Djur som far illa

2016-11-29 i ARKIV
FRÅGA |Skänkte bort en fullt frisk hund [ 18 mån ] till en vad jag trodde var en djurvänlig familj. Nu fem veckor senare fortsätter de att söka hundar på blocket vilket gjorde att jag tog kontakt med familjen och ifrågasatte detta. Fick då mycket otrevliga svar och och fick även veta att hunden har varit magsjuk hela tiden.Sökte upp dem utan resultat man har pratat med grannarna som har reagerat på vanvård på ett större antal hundar som familjen har i sin ägo.Snälla hur gör jag för att få tillbaka min hund , jag vet att den far illa med tanke på de sms. som jag har fått.
Jenny Vilander |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du skriver att du skänkte bort hunden till familjen och jag utgår därför från att hunden gavs till familjen i gåva. När ett löfte om gåva omfattade lösöre givits så anses gåvan som fullbordad när gåvan kommit i gåvotagarens besittning, vilket följer av 2 § lagen angående vissa utfästelser om gåva (https://lagen.nu/1936:83#P2S1). En hund är juridiskt sett att betrakta som lösöre. Ovanstående innebär att efter det att hunden kommit till familjen så anses gåvan ha gått igenom. Att gåvan fullbordats medför att en överlåtelse av äganderätten till hunden har skett vilket i sin tur också medför att äganderätten till hunden inte ensidigt kan gå tillbaka. En gåva är en form av ett avtal. En grundläggande avtalsrättslig princip i Sverige är pacta sunt servanda vilket betyder att avtal ska hållas. Ett avtal och därigenom en gåva kan dock ogiltigförklaras enligt de giltighetsgrunder som stadgas i 28 - 33 §§ avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218#P28S1). Svek enligt 30 § avtalslagen (https://lagen.nu/1915:218#P30S1) är möjligtvis den ogiltighetsgrund som ligger närmast till hands att kunna tillämpa i detta fall men i och med att det utgör en svag grund för ogiltighet kan det bli svårt. I djurskyddslagen (https://lagen.nu/1988:534) finns bestämmelser om vård och behandling av bland annat husdjur. Ett djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom, 2 § 1 st. djurskyddslagen (https://lagen.nu/1988:534#P2S1). Vidare ska djur ges tillräckligt med foder som är av god kvalité och anpassat till djuret, 3 § 1 st. djurskyddslagen (https://lagen.nu/1988:534#P3S1). Offentlig kontroll av efterlevande av lagen utövas av länsstyrelserna i Sverige, 24 § djurskyddslagen (https://lagen.nu/1988:534#P24S1). Länstyrelsen kan meddela ett förbud för att ha djur samt besluta om ifall ett djur ska omhändertas, 29 - 32 §§ djurskyddslagen (https://lagen.nu/1988:534#P29S1). Ifall du misstänker att hunden du gav till familjen far illa kan du göra en anmälan till länsstyrelsen i det län djuret finns i. En anmälan kan göras via telefon, mejl eller brev. Uppgifter du bör lämna i anmälan är bland annat:- vem som har hand om djuret, namn och adress, - vad för djur det gäller, - var djuret finns samt - en redogörelse för på vilket sätt djuret far illa. Det är viktigt att du konkret kan beskriva hur djuret far illa. Ibland kan enbart andrahandsuppgifter göra att anmälan inte leder till en kontroll. Ifall länsstyrelsen beslutar sig för att utföra en kontroll görs en sådan utan att djurets ägare förvarnas. Är man osäker på ifall man har tillräckligt konkreta uppgifter för att göra en anmälan kan man ringa till länsstyrelsen och diskutera situationen innan man gör en anmälan. Ifall länsstyrelsen efter kontroll beslutar att omhänderta djuret beslutar man också ifall djuret ska återlämnas efter rättelse från ägaren, överlåtas eller, om djuret är i väldigt dåligt skick, avlivas. Mer information hittar du på länsstyrelsen hemsida. Klicka dig sedan vidare till det län som är aktuellt och gå därefter in på fliken ”Djur & natur”. I högerspalten kan du du klicka dig vidare under fliken ”Djurskydd” där du kan läsa om vad som gäller i just ditt län samt hitta kontaktuppgifter till länsstyrelsen.För att sammanfatta svaret på din fråga kan det tänkas vara svårt att ensidigt, utan att familjen går med på det, få till så att gåvan av hunden går tillbaka till dig. Ifall du misstänker att hunden far illa så rekommenderar jag dig att kontakta länsstyrelsen i det län djuret finns i och förklara situationen för att få information och hjälp med hur du bör handla. Ifall länsstyrelsen skulle komma fram till att familjen inte tar hand om hunden på ett sätt som är förenligt med lag och att hunden därför ska överlåtas till annan ägare är det kanske möjligt att hunden återlämnas till dig som dess tidigare ägare? Den frågan har länsstyrelsen det bästa svaret på. Jag hoppas jag kunnat ge dig vägledning i situationen och lycka till!Med vänlig hälsning,

