Betydelsen av en efterhandsreservation från en ledamot i en förenings- eller bolagsstyrelse

2017-02-19 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Kan en ledamot i en styrelse reservera sig mot ett beslut i efterhand?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om en styrelseledamot i en association (förening eller bolag) kan reservera sig i efterhand mot ett beslut som ledamoten tidigare stödde.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningDet finns inget förbud som hindrar att en styrelseledamot reserverar sig i efterhand. Rättslig sett har reservationer dock främst betydelse för en ledamots möjligheter att undgå skadeståndsansvar. En efterhandsreservation får sannolikt sett ingen betydelse för ledamotens skadeståndsansvar, som huvudregel. Har efterhandsreservationen dock haft betydelse för beslutet som ledamoten reserverar sig mot kan den dock ha betydelse för ledamotens skadeståndsansvar.Reservationer och skadeståndsansvarNågon egentlig reglering av styrelseledamöters reservationer finns inte i de olika lagarna om bolag och föreningar. Det som finns är en ledamot rätt att få sin avvikande mening antecknad i protokollet, se 8 kap. 24 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551) (förkortad ABL); motsvarande bestämmelse för ekonomiska föreningar finns i 6 kap. 8 § tredje stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (här förkortad FL). Som du förstår förutsätter denna rätt att ledamoten vid beslutet hade en avvikande mening, eftersom regeln handlar om protokollet för det styrelsemöte där beslutet togs.Ur rättslig synvinkel har reservationer egentligen bara betydelse för den reserverande styrelseledamotens skadeståndsansvar (för aktiebolag: 29 kap. 1 § ABL. För ekonomiska föreningar: 13 kap. 1 § FL). Om en ledamot reserverade sig mot ett skadeståndsgrundande beslut kan den ledamoten undgå skadeståndsansvar. En reservation som avges någon tid efter beslutet fattades har egentligen inte haft någon betydelse när beslutet fattades. Jag skulle därför säga att det är tveksamt om en sådan reservation verkligen kan skydda den reserverande ledamoten från skadeståndsansvar, förutsatt att ledamoten tidigare stödde beslutet.En efterhandsreservation kan dock möjligen ha betydelse om den på något sätt har haft betydelse för att förändra det äldre beslutet. Exempelvis skulle en efterhandsreservation kunna avges i samband med att den reserverande ledamoten tar upp det gamla beslutet på ett styrelsemöte, för att få styrelsen att ompröva beslutet. I praktiken blir det då en reservation till styrelsens nya beslut om att inte ändra eller frångå det tidigare beslutet.Betydelsen av en efterhandsreservation kan dock variera från fall till fall.Jag har nu huvudsakligen analyserat frågan utifrån ABL:s och FL:s regler, men bestämmelserna för andra associationer är i princip identiska på denna punkt – med undantag för ideella föreningar. När det gäller ideella föreningar måste man läsa stadgarna, eftersom det saknas lagreglering av ideella föreningar.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med reservationer i förenings- eller bolagsstyrelser är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Påföljder för privata bostadsrättsföreningar som ej följer lagen

2017-02-18 i Föreningar
FRÅGA |Privat bostadsrättsförening som inte följer lagarna, påföljd?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline! Privata bostadsrättsföreningar definieras enligt lagen som ekonomiska föreningar och lyder bl.a. under Bostadsrättslag (1991:614), BrL och Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar, LEF. se här https://lagen.nu/1991:614 och https://lagen.nu/1987:667 När en bostadsrätt inte följer lagen kan påföljderna bli skadestånd, straff eller vite m.m. enligt ovan nämnda lagar. Skadeståndsansvaret omfattar ordförande, styrelseledamöter, föreningsmedlemmar, revisorer, borgenärer och tredje man (någon som är helt utomstående), vilket aktualiseras om någon av de uppräknade tillfogar föreningen skada antingen med flit eller oavsiktligt. Vad gäller föreningsmedlemmar och röstberättigad i föreningen som inte är medlem så krävs det en högre grad av oavsiktlighet för att de ska kunna omfattas av skadeståndsansvaret. Skadeståndsansvar till föreningen tas upp under sammanträden och anmälan mot förening görs hos domstol. Vidare kan det bli frågan om böter eller högst 1 år fängelse för den som inte följer en sammankallning av styrelsen, beslut som fattas utan att alla styrelsemedlemmar har fått tillfälle att yttra sig eller nekande av den verkställande direktörens närvaro under styrelsens sammanträde, om det inte har meddelats i förväg. Om inte registrering har skett på rätt sätt till Bolagsverket kan föreningen bli skyldig att betala vite. Utöver det som nämnts ovan finns det fler specifikationer men eftersom jag inte vet vad det är för brott specifikt du undrar över eller vad som har hänt så är det de här påföljderna jag valt att lista.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Få betalt från aktiebolag

