Företrädaransvar då man begärt bolag i konkurs innan skatterna förfaller till betalning?

2017-05-26 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej,Jag satt mitt företag i konkurs när skatteverket efter en utredning gällande moms och inkomstskatt för 2014 fastställde ett belopp som vi ej kunde betala. Företaget efterbeskattades och jag tvingades att sätta det i konkurs innan förfallodatum d.v.s innan skulden hamnade hos kronofogden. Nu har jag fått ett brev från skatteverket där de överväger att inleda en process för att fastställa att jag ska vara betalningsansvarig enligt 59 kap 12-14 skatteförfarandelagen.Min fråga till er är: 1: skulden ifråga är från perioderna 13112, 140512 och 141112 i efterhand taxerades och jag p.g.a det satt företaget i konkurs innan förfallodatum. Genom att sätta företaget i konkurs visade jag att beslutsamhet och inte oaktsamhet.2: Är det inte så att skulderna måste ha förfallit och de förfaller när man får en faktura eller betalningskrav med ett förfallodatum?Tacksam för er hjälp
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du riktar din fråga till oss på Lawline. Sammanfattat svar: Som du skriver så krävs det att man gör aktiva åtgärder för att rädda upp situationen och inte driva bolaget vidare trots det dåliga ekonomiska läget. Att försätta bolaget i konkurs kan mycket väl vara det enda alternativet och det i sig bör inte medföra ansvar eftersom det görs för att säkerställa att bolagets skulder kan betalas så gott det går och att situationen inte ska förvärras för någon borgenär. Det kan anses oaktsamt att sätta bolaget i konkurs direkt om du inte har försökt lösa problemen. Dvs, om man medvetet driver ett bolag utan att betala skulderna till skatteverket och sedan sätter bolaget i konkurs så finns det ju ett medvetet och aktivt val att driva bolaget utan att betala skatter. Då ska självklart företrädaransvar kunna aktualiseras även om man drivit bolaget i konkurs. Här gäller det alltså för dig att visa att du har gjort allt du kan för att lösa situationen rätt för alla bolagets borgenärer och att du inte försatt bolaget i konkurs med tanken att slippa betala skatteskulder när du vetat en längre period att bolaget inte kommer kunna betala skulderna. Att sätta bolaget i konkurs med vettiga grunder till det bör alltså inte utlösa företrädaransvar. Skulderna förfaller först efter att bolaget begärts i konkurs i detta fallet och därför bör man kunna argumentera för att du därför inte ska hållas ansvarig då du avvecklat bolaget direkt när du fått insyn i de ekonomiska problemen. Utredning: Som du mycket riktigt redan känner till så krävs det oaktsamhet för ansvar enligt Skatteförfarandelagen 59:12-14. Det krävs faktiskt till och med ”grov oaktsamhet”, så vanlig oaktsamhet räcker inte. Skatteverket har skrivit ett ställningstagande rörande hur de bedömer situationen. SKV Dnr 131 652759-14/111. Där framgår att man för att inte vara så pass oaktsam att man skall drabbas av företrädaransvar ska uppfylla tre olika rekvisit. Det gäller alltså att man gör en betalningsinställelse som helt enkelt är ett slags officiellt meddelande om att bolaget går dåligt och att man ställer in alla betalningar och andra uppdrag för att helt enkelt utreda företaget, om det är värt att göra en rekonstruktion eller om företaget måste avvecklas. Bakgrunden till detta är att skatter inte ska gå före andra fordringar egentligen. Själva oaktsamheten kan alltså sägas bestå i att fortsätta driva verksamhet och betala andra skulder samtidigt som man skjuter på att betala skatten eftersom man prioriterar andra borgenärer före skatteverket. Vad krävs då för att slippa företrädaransvaret? I skatteverkets ställningstagande så framgår att man ska ha gjort en betalningsinställelse innan skatten förfaller till betalning. Det krävs att man gjort en betalningsinställelse senast tre veckor innan förfallodatum för betalningarna. Här kan alltså ett problem vara om du begärt bolaget i konkurs utan att göra betalningsinställelse och utan att då, som skatteverket se det, försöka lösa problemet. Istället kanske de anser att du helt enkelt kört på oaktsamt länge efter att du insett att det går dåligt för företaget. För att ha utfärdat en godtagbar betalningsinställelse krävs enligt skatteverket att:- Betalningsinställelsen riktar sig till alla bolagets borgenärer. Man kan alltså inte betala vissa borgenärer och skita i skatteverket. - Den är skriftlig. - Den efterföljs av verksamma åtgärder inom tre veckor. Det här syftar väl antagligen mycket till att personen som riskerar att drabbas av företrädaransvaret faktiskt ska försöka avhjälpa situationen.Ibland kan det ju dock vara hopplöst och den enda verksamma åtgärden som kan företas är då en konkurs.Det krävs alltså att man uppfyller dessa tre för att inte bli ansvarig för skatteskulder enligt skatteverket. Men det finns ju inget ställningstagande så vitt jag vet som kräver att man funderat en viss tid innan man faktiskt inser att bolaget inte kan fortsätta och därför begär det i konkurs. Att man begär bolaget i konkurs bör kunna likställas med en betalningsinställelse om det redan vid det tillfället står klart att någon annan lösning inte är möjlig. Hur går processen till? Eftersom skatteverket ska gå till domstol för att fastställa ansvaret så kan självklart en domstol göra en annan bedömning och där anse att du inte ska ansvara även om skatteverket tycker det, men då bör du