Återkoppling

2015-02-20 i ARKIV
FRÅGA |Ställde en fråga den 19.2 som har blivit inaktuell.Behöver alltså inget svar.Mvh
Fredrik Norberg |Hej,Tack för din återkoppling. Med vänliga hälsningarfredrik.norberg@lawline.se

Skolfråga

2012-12-22 i ARKIV
FRÅGA |Inblandade parter i de två casen: A är säljare med fast driftsställe i Danmark. B och C är köpare med fast driftställe i Sverige. 1. B köper varor av A under klausulen EXW och med 30 dagars kredit. B anlitar en speditör, som i sin tur anlitar ett transportföretag. Transportören hämtar varorna i Danmark och kör dem till speditörens lager. Speditören meddelar B att varorna har ankommit. B ber speditören att lagra varorna åt honom ett tag. Kort därefter går B i konkurs. A som ännu inte har fått betalt uppmanar speditören att återlämna varorna till honom. Hur skall fallet, som främst berör A och B behandlas? C köper regelbundet varor av A. En gång anser C att varorna helt enkelt är dåliga och han påtalar felet för A. A anser att varorna är i enlighet med avtalet. C frågar sin advokat. Advokaten ställer sig först frågan vilket lands domstol som kan komma att avgöra tvisten och sedan vilka regler som skall tillämpas. Vad bör advokaten komma fram till?
Ronja Kleiser |Hej! Lawline kan tyvärr inte besvara skolfrågor. Du får själv försöka hitta svaren i din kurslitteratur eller i tillämplig lagtext. Mvh/

När får jag svar på min fråga

2012-10-14 i ARKIV
FRÅGA |Hej jag skrev till er den 27/9 men jag har ej fått något svar vad har hänt?
Linda Kadar |Hej Göran, Jag har letat efter din fråga, men kan inte hitta den. Antingen så har du ställt frågan i ett annat namn, eller så är det någon av Lawlines rådgivare som har reserverat den och därmed håller på att svara på den. Du bör därför förhoppningsvis ha svar på din fråga inom 10 dagar. Din obesvarade fråga finns kvar i vårt system i ungefär 30 dagar. Med vänliga hälsningar,

