Vad är preskriberingstiden för en fordran mellan en VA-förening och en privatperson?

2018-01-15 i Föreningar
FRÅGA |Hur länge kan en privatperson som utfört ett arbete för en ideell organisation vänta med att skicka fakturan till den ideella organisationen? Finns det en preskriptionstidpunkt för detta? 3 år? 5 år? 10 år? Räknas en ideell organisation som näringsidkare? I detta fallet handlar det om en icke allmännyttig ideell organisation, en VA-förening.
Amanda Olsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En privatperson kan kräva att få sin fordran betald via faktura så länge preskriberingstiden gäller.En fordran gäller preskriptionslagen vanligen 10 år efter uppkomsten med undantag för när näringsidkare har fordran på konsumenter vilket inte är fallet här. Så i detta fall skulle 10 års-regeln gälla. (2 § PL) Ytterligare avvikelser från detta kan förkomma om annat är särskilt föreskrivet i avtalet eller special lagstiftning men förutsatt att avtalet mellan parterna inte fastställer någon annan preskriberingstid vilket antas inte vara fallet.Definitionen för näringsidkare är en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten (1 § 4 st konsumentköplagen) Så huruvida det går att tillämpa på den aktuella ideella förening beror på om de är registrerad hos Bolagsverket. Oavsett påverkar inte det preskriptionstiden i detta fall.Hoppas detta besvarade din fråga!

Företagskonkurs/Borgensförbindelse.

2018-01-11 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Min man står ensam i styrelsen, men det är två ägare. Båda har borgat privat för hyran på fastigheter. Vad händer vid en konkurs ? Är min man som är ensam i styrelsen personligt ansvarig i något? MVH
Henrik Berg |Hej.Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag kommer nedan förklara hur ansvar i företag fungerar. Kort svar finns längst ned.Olika företagsformer:Till att börja med skiljer sig ansvaret vid ev. konkurs beroende på vad för företag det är. Huvudformerna av företag är aktiebolag (AB), handelsbolag (HB), enskilda bolag (EB) och kommanditbolag (KB). Man ser vad för företag det är om man ser på namnet eller via bolagsverket. Jämte företagsnamnet ska det framgå vad för bolag det är. Om ingen av förkortningarna för bolagen står är det troligen ett enskilt bolag.Aktiebolag:Reglerna för ansvar vid aktiebolag är till synes lätta men väldigt komplicerade rent praktiskt sett. Huvuddragen är att aktiebolagets ägare (aktieägarna) inte är ansvariga för bolaget (1 kap. 3§ aktiebolagslagen). Detta inkluderar styrelse, vd och firmatecknare eftersom de ofta också är aktieägare. Struktured aktiebolagen har är att bolagsstämman har mest makt. Denna utgörs av aktieägarna (7 kap. 1§ aktiebolagslagen). Eftersom bolagsstämman bara samlas 1-2 gånger per år har styrelsen den mesta av det praktiska makten och ansvarar för bolagets förvaltning (8 kap. 4§ aktiebolagslagen). Sedan har även fe flesta bolagen en VD. VD:n svara inför styrelsen och ansvarar för den dagliga verksamheten (8 kap. 29§ aktiebolagslagen). Ansvar genom skadestånd:Man kan bli personligt ansvarig för företagets ekonomi om aktieägare, VD eller styrelse har brutit mot någon lag i aktiebolagslagen. Anledningar till att styrelse, vd eller aktieägare ibland blir ansvariga är t.ex. om de går emot ett direktiv från styrelsen eller bolagsstämman eller om de går utanför sin respektive behörighet. I sådana fall kan bolaget som juridisk person rikta skadeståndskrav mot aktieägare, styrelse eller VD (29 kap. 1§ aktiebolagslagen). Detta kräver dock att man på en bolagsstämma beslutar om detta. Om man inte beslutar om detta blir man ej ansvarig. Strikt ansvar/Ansvarsgenombrott:När det kommer till strikt ansvar som inte kan undgår är om företaget inte följer kontrollbalansräkningsreglerna. Ett aktiebolag har alltid ett visst aktiekapital. Detta ska minst vara 50 000 eller 500 000 om det är ett publikt bolag (1 kap. 14§ aktiebolagslagen). Om man har förlorat mer än 50% av sitt aktiekapital måste man upprätta en så kallad kontrollbalansräkning (25 kap. 13§ aktiebolagslagen). Det innebär att man kontrollerar exakt alla tillgångar bolaget har och låter en revisor granska resultatet. Därefter ska bolagsstämman besluta om man ska fortsätta verksamheten eller inte. Om man inte upprättar kontrollbalansräkningen kan de som tog beslutet att inte göra det eller underlät att göra det bli personligt ansvariga (25 kap. 19§ aktiebolagslagen). Och om man valde att fortsätta bolaget men senare gick i konkurs kan man även då bli ansvarig. Reglerna runt det strikta ansvaret är för komplicerat för att gå in på här. Jag rekommenderar att ni söker upp de exakta reglerna i bolagsverket eller kontaktar en affärsjurist. De här reglerna är bara grunden för hur reglerna fungerar.Handelsbolag och kommanditbolag.Handelsbolags ansvarsfördelning fungerar i raka motsatsen från aktiebolagens. I ett handelsbolag är alla personer solidariskt ansvariga (2 kap.20§ bolagslagen). Det innebär också att alla bolagsmän kan utöva makt i bolaget med bindande verkan medan i aktiebolag är denna rätt starkt begränsad (2 kap. 17§ bolagslagen). Makten i handelsbolag varierar dock beroende på avtal inbördes. Men skulle ett handelsbolag gå i konkurs, oavsett anledning, är alla bolagsmän och styrelse betalningsansvariga till lika del. Oavsett anledning. Det man måste vara försiktig med är att en bolagsman kan krävas på hela skulden från borgenärerna. Denna bolagsman har sedan regressrätt mot övriga bolagsmän.I kommanditbolag är strukturen densamma bortsett från att kommanditbolag har något som kallas kommanditdelägare. Kommanditdelägare är lite som aktieägare. Dessa har ingen plikt mot bolaget bortsett från deras investering men har ingen rätt att agera i bolagets namn utan fullmakt (3 kap. 3§ bolagslagen och 3 kap. 7§ bolagslagen). Så kommanditdelägare är inte solidariskt ansvariga med resten. De som är ansvariga kallas för komplementär och är vanliga bolagsmän. I ett kommanditbolag får inte alla vara kommanditdelägare.Enkla bolag:Enkla bolag är enkelt. Dessa bolag är ingen juridisk person och kan därför inte ta på sig egna skulder eller förpliktelser. Juridiskt sett är ägaren bolaget och har samma ansvar som denna. Så vid konkurs är styrelse eller de som är delaktiga i bolaget personligt ansvariga.Svar:Som sagt gäller olika regler beroende på vilken form av bolag det är. Första steget är att identifiera typen av företag. När det är gjort hänvisar jag till någon av ovanstående rubriker.Hoppas att du fick ett svar på din fråga. Jag ber om ursäkt för ett krångligt svar men frågan har många svar. Om du behöver fortsatt juridisk hjälp är du varmt välkommen att höra av dig till Lawlines betaltjänst.Mvh/Henrik Berg