faktiskt skaffa dig ett biträde som är bättre insatt i just företrädaransvar. SFL 59:16. Jag har tyvärr inte sådan praktisk erfarenhet av den typen av ärenden och där behöver du helt enkelt ett biträde med bättre insikt. Men det bästa är ju uppenbart om skatteverket redan själva anser att du inte ska drabbas av företrädaransvar för att därför slippa hamna i tingsrätten. Det gäller alltså för dig att försöka visa för skatteverket att du faktiskt har gjort det bästa av situationen och att det faktiskt inte gick att göra på ett bättre sätt samt att du har försökt lösa situationen för att kunna betala skatterna. I skatteverket ställningstagande kan man bland annat läsa: ”Det avgörande för företrädarens ansvarsfrihet är vad som sker efter en betalningsinställelse. Betalningsinställelsen är menad att ge företrädaren skäligt rådrum att undersöka vilka möjligheter som finns för att lösa den juridiska personens betalningssvårigheter. För ansvarsfrihet krävs enligt Skatteverkets mening att företrädaren har haft en välgrundad anledning att tro att betalningsinställelsen skulle kunna följas av en samlad och verksam åtgärd för att avveckla den juridiska personens betalningssvårigheter. En betalningsinställelse är alltså som huvudregel ett hinder mot att företrädaransvar döms ut gällande förfallodagar som infaller inom tre veckor från betalningsinställelsen.Beträffande skatter och avgifter som förfaller till betalning senare än tre veckor efter betalningsinställelsen kan, enligt Skatteverket, företrädaransvar utverkas. Detsamma gäller naturligtvis för skatter och avgifter som har förfallit till betalning före betalningsinställelsen under förutsättning att samtliga rekvisit är uppfyllda.” Det sista innebär alltså att även om man gör en betalningsinställelse, och sen fortsätter utan att göra aktiva åtgärder för att avhjälpa problemet eller betala skatten, så kan man ändå hållas ansvarig eftersom man då anses grovt oaktsam som driver en verksamhet som man vet inte kan betala skulderna. Men eftersom du begärt bolaget i konkurs och skatteskulderna förfallit inom de följande tre veckorna så anser jag inte att du bör ansvara om det inte framgått för dig långt tidigare att skatterna inte kommer kunna betalas och att ni skulle bli eftertaxerade. Själva eftertaxerandet i sig kan ju förstärka intrycket av att du agerat oaktsamt. Jag är osäker på hur det inverkar, men huruvida det inverkar eller inte beror ju antagligen på grunderna för eftertaxeringen. Antingen kan eftertaxeringen leda till att du har bättre bevis för att bolagets dåliga ekonomi kom som en chock för dig. Eller så kan eftertaxeringen leda till att skatteverket får bättre bevis för att du varit oaktsam om eftertaxeringen beror på att du gjort medvetet felaktiga skatteinbetalningar. Det är tyvärr svårt för mig att avgöra och det är något som du får försöka styrka hos skatteverket genom det formulär du fått. Insikt i bolagets ekonomi: Man kan säga att insikten i bolagets ekonomi är avgörande också. Som företrädare för bolaget anses man alltså ha insikt i ekonomin, men det är ju trots det möjligt att ekonomiska bakslag kan förekomma och tidigare felvärderingar av tillgångar eller investeringar helt enkelt har gjort att ekonomin plötsligt blir sämre. Sådant kan vara svårt att förutspå och i flertalet rättsfall så har företrädare kunnat undslippa ansvar då de gjort betalningsinställelser och inte försökt driva vidare ett bolag när de väl fått insikt om att skatterna inte kan betalas. Det krävs alltså som huvudsak att man inte fortsätter driva en verksamhet och struntar i skatterna. Gör man det kommer man kunna fällas för ansvar. Det är alltså viktigt att poängtera att den dåliga ekonomiska ställningen i bolaget kommit oväntat och att man snabbt därefter försökt vidta åtgärder för att undersöka ekonomin och eventuellt då göra betalningsinställelse och försätta bolaget i konkurs eller ansöka om företagsrekonstruktion. Möjlighet att jämka ansvaret: Det finns möjlighet enligt 59:15 att jämka ansvaret så att du inte behöver drabbas av företrädaransvaret, det krävs dock särskilda skäl och det är svårt att avgöra om något sådant skulle kunna föreligga i denna situationen. Mina råd till dig: I utredningen och blanketten från skatteverket bör du alltså framhäva att du begärt bolaget i konkurs för att det var den enda möjliga lösningen du såg på de ekonomiska problemen och att exempelvis en företagsrekonstruktion för att få bolaget på fötter igen inte var aktuellt. Dessutom gäller det för dig att framhäva att du avvecklat bolaget när du väl fått insikt i den dåliga ekonomin för att du inte såg möjlighet att vända bolagets situation för att kunna betala skatteskulderna. Man kan ju även framhäva att du begärde bolaget i konkurs för att betalningar till skatteverket skulle medföra att du gjorde dig skyldig till brottet oredlighet mot borgenärer genom att betala pengar till skatteverket och att de betalningarna medför att andra bolagsborgenärer inte får rätt till betalt. brottsbalken 11:1. Att begära bolaget i konkurs var alltså ditt enda val för att slippa straffansvar. Mer hjälp? Om du behöver mer hjälp med något juridiskt rekommenderar jag Lawlines Juristbyrå. Vi har även jurister för processer men tyvärr inte för skatteområdet. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert. Du kan även kontakta mig på emailen ovan för förtydliganden eller frågor gällande svaret här. Med vänliga hälsningar

