Likhetsprincipen i bostadsrättsförening och talan mot stämmobeslut

2017-05-25 i Föreningar
FRÅGA |Hej. Vi i min brf hade stämma igår, där jag och en granne hade sänt in motion angående uteplats. De två uteplatserna är lika stora och ser likadana ut, det som skiljer är att min lägenhet är i ett annat hus som står mitt emot grannen. Grannens motion blev godkänd men min blev nedröstad. Innefattas jag av likabehandlingsprincipen? Tex eftersom grannens blev godkänd så får jag också ha uteplats eftersom vi båda bor vid innergården?Jag vet att en person under stämman tyckte att min uteplats skulle försämra arkitekturen men kan man hävda det och sen godkänna den andres motion? Uteplatserna kommer ju att gå att ta bort utan att det blir märken på fasad eller mark, och husen är byggda i samma stil och årtal.Om ni tror att jag gör det hur gör jag då för att driva det här vidare?Tack!
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Regler för beslut vid en bostadsrätts föreningsstämma återfinns i lagen om ekonomiska föreningar (FL) se här. Enligt 7 kap. 37 § FL får föreningsstämma inte fatta beslut som är ägnat att ge otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan. Beslutet ska också vara till nackdel för föreningen eller någon medlem. Detta benämns som likhetsprincipen som är en rätt för medlemmar i en förening. Om du anser att din rätt enligt denna princip inskränkts genom ett stämmobeslut kan du föra talan mot föreningen vid allmän domstol enligt 7 kap. 43 § FL. Beslutet kan då upphävas eller ändras av domstolen om det skulle bryta mot likhetsprincipen i 7 kap. 37 § FL.Det är svårt för mig att göra en bedömning i denna fråga eftersom jag inte fått ta del av hur och i vilken mån arkitekturen på området kan försämras. En annan sak är också hur pass tillgänglig uteplatsen på grannens sida är till övriga medlemmar i föreningen. Om den är särskilt otillgänglig för vissa medlemmar kan du hävda att beslutet varit till nackdel för dig. Det bör noteras att för att kunna göra det med framgång krävs att det inte bara rör sig om en fördel utan att den också är otillbörlig. Om dina grannar håller med om att arkitekturen försämras med två uteplatser och visar skäl för detta torde beslutet inte anses vara otillbörligt och därmed inte heller vara sådan kränkande av någons lika rätt i föreningen som avses. Domstolen gör däremot alltid en skönsmässig bedömning i dessa frågor och kan komma fram till annat om du lyckas bevisa att beslutet varit till otillbörlig fördel för din granne. Jag hade däremot försökt övertyga mina andra grannar med argument till varför det hade varit bra med en till uteplats och på så sätt samlat ihop fler röster inför nästa stämma.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Likhetsprincipens innebörd vid två olika stämmobeslut i olika ärenden med omständigheter som till synes var väsentligen samma

2017-05-21 i Föreningar
FRÅGA |Hej. Vi i min brf hade stämma där jag och en granne hade sänt in motion angående uteplats. De två uteplatserna är lika stora och ser likadana ut, det som skiljer är att min lägenhet är i ett annat hus.Grannens motion blev godkänd men min blev nedröstad med en röst, personen som röstade annorlunda är också ordförande i styrelsen.Hans motivering var att min uteplats var för stor även om de båda uteplatserna i sina motioner var lika stora.Finns det någon lika behandling klausul? Tex eftersom grannens blev godkänd så får jag också ha uteplats eftersom i båda bor vid innergården? Kan ordföranden rösta olika med motiveringen att ena uteplatsen är för stor när de båda har samma kvadratmeter?Tack för hjälpen
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningJa, medlemmar i en förening måste behandlas lika. Det följer av den s.k. likhetsprincipen. Det går dock att göra undantag från likhetsprincipen om det är sakligt motiverat.Ordföranden i styrelsen får rösta annorlunda, även om hans motivering inte stämmer.Måste medlemmarna behandlas lika?I din förening gäller en likhetsprincip, som innebär att föreningens medlemmar ska behandlas lika. Den gäller även om den inte finns med i lagen. Stadgarna kan dock göra undantag från den.Likabehandling förutsätter dock att fallen faktiskt är lika.Man kan emellertid också göra undantag från principen om särbehandlingen kan motiveras med sakliga skäl. Inte alla sakliga skäl kan dock motivera en särbehandling. Det avgörs dock från fall till fall när en särbehandling kan godtas.Rättsläget är i den här delen inte helt klart.Likhetsprincipen tar främst sikte på att hindra illojal eller otillbörlig särbehandling (se NJA 1989 s. 751).Det är svårt att säga vad utfallet skulle bli i ditt fall, för likhetsprincipen inte säger så mycket i sig. Det duger dock nog inte att du hävdar att ni båda bor i innergården, utan man måste se till alla omständigheterna.Vill du läsa mer finns det ett tidigare svar om samma fråga på Lawline: LikhetsprincipenFår ordföranden i styrelsen rösta annorlunda med hans motivering?Det finns egentligen inga skyldigheter för någon medlem i förening att rösta åt något håll.En medlem kan dock bli skadeståndsskyldig om han medverkar till att överträda lag eller stadgarna genom sin röst (13 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar, som gäller för en brf enligt 10 kap. 1 § bostadsrättslagen). Det förutsätter så klart att du har orsakats någon skada.Beslut av stämman kan dock klandras (7 kap. 17 § lagen om ekonomiska föreningar, som gäller för en brf enligt 9 kap. 14 § bostadsrättslagen). Därför kan det vara svårt för dig att hävda att du har drabbats av en skada.Noga räknat kommer det ju egentligen vara du själv som har orsakat dig skadan, genom att inte klandra stämmans beslut.Att medlemmen är ordförande i styrelsen spelar i princip ingen roll, för han röstar i egenskap av vanlig medlem.Jag hoppas att det var svar på din fråga!____________________________________Behöver du vidare hjälp med likhetsprincipen i ekonomiska föreningar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till fredag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Köpare av stuga i kolonilott nekad medlemskap i koloniföreningen

2017-05-05 i Föreningar
FRÅGA |Gäller preskriptionslagen PBL kap11 paragraf 20 även för en stuga i en koloniförening?Stugan i fråga har en byggarea på 48m2 och har varit så i mer än 10år (tillåten area är 40m2).Nu skall stugan säljas och koloniföreningen vägrar att godkänna en överlåtelse och hänvisar till att stugan har förstor byggarea. Vi hänvisar till PBL kap 11 paragraf 20 och menar att preskriptionslagen gäller och att stugan inte behöver återställas till max byggarea. Vem har rätt?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Plan och bygglagen (PBL) (2010:900), se här, är tillämplig på kolonilotter. En medlem i en koloniförening ska agera i enlighet med föreningens villkor, lag och andra föreskrifter.Byggnadsnämnden kan, i den mån en byggnad inte uppfyller kraven enligt PBL, beslut från kommun, myndighet eller nämnd, förelägga ägaren att rätta avvikelserna inom viss tid (11 kap. 20 § första stycket PBL). I andra stycket samma regel föreskrivs en preskriptionsregel vilken innebär att byggnadsnämnden inte får besluta om rättelseföreläggande i de fall det gått 10 år sedan överträdelsen ägt rum.Vad innebär detta för överlåtelse av byggnad som avses i förevarande regel? Regeln fastställer inte förhållandet mellan dig, koloniföreningen och köparen. För regler kring detta förhållande bör ni se till avtalet mellan medlem och koloniföreningen. Vad står det om överlåtelser och godkännande av medlemskap? Köparen kan visserligen överta äganderätten över stugan men brukar endast kunna använda den efter att ha fått ansökan om medlemskap godkänd av koloniföreningen. Vanligtvis brukar kraven vara att personen bor i staden, avser att bruka sin rätt i föreningen enligt ändamålen och att personen är myndig, har god ekonomi och liknande. Eftersom ägaren på grund av preskriptionsbestämmelsen inte kan föreläggas att rätta felen i stugan, innebär detta att även koloniföreningen och köparen av samma egendom inte kan belastas med ansvar i detta hänseende. Om koloniföreningen inte har någonting att invända mot nuvarande förhållanden, torde den även inte ha någonting att invända mot en överlåtelse eftersom stugans förhållanden ju förblir desamma även efter överlåtelsen. Det som förändras är att stugan får en ny ägare och koloniföreningen får en ansökan om medlemskap för den nya ägaren. Frågan är då hur dessa nya förhållanden föranleder och berättigar ett nekat medlemskap.För att kunna neka köparen av stugan medlemskap i koloniföreningen bör avvisandet grunda sig på andra förhållanden än stugans byggarea. Detta eftersom överträdelsen av maximal byggarea inte kan dra med sig förelägganden från byggnadsnämnden mot koloniföreningen. Ett nekat medlemskap bör av denna anledning istället grunda sig på villkoren i föreningens stadgar. Om villkor om byggarea inte förekommer i stadgarna har jag svårt att se på vilken grund koloniföreningen nekar medlemskap.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Frågor om bostadsrättsförening, styrelse, årsstämma, motioner m.m.