Vad krävs för att få fatta beslut om ändring i en bostadsrättsförenings stadgar?

2018-01-08 i Föreningar
FRÅGA |Bostadsrättslagen anger (23§) att man kan ändra stadgarna om samtliga röstberättigade i föreningen är med på det. Innebär det alla i föreningen (som kanske inte är där på föreningsstämman) eller alla de som är röstberättigade på den årliga föreningsstämman?
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Stadgarna i en bostadsrättsförening kan ändras på olika sätt. Antingen om alla röstberättigade i föreningen är ense om det, d v s även de som inte närvarande på föreningsstämman. Ett alternativ för att ändra stadgarna är att ett beslut om det fattas på två av varandra följande föreningsstämmor och minst två tredjedelar av de röstande på den senare stämman gått med på beslutet. Vidare finns det vissa specialfall vid särskilda beslut (9 kap. 23 § bostadsrättslagen). Det kan också finnas särskilda villkor i stadgarna för att få fatta beslut om ändring i dessa och då gäller även de villkoren (9 kap. 24 bostadsrättslagen). Hoppas det var svar på din fråga!Vänligen,

Beslut om likvidation av ekonomisk förening

2018-01-06 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Jag är medlem och arbetar aktivt i en ekonomisk förening med ca 10 medlemmar. Av olika anledningar är det nu aktuellt att sälja verksamheten och tillgångarna för att därefter likvidera föreningen. Min funderingar gäller huruvida styrelsen har mandat att fatta beslut om en försäljning, vilket i praktiken innebär att verksamheten kommer drivas vidare i annans regi, eller om detta är ett beslut som ska tas i en ordinarie alternativt extra föreningsstämma.
Amanda Blomberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I lagen om ekonomiska föreningar (kap. 11) återfinns regler om vad som gäller vid frivillig likvidation. Föreningsstämman beslutar om att föreningen ska gå i likvidation (11 kap. 1 § 1 stycket). Ett beslut om likvidation är giltigt endast om det har biträtts av minst två tredjedelar av de röstande (11 kap. 1 § 2 stycket). I stadgarna får dock ha tagits in längre gående villkor för att beslutet ska vara giltigt (7 kap. 32 § 2 stycket). Beslut om likvidation kan tas upp på en extra föreningsstämma. Det gäller då särskilda kallelseregler för stämman. Se 7 kap. 17 § 2 stycket och 7 kap. 20 § 1 stycket 3 punkten.Jag hoppas att du fick svar på din fråga. Om du har fler funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till oss här på Lawline!