2017-02-10 i Bolag
FRÅGA |Jag har anmält en salong som drivs som aktiebolag till ARN, som har beslutat att de skall ersätta mig med 7895 kr för felbehandling. Jag har försökt få kontakt med salongen under tre veckors tid, men de svarar inte. När jag söker på salongen på till exempel "alla bolag", så framkommer att de är avregistrerade för F-skatt och avregistrerade i momsregistret.Firmatecknarna har därutöver ett antal andra salonger som är aktiva.Min fråga är nu, går det att gå vidare med detta för att försöka få ut pengarna? Kan jag via domstol driva ärendet vidare mot firmatecknarna på något sätt?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 29:1 aktiebolagslagen gäller att styrelseledamöter (ej särskilda firmatecknare) är personligt skadeståndsansvariga endast i undantagsfall. Således gäller att det är "bolaget" som sådant som ska betala vad de är skyldiga dig, inte styreleledamöter, aktieägare eller eventuella särskilda firmatecknare, se även 1:3 aktiebolagslagen. Den du först och främst bör söka betalning från är således från bolaget. Detta kan göras (enklast) genom att prata med bolaget, alternativt söka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten (lite krångligare) eller lämna in en stämningsansökan till domstol (krångligast).Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Möjligheter för en aktieägarminoritet att få del av bolagets vinst; också om tvångslikvidation

2017-02-05 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag äger ett aktiebolag med två kollegor. Jag meddelade mina kollegor att jag ville ur företaget och vi träffade en revisor som berättade att antingen kunde någon av mina kollegor fortsätta driva bolaget eller så kunde bolaget läggas ned. Mina kollegor meddelade att de ville lägga ned bolaget och att vinsten på ca 50.000kr skulle delas upp mellan oss. Sedan hörde jag ingenting från dem men såg att de fortsatte driva företaget och jag frågade dem om detta. De meddelar att de vill köpa mina aktier för min insats men erbjuder inte del av vinsten pa 50.000kr som jag tycker att jag ska ha min del av. Har jag någon laglig rätt till vinsten och kan jag kräva att vi löser detta inom en viss tidsram?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningSom minoritet kan du begära att årsstämman beslutar om vinstutdelning. På det sättet har du alltså rätt till vinsten, som du kan göra gällande vid ert bolags årsstämma. Det finns dock undantag från denna rättighet, varför du bör undersöka bolagets årsredovisning för att vara säker på att stämman är tvungen att besluta om utdelning. Om de andra aktieägarna vägrar att efterkomma din begäran kan du kanske tvinga bolaget till likvidation.Vinstutdelning på begäran av en minoritetSom aktieägare har du rätt till del i bolagets avkastning. Som jag förstår det är du dock i minoritet, vilket innebär att du som huvudregel inte kan driva igenom en vinstutdelning på en bolagsstämma.Jag antar att du äger minst en tiondel av ert bolags samtliga aktier. Då kan du på ert bolags årsstämma begära att stämman ska besluta om utdelning av hälften av den del av bolagets vinst som återstår efter att vissa avdrag har gjorts, se vidare 18 kap. 11 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) (förkortad ABL). Denna rättighet kan förstärkas, men inte försvagas, av vad som står i bolagets bolagsordning.En begäran om vinstutdelning från en minoritet på årsstämman ska framställas innan stämman fattar beslut om hur vinsten ska disponeras, se 18 kap. 11 § tredje stycket ABL.Du bör dock observera att det finns vissa undantag från denna rättighet.Stämman är inte skyldig att besluta att dela ut mer än fem procent (5 %) av bolagets egna kapital. Eget kapital är en post i ert bolags balansräkning. Eget kapital kan sägas vara en ”restpost” som består av alla poster som inte är någon form av skuldposter.Vidare får inte stämman besluta om utdelning om den skulle strida mot 17 kap. 3 § ABL. Det innebär för det första att bolaget bara kan besluta om att dela ut fritt eget kapital. Fritt eget kapital utgörs av det egna kapital som inte är bundet eget kapital. Vad som är bundet eget kapital framgår av 3 kap. 10 a § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554), och omfattar bl.a. aktiekapitalet.För det andra innebär 17 kap. 3 § ABL att utdelning bara kan ske om den är försvarlig med hänsyn till bolagets ställning och de krav som verksamheten ställer på storleken av det egna kapitalet. Är t.ex. bolagets likviditet ansträngd kan det alltså bli svårt att tvinga fram en utdelning av några större medel med stöd av 18 kap. 11 § ABL.Vill du läsa mer finns också följande tidigare svar på Lawline: Minoritetsaktieägares rätt till vinstutdelning.Utdelning efter likvidationSom minoritet kan du inte få ut bolagets vinst genom att begära att det ska likvideras. För att ett bolag ska kunna likvideras krävs en majoritet av röster (25 kap. 2 § ABL).Bolaget kan dock tvångslikvideras vid ”majoritetsmissbruk”. Som jag förstår dig från din fråga har de andra aktieägarna inte begått någon handling som skulle ge dig en rätt att kräva att en domstol beslutar att ert bolag likvideras, se 25 kap. 21 § ABL.Möjligen kan tvångslikvidation kunna komma ifråga om de andra aktieägarna vägrar att följa 18 kap. 11 § ABL, vilken ger dig en rätt att kräva att årsstämman beslutar om vinstutdelning.Vill du läsa mer finns följande tidigare svar på Lawline: Möjligheter för en minoritet att lämna ett fåmansaktiebolag.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med minoritetens rätt till vinstutdelning är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Väcka talan om skadestånd på grund av brott trots beviljad ansvarsfrihet

