eller 525000?
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Normalt när man ger bort en kapitaltillgång behöver man inte skriva ett gåvobrev. Formkravet för gåvobrev finns enbart när man ger bort en fastighet. Men ur bevissynpunkter är det alltid bra med ett gåvobrev ändå. I ditt gåvobrev ska du ange 395000 kr eftersom pengarna redan är skattade. Detta kommer även göra att det blir rättvist mellan arvingarna. Jag ska förklara nedan varför. Enligt inkomstskattelagen (1999:1229), IL, så räknas ett fondinnehav som en delägarrätt. (se 48 kap 2 § IL) Rent skattemässigt så innebär det att vid en avyttring (försäljning) så ska en vinst kapitalvinstbeskattas. Hur beräknas skatten på kapitalvinster? Under förutsättning att du sålde fonderna som fysisk person så ska kapitalvinsten beskattas i inkomstslaget kapital (se 41 kap 1-2 §§ IL) Kapitalvinsten ska beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den avyttrade tillgången minskat med utgifterna för avyttrandet och omkostnadsbeloppet. (44 kap 13 och 14 §§ IL) och därefter multipliceras med 30 % (se 65 kap 7 § IL)Exempel: Skatt: 525.000 (vinsten) – 27500 (omkostnadbeloppet, dvs det belopp du skaffade för fonderna för) x 30 % = 130.000 Eftersom du har sålt fonderna så har pengar trätt i dess ställe och vinsten är redan skattad och klar. Därmed ska du ange 395.000 kr i gåvobrevet eftersom att det är pengarna du ger och inte fonderna. Du vill alltid ange det "faktiska beloppet" i ett gåvobrev. Hur hade det blivit om du inte sålt fonderna och gett bort fonderna som gåva istället? Då finns det en regel i 44 kap 21 § IL som säger att om en kapitaltillgång förvärvas genom arv, testamente eller gåva så inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation. Om du istället hade gett bort fonderna i gåva så hade din son tagit över ditt omkostnadsbelopp och när han sedan hade sålt fonderna så hade det varit han som hade fått ta upp vinsten till beskattning. Detta beror på att vi inte har någon gåvoskatt i Sverige (se 8 kap 2 § IL) och man har därför istället valt konstruktionen att det är den som tar över en kapitaltillgång som får träda i överlåtarens ställe och beskattas. Detta pga att man inte ska kunna undgå skatten. Vid ett förskott på arv i en sådan här situation så hade man räknat ut gåvobeloppet ut efter en "fiktiv" försäljning och räknat fram vad en eventuell vinst vid gåvotillfället skulle kunna bli. Då hade man gjort samma beräkningsexempel som ovan och räknat bort skatten. Detta eftersom att arvingen i framtiden ändå hade behövt skatta för vinsten. Därmed hade du i en sådan situation också angett 395.000 kr i gåvobrevet även fast själva värdepapperna hade haft ett högre värde. Det är det "faktiska beloppet" man är ute efter. Reglerna kring förskott på arv I 6 kap Ärvdabalken (ÄB) finns reglerna kring förskott på arv. Bestämmelserna om förskott på arv bygger på tanken att en arvlåtare vill behandla sina barn lika. När det gäller bröstarvingar är därför principen att vad en arvinge i livstiden erhåller som gåva ska ses som ett förskott på det kommande arvet och därför avräknas vid den kommande beräkningen av arvslotten. När sedan arvet efter dig ska delas upp så ska din son räkna bort 395.000 kr på sitt arv. (se 6 kap 1 § ÄB) Hoppas det var svar på din fråga, undrar du något annat är det bara att höra av sig igen! Med vänliga hälsningar