Handelsbolag

2017-04-23 i Bolag
FRÅGA |Vad blir konsekvensen av att bolagsmännen inte registrerar sitt bolag (handelsbolag)? Hänvisa till lag.
Julia Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Till att börja med följer det av 1 kap. 1 § lagen om handelsbolag och enkla bolag att ett handelsbolag föreligger, om två eller flera har avtalat att gemensamt utöva näringsverksamhet i bolag och bolaget har förts in i handelsregistret. Ett icke registrerat handelbolag är enligt 1 kap. 3 § lagen om handelsbolag och enkla bolag ett enkelt bolag. För att starta ett handelsbolag krävs det alltså att man ska skicka in en anmälan om att registrera bolaget. Bolaget får genom registreringen sitt namn och organisationsnummer. Ett handelsbolag måste registreras hos Bolagsverket och då blir handels-/kommanditbolagets namn skyddat i det län där företaget är registrerat. Det är först när ett handelsbolag har registrerats som man kan ansöka om godkännande för F-skatt, momsregistrering och arbetsgivarregistrering.Så konsekvensen blir att man aldrig får sitt företagsnamn registrerat varför detta inte heller blir skyddat utan alla andra är fria att använda det namnet. Den andra konsekvensen är att man utan organisationsnummer inte kan få F-skattsedel. Man får driva ett enkelt bolag utan F-skatt men då måste kunden, den man tillhandahåller verksamhetens produkt till dra av skatt eller betala socialavgifter, se 10 kap. 11 § skatteförfarandelagen. Av den anledningen är det att rekommendera att ha en F-skattsedel. Då sköter bolagsmännen allt sånt själva och behöver således inte belasta sina kunder med något extra arbete. Du kan läsa om F-skatten i 9 kap. skatteförfarandelagen. Att vara momsregistrerad är också förmånligt då detta innebär att näringsidkaren får dra av den ingående momsen, det vill säga belastas aldrig av momsen som ligger på priset på nästan alla varor.Hoppas du har fått svar på din fråga!

Hur skyddas fordringsägare i en ekonomisk förening?

2017-04-08 i Föreningar
FRÅGA |Hej jag undrar vad finns för ekonomisk skydd för fordringsägare i en ekonomisk förening. I ett aktiebolag är väl skyddet de 50 000 som sätts in vid start. Hur är det vid ekonomiska föreningar?
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Medlemmarna respektive ägarna ansvarar inte för skulderna I både aktiebolag och ekonomiska föreningar gäller att delägarna (aktiebolag) och medlemmarna (ekonomiska föreningar) som huvudregel inte ansvarar för bolagets respektive föreningens förpliktelser (1 kap. 3 § aktiebolagslagen samt 1 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar). Det finns dock bestämmelser i båda lagarna om personligt betalningsansvar för bl.a. styrelseledamöter i vissa fall.Vad är bundet eget kapital?I ett (privat) aktiebolag ska aktiekapitalet mycket riktigt uppgå till minst 50 000 kr (1 kap. 5 § aktiebolagslagen). Aktiekapitalet är en del av det bundna egna kapitalet. I en ekonomisk förening gäller att medlemmarnas insatser är bundet eget kapital. Hur stort det bundna egna kapitalet är i en ekonomisk förening beror alltså dels på hur många medlemmar föreningen har, dels hur stor varje medlems insats är.Hur skyddas det bundna egna kapitalet?Bundet eget kapital får inte användas hur som helst, delvis på grund av att fordringsägarna ska skyddas mot att tillgångar lämnar föreningen eller bolaget. När tillgångar lämnar bolaget kallas detta för en värdeöverföring.En ekonomisk förening kan exempelvis välja att köpa en bil för pengarna som sattes in av medlemmarna när föreningen startades (det finns ju fortfarande 50 000 kr kvar i tillgångar i föreningen, förutsatt att bilen inte köptes för mer pengar än den faktiskt är värd). Om föreningen däremot beslutar att medlemmarna ska få plocka ut pengarna som finns på bankkontot försvinner dessa helt från föreningen och därmed har en värdeöverföring skett.Värdeöverföringar får endast ske om det efter överföringen finns täckning för det bundna egna kapitalet (9 kap. 3 § lagen om ekonomiska föreningar; jämför 17 kap. 3 § aktiebolagslagen). Om det bundna egna kapitalet är 50 000 kr ska motsvarande tillgångar finnas kvar i föreningen efter överföringen. Om föreningen går bra och tillgångarna har ökat till 100 000 kr får alltså utdelning göras med högst 50 000 kr.Vad händer om en värdeöverföring sker ändå?Om en värdeöverföring har skett på så sätt att föreningens tillgångar är lägre än det bundna egna kapitalet kan den som har mottagit värdeöverföringen bli tvungen att återbära denna, dvs. betala tillbaka eventuella pengar eller ge till baka egendom (9 kap. 6 § lagen om ekonomiska föreningar; jämför 17 kap. 6 § aktiebolagslagen). Det förutsätter dock att mottagaren var i ond tro (visste eller borde ha insett att värdeöverföringen var otillåten). Annars kan istället den som t.ex. den som har beslutat om värdeöverföringen bli skyldig att ersätta föreningen.Det är ofta i samband med konkurs eller likvidation som eventuella återbäringar blir aktuella med syfte att se till att fordringsägarna får betalt.SlutsatsSkyddet för fordringsägarna i aktiebolag och ekonomiska föreningar är mycket snarlikt. Den stora skillnaden är att ett aktiebolag har ett bestämt belopp som det bundna egna kapitalet inte får understiga (50 000 kr).

Krav på att revisor är medlem i ideell förening

2017-04-05 i Föreningar
FRÅGA |Måste en revisor vara medlem i den idiella förening som hen ska vara revisor i?
David McKenzie |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns inget krav på att revisorn är medlem i den ideella förening som hen ska vara revisor i.Revisorn får vara medlem i föreningen men det är inget krav. För att undvika att en jävssituation uppstår så kan det vara att föredra att revisorn inte är medlem i föreningen.Revisorn får dock inte vara styrelseledamot, styrelsesuppleant eller gift,sambo eller nära släkt med någon i styrelsen.Hoppas att du fått svar på din fråga.Vänligen,

Styrelseledamots möjlighet att bedriva med bolaget konkurrerande verksamhet

2017-03-28 i Bolag
FRÅGA |Hejsan,Jag äger idag 45% i ett aktiebolag och sitter som ledamot. Jag har kommit i en tvist med min partner och slutat jobba aktivt i företaget. Min fråga är, har jag rätt att jobba privat emot företagets kunder idag? Kan jag ringa upp alla kunder och erbjuda dem samma tjänst fast igenom t.ex någon form utav frilans? Om inte kan jag det ifall jag avgår ifrån styrelsen?Vi har idag ett aktie ägaravtal som är över två år gammalt. Styrelsen och aktierna har förändrats sedan dess. Är det fortfarande giltigt?
Annie Fällström |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!Då du som aktieägare även sitter som styrelseledamot i företaget innebär det att du står i ett uppdragsförhållande gentemot ert bolag, vilket medför vissa skyldigheter för dig som uppdragstagare. Du har bland annat en lojalitetsplikt gentemot bolaget. Lojalitetsplikten innefattar dels en plikt att handla i huvudmannens (bolagets) intresse, dels en plikt att inte utnyttja affärsmöjligheter som faller inom bolagets verksamhetsområde. Det innebär att styrelse eller VD inte får driva med bolaget konkurrerande verksamhet och inte heller utnyttja information och kunskap, som kommit dem till del i egenskap av styrelseledamot eller VD, i sin egen näringsverksamhet.Överträder styrelseledamöter eller VD lojalitetsplikten finns det grund för bolagets övriga aktieägare och ledning att väcka skadeståndstalan gentemot denne. Så länge du är kvar som styrelseledamot i bolaget bör du alltså inte erbjuda bolagets kunder samma tjänst vid sidan av, då du riskerar att bli skadeståndsskyldig.Lojalitetsplikten är inte uttryckligen reglerad i Aktiebolagslagen (här), utan följer främst av sysslomansrättsliga regler, varför det inte heller finns en lagstadgad gräns för när plikten upphör. En naturlig utgångspunkt är därför att styrelse och VD omfattas av lojalitetsplikten så länge deras uppdrag varar, vilket innebär att du har en chans att undgå skadeståndsskyldighet om du avgår som styrelseledamot. Här blir dock aktieägaravtalet av intresse.Om det befintliga aktieägaravtalet innehåller ett förbud mot att driva konkurrerande verksamhet även efter uppdraget kan du istället bli skadeståndsskyldig på avtalsrättslig grund. Det beror dock helt på vad som står skrivet i ert aktieägaravtal, vilket inte framgår i frågan.Angående aktieägaravtalets giltighet ska följande sägas. Ett aktieägaravtal uppfyller vanligtvis rekvisiten för ett enkelt bolag, varför Lagen om handelsbolag och enkla bolag (bolagslagen, här) ska tillämpas. Utgångspunkten för ett aktieägaravtals gränser är den traditionella avtalsfriheten, vilket innebär att avtal på obestämd tid kan sägas upp när som helst av en bolagsman, 4 kap 7 § Bolagslagen jmf med 2 kap 24 § Bolagslagen. Gäller avtalet istället på bestämd tid finns fortfarande en möjlighet att säga upp avtalet, om det föreligger ”viktig grund”, det vill säga avtalsbrott, illojalitet av bolagsman, ändrade förutsättningarna för avtalet osv, se 2 kap 25 § Bolagslagen.Du som aktieägare kan alltså säga upp aktieägaravtalet, oavsett om avtalet är på bestämd eller obestämd tid, om du kan visa att förutsättningarna för avtalet har förändrats. Hoppas du känner att du fick svar på din fråga!

Kan man föra över ett aktiebolags pengar på ett bankkonto till ett kapitalförsäkringskonto om det är allt aktiebolaget äger?

2017-04-15 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag har ett s k vilande aktiebolag sedan flera år. Aktiekapitalet i reda pengar sitter på ett bankkonto. Nu undrar jag om det är OK att föra över dessa pengar till ett Kapitalförsäkringskonto för att pengarna ska generera lite avkastning? I dagsläget blir det ju noll och ingenting. Tack på förhand för hjälp och info!
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om ditt aktiebolag kan flytta över pengarna på bankkontot till ett kapitalförsäkringskonto istället.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningJa, du kan föra över pengarna till ett kapitalförsäkringskonto. Det viktiga är att ditt aktiebolags egna kapital är lika stort som det du har registrerat som bolagets aktiekapital.Vad är aktiekapital?Aktiekapitalet är bara en bokföringspost.Det speciella med aktiekapitalet är att det måste finnas eget kapital som motsvarar det i bolagets balansräkning (en av delarna i ett aktiebolags årsredovisning).Bolaget kan behöva likvideras om aktiekapitalet inte är tillräckligt täckt av eget kapital (25 kap. 13 § första punkten aktiebolagslagen). Vill du läsa mer om tvångslikvidation av aktiebolag på grund av kapitalbrist kan jag rekommendera följande tidigare svar på Lawline som bl.a. behandlar den frågan: Personligt betalningsansvar för styrelseledamöter vid tvångslikvidation på grund av kapitalbrist.Därför spelar det ingen roll att du har pengar på just ett bankkonto, som du anser utgör aktiekapitalet. Det viktiga är bara att aktiekapitalet finns kvar i bokföringen.Observera att aktiekapitalet kan vara förbrukat även om du har pengar på ett bankkonto. Ett exempel vore om ditt aktiebolag skulle ha så mycket skulder så att det inte finns något eget kapital kvar i bokföringen.Kan du föra över pengarna till ett kapitalförsäkringskonto?Du kan överföra pengarna till andra konton, eftersom aktiekapitalet bara måste finnas kvar i bokföringen. Det viktiga är att aktiebolaget har så mycket eget kapital kvar att det motsvarar vad du har registrerat som aktiekapital. Det aktiekapitalet kan finnas i form av tillgångar på t.ex. ett kapitalförsäkringskonto.Jag hoppas att det var svar på din fråga!____________________________________Behöver du vidare hjälp med aktiekapital är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till fredag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Rotationsschema i styrelsen för ideell förening

2017-04-07 i Föreningar
FRÅGA |Kan en ideell förening ersätta valberedningens förslag och årstämmas val av ledamöter till styrelsen, med ett rotationsschema bland medlemmarna för styrelseuppdrag? Frågan uppstod på ett årsmöte för en koloniträdgårdsförening då en motion om rotationsschema diskuterades. Motivationen var att ett rotationsschema skulle kunna lösa problemet med att engagera föreningsmedlemmar till styrelsearbete. Det skulle fungera så att medlemmen startar sin 3-åriga period i styrelsen med ett successivt ökande styrelseansvar med start som suppleant, sen ledamot, för att till sist avsluta som kassör eller ordförande. Diskussionen kring motionen kretsade kring: formella krav på ideella föreningar, krav på stadgeändringar, demokratiprinciper, lämplighet för styrelsearbete samt kontinuitet i föreningsarbetet. Medlemmarna avslog motionen med motivation att underlaget inte var tillräckligt för att ett väl övervägt beslut skulle kunna fattas.
JR Umeå |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med ditt ärende.Jag förstår din fråga som att det uppstått en konflikt kring styrelsen för en koloniträdgårdsförening gällande införandet av ett rotationsschema där föreningsmedlemmarna väljs in till olika poster i styrelsen. Schemat skulle för vardera medlem löpa under en 3-års period, där medlemmarna successivt väljs till högre poster med start som suppleant, för att sedan möjligtvis väljas till kassör eller ordförande. Ni undrar om det är okej att använda sig av detta schema istället för valberedningens förslag. Formella krav på ideella föreningarI Sverige finns ingen lag som reglerar den inbördes ordningen för styrelsearbete i ideella föreningar. En ideell förening är en juridisk person, vilket innebär att föreningen i sig kan rättshandla och ingå avtal. Om en förenings tillgångar överstiger 1 500 000 kr, så finns krav att bokföring ska föras enligt 2 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) (BfL). Oavsett huruvida föreningen omfattas av krav på bokföring så ska ett årsbokslut föras enligt 6:3 BfL, vilket innefattar resultaträkning och balansräkning. De krav som ställs utifrån Bolagsverket och praxis är att en ideell förenings verksamhet ska ha ett ideellt syfte och att den ska företrädas av en styrelse som väljs på årsstämman (föreningsstämman). Styrelsen ska bestå av minst 3 medlemmar, utifrån bolagsverkets riktlinjer, men något lagstadgat krav finns inte och styrelsen kan därför bestå av en ensam ledamot. Krav på stadgeändringarFöreningens arbeta styrs av stadgarna som väljs på föreningsstämman, och beslut rörande ändringar av stadgan röstas vanligtvis igenom med absolut majoritet (mer än hälften av rösterna). Dock kan ni föreskriva i stadgarna att annan typ av majoritet kan användas, på samma sätt som ni kan förskriva i stadgarna att tillsättning av styrelseledamöter ska ske via ett rotationsschema. Driver ni en bokföringspliktig förening (se ovan), kan det finnas krav på att styrelseledamoten inte ska ha näringsförbud. Styrelseledamöternas skyldighet att verka för föreningens ändamål är mer av moralisk än lagstadgad natur för ideella föreningar, och hur styrelseledamöter tillsätts styrs av stadgarna. Ni har med andra ord all rätt att ändra stadgan till att göra rotationsschemat gällande för er. Det finns inget lagstadgat hinder för er att använda detta schema. Lämplighet för styrelsearbeteI ekonomiska föreningar (föreningar som verkar för medlemmarnas ekonomiska intresse) finns begränsningar för vem som får ta ett styrelseuppdrag. För en ideell förening finns ingen sådan begränsning vilket innebär att ni i praktiken obehindrat skulle kunna ha ett rullande schema för tillsättning av styrelsemedlemmar. Beslutet om ett rotationsschema verkar vara i enlighet med verksamhetens ändamål, vilket delvis verkar vara att medlemmarna ska vara mer aktiva i styrelsearbetet, och därmed ser jag inga hinder för er att införa detta. Det som styr är medlemmarnas röst på föreningsstämman och att beslutet inte ska strida mot stadgarna. Vill ni ha vägledning hur ni ska genomföra sådana här beslut så kan lag (1987:667) om ekonomiska föreningar användas som riktlinje, även om den inte kan tillämpas juridiskt på er förening.Bolagsverkets information gällande ideella föreningar hittar ni här.Hoppas att ni fått svar på er fråga, och ni är välkomna att vända er till Lawline igen om ni har ytterligare funderingar. Vänliga hälsningarJessica Andersson

Förvärv av bolag

2017-03-30 i Bolag
FRÅGA |När man förvärvar ett aktivt aktiebolags aktier och inkråm med bibehållen organisationsnummer har jag för mig att man också förvärvar alla avtal, skyldigheter och åtaganden som den förvärvade aktiebolaget hade. Inte som om man bara förvärvar inkråmet. Vilket lag gäller vid förvärv/övertagande av aktiebolag? Fastighetsbolaget som är min hyresvärd har blivit förvärvad av personer som har bytt namnet och hela styrelsen, behållit organisationsnummret men säger sig inte ha något ansvar för tidigare avtal etc för den förvärvade aktiebolaget. Kan detta stämma att dom inte har något ansvar för den förvärvade aktiebolagen??Mvh, Kari Kiviranta (kari@kari.se)
Julia Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Jag förstår det som att aktiebolaget har förvärvats genom att aktierna i bolaget förvärvats. Företagsförvärv och aktier i allmänhet regleras av aktiebolagslagen. Det som redovisas nedan följer av aktiebolagslagen bestämmelser och av vad aktieförvärv i allmänhet innebär. När man köper en verksamhet som bedrivs i ett aktiebolag genom att förvärva alla aktier eller andelar från den tidigare ägaren (som kan vara antingen ett företag eller en privatperson) fortsätter verksamheten som vanligt i samma namn och med samma organisationsnummer och alla tillgångar, skulder och ingångna avtal följer med. Personalens anställningsavtal gäller även om företaget drivs vidare med en ny ägare. Företagets alla tidigare avtal, rättigheter och skyldigheter gäller som de gjorde före köpet. Det innebär att en köpare av ett aktiebolag ansvarar för alla fel och brister som kan uppkomma på grund av företagets tidigare verksamhet. Företaget kan till exempel ha sålt varor som visar sig vara felaktiga. Dessa fel har den nya ägaren ansvar för. Svaret på din fråga är att det inte alls stämmer att det inte har något ansvar. De nya ägarna/ägaren kliver in i den förra ägarens situation i sin helhet. De nya ägarna tar över alla rättigheter och skyldigheter som bolaget hade innan överlåtelsen. Även fast bolaget man köper redan är registrerat finns det vissa saker som du måste ändra, till exempel styrelsen, firmatecknare och uppgifter i aktieboken (förteckningen över vem som äger aktierna). Därför stämmer det att de nya ägarna måste vidta det åtgärder du föreslår. Hoppas du har fått svar på din fråga!

Val av styrelse gäller även efter stadgan ändrats

2017-03-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej.Jag sitter som ordförande i en ideell förening som nyligen gjort en stadgeändring som ställt till det lite. Enligt de gamla stadgarna så valdes föreningens styrelse och poster på årsmötet, dvs årsmötet valde exakt vem som skulle ha vilken post. Detta gjordes på årsmötet i feb. På årsmötet togs också en stadgeändring upp som ändrar stadgarna så att årsmötet i framtiden bara väljer styrelsemedlemmar men att styrelsen konstitutionerar sig själv. För att en stadgeändrings ska kunna genomföras så krävs dock enligt våra stadgar två årsmöten med minst 4 veckor emellan. Vi har nu haft vårt andra årsmöte där stadgeändringen röstades igenom och därmed gäller våra nya stadgar att styrelsen ska konstitutionera sig själv. Nu är frågan ska styrelsen som valdes med fasta poster på årsmöte 1 sitta kvar hela året eller behöver styrelsen konstitutionera sig redan nu?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Detta är inte en allt för svår fråga. Det gäller att tänka på vad som gällde när styrelsen valdes. Vad som skett efteråt är inte så viktigt. Tänk såhär: Det är reglerna som finns vid ett visst beslutstagande eller val som gäller när beslutet tas eller valet genomförs och gäller tills beslutet slutar gälla.I ert fall så har stadgarna sagt att varje styrelseledamot skulle väljas till en viss post. Då gäller detta när styrelsen väljs. Att stadgarna ändrats i efterhand gör det inte möjligt för den nuvarande styrelsen att ändra sina roller. Det är alltså inte förrän nästa gång ett styrelseval sker som de nya stadgarna ska tillämpas. Detta finns inte reglerat i lag utan framgår av hur lagen om föreningar är uppbyggd. Notera att det inte finns en lag om ideella föreningar utan vägledning måste hämtas från lagen om ekonomiska föreningar (se https://lagen.nu/1987:667). Det går att komma runt detta, och göra det möjligt för den nuvarande styrelsen att byta poster och det är om ett nytt beslut tas av medlemmarna som låter styrelsen byta post. Ett beslut som tas i strid med stadgarna finns inte heller lagstiftat. Det går däremot att finna viss vägledning ur aktiebolagsrätten. Den säger att ett beslut som går någon emot får tas endast om den beslutet går någon emot godkänner beslutet. Det är svårt att tänka sig någon enskild som beslutet går emot när det gäller styrelsemedlemmar. Det skulle i det fallet sägas angå alla och då behövs samtliga medlemmars samtycke för att beslutet ska gå igenom. Detta kommer från den aktiebolagsrättsliga principen att om samtliga ägare samtycker till något får vilken regel som är till för att skydda medlemmarna förbises. Att det går att använda en aktiebolagsrättslig princip i en ideell förening framgår inte heller någonstans. Att få samtliga medlemmars samtycke kan verka väldigt svårt. Så är det troligtvis också. Men eftersom att stadgan är ett skydd för medlemmarna ska ett beslut som strider mot stadgan godkännas av alla medlemmar. Skulle inte alla medlemmar godkänna att styrelsen byter poster så skulle jag rekommendera er att vänta till nästa styrelseval. Jag hoppas du fått svar på din fråga, har du någon fundering så lämna en kommentar här på hemsidan så svarar jag på den så fort jag kan.Vänligen,