2017-02-18 i Bolag
FRÅGA |Vid skattebrott, kan revisionsberätelse som beviljade ansvarsfrihet till styrelse, ogiltigförklaras? Kan samma sak gälla stämmans godkännande?
Jenny Vilander |Hej,Tack för att du hör av dig till Lawline! Aktuella regler hittar du i aktiebolagslagen (ABL) ().Ett beslut om ansvarsfrihet medför ensamt inga konsekvenser. Att neka ansvarsfrihet är dock en förutsättning för att kunna föra en skadeståndstalan mot t.ex. bolagets styrelse. Av denna anledning har bolagsstämmans prövning av organledamöternas ansvarsfrihet gjorts till ett rutinärende på årsstämman, 7:11 ABL (https://lagen.nu/2005:551#K7P11S1). För att sedan kunna väcka en skadeståndstalan krävs att ägare till minst 1/10 av samtliga aktier i bolaget företrätt ett beslut om att väcka skadeståndstalan alternativ har röstat emot ansvarsfrihet, 29:7 ABL (https://lagen.nu/2005:551#K29P7S1). Ett så kallat 29:7-beslut är en processförutsättning för att kunna föra talan om skadestånd och en talan ska i så fall väckas inom ett år från det att årsredovisningen och revisionsberättelsen lades fram på stämman 29:10 ABL (https://lagen.nu/2005:551#K29P10S1).Skulle det vara så att det, efter att bolagsstämman beviljat styrelsen ansvarsfrihet, kommer fram att det i årsredovisningen alternativ revisionsberättelsen som ligger till grund för beslutet saknas korrekta och fullständiga uppgifter av betydelse kan en skadeståndstalan väckas ändå, 29:11 ABL (https://lagen.nu/2005:551#K29P11S1). I sådant fall är den yttersta tidsfristen för att väcka skadeståndstalan 5 år från att beslutet eller de åtgärder som talan grundas på fattades eller vidtogs, 29:13 2 p. ABL (https://lagen.nu/2005:551#K29P13S1). Trots bestämmelserna i 7-11 §§ är det också möjligt för styrelsen att föra en skadeståndstalan ifall denna grundas på brott, 29:12 ABL (https://lagen.nu/2005:551#K29P12S1). En aktieägare kan alltså inte enbart på grund av brott föra en skadeståndstalan, jämför med bestämmelsen i 29:9 ABL (https://lagen.nu/2005:551#K29P9S1) som uppger förutsättningar för aktieägare att för bolagets räkning föra en skadeståndstalan i eget namn. Man kan ju tänka sig att ifall det kommer fram att någon i styrelsen genom bolaget begått skattebrott så kan bestämmelsen i 11 § ändå aktualiseras. Har man ägnat sig åt brottslig verksamhet är det ju troligt att samtliga uppgifter inte lagts fram i redovisningen och revisionsberättelsen. Förmodligen skulle det då vara möjligt för ägare till minst en tiondel av bolagets aktier att föra en talan genom bestämmelserna i 9 och 11 §§ ifall bolagets styrelse förhåller sig passiv. Notera att aktieägare till minst en tiondel av bolagets aktier också kan påkalla en extra bolagsstämma för att behandla ett ärende om att styrelsen ska föra talan om skadestånd gentemot den styrelseledamot som ägnat sig åt den brottsliga verksamheten, 7:13 1 st. ABL (https://lagen.nu/2005:551#K7P13S2). Detta kan vara en alternativ väg för att slippa riskera att svara för rättegångskostnaderna vilket blir fallet om aktieägare för talan i eget namn. Jag hoppas du fått svar på det du undrade över och lycka till!Med vänlig hälsning,