Norsk skatteskuld regleras av norsk lagstiftning

2017-05-25 i SKATTERÄTT
FRÅGA |Hej jag fick i början av året ett skattekrav från Norge som var från år 2007 (alltså 10 år senare) som borde vara i mitten av de år jag jobbade där. Som jag kan komma ihåg så har jag alltid fått pengar tillbaka på skatten från de år jag jobbade där och om så inte varit fallet så har jag betalat de som krävts, när jag ringde skatteetaten i Norge så kunde dom inte hitta mig systemer (vilket kanske intebår såbkonstigt eftersom jag inte jobbat där på säker 8-9 år) och dom bad mig skicka ett mail så skulle dom höra av sig när dom granskat mitt fall. Jag har ikte fått något svar från dom men nu idag så kom ett nytt inbetalningskrav. Min fråga är alltså kan dom kräva en skatteskuld så sent som 9-10år senare eller lutar detta år någon slags bedrägeri ? Tack för svar
Sotirios Apostolou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När det gäller den första delen av frågan, dvs om den norska staten kan kräva en skatteskuld 9-10 år efter taxeringsåret, är det någonting som regleras av norsk rätt och som jag tyvärr inte kan svara på. Jag tror att det är möjligt att du får svaret på detta om du kontaktar det norska skatteverket, de lär kunna svara på när norska skatteskulder förfaller.Angående frågan huruvida det kan handla om bedrägeri skulle mitt råd vara att bekräfta inbetalningskravet med det norska skatteverket och verifiera att det inbetalningskrav som du fått egentligen härstammar från dem. Om inte skulle jag vända mig till polisen så att de kan undersöka huruvida det handlar om bedrägeri. Om ja, borde du förklara för dem att du har ett pågående ärende angående kravet, eftersom det är möjligt att myndigheten som behandlar ditt ärende och den som driver in skulden inte nödvändigtvis löpande uppdaterar varandra. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänliga hälsningar,