2017-05-01 i Föreningar
FRÅGA |HejBor i en bostadsrättsförening. När det är årsstämma så kan man välja styrelsemedlemmar. Så långt ok. Att protokoll från styrelsemöten inte är offentliga verkar vara helt i sin ordning. Men är det ok att styrelsen beslutar att köpa upp internettjänster till föreningen som visserligen är snabbare men å andra sidan dyrare utan informera medlemmar? Är det helt omöjligt låta medlemmar ha tillgång till styrelseprotokoll?Ska det inte finnas möjlighet för medlemmar att lämna motioner på årsstämman? Vilka typer av beslut får fattas på årsstämma respektive styrelsemöten?
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Det stämmer att styrelsemedlemmarna väljs när det är årsstämma. Att protokoll från styrelsemöten inte är offentliga är också riktigt.Är det helt omöjligt låta medlemmar ha tillgång till styrelseprotokoll?Styrelseprotokollen i bostadsrättsföreningar är inte offentliga. Varken föreningens medlemmar eller utomstående har någon rätt att få se dem. Revisorerna har dock rätt att läsa protokollen och de bör få en kopia av protokollen efter varje styrelsemöte. Revisorernas uppgift är att gå igenom alla protokoll i föreningen för att kunna bilda sig en uppfattning om hur förvaltningen skötts.Kan styrelsen fatta ett beslut och låta bli att informerna sina medlemmar om beslutet?I en väl fungerande förening ska naturligtvis styrelsens beslut spridas till medlemmarna på något sätt. Vissa styrelser brukar skriva ett protokoll där endast besluten framgår, ett så kallat beslutsprotokoll. Beslutsprotokollet kan offentliggöras. Diskussionerna bakom besluten kan istället skrivas in i ett diskussionsprotokoll som inte är offentligt.Ska det inte finnas möjlighet för medlemmar att lämna motioner på årsstämman?En motion är ett förslag om en förändring som en eller flera medlemmar i en förening vill att årsstämman ska rösta om. Medlemmarna i en bostadsrättsförening har rätt att lämna in motioner till en ordinarie årsstämma. Det är styrelsens uppgift att se till att medlemmarna vet hur de ska gå till väga om de vill skriva motioner till årsmötet. Eftersom alla ärenden som ska tas upp på stämman måste vara med i kallelsen så är det viktigt att styrelsen får in motioner från medlemmarna i god tid innan kallelsen gått ut.Styrelsen ska därefter läsa och kommentera de motioner som har lämnats in. En motion ska alltid besvaras. Styrelsen bör därför skriva ett förslag till beslut i de frågor som motionerna berör. Dessa kommentarer och förslag, tillsammans med dagordningen, bör skickas ut till medlemmarna i god tid före årsmötet.Vilka typer av beslut får fattas på årsstämma respektive styrelsemöten?Det kan vara svårt att dra klara gränser mellan vad styrelsen respektive årsstämman kan besluta om. Styrelsen får dock inte besluta i alla frågor. Styrelsens uppgift är att sköta organisationen och den löpande förvaltningen av föreningen. Det handlar mer konkret om löpande arbetsuppgifter som bokföring, redovisning, underhåll av fastigheten, upphandling av tjänster för olika typer av arbeten, bankkontakter, arbetsgivaransvar om anställda finns etc. Ärenden utanför styrelsens ansvar ska en årsstämma fatta beslut om. Även i fråga om sådana åtgärder som formellt sett skulle kunna beslutas av en styrelse kan hänskjutas till årsstämman om det innebär stora kostnader för föreningen. Detsamma bör gälla när det finns anledning att tro att medlemmarna motsätter sig åtgärden. Det hör ihop med den aktsamhetsplikt som styrelsen har men kan vara svårt att bedöma för styrelsen. Föreningens stadgar kan även innehålla bestämmelser om hur beslut ska tas i vissa frågor.I bostadsrättslagen 9 kapitlet finns bestämmelser om föreningen. Här regleras de beslut som ska fattas på en årsstämma och också vilka majoritetskrav som ställs beroende på vilket ärende det handlar om.Som exempel på beslut som måste tas upp på stämman och vad som krävs i omröstning kan nämnas:- Beslut om val av styrelseledamöter (enkel majoritet eller flest röster i sluten omröstning).