Genomdrivande av EU-rätt på en horisontell nivå

2016-11-24 i ARKIV
FRÅGA |Hej! När kan EU-rätten åberopas med direkt horisontell effekt? Går detta att göra när EU-direktiv inte implementerats inom tidsfristen? Eller vad gäller? Jag ser bara att allt kan åberopas direkt vertikalt om det uppfyller vissa krav, men den direkt horisontella talas det sällan om.
Jenny Vilander |Hej, kul att du vänder dig till Lawline med din fråga!Användningen av direkt effekt vad gäller EU-rätten har främst reglerats av EU-domstolens praxis. Jag kommer börja med att gå igenom innebörden av direkt effekt för att sedan gå vidare till hur EU-rätten kan tillämpas i både vertikala och horisontella situationer.Principen om direkt effekt innebär att EU-rätten tillämpas direkt i nationella domstolar och lanserades för första gången i målet van Gend en Loos (mål 26/62). Både fördragsartiklar och artiklar i direktiv kan ha direkt effekt. När det gäller direkt effekt finns det vissa krav som måste vara uppfyllda. En artikel som åberopas måste vara dels ovillkorlig, dels tillräckligt precis. Kravet på att artikeln ska vara ovillkorlig innebär att rättigheten i fråga inte får vara beroende av att åtgärder ska vidtas av till exempel medlemsstaterna. Kravet på precision innebär att regeln måste vara klar och tydlig, alltså inte för generell. Kraven medför att inte är alla artiklar får direkt effekt. Vidare vad gäller möjligheten att ge artiklar i direktiv direkt effekt är denna beroende av att genomförandefristen för direktivet har löpt ut.När en enskild person använder EU-rätten mot en medlemsstat talar vi om en vertikal situation. Detta är helt okej så länge de artiklar som åberopas mot medlemsstaten verkligen har direkt effekt. Vad gäller frågan ifall en enskild kan använda EU-rätten mot en annan enskild person så handlar det om en horisontell situation då parterna befinner sig på samma nivå. Beträffande fördragsartiklar har EU-domstolen konstaterat att dessa kan ha såväl vertikal som horisontell direkt effekt. Många fördragsartiklar är dock direkt riktade mot medlemsstaterna varför sådana artiklar inte kan medföra skyldigheter för enskilda. Det finns dock ett antal artiklar som även skapar skyldigheter för enskilda, dessa artiklar kan åberopas på en horisontell nivå. Ett exempel på när så skett är målet Angonese (mål C-281/98).När det gäller EU-direktiv är frågan mer omtvistad. Detta beror till stor del på att när det gäller horisontella situationer så är båda parterna utan skuld vad gäller det bristande genomförandet av direktivet i fråga. Den ena parten har litat på direktivet medan den andra har litat på nationell gällande lagstiftning. Ett mål som väl problematiserar situationen är Dori (mål C-91/92). Paola Dori hade köpt en korrespondenskurs i engelska på järnvägsstationen i Milano. Några dagar senare ville Dori frånträde köpet genom den ångerrätt hon var berättigad enligt direktivet (85/577/EEG) om avtal som ingås utanför fasta affärslokaler. Problemet var att Italien inte hade genomfört direktivet trots att genomförandefristen löpt ut. Företaget som sålt korrespondenskursen förlitade sig på italiensk rätt som inte medgav någon ångerrätt medan Dori förlitade sig på direktivet. Frågan i målet blev alltså om Dori kunde använda sig av direktivet mot företaget genom principen direkt effekt. EU-domstolen kom fram till att det här inte var möjligt. Ett icke-genomfört direktiv kan inte, genom principen om direkt effekt, medföra skyldigheter för enskilda och kan därför inte ha direkt effekt på en horisontell nivå. EU-domstolen har dock medgivit alternativ till direkt horisontell effekt. Det första alternativet är så kallad triangulär direkt effekt och illustreras bäst av målet Wells (mål C-201/02). Diana Wells ägde en fastighet vid ett stenbrott. Stenbrottets ägare ansökte hos myndigheterna om att få återuppta utvinningen i stenbrottet vilket beviljades. Wells klagade då hos myndigheten och hänvisade till en miljökonsekvensbeskrivning som enligt direktiv 85/337 skulle ha upprättats. I och med att direktivet inte hade genomförts begärde hon att tillståndet skulle återkallas. EU-domstolen kom fram till att även om direktiv inte kunde medföra skyldigheter för enskilda kan inte ”negativa återverkningar för tredje mans rättigheter” hindra enskilda från att åberopa sig på direktivbestämmelser. Wells fick därmed rätt. Problemet med horisontell direkt effekt kringgicks alltså genom att Wells drev en process mot staten, där ett vertikalt förhållande råder, istället för mot stenbrottsföretaget där en otillåtlig horisontell situation skulle förelegat. Vad man ska ha med sig är dock att triangulär direkt effekt blivit väldigt kritiserat och att EU-domstolens tillämpning har varierat betydligt mellan olika mål.Ett andra alternativ till horisontell direkt effekt är horisontell indirekt effekt. Indirekt effekt innebär att nationella domstolar är skyldiga att tillämpa och tolka nationell lagstiftnings ”i ljuset av” direktivbestämmelser. Så gäller även i processer mellan enskilda. Även när det gäller indirekt effekt är direktivets genomförandefrist av betydelse. Ifall medlemsstaten inte genomfört direktivet kan indirekt effekt inte inträda förrän genomförandefristen löpt ut. Däremot ifall medlemsstaten genomfört direktivet, men på ett felaktigt sätt, inträder de nationella domstolarnas tolkningsskyldighet så snart den felaktiga genomförandelagstiftningen trätt i kraft.Ifall det inte är möjligt för den enskilde att genomdriva EU-rätten horisontellt enligt ovan men denna har ändå lidit skada genom att medlemsstaten inte genomfört EU-rätten korrekt i nationell lagstiftning kan den enskilde kräva skadestånd från medlemsstaten. För att ha framgång med en skadeståndstalan krävs att följande tre kriterier uppfylls:1. den rättsregeln som har överträtts har till syfte att ge enskilda rättigheter 2. överträdelsen är tillräckligt klar 3. det finns ett direkt orsakssamband mellan överträdelsen och den skada som den drabbade personen lidit.Jag ska nu sammanfatta vad som ovan redogjorts för. EU-rätten kan genomdrivas på en horisontell nivå när det gäller fördragsartiklar förutsatt att artikeln skapar skyldigheter för enskilda. Däremot kan direktiv inte få horisontell direkt effekt, istället kan direktiv endast få vertikal direkt effekt. Anledningen är att direktiv som inte genomförts inte skapar skyldigheter för enskilda. I vissa fall kan det dock vara möjligt att genomdriva EU-rätten genom triangulär direkt effekt på så vis att talan förs mot staten trots att utgången drabbar tredje mans intresse. Vidare har även nationella domstolar skyldighet att tolka nationell lagstiftning i ljuset av EU-direktiven vilket kallas indirekt effekt. Till sist kan en enskild person under vissa förutsättningar kräva skadestånd från en medlemsstat som orsakat personen skada genom att inte införliva EU-rätten i nationell lagstiftning på ett korrekt sätt.Jag hoppas du känner att du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning,

Hjälp med juridik

2014-09-11 i ARKIV
FRÅGA |Hjälp med handläggning och juridik vid ärende: Gåva till Hustrun (delad fastighet). Ungefärlig kostnadsram för detta ärende.
Fredrik Holst |Hej!Du kan höra av dig till oss via info@lawline.se, så hjälper vi dig med det. Vänligen,

Skolfråga

2012-11-12 i ARKIV
FRÅGA |Hej! Företag A har sålt en pressmaskin samt pressplåtar till företag B. Pga att B har likviditetsproblem har A gått med på avbetalning samt förbehållit sig rätten att häva avtalen om B ej kan betala. B går i konkurs. à) kan A ta tillbaka pressmaskinen eller ingår den i konkursen? b) A vill även ha pressplåtarna. Dock har B blandat ihop pressplåtarna med andra. A är då villig att ta vilka pressplåtar som helst bara det är rätt antal. Kan A ta pressplåtarna eller ska de ingå i konkursen? jag har svårt att se vilka lagar/paragrafer som kan besvara dessa frågor ? Tacksam för svar med hänvisningar!
Leo Andersson |Hej! Lawline svarar inte på skolfrågor, utan jag får hänvisa dig till relevant kurslitteratur och övriga rättskällor för att komma fram till en lösning. Med vänliga hälsningar,

Skolfråga

2012-05-06 i ARKIV
FRÅGA |Hej Lundström har en målerifirma med 15 målare anställda. De ägnar sig åt industrimålning. Det går rykten om att Lundström vill köpa nya maskiner, bygga om verkstaden och förändra arbetssättet. Ryktet säger att 13 personer ska hinna med det som man idag behöver 15 personer för att utföra. Lundström har kollektivavtal med Målarförbundet. En av målarna är ilsken över det som enligt ryktet håller på att ske. Enligt denne målare så skulle Lundströms vinst bara öka lite genom dessa åtgärder men två personer blir arbetslösa. Enligt denne målare är det orimligt att en arbetsgivare ska få säga upp två arbetstagare bara för att få till stånd en liten ökning av en redan hög vinst. Dessutom tror målaren att han själv kommer att bli uppsagd. Lundström blev nämligen rasande på honom när han lät sin hund gå lös och hunden bet ihjäl Lundströms katt. Du är ombudsman på Målarförbundet. Den ilskne målaren som är rädd för att förlora arbetet har två frågor till dig. a) Kan facket hindra Lundström från att göra den förändring som det ryktas om? b) Kan Lundström välja vilka två arbetstagare som ska sägas upp
Leo Andersson |Hej, Lawline besvarar inte skolfrågor, utan jag får istället hänvisa dig till relevant kurslitteratur. Med vänliga hälsningar,