beskattning för vinst på hus på ofri grund

2017-05-24 i Reavinstskatt
FRÅGA |JAG ÄGER ETT FRITIDSHUS PÅ TOMT SOM TILLHÖR EN STUGÄGARFÖRENING. ARRENDE PER ÅR. VID FÖRSÄLJNING AV STUGAN , SKALL FÖRSÄLJNINGEN BESKATTAS ? I SÅ FALL SOM FRITIDSHUS ELLER NÅGOT ANNAT ?
Jakob Melander |Hejsan, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kolonistugor samt hus på ofri grund är civilrättsligt att betrakta som lös egendom. Vid försäljning ska dock dessa ur ett skattemässigt perspektiv betraktas som fastighet, 2 kap. 6 § inkomstskattelagen. Detta innebär att vinsten kommer att beskattas enligt reglerna för småhus, 2 kap. 8 § inkomstskattelagen. Vinsten beräknas genom att du tar försäljningspriset minskat med inköpspriset, dina utgifter för försäljningen samt dina förbättringsutgifter, 44 kap. 13 § inkomstskattelagen.Hälsningar,

Bostadsrätt förvärvad genom gåva - hur beskattas jag vid försäljning?

2017-05-23 i Kapitalvinstskatt
FRÅGA |Mamma gav nyligen sin bostadsrätt till mig i gåva (hon bor inte kvar). Nu har jag sålt den och jag undrar hur det kommer att bedömas skattemässigt vid deklarationen nästa år eftersom jag inte köpte bostaden utan förvärvade den gratis. Om jag har fattat rätt ska man betala en viss procentsats av vinsten vid en försäljning så jag undrar om det blir så att jag får betala relevant procentsats på hela försäljningssumman.
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om skatten på försäljning av bostadsrätter och liknande tillgångar hittar du i inkomstskattelagen (IL). Du kan hitta den lagen här. Jag redogör först i allmänhet för reglerna kring kapitalvinst vid försäljning av en bostadsrätt. Jag avslutar svaret med en sammanfattning av vad som gäller för dig i ditt fall.Beräkning av kapitalvinstSkatten betalas på den kapitalvinst man gör vid försäljningen. Kapitalvinsten beräknas som skillnaden mellan ersättningen för den sålda tillgången minskad med utgifterna för försäljningen och omkostnadsbeloppet (IL 44 kap. 13 §). Omkostnadsbeloppet är kostnader för anskaffning ökade med utgifter för förbättringar av tillgången (44 kap. 14 §). När en tillgång har förvärvats genom gåva ska förvärvaren träda i gåvogivarens skattemässiga situation (IL 44 kap. 21 §). Det betyder att eftersom du själv inte har haft några anskaffningskostnader för lägenheten som kan vara grunden för att beräkna omkostnadsbeloppet, så beräknas omkostnadsbeloppet istället på din mammas anskaffningsutgifter. Du beskattas helt enkelt på samma sätt som din mamma hade beskattats om hon hade sålt bostadsrätten för samma pris.Omkostnadsbelopp för bostadsrättFör bostadsrätter finns vissa särskilda regler om hur omkostnadsbeloppet ska beräknas. Utgångspunkten är att det är inköpspriset som utgör omkostnadsbeloppet. Har din mamma lämnat kapitaltillskott till bostadsrättsföreningen för amorteringar på föreningars lån eller för att finansiera ny- eller ombyggnader på fastigheten (IL 46 kap. 7 §) läggs den summan till beloppet. Kostnader över 5000 kr som gått till förbättringsåtgärder i bostadsrätten räknas också in (IL 46 kap. 8 §).Om bostadsrätten skaffades före 1974 kan man istället beräkna anskaffningsvärdet enligt en schablonregel. Då ska anskaffningsvärdet beräknas som 150 % av bostadsrättens andel av bostadsrättsföreningens behållna förmögenhet 1 januari 1974 (IL 46 kap. 14 §). För att få reda på bostadsrättens andel 1974 kan man vända sig till bostadsrättsföreningen.Slutlig beräkning av skattenVid försäljning av en bostadsrätt som används som en privat bostad kan man kvotera vinsten. Detta betyder att man bara tar upp och betalar skatt på 22/30 av kapitalvinsten (IL 46 kap. 18 §). Skatten man betalar på detta är 30 % (IL 65 kap. 7 §).Vad gäller i ditt fall?Du ska betala skatt på kapitalvinsten. Kapitalvinsten är ersättningen du fick för bostadsrätten minskad med försäljningskostnader och omkostnadsbeloppet. Omkostnadsbeloppet är som utgångspunkt priset din mamma betalade för bostadsrätten. Om hon har haft kostnader för förbättringar eller tillskjutit kapital till bostadsrättsföreningen för vissa ändamål kan dessa summor också räknas in i beloppet. Om hon skaffade bostadsrätten innan 1974 kan omkostnadsbeloppet också räknas ut enligt schablonregeln. När du har dragit av försäljningskostnader och omkostnadsbelopp från ersättningen för försäljningen har du räknat ut din kapitalvinst. Du ska betala skatt på 22/30 av vinsten. Skatten du ska betala på detta är 30 %.Fler frågor eller behov av mer hjälp?Skatteverket har en hel del information om hur man ska beräkna underlaget för sin skatt. Du kan läsa mer om försäljning av bostadsrätter som förvärvats genom gåva på deras hemsida här. Uppstår det osäkerhet kring vilket belopp du ska ta upp till beskattning, eller huruvida några särskilda kostnader ska ingå i omkostnadsbeloppet kan det vara bra att läsa Skatteverkets anvisningar eller kontakta dem innan det är dags att deklarera.Jag hoppas att detta har varit till din hjälp.Vänliga hälsningar,