- Beslut om arvode till styrelseledamöter (enkel majoritet).- Andra beslut där styrelsen är jävig.- Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens hus eller mark (enkel majoritet).- Beslut som innebär ändring av insatserna (samtycke från alla bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).- Beslut som innebär att en bostadsrätt kommer att förändras eller i sin helhet behöva tas i anspråk av föreningen med anledning av en om- eller tillbyggnad (samtycke från berörda bostadsrättshavare eller 2/3 majoritet och hyresnämndens godkännande).- Beslut som innebär utvidgning av föreningens verksamhet (2/3 majoritet).- Beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt (2/3 majoritet av hyresgästerna).- Beslut om stadgeändring (stöd från alla bostadsrättshavare eller enkel majoritet på den första stämman och 2/3 majoritet på den andra stämman vilka måste ligga i följd. I visst fall kvalificerad majoritet om ¾ majoritet på den andra stämman).I parenteserna framgår vad som krävs för att beslut ska kunna fattas.Hoppas du fick svar på dina frågor!Mvh

Vi ska avveckla vårt handelsbolag, vilka konsekvenser får det?

2017-05-24 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har varit "passiv" delägare i ett handelsbolag som nu skall avvecklas på initiativ av den andra delägaren. Vi är båda huvudmän och innehar lika stor andel av företaget och det finns inga avtal skrivna som reglerar fördelningen av vinst. Vad har jag för rätt till den vinst som kommer sig av försäljning av inventarier osv? Vad bör jag tänka på innan jag skriver på en avveckling?Med vänlig hälsning
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du riktar din fråga till oss på Lawline. Sammanfattat svar: Du bör helt enkelt fundera på om du vill driva vidare bolaget, eller låta det likvideras. Om du vill driva bolaget vidare så kan du ju försöka hitta en ny aktiv delägare som kan sköta förvaltningen. Generellt skulle jag väl dock föreslå att du låter bolaget likvideras och om du så vill, istället skapa ett aktiebolag för att minska den privata riskexponeringen som ett handelsbolag medför. Om det likvideras så ska ni dela lika på vinsten och din beräkning av kapitalvinsten från handelsbolaget är en relativt omfattande uträkning beroende på hur mycket pengar flyttats in och ut ur bolaget från din sida. Du har alltså samma rätt till vinst vid försäljning av inventarier som den aktive delägaren. Utredning:När det gäller likvidation av ett handelsbolag så skall tillgångarna i bolaget skiftas ut till delägarna. Detta sker enligt Lag om handelsbolag och enkla bolag (kallas ofta bolagslagen och förkortas BL). BL 2:34 stycke 2. När utskiftning sker så kan bolaget ha gått med antingen vinst eller förlust och resultatet ska enligt BL 2:8 fördelas lika mellan bolagsmännen om inte annat avtalats. Eftersom ni inte har något avtal så är alltså huvudregeln att du som passiv delägare har samma rätt till vinsten som den aktive delägaren. Om man tycker att det låter orättvist så ska man ju ta med i beräkningen att den aktive delägaren har rätt till ersättning för sitt arbete och därför på den grunden har fått ersättning för förvaltning av bolagets angelägenheter. BL 2:6. Något att tänka på är väl egentligen om du vill att bolaget ska träda i likvidation? Du kanske inte har så mycket val om den aktiva delägaren vill gå ur bolaget. Och du har ju inte möjlighet att driva ett handelsbolag själv. Men kanske vill du fortsätta driva det tillsammans med en annan person? Då finns en möjlighet att köpa ut den andre delägaren och ha bolaget ensam i 6 månader och leta en annan partner. BL 2:28. Efter 6 månader ska dock bolaget likvideras, så att driva det själv är inte möjligt. Vad du rent generellt bör tänka på innan du skriver på en avveckling är därför ganska svårt. Men eftersom inget annat avtalats så ska vinsten delas lika och det du huvudsakligen har att fundera på är skattekonsekvenserna. Om