En hembudsklausuls omfattning

2018-01-12 i Bolag
FRÅGA |Hej jag har jag en fråga kring aktiebolagsrätt. Om vi har fyra personer A, B, C och D som äger aktier, i bolagsstämman finns det en hembudsklausl där det står "Har en aktie övergått till någon som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien. Lösningsrätten kan inte utnyttjas för ett mindre antal aktier, utan omfattar samtliga aktier, i erbjudandet".A vill ge sina aktier till B. C och D vill inte att B ska äga 50% och vill därför över en 1/3. Kan de göra det?
Therese Axén |Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Huvudregeln är att aktier kan överlåtas och förvärvas fritt om inget annat följer av förbehåll som anges i bolagsordningen (se 4 kap 7 § aktiebolagslagen, ABL). En hembudsklausul som är angiven i bolagsordningen inskränker huvudregel om aktiers fria överlåtbarhet (se 4 kap 27 § ABL). I din fråga anger du att hembudsklausulen finns i bolagsstämman, vilket jag tolkar som att du menar bolagsordningen. I 4 kap 28 § ABL anges vad en hembudsklausul ska innehålla vilket bland annat är om ett erbjudande om hembud skall kunna utnyttjas för ett mindre antal aktier än erbjudandet omfattar. Detta är således uppfyllt i ditt fall eftersom klausulen anger att lösningsrätten inte kan utnyttjas för mindre antal aktier än vad som omfattas i erbjudandet. Hembudsklausulen i ditt fall har du vidare angett lyder som följande: "Har en aktie övergått till någon som inte är aktieägare i bolaget har övriga aktieägare rätt att lösa aktien." Min tolkning är att om en aktie överlåts till någon som är aktieägare inom bolaget som exempelvis B, så aktualiseras inte hembudsklausulen. Det leder vidare till att huvudregeln fortsatt bör gälla. Med detta sagt så har C och D ingen lösningsrätt eftersom hembudsklausulen bara aktualiseras om det är en överlåtelse som sker till någon som inte är aktieägare i bolaget. Det är fullt möjligt att begränsa lösningsrätten till att gälla endast vid exempelvis förvärv som görs av person som inte tidigare är aktieägare. Sen vet jag inte om det finns ytterligare förbehåll eller något aktieägaravtal. Men utifrån förutsättningarna i frågan så torde inte hembudsklausulen aktualiseras i detta fall. Hoppas du fick svar på din frågaFör mer juridisk rådgivning är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04mvh

Göra sig av med en aktieägare

2018-01-10 i Bolag
FRÅGA |Jag har 50% aktier i en aktiebolag men är inte firmatecknare eller i styrelse. Är det någonting som jag ska vara rädd för t.ex om ledamöter och suppleant tillsammans med andra aktieägare kommer överens att bli av med mig.
Therese Axén |Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är bolagsstämman som väljer styrelse och det är styrelsen som ansvarar för att teckna bolagets firma (8 kap 35 § ABL). En enskild styrelseledamot är däremot inte ensam behörig att teckna avtal, varav denna får behörighet genom att bli personligt bemyndigad såsom särskild firmatecknare (8 kap 37 § ABL). Vidare får styrelse bemyndiga VD, styrelseledamot eller någon annan att företräda bolaget utåt. Att du inte är särskild firmatecknare eller med i styrelsen har alltså ingen påverkan på huruvida ledamöter, suppleanter eller andra aktieägare kan göra sig av med dig. Utan det betyder endast att du inte kan sluta avtal med utomstående för bolagets räkning. Som aktieägare har du fortfarande rättigheter såsom att kunna närvara på bolagstämma (se 7 kap 1 § ABL) och vara med och rösta (se 7 kap 8 § ABL). Övriga aktieägare och styrelse kan aldrig rösta ut en annan aktieägare. Om man är minoritetsägare och innehar en tiondel av alla aktier så kan däremot en majoritetsägare som äger mer än 90 % av alla aktier lösa ut minoritetens aktier (22 kap 1 § ABL). I ditt fall är detta inte aktuellt eftersom du äger 50 % av alla aktier. Det är sammanfattningsvis svårt att göra sig av med en aktieägare. Men det finns sätt att göra det, varav två exempel illustreras nedan. 1. Träda i likvidation och sedan köpa innehållet av likvidatorn för att sedan starta upp verksamheten igen, utan en av ägarna (se 25 kap ABL om likvidation). 2. Inte låta en aktieägare få del av vinstutdelning (utsvältning). Dock finns en minoritetsskyddsregel i 18 kap 11 § ABL, vilket kan användas av ägare om 10 % av aktierna. I ditt fall eftersom du har hälften av aktierna så är det liten risk för att utsvältning skulle bli ett problem.Hoppas du fick svar på din frågaFör mer frågor är du välkommen att ringa vår telefonrådgivning på 08-533 300 04mvh