Styrelsens skadeståndsansvar i ideell förening

2017-02-16 i Föreningar
FRÅGA |Hej!När en person i en styrelse reserverar sig mot ett beslut innebär det då att den personen får ansvarsfrihet för denna fråga/detta beslut? Eller är alla i en styrelse alltid solidariskt ekonomiskt ansvarig? Detta gäller en ideell förening.
Carla Zachariasson |Hej! Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.Till skillnad från olika typer av bolag och ekonomiska föreningar finns ingen särskild reglering i lag för ideella föreningar. Därför har praxis och allmänna rättsprinciper stor betydelse, men man kan också hämta ledning från aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Skadeståndsskyldigheten i nyss nämnda lagar är individuell (se 29:1 aktiebolagslagen https://lagen.nu/2005:551#K29 och 13:1 lag om ekonomiska föreningar https://lagen.nu/1987:667#K13 ). Den styrelseledamot som reserverar sig mot ett beslut kan således inte bli skadeståndsskyldig enligt dessa lagar. Med ledning från detta borde en reservation av en styrelseledamot i en ideell förening medföra att skadeståndsskyldighet inte inträder för den enskilde ledamoten. Klart är att ansvar inte inträder om ledamoten röstar mot beslutet. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Styrelsesuppleanters ansvar i aktiebolag

2017-02-06 i Bolag
FRÅGA |Min son som har ett aktiebolag på en rörfirma som jag står som styrelsesuppleant frågan är om jag kan bli skyldig att vara med och betala om firman går i konkurs.
Viktor Lennartsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Huvudregeln är för det första att som aktieägare har man inget personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser enligt 1 kap 3 § ABL. Det vill säga att om din son äger samtliga aktier i bolaget kommer han inte att förlora mer än det satsade aktiekapitalet (minimum 50 000 kr). Inte heller styrelseledamöter har något personligt ansvar så länge de håller sig till reglerna i bland annat ABL. En sådan regel, som aktualiseras i samband med en befarad konkurs, är styrelsens skyldighet att begära kontrollbalansräkning enligt 25 kap 13 och 18 §§. En kontrollbalansräkningssituation uppstår då styrelsen har skäl att misstänka att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet.Notera dock att som styrelsesuppleant har man som huvudregel bara ansvar när man uppträder som ordinarie ledamot. Det är alltså bara när en ordinarie ledamot, tex på grund av sjukdom, inte kan fullgöra sitt styrelseuppdrag och du som suppleant kallas in i dennes ställe som du har samma ansvar som de andra ledamöterna. I ett sådant fall får du ansvar endast för de beslut som fattats - eller borde ha fattats - under tidsperioden du uppträder i den ordinarie ledamotens ställe. Man kan även påpeka att i egenskap av suppleant har du emellertid inget ansvar, inte ens ansvar att vid ordinarie ledamots frånvaro inträda i styrelsen. Inte ens en aktiv styrelsesuppleant, som t.ex. medverkar på styrelsemöten och deltar i diskussioner (men inte i besluten), kan göras ansvarig i sin egenskap som suppleant.Sammanfattningsvis: Som styrelsesuppleant har du bara ansvar för den tid och de beslut som fattas när du hoppat in för en ordinarie ledamot. Det är bara om du uppträder som ordinarie ledamot under den tid styrelsen hade skyldighet att begära kontrollbalansräkning som du tex efter en konkurs kan bli skadeståndsskyldig. Har du misstankar om att bolaget inte sköts på rätt sätt bör du inte åta dig att hoppa in som ordinarie ledamot.Hoppas detta gav svar på din fråga!Hälsningar

Ansvar för aktiebolags skulder mm.

2017-01-31 i Bolag
FRÅGA |Om jag säljer 100% av aktierna i mitt privata AB är då de nya aktieägarna ansvariga för bolagets skulder och skatteredovisningar och kan de göra affärer i bolagets namn?Eller måste det bli en ändring i bolagets styrelse hos Bolagsverket innan de blir ansvariga och kan göra affärer?Hälsningar,Roger
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om aktiebolag återfinns i aktiebolagslagen, se här.För det första så ska poängteras att aktieägare inte är personligt ansvariga för bolagets skulder, se 1 kap. 3 § ABL. Så varken du eller de nya aktieägarna är ansvariga för bolagets skulder.Det är styrelsen som bör agera i bolagets namn och tecknar firman, men det är aktieägarna som är de som bestämmer vilka som ska sitta i styrelsen. Detta bestäms på stämman. Aktieägarna får sin rätt att rösta på stämma mm. så fort deras aktieförvärv är fullbordat. Men aktieägarna är inte behöriga att binda bolaget till enskilda affärer, utan detta bör ske genom styrelsen eller VD:n. Så på det sättet är aktieägarna inte kapabla att "börja göra affärer" förrän de antingen gett nya riktlinjer till styrelsen eller tillsatt en ny sådan.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen