Kostnad för att starta aktiebolag

2016-12-04 i Bolag
FRÅGA |vad kostar det att skaffa eget företag och bli Ab.
Gustav Wahlberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När man startar ett aktiebolag tar bolagsverket ut en avgift på ca 2000kr, på den här länken kan du läsa mer om hur det går till; http://www.bolagsverket.se/ll/lattlast/starta-1.3170. Förutom bolagsverkets avgift kostar det ingenting att starta ett aktiebolag, däremot krävs enligt 1kap. 5§ Aktiebolagslagen att man har ett aktiekapital på minst 50 000kr. Aktiekapitalet kan betalas antingen med pengar eller med egendom(s.k. apportegendom). Alltså är det endast de administrativa avgifterna hos Bolagsverket som är kostnaden för att starta ett aktiebolag, aktiekapitalet är som du säkert förstår ingen kostnad. Hoppas att du fick svar på din fråga! MVH

Starta aktiebolag med skulder

2016-11-29 i Bolag
FRÅGA |Hej. Jag och min hustru vill starta ett bolag som ägs av henne då jag har skatteskulder. Min hustru har inga skatterelaterade skulder men hon har en del annat hos KFM. Hur ser man på det här. Kan kronofogden ta aktiebolaget ifrån henne?vi betalar löpande på våra skulder så vi hör iaf rätt för oss. Men vi skulle vilja göra mer och rätt denna gång.
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om aktiebolag regleras i aktiebolagslagen (ABL) (https://lagen.nu/2005:551) Den som får lov att bilda ett aktiebolag kallas stiftare och det måste vara minst en fysisk eller juridisk stiftare för att bilda ett bolag enligt 2 kap. 1 § (https://lagen.nu/2005:551#K2P1S1). I 2 kap. 2 § (https://lagen.nu/2005:551#K2P2S1) räknas det upp personer som inte får lov att vara stiftare. Det rör sig om underåriga, personer i konkurs, personer med förvaltare enligt föräldrabalken och också personer med näringsförbud enligt lagen om näringsförbud (NFL)(https://lagen.nu/2014:836). Gällande skatteskulder så finns det i 6 § NFL (https://lagen.nu/2014:836#P6S1) stadgat att den som inte betalat skatt i en näringsverksamhet enligt vissa regler ska få näringsförbud. I din fråga belyses inte varifrån skatteskulderna härleds men rör det sig om att du har ett näringsförbud på grund av skatteskulderna får du inte vara stiftare, annars kan du också vara stiftare tillsammans med din fru. Gällande din frus skulder är det inget hinder från att bilda ett bolag enligt reglerna i ABL då hon får lov att vara stiftare.Ett aktiebolag är en egen juridisk person och delägarna svarar inte själva för bolagets ekonomi och på samma sätt är bolagets ekonomi inte en del av delägarnas. Vid en eventuell utmätning är bolaget ekonomi frånskild din frus och kan inte läggas till hennes del. Däremot har kronofogden rätt att utmäta egendom av värde från din frus egendom vilket kan vara andelar i ett företag (aktier). Det bolag du beskriver, där du och din fru driver det, är ett fåmansbolag och det har i rättsfallet NJA 2004 s. 868 ansetts vara möjligt att utmäta aktier i ett fåmansbolag till ett värde av 300 000 kr. Man får därför se lite till vilket värde hennes aktier har vid en eventuell utmätning. Sammanfattningsvis, din fru kan starta ett aktiebolag och eventuellt du med beroende på var skatteskulden hänför sig till. Kronofogden kan inte ta ifrån henne aktiebolaget men de kan i vissa fall utmäta aktierna hon äger i bolaget, dock ska det då röra sig om ett betydande värde. Hoppas du fick svar på din fråga!

Ekonomisk förening och offentlighetsprincipen

2016-11-20 i Föreningar
FRÅGA |Hej, jag är ordförande i en ekonomisk förening (1400 medlemmar) och har två frågor:1) Lyder en ekonomisk förening under offentlighetsprincipen, om inte vem avgör vad medlemmarna får ta del av?2) Står det varje medlem fritt att på exempelvis sociala medier (öppna för allmänheten) redogöra för föreningens ekonomi som framgår av bokslut i förbindelse med årsstämma eller budgeten som lämnats till medlemmarna i kallelsen inför årets budgetstämma?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.Offentlighetsprincipen En handling är allt som innehåller någon form av information och handlingen är allmän om den förvaras hos en myndighet och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Däremot kan offentligheten begränsas genom sekretess och då begränsas rätten att få ta del av handlingen. Detta regleras i Tryckfrihetsförordningen (TF) kap. 2 samt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL).En ekonomisk förening kan jämställas med en myndighet om en kommun eller landsting utövar ett rättsligt bestämmande inflytande och i ett sådant fall omfattas föreningen av offentlighetsprincipen, se OSL 2:3. Jag förutsätter dock att så inte är fallet för just din förening och som utgångspunkt faller därför föreningen inte under offentlighetsprincipen likt en myndighet gör. Undantag gäller om organet tagits med i bilagan till OSL.Däremot för att skapa en ekonomisk förening så krävs en anmälan till bolagsverket samt att medlemmarna antar stadgar och väljer styrelse och revisor, se EkFörL 1:2 samt 2:1. När detta har skett kan föreningen registreras av bolagsverket. De handlingar som föreningen är skyldiga att skicka in till bolagsverket är alltid offentliga och vem som helst kan ringa till bolagsverket och begära ut dessa handlingar. På så sätt kan man säga att en ekonomisk förening omfattas av offentlighetsprincipen. En ekonomisk förening är också bokföringsskyldig. Enligt bokföringslagen 6:1 p. 2 ska en ekonomisk förening avsluta sin bokföring med en årsredovisning som skall offentliggöras enligt bokföringslagen 6:2 samt årsredovisningslagen 8:3 st. 4. Ekonomiska föreningars årsredovisning skall hållas tillgängliga för alla som är intresserade. Vissa ekonomiska föreningar har också en skyldighet att ge in handlingarna till registreringsmyndigheten, vilket är bolagsverket enligt årsredovisningslagen 8:1 st. 1. Mer om vad som gäller för en ekonomisk förening kan du läsa på bolagsverkets hemsida här.Reglering för ekonomiska föreningar En ekonomisk förening lyder under reglerna i Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar (Här förkortat EkFörL). Ekonomiska föreningar ska ha en styrelse och denna ansvarar för föreningens organisation och förvaltning, se EkFörL 6:1 och 6:6.Medlemmars beslutanderätt utövas vid föreningsstämman där man som medlem har rätt att närvara och rösta, se EkFörL 7:1-3. Som medlem har du rätt att vid stämman begära upplysning om förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på stämman samt förhållanden som kan inverka på bedömningen av föreningens ekonomiska situation. Däremot har styrelsen och VD:n rätt att inte uppfylla sin upplysningsplikt om det skulle innebära väsentlig skada för föreningen, se EkFörL 7:28. Det finns också möjlighet att lämna ut uppgifterna inom två veckor om dessa uppgifter inte finns tillgängliga vid stämman, se EkFörL 7:29. Om styrelsen bedömer att den begärda upplysningen inte kan lämnas ut utan väsentlig skada för föreningen så skall medlemmen som begärt dess utlämning underrättas om detta, se EkFörL 7:30.Inför föreningsstämman skall styrelsen hålla revisionsberättelse och redovisningshandlingar tillgängliga för medlemmar och innehavare av förlagsandelar under minst två veckor enligt EkFörL 7:22. Protokollet från stämman skall hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och även för de som innehar förlagsandelar, senast tre veckor efter stämman enligt EkFörL 7:39. Det skall dock förvaras på ett tryggt sätt.Regler om skadestånd Om en styrelseledamot eller VD, vid fullgörandet av sitt uppdrag, uppsåtligt eller av oaktsamhet skadar föreningen så skall denne också ersätta skadan. Detta gäller även när en av medlemmarna i föreningen tillfogas en sådan skada, se EkFörL 13:1. Denna form av ansvar gäller även för en medlem som uppsåtligen eller genom oaktsamhet skadar föreningen, annan medlem eller liknande genom överträdelse av vad som stadgas i lagen om ekonomiska föreningar, lag som tillämpas för årsredovisning samt föreningens stadgar, se EkFörL 13:3.Ett liknande ansvar finns också för föreningens revisor som inte obehörigen får lämna upplysningar till enskilda medlemmar eller utomstående som denne fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, se EkFörL 8:16 st. 1. Revisorn kan bli ersättningsskyldig enligt samma grunder som anges för styrelseledamot och VD enligt EkFörL 13:2.Sammanfattningsvis, för att skapa en ekonomisk förening så krävs en anmälan till bolagsverket, vilket inkluderar vissa handlingar om föreningen. I samband med att handlingarna skickas in till bolagsverket så blir de också offentliga. På så sätt kan man säga att en ekonomisk förening omfattas av offentlighetsprincipen.Det är styrelsen som avgör vilka handlingar som kan lämnas ut till medlemmarna utan skada för föreningen. Dock skall stämmoprotokollet finnas tillgängligt för medlemmarna senast tre veckor efter stämman. Om styrelsen, revisorn eller medlemmarna i föreningen skadar föreningen så kan de bli skadeståndsskyldiga. Just uppgifter gällande föreningens ekonomi såsom årsredovisning som blir offentliga handlingar hos bolagsverket och liknande borde genom medlemmarnas öppenhet i exempelvis sociala medier som utgångspunkt inte medföra sådan skada eftersom de redan är offentliga. Hoppas att mitt svar var till din hjälp!Du är också välkommen att vända dig till oss på lawline igen.Vänliga hälsningar

