Vad innehållet ett belastningsregisterutdrag

2017-09-18 i ÖVRIGT
FRÅGA |Vad står i utdrag från belastningsregistret när man söker jobb hos fortifikationsverket säkerhetsklass 2?
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline!Lag (1998:620) om belastningsregister reglerar innehållet av ett utdrag från belastningsregistret. I lagens 3§ stadgas dess innehåll vilket lyder på följande vis:3 § Registret ska innehålla uppgifter om den som 1. genom dom, beslut, strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot har ålagts påföljd för brott,2. har ålagts förvandlingsstraff för böter,3. med tillämpning av 30 kap. 6 § brottsbalken har förklarats fri från påföljd,4. på grund av åklagares beslut enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken, 9 eller 17 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare eller 46 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall inte har åtalats för brott, eller5. har meddelats kontaktförbud enligt lagen (1988:688) om kontaktförbud, förbud enligt 3 kap. 5 § lagen (2015:642) om europeisk skyddsorder eller tillträdesförbud enligt lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang, dock inte tillträdesförbud enligt 9 a § i den sistnämnda lagen.Det finns även vidare i 4§ vissa regler för utländska domar och beslut men ovan har du belastningsregistrets huvudsakliga innehåll. Sedan finns det ytterligare bestämmelser som reglerar hur länge en viss uppgift stannar i systemet, även kallat gallring. Detta kan vi exempelvis finna i lagens 16-18§§ men här är huvudregeln att uppgifterna gallras efter fem till tio år. Det finns givetvis undantag till detta och det går att utläsa ur paragraferna. Du frågor specifik om vad det står om dig i ett utdrag ur belastningsregistret när man söker jobb hos fortifikationsverket som har säkerhetsklass 2. Just belastningsregistret går det inte att besvara vad det står angående dig men ovan har jag visat dig allt som får stå. Utöver detta kan du läsa på denna lathund vad som fortifikationsverket ytterligare tar reda på om dig. Jag hoppas jag har hjälpt dig på vägen och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se. Ha en fortsatt trevlig kväll.Mvh,

Lagligt för Lexbase att publicera dom?

2017-09-04 i PUL
FRÅGA |Hej är det rätt av databasen lexbase.se att publicera domar som är över 5år gamla där det skett förlikning, avskrivning och parterna kommit överens. Det gäller ett tvistemål ang ej erlagd hyra som sedan länge är betald.
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Domar är enligt huvudregeln offentliga handlingar och kan därför krävas ut av vem som helst så länge det inte finns något undantag i 2 kap. tryckfrihetsförordningen. Det kan vara t.ex. om målet rör en minderårig eller känslig information om staten.Lexbase har utgivningsbevis och därför faller det under deras yttrandefrihetsskydd att dela offentliga handlingar utan att detta strider mot personuppgiftslagen (9 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen).Enligt justitiekanslerns (JK) huvudbeslut 699-14-31 klargjordes att JK inte tänkte väcka åtal mot Lexbase pga förtal men att det är fritt fram för var och en att rikta sina egna anspråk mot Lexbase. Förtalsbrott är dock mycket svåra att driva igenom speciellt om det bara rör sanna uppgifter.Jag kan alltså inte se något sätt för dig att få Lexbase att ta bort domen.Hoppas det besvarar din fråga. Tveka inte att höra av dig till oss igen nästa gång juridiken krånglar!Vänliga hälsningar,

Olika regler för övervakningskamera och att filma på allmän plats

2017-08-23 i ÖVRIGT
FRÅGA |Varför får man inte ha en övervakningskamera som får med gatan utanför, när det inte krävs samtycke för att fotografera/filma folk på allmän plats?
Malin Gustavsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln för fotografering och filmning på allmän plats i Sverige är att det är tillåtet att utan tillstånd eller samtycke. Vad gäller övervakningskameror som filmar platser dit allmänheten har tillträde har undantag införts, vilket innebär att tillstånd krävs (8 § kameraövervakningslagen). Syftet med tillståndskravet som finns i kameraövervakningslagen är att skapa en balans mellan behovet av effektiv kameraövervakning och intresset av att skydda den personliga integriteten hos de personer som kan komma att fastna på filmen (1 § kameraövervankningslagen). Anledningen till att reglerna skiljer sig åt mellan övervakningskameror på allmän plats och att fotografera/filma med vanliga kamera på allmän plats är alltså att lagstiftaren anser att det vid användning av en övervakningskamera finns ett större behov av att skydda den personliga integriteten. Ett motiv till denna ståndpunkt kan vara att en övervakningskamera sällan är lika synlig för förbipasserande som en vanlig kamera är. Ett annat är att en övervakningskamera har som syfte att just "övervaka" och därmed filma kontinuerligt. När en person är ute och filmar med en vanliga kamera på allmän plats sker detta vanligen inte i övervakningssyfte och dessutom inte med samma kontinuitet som en övervakningskamera.Hoppas det var svar på din fråga!Vänlig hälsning,

Intresseavvägning i nya dataskyddsförordningen

2017-08-14 i PUL
FRÅGA |I PUL (Personuppgiftslagen) så finns det något som Datainspektionen kallar för intresseavvägning, som bland annat kan ge organisationer rätt att behandla personuppgifter, utan medgivande, i fall organisationens intresse väger tyngre än den registrerades integritet. "Intresset av att marknadsföra produkter och tjänster är dock ofta ett sådant berättigat intresse som enligt personuppgiftslagen ger rätt att behandla personuppgifter med stöd av en intresseavvägning." Läs mer här: http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/intresseavvagning/#4 Efter den 25 maj nästa år ersätts pul av GDPR-förordningen. Kommer intresseavvägningen påverkas av detta, eller kommer den delen av lagen bli mer eller mindre oförändrad? Det är framförallt vid kommersiell marknadsföring som jag undrar över
Henrik Ärnlöv |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Vad gäller privata aktörer kommer en intresseavvägning kunna göras på i princip samma sätt som tidigare. Det anges i skälen till dataskyddsförordningen (skäl 47) att "Behandling av personuppgifter för direktmarknadsföring kan betraktas som ett berättigat intresse."Den intresseavvägning som idag återfinns i 10 § f i PUL. Lagregeln ser ut som följer: Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är nödvändig för att:ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den personliga integriteten.Den nya dataskyddsförordningen 2016/679 träder som du säger ikraft den 25 maj nästa år. Motsvarande bestämmelse om en intresseavvägning finns i artikel 6 f:Behandling är endast laglig om och i den mån som åtminstone ett av följande villkor är uppfyllt:Behandlingen är nödvändig för ändamål som rör den personuppgiftsansvariges eller en tredje parts berättigade intressen, om inte den registrerades intressen eller grundläggande rättigheter och friheter väger tyngre och kräver skydd av personuppgifter, särskilt när den registrerade är ett barn.Led f i första stycket ska inte gälla för behandling som utförs av offentliga myndigheter när de fullgör sina uppgifter.Bestämmelserna har som synes stora likheter. De största skillnaderna är att den nya dataskyddsförordningen särskilt uppmärksammar barns personuppgifter och att offentliga myndigheter inte längre kommer kunna grunda behandlingen av personuppgifter på en intresseavvägning. Sammanfattningsvis kommer alltså intresseavvägningen för privata aktörer som vill ägna sig åt direktmarknadsföring fortfarande vara en giltig grund för att behandla personuppgifter. För att få ytterligare tips på hur ditt företag ska anpassa sig kan ledning hämtas på datainspektionens hemsida. Med vänliga hälsningar,

Olovligt bygge preskriptionstid

2017-09-18 i ÖVRIGT
FRÅGA |Låt os säga att jag skulle ha byggt en gigantisk bunker (200+ kvadratmeter) och den är nu 10+ år gammal, fins det någon risk att jag tvingas riva den?
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline!Preskriptionstiden för olovligt byggande framgår av Plan och bygglagen 11 kap 20§ som lyder såhär. 11 kap 20 § 1a stycket - Om det på en fastighet eller i fråga om ett byggnadsverk har vidtagits en åtgärd i strid mot denna lag eller föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen, får byggnadsnämnden förelägga den som äger fastigheten eller byggnadsverket att vidta rättelse inom en viss tid. 2a stycket - Byggnadsnämnden får inte besluta om ett föreläggande om det har förflutit mer än tio år från överträdelsen.3e stycket - Den tioårsgräns som anges i andra stycket gäller inte om överträdelsen är att någon olovligen har tagit i anspråk eller inrett en bostadslägenhet för ett väsentligen annat ändamål än bostadsändamål. Lag (2011:335).Detta innebär alltså att ifall du har byggt en bunker utan bygglov så kan inte kommunen meddela några förelägganden angående din bunker med den grund att du byggt den olovligen. Detta under förutsättning att inga andra skydd föreligger, exempelvis strandskydd eller dylikt. Jag hoppas att detta besvarar din fråga och har du ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se. Mvh,

Betalning och avanmälan av TV-avgift

2017-08-27 i TV-licens
FRÅGA |Jag har 2 frågor om tv licens: Om jag är inneboende(ett rum i källaren på en villa) och han som äger huset har tv i vardagsrummet. Kan Radiotjänst då kräva mig på tv licens trots att jag personligen varken äger eller huserar på mitt rum någon utrustning som klassas som tv mottagare?Samt så har jag inte ägt någon tv sedan 2012 men dem har debiterat mig sen dess för jag tänkte inte på att avanmäla tidigare.Antar att jag inte har så stor chans att få det beloppet preskiberat?Hade hoppats att man i det avseendet hade setts som oskyldig tills motsatsen var bevisad, dvs att det skulle vara Radiotjänsts ansvar att bevisa att jag haft tv sen 2012 och inte mitt ansvar att rentvå mig.MVH: Michael.W
Sebastian Näslund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt mig ska du inte behöva betala TV-avgift. I lagen står att den som innehar en TV-mottagare ska betala radio och TV-avgift till Radiotjänst i Kiruna (2a § lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst). Definitionen av en TV-mottagare är att det är en utrustning avsedd för att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV-program (exempelvis en TV eller en dator med TV-kort). Har du dock endast en dator med vanlig internetkoppling, en surfplatta eller dylikt behöver du inte betala TV-avgift. En ”vanlig” dator eller surfplatta är knappast huvudsakligen avsedd för, dvs gjord för, att ta emot utsändningar eller vidaresändningar av TV-program. Därmed kan inte TV-avgift krävas in för denna typ av apparatur, då dessa inte kan anses ha någon TV-mottagare i lagens mening (HFD 2014 ref 33). Då du, som jag tolkar frågan, är inneboende i ett rum som saknar denna typ av TV-mottagare som avses med lagen, ska du inte behöva betala någon TV-avgift. Betalning ska naturligtvis erläggas för TV:n i vardagsrummet, men denna borde rimligtvis Radiotjänst kräva ut av villaägaren, inte av dig som endast hyr ett rum i villan. Det blir dock svårt för dig att få tillbaka de pengar du betalat i ”onödan” sedan 2012. TV-avgiften ska nämligen betalas till dess att du anmäler att ditt avgiftspliktiga innehav har upphört (11 § lag om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst). Således spelar det ingen roll för din betalningsskyldighet huruvida du egentligen har någon TV eller inte. Så länge du inte avanmäler ditt innehav av TV-mottagare har Radiotjänst fortsatt rätt att kräva dig på betalning. Viktigt är därmed att du säger upp ditt innehav av TV-mottagare så snart som möjligt, då Radiotjänst annars kommer fortsätta debitera dig, oavsett om du har någon TV-mottagare eller inte. Hoppas du känner att du fått svar på din fråga!

7-årings uppgifter spreds via försäkringshandläggare

2017-08-21 i PUL
FRÅGA |Hej.Min 7åriga son fick diagnosen Diabetes typ 1 21/12-16. Hela resan med försäkringsbolaget gick smidigt och tillfredsställande, fram tills nu.Vi bestämde oss för att placera sonens pengar i en fond hos försäkringsbolaget. Tillsammans med handläggaren skrev vi ett brev till överförmyndaren i staden för att detta skulle bli verklighet, allt gick bra.Min kollega har också ett ärende hos samma bolag då deras son har en bokstavskombination och skall placera pengarna på liknande sätt.När dom i fredags fick sitt personliga brev som skall skickas vidare till överförmyndaren stod våran sons namn på flertalet ställen.Dom har alltså använt våran sons brev som mall och ej tagit bort hans namn.Är inte detta ett sekretess brott utav dess like? Vad skall vi göra? Hur många föräldrar sitter med ett sådant brev? Hur går vi tillväga?Ett telefonmöte med handläggarnas chef är bokat i morgon tisdag. Uppskattar all hjälp vi kan få.
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Beklagar insjuknandet, har själv typ 1-diabetes och kan försäkra er om att det blir mycket lättare med tiden. Självklart har handläggaren gjort fel. Uppgifterna som ni angivit om er son är skyddade av 9 § personuppgiftslagen. Att sprida dem vidare kan medföra skadestånd enligt 48 §, vilket du bör kräva av den du ska prata med imorgon. Om hen vägrar betala ut skadestånd så bör du gå till tingsrätten med det. Mer info om hur du lämnar in en stämningsansökan finner du här. Det kan vara en god idé om det kommer till detta att ta hjälp av vår juristbyrå. Mer info om detta här.Lycka till och tveka inte att höra av dig till oss igen i framtiden! Prova gärna vår expressrådgivning nästa gång för extra snabbt svar!Vänliga hälsningar,

Lämnas personuppgifter ut endast vid grova brott?

2017-07-24 i PUL
FRÅGA |Abbonemangsvillkor bredbandsavtalÄr i begrepp att skriva under ett abbonemang på bredband. Läste igenom det finstilta och kommer till stycket som behandlar abbonentuppgifter; "Genom ingående av Abbonemanget ger Abbonenten KTV tillstånd att elektroniskt lagra Abbonentens namn och adressuppgifter, personnr och telefonnr i databas inkl tillstånd för KTV att lämna ut dessa uppgifter till tredje man"Det är deras rätt att lämna ut uppgifter jag reagerar på. Om samhället fortsätter polariseras politiskt, och man själv inte "är på etablissemangets sida". Tänker i termer av övervakningssamhälle etc där personer som inte bara följer med strömmen kan vara en nagel i ögat på systemet. Lämnas bara uppgifter ut vid grova brott eller finns en risk att det skulle kunna användas mer godtyckligt? Är formuleringen i citatet mer eller mindre standard oavsett leverantör?
Oskar Forsberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline!Precis som du skriver så lagrar vissa operatörer uppgifter om abonnenter. Dessa kan sedan lämnas ut till tredje man om det behövs vid en eventuell brottsutredning. Däremot krävs det att en domstol beslutar om att dessa uppgifter ska röjas. Därför behöver du inte vara orolig för att detta sker godtyckligt i det svenska rättssystemet.Om du har några fler frågor får du gärna höra av dig till oss igen!