Skatteavtal mellan Storbrittanien och Sverige: Kapitalvinster på valutor beskattas i bosättningslandet

2017-05-25 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Jag är svensk medborgare bosatt i Sverige. Jag handlar med valutor privat och min mäklare finns i London, England. Jag har hört att om man väljer att beskatta sin vinst i England inte behöver skatta i Sverige. Stämmer detta?
Sotirios Apostolou |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Från och med att du är bosatt i Sverige, är du skattskyldig här i landet för alla dina inkomster, inklusive inkomster i utlandet. Vad som gäller är att länderna reglerar beskattning av inkomster med gränsöverskridande karaktär i skatteavtal, huvudsakligen för att undvika dubbelbeskattning. När det gäller skatteavtalet mellan Sverige och Storbrittanien är det så att kapitalvinster som inte har med fast egendom eller med ett företags fasta driftställe i det andra landet att göra beskattas i bosättningslandet, i ditt fall Sverige. Sammanfattningsvis beskattas du som obegränsat skattskyldig i Sverige. Enligt skatteavtalet, får England inte beskatta dina vinster. Detta får du bekräfta genom att kontakta Skatteverket. Skatteavtalet hittar du här. Kapitalvinster regleras under artikel 13. Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Ovan svar är vad som inryms inom vår gratisrådgivning, behöver du vidare rådgivning rekommenderar jag att du kontaktar någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Du kan boka tid på ett kontor nära dig direkt via http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Med vänliga hälsningar,

Utdelning och dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Luxemburg

2017-05-25 i Internationell skatterätt
FRÅGA |HejJag bor I Luxembourg. Utdelning från svenskt noterat bolag skall då beskattas med 15% enligt dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Luxembourg?Mvh
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag utgår från att du enligt dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Luxemburg anses ha hemvist i Luxemburg, art 4. Är så fallet har Luxemburg rätt att beskatta utdelningen, detta enligt art 10.1 dubbelbeskattningsavtalet. Även Sverige har rätt att beskatta utdelningen. Sverige beskattar utdelningen enligt Kupongskattelagen och denna lag uppställer en skattesats om 30 %, 5 § Kupongskattelagen. Art 10.2 i dubbelbeskattningsavtalet begränsar dock Sveriges rätt att beskatta till 15 %.Luxemburg har alltså rätt att beskatta utdelningen från det svenska aktiebolaget i enlighet med intern rätt. Sverige har rätt att beskatta samma inkomst med 15 %. Eftersom att Luxemburg är hemviststat är det Luxemburg som ska undanröja den dubbelbeskattning som uppstår. Enligt art 23 b dubbelbeskattningsavtalet gör Luxemburg detta genom att räkna av den skatt som har erlagts i Sverige mot den skatt som utgår på inkomsten i Luxemburg. Säg att utdelningen är på 1000 sek och att Luxemburg beskattar inkomsten med 20 %, skatten i Luxemburg är 200 sek. Sverige beskattar samma inkomst med 15 %, 150 sek. I Luxemburg ska den svenska skatten räknas av mot den skatt som ska erläggas i Luxemburg, 200-150=50. I detta fall kommer du därför att betala 150 sek i skatt i Sverige och 50 sek i skatt i Luxemburg. Total skatt på inkomsten blir därmed 20 %. Säg istället att att Luxemburg tillämpar en skattesats om 10 %. Den skatt som tas ut i Luxemburg blir då 100 sek och i Sverige blir skatten alltjämt 150 sek. Luxemburg räknar inte av ett större belopp än den inhemska skatten på inkomsten. Den svenska skatten överstiger den som tas ut i Luxemburg och med avräkning blir därför den skatt som ska erläggas i Luxemburg 0 sek. I Sverige erläggs 150 sek. I detta fall blir den totala skatten på inkomsten 15 %.Den slutliga %-sats som tas ut beror alltså på hur inkomsten beskattas i Luxemburg. Enligt dubbelbeskattningsavtalet är det Sverige som får beskatta utdelningen med 15 %, men inte mer än detta. Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Luxemburg hittar du härKupongskattelagen hittar du härHoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågorVänligen

Ge bort eller sälja del av fastighet till sonen, vilka regler gäller och vilka effekter får det?

2017-05-24 i Försäljning av fastighet
FRÅGA |Har år 2000 ärvt en sommar fastighet från mina föräldrar ( värderad till ca 150.000:-) o och där jag gav vår son 1/2 fastigheten som gåva mot vederlag och också 1/4 som gåva till min man så att min man och jag alltså tillsammans blev ägare till 1/2 fastighetenVi beslutade då att bygga ett nytt fritidshus tillsammans där vi bekostade 1/2 var av byggnads och anläggningskostnaderna och sonen hälftenNågra år senare fick vår son 1/4 av vår andel som gåva och står nu som ägare till 3/4 av fastigheten.Vår dotter kompenserades samtidigt med penninggåva till motsvarande värde.( pengar att användas för lägenhetsinköp STH )Min man och jag planerar nu att sälja vår gemensamma 1/4 t( dvs1/8 var) till honom så han därmed blir ägare till hela fastigheten.Förstår att viss realisationsvinst då uppstår. Hur beräknas denna på bästa sätt? Kan denna del 1/4 i stället ges till honom som gåva mot vederlag? Vilka regler gäller i så fallTacksam för snart svar
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du riktar din fundering till oss på Lawline. Sammanfattat svar:Om du säljer till honom för lägre än taxeringspriset så räknas det hela som en gåva, då betalar inte ni skatt för eventuell kapitalvinst vid försäljningen. Eventuellt gör det dock att sonen får betala pengar som han sedan inte får använda i anskaffningskostnaden för att beräkna sin egen kapitalvinst så det kan bli så att han gör en liten skattemässig förlust på att köpa en gåva... Hur kapitalvinsten beräknas hänvisar jag denna gången till skatteverkets pedagogiska förklaring som finns länkad längre ner. Utredning:När det gäller gåvor så är ju detta skattefritt som huvudregel. Inkomstskattelagen 8:2.Anledningen till att gåvor är skattefria beror på att den som får gåvan helt enkelt inträder i gåvogivarens ställe. IL 44:21 (paragrafen har hamnat konstigt mitt i 44:20).När man ger bort något som ökat i värde, vilket oftast är fallet gällande fastigheter, så ger man alltså även bort en skatteskuld som ligger i värdeökningen. Det här skapar självfallet inget problem eftersom den som tar över skulden också har fått en gåva... Specialfall av gåvor när det gäller fastigheter:En gåva mot vederlag är egentligen inte en gåva. Det är ju ett byte av tillgångar och är därmed ett köp. Lustigt nog kan man ändå ur skattesynpunkt faktiskt betala pengar för en fastighet och ändå få den som en gåva... Anledningen till det är huvudsaklighetsprincipen. Huvudsaklighetsprincipen innebär att om man säljer en fastighet till en köpeskilling som är lägre än taxeringsvärdet för fastigheten. Det betraktas då som en gåva. Och gåvor är det ju inte skatt på.Det här medför alltså en fördel i dagsläget, eftersom säljaren då slipper betala skatt. Men i praktiken så medför det en nackdel för köparen. Jag kan visa med ett exempel.Exempel på skillnader mellan att ge bort fastighet och sälja den billigt så den blir gåva:Vi ponerar att A ska sälja sin fastighet till B.Fastigheten har ett taxeringsvärde på 600 000 kr och ett marknadsvärde på 800 000 kr. A har en gång i tiden köpt fastigheten för 400 000 kr.Om A ger bort fastigheten till B när fastigheten är värd 700 000 så kommer B att träda in i A's ställe. B kommer alltså inte att betala en krona för fastigheten och vid en senare försäljning så kommer B att ha en kapitalvinst på (800 000 - 400 000 =) 400 000 kr. Total skatt på det blir 88 000 kr. B har alltså i praktiken fått en gåva av A som var värd 800 000 kr - skatten = 712 000 kr. Om B istället hade köpt fastigheten från A så kommer A att vid försäljningen betala en skatt på (700 000 - 400 000=) 300 000 x 22 % = 66 000 kr. Om B säljer fastigheten vid samma tidpunkt som ovan så kommer B ha en anskaffningsutgift på 700 000 och en försäljningsintäkt på 800 000 kr. B kommer då att få betala 22 000 kr i skatt. Samma som ovan. Vad händer då om B köper fastigheten för 500 000 av A när taxeringsvärdet är 600 000? Eftersom det hela betraktas som en gåva så ska inte A betala någon skatt alls på försäljningen. Här skulle A egentligen fått betala 22 000 kr i skatt. Men det slipper A. Problemet blir dock att eftersom B har betalat för en "gåva" så ska han använda anskaffningsutgiften som A hade för fastigheten, 400 000 kr, trots att B alltså betalat 500 000 kr. Det innebär vid försäljningen att B får 800 000 och anses ha gjort en kapitalvinst på 400 000 och får betala 88 000 kr i skatt, trots att han egentligen betalat 100 000 kr mer. B gör här en skattemässig förlust på 22 000 eftersom B straffas och får betala skatt för en kapitalvinst på 100 000. B betalar alltså för en gåva, och han måste sedan skatta som om han fått gåvan gratis. I mitt exempel så blir det inte särskilt stor skillnad. Men eftersom du ärvt fastigheten så kommer alltså sonens anskaffningsutgift istället att vara dina föräldrars anskaffningsutgift. (Denna får justeras upp med exempelvis kostnaderna för att bygga hus osv.) Hur realisationsvinst beräknas:För att beräkna realisationsvinster så tar man köpeskillingen - förbättringskostnader - anskaffningskostnad = kapitalvinst. Mitt svar har redan blivit långt och jag hänvisar därför till Skatteverkets anvisningar för att enklare se vilka förbättringskostnader och andra kostnader som man får göra avdrag för när man beräknar sin kapitalvinst. Se här för utförligare förklaringar.Kapitalvinsten beskattas sedan till tjugotvå trettiodelar. Åtta trettiodelar är skattefria egentligen. De tjugotvå trettiodelarna beskattas med 30 %. Effektivt innebär det dock att hela försäljningen beskattas med 22 % varför man populärt säger att fastighetsskatten är 22 %. Sammanfattningsvis:Huvudpoängen i min mer eller mindre pedagogiska framställning är iallafall att om sonen får fastighetsandelen som gåva skattemässigt mot en ersättning som understiger taxeringsvärdet så gör egentligen han en förlust eftersom han fick betala 100 000 kr som han sedan inte får tillgodoräkna sig vid beräkningen av hans kapitalvinst vid försäljningen. Nu kan det självklart ändå vara fördelaktigt att göra den här typen av gåva mot ersättning med stöd av huvudsaklighetsprincipen. Beroende på vilka siffror man har i olika fall så kan det ju ibland bli fördelaktigt för alla parter. Om sonen exempelvis i mitt exempel betalar 300 000 kr så gör han i praktiken ingen skatteförlust eftersom han då inte betalar mer än vad anskaffningskostnaden var för A. (400 000kr)Realisationsvinst uppstår även för de olika andelarna. Det är inte så att realisationsvinst uppstår först när han blir ägare av hela fastigheten. Så att han nu får hela fastigheten påverkar inte ur skattehänseende. Mitt exempel skulle även stämma om han fick halva fastigheten och sålde den vidare. Om du behöver mer hjälp:Om du behöver hjälp med exempelvis att upprätta avtal eller biträde vid tvist så kan jag rekommendera Lawlines Juristbyrå. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert. Med vänliga hälsningar,

Skatt i USA vid försäljning av fastighet i Sverige

2017-05-22 i Internationell skatterätt
FRÅGA |Jag fick 2006 i gava av min mor en fastghet i Sverige. Den salde jag i ar (2017). Jag har bott i USA i 25 ar och ar bade Svensk och Amerikansk medborgare. Jag registrerade som utflyttad fran Sverige 1995. I 25 ar har jag bara betalat fastighets-skatt i Sverige och bara vistats i Sverige pa semester vartannat ar. Behoverjag betala skatt pa vinsten fran forsaljningen i Sverige, eller bara i USA eller i bada landerna.
Jakob Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Kapitalvinsten vid fastighetsförsäljningen ska enligt svensk rätt beskattas i Sverige. Så är fallet även om du är begränsat skattskyldig i Sverige (vilket du bör vara efter så många år som bosatt i annat land), se 3:18 st 1 p 10 inkomstskattelagen (IL). Enligt 45:33 IL ska en kapitalvinst på en fastighet tas upp till 22/30 i inkomstslaget kapital. Det innebär att om du gjort en vinst på exempelvis 120 000 kr ska 22/30 av det beloppet tas upp till beskattning, alltså 88 000 kr. Skattesatsen i inkomstslaget kapital är 30% enligt 65:7 IL. Fortsätts exemplet ovan ska alltså skatten på vinsten bli 30% av 88 000 = 26 400 kr.Vad jag förstår tillämpar USA ett skattesystem där de beskattar sina medborgare för inkomster oavsett var de tjänas in. Det innebär att även USA har en rätt att beskatta din kapitalvinst i Sverige. För att undvika dubbel beskattning finns därför skatteavtal mellan Sverige och USA. Enligt skatteavtalet får Sverige beskatta vinst vid överlåtelse av fast egendom inom landet, trots att du anses ha hemvist i USA (se artikel 4 och 13 i avtalet). Du kommer alltså att beskattas i Sverige. Kapitalvinsten kommer sedan att ingå i ditt skatteunderlag i USA, men du kommer att få räkna av den skatt du har betalat i Sverige från din skatt i USA (artikel 23.1). Är skattesatsen densamma eller lägre i USA jämfört med Sverige kommer USA inte att beskatta dig ytterligare. Är skattesatsen däremot högre i USA än i Sverige blir effekten att USA kommer att beskatta dig för mellanskillnaden mellan USAs skatt och Sveriges skatt. Länk till lagen om införandet av avtalet mellan Sverige och USA finns här. Där finns även bilagor innehållandes avtalet.