Jag äger aktier men bolaget vägrar köpa ut mig eller samarbeta med mig, vad ska jag göra?

2016-11-14 i Bolag
FRÅGA |Jag har ärvt aktier i två företag. i det ena äger jag nu 50% och det andra 25%. Det som jag ärvt hälften av är en tillverkningsindustri och det andra ett fastighetsbolag. Dom övriga delägarna är inte speciellt samarbetsvilliga, och så fort jag ringer lägger dom på luren.Och dom har dessutom förbjudit mig att beträda företagen.Har dom verkligen rätt till det? Har jag inte rätt att gå in på ett företag som jag äger 50% av?Jag vill bli utköpt från båda företagen. Men det är ju svårt när ingen vill kommunicera.Dessutom har hon som äger den andra halvan i det tillverkande företaget anställt sin man som varken har utbildning eller erfarenhet inom det är området.Är det verkligen rätt? Har jag som äger 50% av företaget verkligen inget att säga till om bara för att jag inte sitter i styrelsen?Vad har jag för rättigheter och vad kan jag göra åt det hela? På vilka sätt kan jag göra min röst hörd så dom inser att jag måste lösas ut?Jag ska kanske betona att det finns inget kompanjonsavtal i något av företagen.Är jätte tacksam för svar.
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline.Din situation låter problematisk och om det gäller större värden här så skulle jag påstå att du skulle ha god nytta av att anlita en jurist som har större möjlighet att sätta sig in i just din situation gällande bolagen eftersom det är extremt kontextberoende och det är väldigt svårt att ge dig några helt säkra konkreta tips. Jag kan dock ge dig viss vägledning och nämna lite möjligheter. Det är aktiebolagslagen (förkortas ABL) som är tillämplig på de förhållanden du frågar om och jag kommer hänvisa en del till vissa bestämmelser där så du kan kika mer på det.En viktig sak att poängtera inledningsvis är att en aktieägare äger en del i ett bolag. Det ger dock inte aktieägare rätt att exempelvis inspektera bolagets lokaler. Att stänga dig ute från bolagets tillverkningslokal är alltså egentligen inte felaktigt, även om det är ganska otrevligt gjort. Om du däremot stängs ute från all insyn i bolaget eller bolagsstämma eller förvägras utdelning så är det ett mer tydligt felaktigt beteende från bolagets sida som tyvärr kan bemötas på väldigt många sätt. Därför ber jag redan här om ursäkt för ett ganska långt och allmänt svar. Om din möjlighet att påverka bolaget:Du är som ägare till 50 % av aktierna ägare till halva bolaget och har därför egentligen mycket makt, tyvärr har din motpart 50 % och därför hamnar ni i ett läge där alla viktiga beslut som skall tas av er på bolagsstämman kommer att avgöras av den som är ordförande på stämman eftersom den personen har utslagsröst. Vem som är ordförande väljer ni på stämman, vilket tyvärr orsakar problem här. Hur ordföranden väljs när ni har hälften av rösterna är oklart, men eftersom någon måste väljas kommer det ske genom lottning eller att ni är ordförande varannan gång... (Har du otur står det i bolagsordningen hur ordförande väljs och har du extra mycket otur så kanske det är den andra aktieägaren som nämns där. Kolla upp det!)Det är vid bolagsstämma många av förslagen jag föreslår nedan skall läggas fram. En aktieägare kan kräva att en viss diskussion eller omröstning sker på bolagsstämma genom att tidigare kontakta styrelsen och meddela detta. Detta framgår av ABL 7:16.Särskild granskare som granskar en bestämd händelse eller personEtt exempel på något du kan kräva är en särskild granskare enligt ABL 10:21 som kan granska vissa speciellt händelser i bolaget. Exempelvis kan du kräva att en sådan granskare ser över tillsättningen av maken i tillverkningsindustribolaget. Detta kan göra det lättare för dig som utestängd ägare att få mer information om vissa ärenden som du vill ha djupare inblick i. På liknande vis kan du kräva en minoritetsrevisor som granskar bolaget enligt ABL 9:9.Skadestånd från styrelsenI ABL 29:1 kan man läsa följande: "En stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör som när han eller hon fullgör sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet skadar bolaget ska ersätta skadan." Det är viktigt att inse att den andra ägaren har flera roller. Dels kan hon agera som aktieägare och dels som styrelseledamot eller VD. Hon har alltså flera roller och det är viktigt att hålla isär dessa egentligen. Ett liknande stadgande finns även där andra aktieägare kan krävas på skadestånd. Du kan alltså kräva henne på skadestånd även i egenskap av att hon äger en stor mängd aktier och använder sitt inflytande för att skada bolaget och framför allt andra aktieägare (dig). Du kan alltså, i egenskap av aktieägare kräva skadestånd av den andra ägaren för att hon skadar bolaget genom att exempelvis anställa en make som inte är utbildad för det jobb han anställs för. ABL 29:7. Maktmissbruk som medför tvångsinlösen:Det finns även en utväg i ABL 29:4 där maktmissbruk i bolaget kan leda till att bolaget skall tvångsinlösa dig, dvs köpa ut dina aktier. Tyvärr är det problematiskt att värdera aktierna kanske så det här är alltså lättare sagt än gjort. Det kan också vara svårt att bevisa maktmissbruk.Begära bolaget i konkurs:Eftersom du äger 50 % av bolaget kan du på sedvanligt sätt begära att bolagsstämma ska rösta om att försätta bolaget i frivillig likvidation. Om det inte står annat i bolagsordningen så räcker det med majoritetsbeslut på bolagsstämman. Som vanligt blir det dock ordförande som har utslagsröst i ert fall tyvärr. ABL 25:2.Det finns även en möjlighet att begära likvidation på grund av majoritetsmissbruk enligt ABL 25:21 men det kan vara svårare att få igenom eftersom det då kräver att den andra aktieägaren brutit mot regler i ABL eller i er bolagsordning, vilket kan kräva mer omfattande bevisning från din sida. Vad du har möjlighet att göra:Som du ser finns det flera teoretiska möjligheter för dig att åtgärda situationen. Huruvida du kan utnyttja dem eller inte beror till viss del på bolagsstämman dock. Vilka åtgärder som är lämpliga beror helt enkelt på hur stora ekonomiska värden det gäller. Det förslaget som är bäst för dig gällande tillverkningsindustriföretaget är om du i god tid inför bolagsstämma meddelar styrelsen att ni skall rösta om frivillig likvidation av bolaget. Om du lyckas bli ordförande på stämman så har du majoritet och kan helt enkelt själv besluta att bolaget skall likvideras. Då skall bolaget helt enkelt försvinna och du skall tilldelas 50 % av värdet eftersom du har 50 % av aktierna.Det är viktigt att du skickar in förfrågan om röstningen i god tid innan så att formalia följs! Du kan inte nämna först på bolagsstämman att du vill rösta om det. Gällande det bolag där du äger 25 % har du självklart svårare att likvidera bolaget så som jag beskrev ovan och på det viset få ut några tillgångar. Här är det bättre att du kräver tvångsinlösen p.g.a maktmissbruk eller skadestånd från styrelse om du kan visa att de skadar dig eller bolaget ekonomiskt. Tänk dock på att det skall vara ekonomisk skada, att de är otrevliga mot dig är ingen bra grund för skadeståndet. Här blir det alltså lite svårare alternativ tyvärr. Jag hoppas jag till viss del kunnat besvara din fråga och gett dig viss rådgivning även om det tyvärr är svårt att ge dig bra konkreta råd eftersom det beror så extremt mycket på situationen i bolagen och jag vet alldeles för lite.Med vänliga hälsningar,

Aktiebolag - Personligt ansvar

2016-11-30 i Bolag
FRÅGA |Jag har ett nystartat AB och ekonomin går verkligen inte som jag planerat. Jag är själv anställd i företaget och är även ägare till aktiebolaget och VD. Vi är två anställda på bolaget och vi har tagit banklån i företaget för att få kapital till starta upp det. Vi har ingen personlig borgen på lånen. Vi har genomfört resor i företagets ekonomi eftersom vi försökt få nya kunder under resorna på olika destinationer. Företaget har inte blivit så framgångsrikt som vi trott och budgeterat och vi har väldigt dålig ekonomi. Jag tror vi kommer gå i konkurs inom några månader och undrar hur en sån konkurs skulle påverka mig som privatperson? Kan jag bli skyldig att betala resorna? Kan något annat hända mig? Tack för svar :)
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Regler om aktiebolag finner du i Aktiebolagslagen. Det som skiljer ett aktiebolag från andra företagsformer är framför allt att aktieägare inte har något personligt betalningsansvar för aktiebolagets skulder. Detta framgår av Aktiebolagslagen 1 kap 3§. Det finns dock vissa regler som kan göra företrädarna för aktiebolaget personligt ansvariga.TvångslikvidationI Aktiebolagen 1 kap 4§ finns regler om att bolaget måste ha ett visst aktiekapital (ofta ska det vara minst 50 000 kr). När det finns skäl att anta att bolagets egna kapital (tillgångar minus skulder) understiger hälften av det registrerade kapitalet, måste styrelsen genast upprätta en kontrollbalansräkning och låta bolagets revisor granska denna, Aktiebolagslagen 25 kap 13§. Om en sådan kontrollbalansräkning visar att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, ska styrelsen så snart det är möjligt utfärda en kallelse till bolagsstämma. Detta kallas då för den första kontrollstämman och där ska prövas om bolaget ska gå i likvidation. Detta framgår av Aktiebolagslagen 25 kap 15§. Om kontrollbalansräkningen, vid tiden för den första kontrollstämman, visar att det egna kapitalet inte uppgår till minst det registrerade aktiekapitalet har stämman två val. Antingen beslutar den att bolaget ska träda i likvidation eller att bolaget ska fortsätta att bedriva verksamheten. Väljer man att fortsätta verksamheten ska bolagsstämman enligt Aktiebolagslagen 25 kap 16§ inom åtta månader från den första bolagsstämman, på nytt pröva om bolaget ska gå i likvidation och alltså ha ytterligare en bolagsstämma, vilken kallas för den andra kontrollstämman. Styrelsen ska inför den andra kontrollstämman, upprätta en ny kontrollbalansräkning som även denna ska granskas av revisorn. Visar den här andra kontrollbalansräkningen att det finns full täckning för det egna kapitalet behöver bolagsstämman inte göra något ytterligare, utan bolagets verksamhet kan drivas vidare. Om den andra kontrollbalansräkningen däremot visar att det inte finns full täckning för det registrerade aktiekapitalet, är bolagsstämman skyldig att besluta att bolaget ska träda i likvidation.Om styrelsen inte uppfyller någon av de nämnda skyldigheterna (de som nämns i 25 kap 13, 15 och 16§§), blir styrelsen personligen ansvariga för de förpliktelser som uppkommer för bolaget efter det att styrelsen har varit skyldiga att uppfylla dessa skyldigheter. Detta framgår av Aktiebolagslagen 25 kap 18§. Det räcker då med att en av de ovan nämnda skyldigheterna inte är uppfyllda för att personligt ansvar ska inträda. Styrelsen blir solidariskt ansvariga, vilket innebär att vem som helst i styrelsen kan krävas på hela ansvaret. Även en person utanför styrelsen kan bli personligt ansvarig och ingå i det solidariska ansvaret, om denne har vetat om att styrelsen underlåtit att uppfylla ovanstående skyldigheter. Personligt betalningsansvar för skatter Enligt Skatteförfarandelagen 59 kap 13§ kan en företrädare för ett aktiebolag bli personligt betalningsansvarig för företagets skatteskulder. Med företrädare avses främst styrelseledamöter och VD. För att en företrädare ska bli personligt betalningsansvarig krävs att företrädaren har agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Att inte betala en skatteskuld anses inte som ett uppsåtligt eller grovt oaktsamt förfarande om man senast på förfallodagen vidtagit åtgärder för att avveckla bolagets skatteskulder. Sådana åtgärder kan vara ansökan om konkurs, ansökan om företagsrekonstruktion eller en betalningsinställelse som följs av en ansökan om ackord eller konkurs.VärdeöverföringUtöver det ovan nämnda finns vissa regler i Aktiebolagen 17 kap om att bolaget inte får göra vissa värdeöverföringar om det inverkar på det egna kapitalet. Bolaget får till exempel inte genomföra en affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget. En sådan värdeöverföring kan vara otillåten och i slutändan även i vissa fall medföra att de personer som medverkat till överföringen blir personligt ansvariga. Att genomföra resor för att få nya kunder skulle jag inte säga faller in under dessa regler om värdeöverföringar, eftersom det är något som får anses vara normala händelser för ett bolag.Hoppas att detta besvarar dina frågor. Jag rekommenderar dig att ta kontakt med en erfaren jurist för att få mer hjälp med dessa frågor och även hjälp med att eventuellt ansöka om konkurs samt hur denna ska skötas. Med vänlig hälsning,

Utslagsröst i aktiebolag

2016-11-29 i Bolag
FRÅGA |HejVi är två delägare som är oense om försäljning av ett företag. Jag är ordförande i dotterbolaget medan min kompanjon är ordförande i moderbolaget som äger aktierna i dotterbolaget. Har min kompanjon utslagsröst i egenskap av ordförande i moderbolaget om vi är oense om en försäljning.
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om utslagsröst i aktiebolag och överlåtelse av aktiebolag finns i aktiebolagslagen (ABL).Alla aktieägare har rätt att vara med och fatta beslut i bolagsstämman, 7:2 ABL. Om röstetalen i stämman blir lika är det precis som du säger, ordföranden har utslagsröst (7:40 ABL). Vem som är ordförande bestäms på stämman, om ni inte kommit överens om något annat i bolagsordningen (vilket jag utefter din fråga uppfattar att ni gjort), 7:30 ABL. Om det är så att din kompanjon som är ordförande så är det alltså han som har utslagsröst vid aktieöverlåtelsen. Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Aktieöverlåtelse

2016-11-18 i Bolag
FRÅGA |Jag försöker återfinna i lagboken den bestämmelse som ålägger ett företag, som har övertagit (köpt) en annan firmaoch fortsätter denna firmas verksamhet, att betala den övertagna firmans skulder.Tacksam för hjälp att hitta -- jag har sett detta i lagboken -- men var?
Evelina Largren |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag skulle tro att det lagrum som du letar efter är 23 kap 1 § Aktiebolagslagen. I detta lagrum stadgas att:”Två eller flera aktiebolag kan gå samman genom att samtliga tillgångar och skulder i ett eller flera av bolagen övertas av ett annat aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det eller de överlåtande bolagen (fusion). Vid fusionen upplöses det eller de överlåtande bolagen utan likvidation.”I den situation som du beskriver låter det som om företag B har absorberats av ett företag A. Detta är en typ av fusion. Är detta fallet övertar företag A, som köpt företag B, både de tillgångar och de skulder som finns hos företag B.Värt att notera är att det skulle kunna röra sig om en så kallad inkråmsöverlåtelse. Är så fallet är det bara tillgångar som överlåts, köparen blir således inte ansvarig för några skulder. I enlighet med vad du har skrivit låter det dock som om företaget i sin helhet har överlåtits. Rör det sig om ett köp av ett handelsbolag gäller i princip detsamma som vid aktieöverlåtelse. Det övertagande företaget ska svara för de skulder som finns i det överlåtande företaget. Se t.ex 2 kap 22 § Bolagslagen:”Inträder en ny bolagsman i bolaget, svarar han även för de förbindelser som bolaget har ingått dessförinnan.”Hoppas att detta svarade på din fråga och vänd dig gärna till Lawline igen om du har ytterligare frågor!Vänligen

Idrottsföreningars öppenhet gentemot vårdnadshavare

2016-11-13 i Föreningar
FRÅGA |Min son, f. 2007, är medlem i en idrottsförening. Jag, som är hans pappa och vårdnadshavare, har försökt utöva hans rättigheter enl. stadgarna, bl.a. där det står: 13 § Medlems rättigheter och skyldigheterMedlem * har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,* har rätt till information om föreningens angelägenheter,Jag har dock blivit stoppad av föreningen från att bl.a. se årsmötesprotokoll med motivering att jag personligen inte är medlem i föreningen. Är detta juridiskt korrekt? Har inte jag som vårdnadshavare både rättigheten och skyldigheten att följa de stadgar som följer med hand medlemskap?
Josefine Rembsgård |Hej och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga!En idrottsförening är en form av ideell förening och dessa saknar särskild civilrättslig lagstiftning. Istället använder man andra lagar såsom bokföringslagen, föräldrabalken och handelsregisterlagen för att reglera särskilda saker såsom bokföring och hur man registrerar föreningen. Det saknas därför särskild lagstiftning kring vad medlemmar specifikt har för rättigheter rörande exempelvis att ta del av årsmötesprotokoll. Däremot framgår det av rättspraxis att ideella föreningar ska anta stadgar för föreningens ändamål främst för att föreningen skall kunna ses som en juridisk person och därmed ha rättskapacitet, vilket krävs för att föreningen ska kunna drivas. Av din fråga framgår att din sons förening har sådana stadganden och att dessa reglerar medlemmars rättigheter och skyldigheter. Eftersom det dock saknas särskild lag som ger medlemmar en sådan rätt så finns det inte heller något krav för föreningen att lämna ut denna typ av information till dig som vårdnadshavare. Ideella föreningar har ett öppenhetskrav i form av att de inte får vägra någon inträde, med vissa undantag. Medlemsskap i en förening ska som utgångspunkt också innebära samma villkor för alla medlemmar enligt idrottslig likhetsprincip. Däremot är en idrottsförening en privaträttslig organisation, vilket innebär att den inte omfattas av offentlighetsregeln som innefattar en rätt att ta del av offentliga handlingar hos myndigheter. Det är föreningens styrelse som bestämmer hur öppen föreningen ska vara. Riksidrottsförbundet har i sin mall för hur man som förening bör utforma sina stadgar skrivit att medlemmar skall ha rätt till information om föreningens angelägenheter. Du kan läsa mer om det här.Idrottsföreningar för barn skall enligt riksidrottsförbundet bedrivas utifrån ett barnrättsperspektiv och därmed utgå från barnets behov. Som minderårig får man enligt föräldrabalken inte råda över sina tillgångar eller åta sig förbindelser i vidare mån, se FB 9:1. Det hör ihop med att barnets vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter enligt FB 6:11. Som vårdnadshavare har du därför ansvaret över ditt barns personliga förhållanden samt att barnets behov blir tillgodosedda enligt FB 6:2. Och avgörande för alla beslut skall vara barnets bästa i enlighet med FB 6:2a §. Eftersom det saknas särskild lagstiftning kring ideella föreningar så har du som förälder ingen absolut rätt att ta del av årsmötesprotokollen som du beskriver i din fråga. Däremot kan det ses som god föreningssed att låta vårdnadshavare ta del av vad som beslutas inom idrottsföreningen. Du kan också läsa mer om vad som gäller för idrottsföreningar här.Hoppas att mitt svar är till din hjälp. Du är också välkommen att ställa fler frågor till oss på lawline!Vänliga hälsningar.