Stämmoprotokoll i en ekonomisk förening som inte offentliggörs

2018-01-07 i Föreningar
FRÅGA |Om styrelsen inte offentliggör stämmoprotokollet inom tre veckor efter stämman, som lagen säger, kan man då anmäla dem för brott mot lagen om ekonomiska föreningar, och hur går man tillväga i så fall?
Therese Axén |Hej tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Lagen säger att protokollet senast tre veckor efter stämman ska hållas tillgängligt hos föreningen för medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar (se 7 kap 39 § Lag om ekonomiska föreningar, EFL). Andra än de nämnda i paragrafen har inte rätt att ta del av protokollet. Stämmoprotokollet är inte offentligt, varav den får läsas på plats. Medlemmarna och förlagsandelsinnehavarna har alltså rätt att läsa protokollet men kan inte kräva att få en kopia. Dock hindrar det inte protokollet från att ändå tillhandahållas medlemmarna i kopia eller med elektroniska hjälpmedel under förutsättning att det sker på för medlemmarna lika villkor. Det finns vidare inget straff i denna lag om protokollet inte hålls tillgänglig för medlemmarna och förlagsandelsinnehavarna hos föreningen (se 16 kap 1 § EFL). mvh

Möjlighet till skadestånd från aktieägare som skadat bolaget

2018-01-03 i Bolag
FRÅGA |En minoritetsägare i ett AB, varken styrelseledamot eller firmatecknare förmådde en extern firmatecknare att med sitt bankID, logga in och upprätta ett stämmoprotokoll via verksamt.se. I protokollet står att minoritetsägaren valts till ordförande och att samtliga aktieägare var på plats och röstade för beslutet. Stämman "hölls" i Stockholm men majoritetsägaren var i Spanien vid tillfället. Händelsen är polisanmäld.Protokollet skrevs under av minoritetsägaren med bankID och handlades av bolagsverket. Personen försökte dagen efter ändra firmateckningen i bolaget samt, i egenskap av styrelseordförande flytta bolagets domän till sig själv som privatperson, detta stoppades dock i tid. Övriga aktieägare ämnar använda protokollet som minoritetsägaren signerade med sitt bankID som bevisning. Aktiebolaget stod, när detta skedde, i begrepp att genomföra en emission av preferensaktier och hade tagit emot ca 2 miljoner kr från investerare. När denna situation uppdagades och personen hotades med polisanmälan och stämning för förfalskning av protokoll ringde personen till de som investerat och spred en lögn om att två namngivna personer i bolaget förskingrat pengar. Majoriteten av investerarna avbröt investeringen vilket troligen var personens avsikt, att sabotera. Bolaget led alltså ekonomiska skador samt skador på varumärken (företagets likväl som privata) som ännu är svåra att värdera. Vilka punkter kan personen stämmas på? Hur stort skadestånd kan vi yrka på? Är som sannolik?
Louise Beskow |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Först och främst vill jag verkligen beklaga den situation som ni hamnat i. I mitt svar kommer jag att utgå ifrån att minoritetsägaren är en verklig person och inte en juridisk person (företag). Först kommer jag redogöra lite generellt för hur skadeståndsrätten fungerar. Därefter kommer jag gå in på era möjligheter till skadestånd och slutligen kommer jag sammanfatta vad jag kommit fram till. Har ni följdfrågor så kan vi diskutera det vid den telefonuppföljning som ni beställt. Jag kommer att ringa er på fredag 10:00. Passar inte tiden är ni välkomna att kontakta mig på louise.beskow@lawline.se så hittar vi en ny tid. SkadeståndsrättenSkadeståndslagen är en så kallad ramlag. Det innebär att den anger grundläggande regler och principer men att specifika regler om skadestånd även kan finnas i andra lagar eller i allmänna rättsliga principer. Olika typer av skadorInom skadeståndsrätten finns huvudsakligen fyra olika typer av skador:1. Personskador vilket är skador på en persons fysiska kropp, exempelvis brutet ben2. Sakskador vilket är skada på en fysisk sak, exempelvis en maskin eller ett hus3. Förmögenhetsskador vilket utgör en ökad kostnad för den skadelidande eller inkomstbortfall4. Kränkning vilket utgör en kränkning av någons integritet, omfattar enbart skador mot privatpersoner Förutsättningar för skadeståndEn förutsättning för att skadestånd ska kunna krävas är att det uppstått en skada och att den som orsakat skadan varit vållande till den. Det behöver också finnas ett tydligt orsakssamband mellan den vållandes agerande och skadan som uppstått. Är alla dessa villkor uppfyllda ska skadestånd som huvudregel utgå. Observera dock att det finns vissa undantag till detta, exempelvis nödvärn. Ersättning för ren förmögenhetsskadaEftersom varken person- eller sakskada är aktuell i ert fall kommer jag enbart redogöra för vad som gäller för förmögenhetsskador. Jag bedömer utifrån er frågeställning att bolaget lidit skada genom att bolagets värde sjunkit på grund av minoritetsägarens agerande. Kanske har bolaget även lidit skada på annat vis men det framgår inte utifrån er fråga. Det kan även vara så att ni som enskilda aktieägare lidit en skada till följd av minoritetsägarens agerande. Om varumärket skadats så utgör även det en ren förmögenhetsskada. Förutsättning för ersättning för ren förmögenhetsskadaI skadeståndslagen anges att om någon vållat en ren förmögenhetsskada genom brott så ska denne ersätta skadan. Enligt praxis innebär det huvudsakligen att det måst vara tal om ett brott för att man ska kunna få ersättning för ren förmögenhetsskada. Skadestånd enligt aktiebolagslagenNu framgår det inte om minoritetsägaren inte bara varit aktieägare utan även styrelseledamot men oavsett det så kan en skadeståndstalan föras enligt aktiebolagslagen, se 29 kap ABL. Enligt ABL kan en styrelseledamot, 29 kap. 1 §, eller aktieägare, 29 kap. 3 §, om denne bryter mot bestämmelser i aktiebolagslagen och även orsakar en skada. Precis som jag tidigare nämnt så är förutsättningen dock den allmänna skadeståndsrättsliga principen om att det måste finnas ett orsakssamband mellan agerandet och skadan. Dessutom måste skadan ha skett med grov oaktsamhet eller vårdslöshet.Skillnaden mellan att ha rätt och att få rätt – bevisningNär man pratar om domstolsprocesser brukar man säga att det är stor skillnad mellan att ha rätt och att få rätt. Det hjälper inte att ha rätt om man inte kan bevisa att man har rätt. Det betyder att ni kommer bli tvungna att bevisa det ni påstår dvs. 1. Att det uppstått en skada för bolaget/er som aktieägare2. Hur stor skadan är, i belopp3. Vad som orsakat skadan (direkt samband mellan minoritetsägarens agerande och själva skadan)4. Vem som orsakat skadan5. Att den som orsakat skadan varit grovt oaktsam eller haft uppsåt Sammanfattning av era möjligheter till skadeståndUtifrån hur ni beskrivit skadan som uppstått och hur den uppstått så låter det som om ni har goda möjligheter att kräva skadestånd från minoritetsägaren, både som aktieägare samt för bolagets räkning. Det baserar jag framförallt på att det verkar som om ni har goda bevis för att minoritetsägaren agerat med uppsåt. Jag förstår att en stor fråga för er del är hur mycket ni kan kräva i skadestånd men det är mycket svårt att svara på och jag misstänker att det är där själva frågan kommer landa i eventuell domstolsprocess. Ni kommer att behöva bevisa hur stor skada ni lidit på grund av agerandet. Detta kan göras genom att man åberopar exempelvis sakkunnigvittnen, vittnen som är experter på ett visst område. I ert fall skulle det exempelvis kunna vara någon som är expert på att värdera bolag och som kan göra en bedömning kring vad bolaget var värt innan skadan inträffade (dvs. minoritetsägarens agerande) jämfört med värdet efter att skadan inträffade. Jag hoppas ni känner er lite mer på det klara angående möjligheterna att kräva skadestånd, vi hörs på fredag. Vänligen,