ni hade haft avtal om vinst så finns det under vissa förutsättningar möjlighet för skatteverket och domstol att underkänna en resultatfördelning. Det sker dock bara om den skapar en snedvridning, exempelvis att en make tar vinster och den andre maken tar förluster för att man på det viset ska få fördelar sett till andra inkomster. Det är dock knappast något du behöver oroa dig över här. Skattekonsekvenser: Som du antagligen redan känner till så beskattas handelsbolag hos delägarna. Ett handelsbolag är inget självständigt skattesubjekt så som ett aktiebolag. Inkomstskattelagen 5:1. (Förkortas IL). Att likvidera ett handelsbolag innebär i skatterättsligt avseende samma sak som att avyttra handelsbolaget och därför beskattas delägarna vid en likvidation av bolaget. IL 50:2. Just handelsbolag är lite speciella… En kapitalvinst beräknas oftast genom att man tar försäljningsintäkten minus anskaffningskostnaden. Dvs, har man köpt något för 50 kronor och säljer det för 100 kronor så är kapitalvinsten skillnaden, 50 kronor. För handelsbolag så justeras dock anskaffningsutgiften lite beroende på vad som hänt i bolaget… Detta är ganska tekniska regler och framgår av IL 50:3. För att räkna ut din kapitalvinst vid likvidationen måste du alltså räkna en hel del på vad skatteverket egentligen anser att du förvärvat handelsbolaget för… Det kan även vara så att anskaffningsutgiften blir 0 och att ett handelsbolag alltså kan anses vara förvärvat för ett minusbelopp. Dvs, man kan ha köpt det för 50 kronor. Sälja det för 100 kronor, men under tiden som man haft det har man gjort uttag ur det på 60 kronor. Teoretiskt anses man då ha gjort en kapitalvinst på 50 – 60 + 100 = 110 (Matematiken stämmer inte egentligen, men slutresultatet blir att kapitalvinsten blir 110 kr.) Skulle det visa sig att du gör en förlust på handelsbolaget så får du bara dra av 70 % av den kapitalförlusten i din deklaration. IL 50:9. Beräkning av anskaffningsutgiften: Din anskaffningsutgift för handelsbolaget ska öka med: - tillskott till bolaget som du gjort, - belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster, - 22 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap, - 78 procent av expansionsfond som förs över från andel i handelsbolag till enskild näringsverksamhet enligt 34 kap 22 § och - det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris i 53 kap. 5 §. Därefter ska anskaffningsutgiften för handelsbolaget minska med: - den skattskyldiges tillskott till bolaget, - belopp som tagits upp som den skattskyldiges andel av bolagets inkomster, - 22 procent av avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap, - 78 procent av expansionsfond som förs över från andel i handelsbolag till enskild näringsverksamhet 34 kap 22 §, och - det belopp som framgår vid en tillämpning av bestämmelserna om överlåtelse av privata tillgångar till underpris 53 kap. 5 § Hur avancerat räknandet blir beror alltså till stor del på hur mycket man flyttat pengar in och ut ur bolaget eller sparat medel i bolaget. Din kapitalvinst blir alltså resultatet av likvidationen minus din justerade anskaffningsutgift som beräknats enligt ovan. Hur det hela deklareras: Deklarationen av handelsbolagsförsäljningen till skatteverket görs på blankett K15A som du kan hitta här. Beräkning av anskaffningsutgiften kan göras på blankett N3A. Antagligen har du kanske fyllt i den tidigare och kanske har full koll på skattefrågorna(?). Blanketten finns annars här. För hjälp med att fylla i blanketterna finns broschyren SKV229 utgåva 22. Behöver du mer hjälp? För ytterligare hjälp om det skulle uppstå problem eller om det mot förmodan blir en process så kan jag rekommendera Lawlines Juristbyrå. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert. Du kan även kontakta mig om du skulle ha fler frågor rörande detta svaret, eller om det skulle dyka upp frågor som du anser att jag borde utveckla. Med vänliga hälsningar,

Vad krävs för att bilda ett aktiebolag?

2017-05-14 i Bolag
FRÅGA |https://lagen.nu/2005:551#K2P24Hej, vilka är de grundläggande associationsrättsliga rekvisiten för att anse att ett aktiebolag är bildat?Mvh Elena Arvidsson
Christian Postolovski |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!De associationsrättsliga reglerna som berör aktiebolag återfinns i aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). I 2 kap. ABL regleras bildandet av ett aktiebolag. Av 2 kap. 1 § ABL framgår det att ett aktiebolag kan bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer (stiftare) och i 2 kap. 3 § ABL ställs fem åtgärder upp som måste vidtas vid bildandet av ett aktiebolag. Bolaget anses bildat när stiftelseurkunden undertecknats av samtliga stiftare, 2 kap. 4 § ABL. Vad stiftelseurkunden ska innehålla regleras i 2 kap. 5 § ABL. Vidare måste anmälan för registrering av bolaget ske i rätt tid, 2 kap. 24-25 §§ samtidigt som aktiebolaget måste ha ett aktiekapital som minst uppgår till 50 000 kr, 1 kap. 5 § ABL. Med många vänliga hälsningar,

Skadestånd vid ändring av beslut av föreningsstämma

2017-05-02 i Föreningar
FRÅGA |En medlem i en samfällighetsförening fick ett godkännande 2015 både av styrelsen och på årsmöte att installera en laddbox till en elbil. 2017 tycker en ny ordförande att det bryter mot likhetsprincipen, då inte alla medlemmar kan installera laddboxar pga. begränsningar i elsystemet. Det finns inga andra laddboxar idag och problemet med ev. överbelastning av elsystemet uppstår först när 6-8 sådana har installerats. Elbilsägaren betalar för förbrukade el genom att en elmätare avläses månadsvis. Fakturering sker sedan halvårsvis till elbilsägaren. Elbilsägaren har noterat att styrelsen 2015 känt till begränsningen i elsystemet men menat att man får titta på detta när det blir ett problem. Nu vill ordföranden 2017 stänga av elen så att elbilsägaren inte kan ladda sin elbil. Det innebär att dels installationen på 15 000 kr och inköpet av elbil på 234 000 kr blir värdelösa för elbilsägaren. Har ordföranden 2017 rätt med hänvisning till likhetsprincipen?Har elbilsägaren rätt till skadestånd på 249 000 kr?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Samfällighetsföreningar regleras i lagen om förvaltning av samfälligheter, se här.Har ordföranden rätt med hänvisning till likhetsprincipen?Huvudregeln är att styrelse- och stämmobeslut som kommit till i behörig ordning gäller. Ett stämmobeslut kan klandras om det kommit till i obehörig ordning, går emot lag eller föreningsstadga. Klandertalan mot föreningen ska väckas inom fyra veckor från beslutet hos mark och miljödomstolen. Om sådan talan inte väckts inom denna tidsfrist ska beslutet anses gälla tills vidare. Klandertalan får endast väckas av medlem eller rättighetsinnehavare vars rätt stämmobeslutet berör eller kränker, eller av en styrelseledamot.Såvitt framgår av frågan har ingen klandertalan väckts mot föreningen avseende förevarande stämmobeslut, varför beslutet får anses gälla tills vidare.Har elbilsägaren rätt till skadestånd på 249 000 kr?Samfällighetsföreningen har vid nästa föreningsstämma möjlighet att besluta om att inte tillåta laddboxar. Eftersom det tidigare beslutet om laddboxen kommit till i behörig ordning skulle ett beslut om ändring emellertid innebära att föreningen drar med sig kostnader i form av eventuell ersättning för den vars rätt genom tidigare överenskommelsen nu går förlorad. När en avtalspart ändrar eller träder ur ett avtal som slutits i behörig ordning utan att villkoren i överenskommelsen medger detta eller motparten gått med på det anses den avtalsparten då ha gjort sig skyldig till avtalsbrott.De förluster som medlemmen går med på grund av att föreningen inte hedrat överenskommelsen, får anses belasta föreningen. Vad detta belopp är avgörs av domstol vid en skadeståndstalan.SammanfattningLikhetsprincipen är dispositiv och kan därför åsidosättas genom ett av föreningen i behörig ordning tillkommet beslut. Eftersom ingen talan om klander avseende beslutet om laddboxar väckts inom ovan nämnda tidsfrist som anges i lag, har beslutet kommit till stånd i behörig ordning och gäller.Det kan härvid även tilläggas att en samfällighetsförening enligt lag ska tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa och beakta varje medlems enskilda intressen i skälig omfattning. Eftersom det för tillfället endast finns en person med detta behov kan beslutet från 2015 i själva verket ha varit i enlighet med likhetsprincipen.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Måste en ideell förening ha en ordförande?

2017-05-01 i Föreningar
FRÅGA |Kan man ha stadgar i en ideell förening som säger att man inte har någon ordförande. Att man på konstituerande möte bara utser sekreterare och kassör. Och att hela styrelsen delar på ansvaret som en ordförande skulle haft
Marie Gergy |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Finns det någon lagstiftning för ideella föreningar?Det finns så många olika former av ideella föreningar och med anledning av detta har det inte varit möjligt för lagstiftaren att stifta någon lag som gäller för alla ideella föreningar. Ideella föreningar har av den anledningen möjlighet att reglera sig själva genom deras stadgar. Föreningens stadgar är så att säga "föreningens egna lagstiftning".Många ideella föreningar brukar söka vägledning och inspiration i en lag som reglerar ekonomiska föreningar, se lagen här. Detta är fullt möjligt, men det är inget krav. Det kan vara bra att titta på den lagen och söka inspiration just på grund av att det saknas en lagstiftning för ideella föreningar.Måste den ideella föreningen ha en ordförande?Det är möjligt för en ideell förening att inte ha någon ordförande eller styrelse överhuvudtaget. Den ideella föreningens företrädare är fria att själva bestämma över dessa frågor i föreningens stadgar.Om en ideell förening vill bli betraktad som en juridisk person (association) så har det däremot ställts upp krav i praxis. En ideell förening måste betraktas som en mer "fast organisation" för att kunna anses vara en juridisk person. Med en mer "fast organisation" menas en ideell förening som har antagit stadgar och valt en styrelse som består av bland annat ordförande, sekreterare och kassör.Vad innebär det att den ideella föreningen är att betrakta som en juridisk person?Om den ideella föreningen är att betrakta som en juridisk person så kommer det innebära att den ideella föreningen kan ingå avtal i sitt eget namn. Detta kan vara viktigt ifall den ideella föreningens företrädare inte vill ingå avtal i sitt eget namn för föreningens räkning. Att föreningen blir en juridisk person innebär således att företrädarnas ansvar inskränks till det i föreningen satsade kapitalet. Ifall föreningen inte är att betrakta som en juridisk person eller association så kommer föreningens företrädare att ansvara för föreningens ekonomi som för egen räkning (dvs. som om det vore en enskild firma eller enkelt bolag).Om ni i föreningen inte vill välja ordförande just pga. att ni inte vill lägga allt ansvar på en person så kan ni exempelvis skriva i stadgarna att "alla medlemmar i föreningen eller styrelsen har lika stort ansvar för frågor som berör den ideella föreningen" eller liknande. På så sätt kan ni genom stadgarna markera att alla har lika stort ansvar.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh