Skadeståndsanspråk riktade mot styrelsen i en samfällighetsförening

2017-07-17 i Föreningar
FRÅGA |Hej!I den samfällighet som jag är medlem har det visat sig att det som ligger till grund för lämnad ansvarsfrihet de senaste åren har varit felaktiga uppgifter. Den ekonomiska redogörelsen är inte i enlighet med stadgarna och årsstämmorna har dessutom inte hållits i rätt månad. Avser en vatten samfällighet och inga avsättningar är gjorda, pengar är uttaxerade men använda till annat och förskottsbetalda avgifter har "försvunnit" i resultatet. Kan jag, och i så fall vart, lämnar jag min ev. klandertalan mot stämmobeslutet att bevilja styrelsen ansvarsfrihet? Har försökt föra dialog med styrelsen men de är inte intresserade av att höra mina synpunkter. Jag befarar tyvärr att deras bristande kompetens på område inom en ganska snar framtid kommer att innebära att vi får en stor uttaxering som inte alla i förening kommer att klara av. Eller är det mer rätt att göra en stämning, eller ska jag be Länsstyrelsen kalla till extra stämma? Är det ens möjligt som enskild? Jag har mejlat mina frågor och synpunkter så det är inget nytt. Styrelsen vill dock inte har kontakt med någon av oss medlemmar. Finns inga kontaktuppgifter på vare sig kallelser eller "årsstämmoprotokoll" och registrerade styrelsemedlemmar är inte uppdaterade sedan 2010. De förvaltar för vår räkning (ca 100 stugor) en vattenanläggning värd 6,5 miljoner så vi har som jag ser det ett stort ekonomiskt åtagande och har inte råd att låta det bara gå.
Emil Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Din fråga rör möjligheten att angripa styrelsen i en samfällighetsförening. För att besvara frågan kommer jag att fastställa gällande rätt och ge förslag på en lösning.Gällande rätt Tillämplig lag är samfällighetslagen (SL). En samfällighetsförenings ändamål är att förvalta den samfällighet för vilken den bildats. Föreningen ska vid förvaltningen tillgodose medlemmarnas gemensamma bästa. Varje medlems enskilda intressen skall även beaktas i skälig omfattning. Styrelsen kan entledigas av medlemmarna på en stämma enligt 18 § SL. I fråga om skadestånd hänvisar 54 § SL till 13 kap. lag om ekonomiska föreningar (FL).Det går att kräva skadestånd enligt 13 kap. 1 § FL för skada som styrelseledamot orsakar föreningen eller en föreningsmedlem. Om det gäller skadestånd till föreningen kan det väckas om en tiondel av medlemmarna begär det. Om det är så att en enskild medlem drabbats av ett styrelsebeslut och lidit skada kan den enskilda medlemmen väcka en skadeståndstalan i allmän domstol. I det här fallet skriver du att styrelsen redan har beviljats ansvarsfrihet och att du vill klandra stämmans beslut i det avseende för att, får jag anta, ha en möjlighet att kräva styrelsen på skadestånd om det är så att föreningen/ medlemmarna drabbas negativt till följd av styrelsens agerande. Detta är emellertid inte nödvändigt enligt en regel i 13 kap. 5 § 4 st. FL. Ansvarsfrihet friar nämligen endast om föreningsstämmans informationsunderlag varit väsentligen riktigt och fullständigt. Det är inte tillräckligt att uppgifter finns i bokföringen eller att revisorerna efter medlems fråga fått upplysningarna. Detta innebär att ni inte måste klandra beslutet att bevilja ansvarsfrihet eftersom det, på de uppgifter du lämnat, verkar som att informationsunderlaget inte har varit väsentligt riktigt.Ni behöver dock kalla till extrastämma för att besluta om att föreningen ska kräva skadestånd på grund av brister i redovisningen och om ni vill entlediga styrelsen. Detta görs med stöd av 47 § SL. Där krävs att minst en femtedel av samtliga röstberättigade medlemmar eller det mindre antal som kan vara bestämt i stadgarna, hos styrelsen begär att extra föreningsstämma ska hållas. Även de ärenden som ska behandlas ska anges. Styrelsen är då skyldig att inom en vecka kalla till sådan stämma att hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske. Vägrar styrelsen göra detta kan en enskild medlem hos länsstyrelsen påkalla en extrastämma.LösningKontrollera stadgarna för att se om det finns en eventuellt lägre gräns för att kalla till extrastämma. Om det inte gör det behöver ni vara 1/5 av de röstberättigade för att påkalla en extrastämma. Lyckas du få ihop det antal som krävs för att kalla till extrastämma har du antagligen det som krävs för att entledigas styrelsen och med säkerhet det antal som krävs för att väcka skadeståndstalan för föreningens räkning. Det finns inte något hinder mot att en enskild medlem väcker skadeståndstalan om det är så att denne direkt drabbats av skada till följd av ett styrelsebeslut. För tidsbokning och uppföljande frågor når du mig på emil.blomqvist@lawline.seHälsningar,

Styrelsens kompetens i en ekonomisk förening

2017-07-12 i Föreningar
FRÅGA |Hej, jag företräder en upphovsrättsföreningen som har avtal, fullmakter undertecknade av dess styrelser (5 föreningar). Vi förhandlar ni för dessa föreningar och medlemmar om upphovsersättning. Min fråga är om det är tillräckligt med föreningarnas styrelser beslut undertecknade att vi har fullmakt att teckna avtal och inkassera?Mvh
Emil Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Din fråga är om en förenings styrelse är behörig att ge din organisation fullmakt att företräda föreningarna och dess medlemmar i vissa frågor. För att besvara frågan kommer jag fastställa gällande rätt och ge förslag på en lösning. Gällande rättVad en styrelse i en ekonomisk förening får och inte får göra regleras i lag om ekonomiska föreningar (FL) och i respektive förenings stadgar. Eftersom jag inte har stadgarna kan jag inte ge ett svar utifrån dessa. Det är emellertid lätt för er att själva kontrollera stadgarnas innehåll.I 6 kap. 6 § FL framgår att Styrelsen svarar för föreningens organisation och förvaltningen av föreningens angelägenheter. Begreppet ”förvaltning” definieras inte i lagen. Föreningens ändamål och verksamhetens art avgör här förvaltningens gränser. Det som faller under föreningsstämmans kompetensområde utgör i princip inte förvaltning och ligger därför också utanför styrelsens och VD:ns kompetensområde. Stämman har i princip ensam beslutanderätt inom vissa områden.Frågan är därmed om respektive föreningsstyrelses beslut att låta ”paraplyföreningen” sköta förhandlingar å medlemmarnas vägnar är inom ramen för förvaltningen av föreningens angelägenheter. För att avgöra detta är nästa steg att kontrollera vad som utgör föreningsstämman exklusiva kompetens. Enligt 7 kap. 10 § ska i vart fall följande beslutas om på årsstämman:Vid årsstämman ska beslut fattas1. om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i en moderförening som är skyldig att upprätta koncernredovisning, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen,2. om dispositioner av föreningens vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen,3. om ansvarsfrihet gentemot föreningen för styrelseledamöterna och den verkställande direktören, och4. i andra ärenden som föreningsstämman ska behandla enligt denna lag eller stadgarnaDet är också möjligt att i vissa fall dra analogier till bolagsstämmans kompetens enligt aktiebolagslagen. Frågan om vem som förhandlar om ersättningen träffas emellertid inte riktigt av någon av de bestämmelser som reglerar bolagsstämmans exklusiva kompetens.Det innebär att det inte direkt finns några legala hinder mot att låta en ”paraplyföreningen” sköta förhandlingarna och inkassera ersättningen. Dock behöver ni studera respektive förenings stadgar. Om det där framgår ex. att ”föreningens syfte är att teckna avtal och inkassera upphovsrättsersättning” är det möjligt att stadgarna inte stödjer att föreningen lämnar ifrån sig dessa uppgifter.LösningOm det är så att ni misstänker att medlemmarna kommet motsätta sig beslutet eller föreningarnas stadgor är oklara vad gäller förvaltningens gränser är det en god idé att sammankalla extrastämmor och få beslutet sanktionerat av stämman. Finns ingenting i stadgarna som talar mot att styrelsen fattar detta beslut finns inget hinder i lag mot att så sker. För kortare uppföljande frågor nås jag på emil.blomqvist@lawline.seHälsningar,

Vad händer om en förening inte kan betala sina skulder? Vem ansvarar då?

2017-07-10 i Föreningar
FRÅGA |Hej! En tomtägareförening har medlemmar med friköpta tomter och kommer på obestånd, inga medel i föreningen finns att täcka fordringarna. Dock finns obebyggd mark samt ett antal avstyckade tomter som är orealiserbara. Fodringsägare är kommunen för kostnader relaterad till VA anslutning till de avstyckade och orealiserbara tomterna tillhörande tomtägareföreningen. Var ligger det ekonomiska ansvaret? Till vem ställs kravet att reglera skulden? Tacksam för ett snabbt svar!
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du riktar din fråga till oss på Lawline. Sammanfattat svar: Huvudregeln är att föreningen ska ansvara för föreningens skulder. Det ekonomiska ansvaret finns alltså kvar hos föreningen, och det är föreningen som ska betala. Det finns dock möjligheter för kommunen att kräva att styrelse ansvarar för skulder tillsammans med föreningen om man anser att föreningen agerat väldigt dåligt. Det finns uttryckliga lagregler för ansvar för skatteskulder och för aktiebolag med kapitalbrist. Dock inte för föreningar på det här sättet. Men det är möjligt för en domstol att snegla på reglerna för aktiebolag och ändå hålla styrelseledamöter ansvariga egentligen. Jag har dock inte hittat något rättsfall där det skett och de rättsfall där de skett för aktiebolag är väldigt få. Risken att styrelse får ansvara med föreningen är därför väldigt liten, antagligen går bara föreningen i konkurs, men det är ju dumt att ta risken eftersom det fortfarande finns möjlighet… Längre genomgång:En förening som er har rättskapacitet och har möjlighet att sluta avtal. Föreningen är även ett rättssubjekt i den bemärkelsen att föreningen dels har talerätt i domstol, men även möjlighet att försättas i konkurs. En förening som är på obestånd bör, precis som ett vanligt bolag eller en privatperson som inte kan betala sina skulder försättas i konkurs antingen genom eget initiativ genom att verksamheten avvecklas eller genom domstolsbeslut. Den självklara huvudregeln för associationer av olika slag (bortsett från handelsbolag och kommanditbolag) är alltid att associationen i sig ansvarar för sina tillgångar och skulder. Men ibland kan ansvarsgenombrott ske. Dvs, att personerna bakom får ansvara istället för att de anses ha gjort så fel att de ska hållas personligt ansvariga. Vilken risk står man då som förening om man tar beslut som man kanske inte borde göra när man har dålig ekonomi? Den största risken som aktualiseras är ju egentligen att styrelsemedlemmar eller andra som är starkt involverade i föreningen åläggs företrädaransvar. Det är alltså worst case scenario. Best case scenario skulle väl vara att man har råd att betala sina skulder, men mer troligt att föreningen försätts i konkurs och att något företrädaransvar inte aktualiseras. Företrädaransvar för skatteskulder: När det gäller skatteskulder så finns det lagreglering i Skatteförfarandelagen 59:12 som konstaterar att företrädare för en juridisk person kan bli solidariskt ansvariga med den juridiska personen att betala skatteskulderna om företrädare varit grovt oaktsam eller vårdslös med skattebetalningen. Det krävs dock inte särskilt mycket, och att inte betala sin skatt när man känner till den anses i stort sett som grovt oaktsamt. Det finns rättsfall där företrädare för Ideella föreningar dömts till företrädaransvar. Bland annat Kammarrätten i Jönköping nu i år från 31 mars, Mål nr 2610-16. Men det finns även rättsfall från HD där person friats från ansvar till en äldre bestämmelse som rörde brott mot uppbördslagen. NJA 1994 s. 170. I det förstnämnda målet, det från Jönköping, så jämkades ansvaret, från 380 000 kr till 80 000 kr av hänsyn till att ordförande i föreningen faktiskt inte var arvoderad speciellt mycket. Det bör påpekas att företrädaransvar fått en ganska tydlig reglering, samt att skatteverket är relativt påstridiga när det gäller företrädaransvar. Antagligen på grund av att skatteskulder ofta är avsevärda i företag som mer eller mindre missköter sin ekonomi och att det är ett stort problem att det kan ske till viss del systematiskt av personer som ändå skyddas av att det hela sker i bolagsform. Därför har Skatteverket antagligen ett stort intresse av att pröva just den här typen av mål, och därför finns det också klart mer information att gå på. Nu rör din fråga egentligen inte skatteskulder, men eftersom skatteskulder egentligen bara är en typ av skulder som fått mer utförlig reglering eftersom det är statens inkomst så blir det vettigt att även ta upp det. Företrädaransvar för skuld till exempelvis kommun: När det gäller skulder till kommun så skulle det i det här avseendet behandlas exakt som skulder till vem som helst. Kommunen har inte samma gräddfil gällande företrädaransvar som det finns på skatteområdet. Här gäller samma regler för kommunen som om er förening fått skulder till ortens bilverkstad. För skulder gällande VA-anslutning så finns det ingen tydlig reglering över huvudet taget. Det närmaste som finns är reglering för Aktiebolag, som ju egentligen är en helt annan sak och därför ska man verkligen inte applicera dessa regler rakt av på en förening som er. Ett aktiebolag har en arvoderad styrelse, revisorer och har helt enkelt som mål att ha en ekonomisk verksamhet, er förening har sannolikt en avsevärt mindre arvoderad styrelse, en mer hobbyinriktad ekonomiavdelning, samt en vilja att egentligen gå +-0. Situationerna skiljer sig alltså avsevärt åt, och det är något man bör ha i åtanke. Reglerna för aktiebolag finns i Aktiebolagslagen 25:18. Det som egentligen framgår är att om bolaget har ont om pengar och man inte upprättat kontrollbalansräkningar som man borde så kan styrelse bli personligt ansvariga för beslut som tas efter en viss punkt då man sedan länge borde vetat att ekonomin är för dålig. För att det här ska aktualiseras så krävs att aktiebolaget haft lägre än halva sitt aktiekapital under ungefär åtta månader. Om exempelvis bilverkstaden köper in en lyft för bilar som kostar 600 000 kr och ska betala den kontant vid leverans om en vecka fastän det bara finns 20 000 kr i verkstadens kassa och har varit så under lång tid, ja då kan styrelsen för verkstaden bli personligt betalningsansvarig med bilverkstaden för resterande 580 000 kr. Det finns även en bestämmelse i Aktiebolagslagen 25:19 som gör att en aktieägare i bilverkstaden som hejar på och stödjer köpet av lyften, med vetskap om den dåliga ekonomin, också kan bli solidariskt betalningsskyldig med styrelsen. Om föreningen hade varit ett aktiebolag finns det alltså möjlighet, om ekonomin är riktigt dålig, för kommunen att stämma föreningens ordförande eller andra i styrelsen vid tingsrätt och yrka på att föreningens ordförande ska ansvara solidariskt med föreningen för att betala skulderna. Om däremot ordförande exempelvis motarbetat uppkomsten av skulderna och försökt få resterande styrelse att inte sluta nya avtal och skapa nya skulder, samt avgått ur styrelsen under perioden så finns det stor möjlighet att inte hålla ordförande ansvarig, däremot resterande styrelse. Målet med bestämmelsen är ju att hålla den ansvarig som tar de dåliga besluten, inte att nödvändigtvis hålla den som officiellt står vid ratten. Ibland kan det ju vara någon som inofficiellt har all makt och då är det i teorin den personen som borde ansvara istället. Vad gäller då rent materiellt för Ideella föreningar? Vilka regler finns för dem? För ideell förening finns inga liknande bestämmelser alls. Någon rättspraxis som berör ställföreträdaransvar för en ideell förenings vanliga skulder (dvs. inte skatteskulder) har jag inte heller hittat. Det finns inledningsvis väldigt få rättsfall som berör ställföreträdaransvar enligt aktiebolagslagen i svensk rätt. De kan i stort sett räknas på en hand, så något vanligt fenomen är det inte. Ansvaret för skatteskulder är till viss del vanligare då, både för ideella föreningar och för aktiebolag, men det är ju inget som är aktuellt här såvitt jag ser. Chansen att en ideell förenings styrelseledamöter hålls ansvariga för föreningens skulder är alltså små, men i teorin är det möjligt och skulle kunna hända om man väl medveten om den dåliga ekonomin ändå tar beslut som man vet att man inte kommer kunna betala för. Culpa In Contrahendo Utöver det ovan nämnda så finns det en skadeståndsprincip som heter Culpa in Contrahendo på latin, på svenska skulle det kunna översättas till ”vårdslöshet vid avtalsslut” eller liknande. Exempelvis kan det handla om två stora bolag som ska sluta avtal om sammangående, båda bolagen ådrar sig höga juristarvoden i förberedelser och DD’s osv, men det ena bolaget har egentligen aldrig velat gå samman. De låtsas bara för att skapa kostnader hos den andra parten. Då är de vårdslösa och det andra bolaget kan kräva skadestånd från det bolaget som inte ville gå samman eftersom de anses förfara väldigt ohederligt. En analogi hade kunnat vara at man ingår ett avtal som man vet att man inte kan fullfölja. Dvs, exempelvis att en förening ingår ett VA-anslutningsavtal där man låter kommunen uppfylla sin del, fast man vet inte kommer kunna betala. Nu är inte det här någon vanlig skadeståndsrättslig grund i svensk rätt, men den finns. Och den kan alltså appliceras på en ideell förening som sluter avtal samtidigt som föreningen känner till/borde känna till att man inte kan uppfylla sin del av avtalet. Det finns alltså egentligen ett flertal grunder som en domstol kan använda för att kräva personerna bakom en förening på pengar för föreningens skulder. Det är dock ovanliga grunder och inget som tillämpas ofta. Så hos vem ligger det ekonomiska ansvaret om någon grund ovan kan användas? Som huvudregel så ligger det ekonomiska ansvaret utan tvekan på den ideella föreningen som sådan, och det är väldigt stor chans att ansvaret faktiskt också stannar där. MEN, kommunen kan välja att utkräva ansvar från medlemmar i föreningen med hjälp av domstol. - En vanlig medlem som inte känner till de ekonomiska besvären kan inte hållas ansvarig. - En vanlig medlem som däremot känner till de ekonomiska besvären och som aktivt verkat för att föreningen ändå ska sluta VA-anslutningsavtal skulle potentiellt kunna hållas ansvarig till viss del. - En styrelsemedlem antas känna till de ekonomiska besvären, men kan fortfarande reservera sig mot beslut, avgå för att slippa ta beslut, eller helt enkelt rösta emot beslut. En sådan styrelsemedlem ska inte hållas ansvarig. - En styrelsemedlem som deltar i besluten kan potentiellt hållas ansvarig. Hur kan man avvärja situationen? Det finns ett par olika alternativ för att slippa företrädaransvar för de inblandade. Det handlar dock om att förhindra att situationen egentligen uppstår. Ett alternativ är att informera motparten, i det här fallet kommunen, om hur den ekonomiska situationen ser ut. Då kan kommunen välja att ingå avtalet, eller att låta bli. Om kommunen accepterar så känner kommunen till den ekonomiska situationen och då kan inte kommunen senare kräva företrädaransvar. Ett annat alternativ är att man lämnar säkerhet till kommunen. Man kan exempelvis avtala om att kommunen, om föreningen inte kan betala, har rätt till de fastigheter som finns som inte är realiserade. Det utesluter inte att företrädaransvar kan ske, men det kan ju vara så att kommunen nöjer sig med marken som kan säljas… Ett alternativ är att försätta föreningen i konkurs. Det fungerar exempelvis att sätta ett företag i konkurs dagen innan skatten ska betalas för att slippa företrädaransvar för skatteskulderna. (Lite förenklat…). Det utesluter dock inte visst företrädaransvar om man verkligen skött sig riktigt dåligt och konkursen verkar vara ett taktiskt drag. Knappast något som kan appliceras här egentligen. Mitt råd: Jag skulle säga att det är väldigt liten risk att någon annan än föreningen själv får ansvara för kostnaderna. Det medför alltså att föreningen kommer gå i konkurs bara. Det är väldigt liten risk att styrelseledamöter som fortsätter förhandlingar med kommunen kan drabbas, men det är ändå möjligt, och därför bör det undvikas. Föreningen bör därför förklara situationen för kommunen och försöka komma fram till en vettig lösning. Kanske nöjer sig kommunen med säkerhet i orealiserade tomter? Med anslutningen på plats så kanske tomterna faktiskt är värda i alla fall minst anslutningsavgiften och då kan föreningen finnas kvar utan de tomterna genom en enkelt stadgeändring över vilka tomter som omfattas. Möjligheterna är egentligen flera men väldigt beroende på det enskilda. Vi kan diskutera mer om det under vårt samtal. Mer hjälp? Behöver du mer hjälp med något annat som exempelvis avtalsskrivning eller biträde vid tvist så kan du ta hjälp av Lawlines Juristbyrå. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert. Du kan även kontakta mig via email om du har följdfrågor eller frågor om det finns otydligheter i det här svaret som du vill få utförligare förklarat. Jag kommer ringa upp dig imorgon vid 15:00 om det passar dig. Annars får du kontakta mig så byter vi tid! Med vänliga hälsningar,

Samfälligheter- beslut

2017-06-30 i Föreningar
FRÅGA |HejÄr det möjligt att reservera sig mot ett beslut i en samfällighetsförening
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline! Bestämmelser om samfälligheter finns i Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, https://lagen.nu/1973:1150. Det finns två olika förvaltningsformer, delägarförvaltning eller föreningsförvaltning: Delägarförvaltning innebär att en samfällighet sköts (förvaltas) direkt av delägarna i en samfällighet. Delägarförvaltning är bra om det är få delägande fastigheter och kostnaderna för drift och underhåll är låga. Alla måste då vara överens när beslut fattas, 6 – 7 §§ Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter https://lagen.nu/1973:1150#P6S1.Föreningsförvaltning innebär att en samfällighet sköts (förvaltas) av en samfällighetsförening. En samfällighetsförening är en juridisk person och registrerad i Lantmäteriets register. Som sammanträdets beslut gäller den mening som fått de flesta rösterna. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning. I andra frågor gäller den mening som biträdes av ordföranden, 22 § https://lagen.nu/1973:1150#P22S1 När det gäller delägarförvaltning krävs alltså att alla är överens för att beslut ska kunna fattas och således faller ju syftet med att reservera sig mot beslutet då det ändå inte kan genomföras utan allas samtycke. När det gäller föreningsförvaltning så ska det föras protokoll, 50 § 2 st https://lagen.nu/1973:1150#P50S1, där det antecknas beslut. Det finns inget i lagen som uttryckligen reglerar vad som gäller kring att reservera sig mot beslut men i och med protokollskyldigheten så skulle jag anse det möjlig att i vart fall få sin reservation antecknad. Om beslut se 49 § 2 st https://lagen.nu/1973:1150#P49S1, som stämmans beslut gäller nämligen den mening för vilken de flesta rösterna avgivits. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning.Sammanfattningsvis, det är alltså inget i lagen som tyder på att det inte skulle vara möjligt att reservera sig mot sådana beslut. Det kan dock vid en delägarförvaltning vara onödigt eftersom beslut ändå inte kan fattas utan att alla är överens. Hoppas att du har fått svar på din fråga, Med vänliga hälsningar

Enkel majoritet, kvalificerad majoritet och likhetsprincipen i samfällighet.

2017-07-17 i Föreningar
FRÅGA |I samband med ett årsmöte ska stämman fatta beslut i vår samfällighetsförening om alla medlemmar ska var med att finansiera muddring i tre områden till en kostnad på 240.000:- det blir i så fall en extra utbetalning på 4.000:-/medlem.Kan stämman fatta beslut om detta som majoritetsbeslut eller måste det vara ett enhälligt beslut?Samfälligheten består av 62 medlemmar och aktuell muddring skulle gynna 5-7 medlemmar.
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Lag om förvaltning av samfälligheter (SFL) återfinns här.Enkel majoritet eller kvalificerad majoritet?För de flesta stämmobeslut i samfälligheter fordras enkel majoritet av rösterna (fler röstantal än hälften av de avgivna rösterna) och för vissa fordras kvalificerad majoritet (röstantal om två tredjedelar av de avgivna rösterna). Beslut att överlåta eller söka inteckning i fast egendom eller med nyttjanderätt för längre tid än fem år upplåta fast egendom är enbart giltiga med kvalificerad majoritet. För alla andra frågor gäller majoritetsbeslut, härvid enkel majoritet, och om det råder lika röstantal gäller den mening som ordföranden röstat för. Se 12 § andra stycket SFL.LikhetsprincipenEnligt 19 § SFL gäller att vid samfällighetsföreningens förvaltning ska medlemmarnas gemensamma bästa tillgodoses och varje medlems enskilda intressen beaktas i skälig omfattning. Detta är den lagstadgade likhetsprincipen. Om beslutet enbart gynnar 5-7 av 62 medlemmar uppstår två frågor. Tillgodoses medlemmarnas gemensamma bästa med detta beslut? Den andra frågan är, har 5-7 medlemmars intressen beaktats i oskälig omfattning? Frågan är helt enkelt om det är rimligt att samtliga medlemmar betalar 4 000 kr för muddringen. Om det är så att ingen förutom dessa få antal medlemmar gynnas av ett sådant beslut är det först och främst svårt att se hur detta ändå skulle gå igenom vid en föreningsstämma, förutsatt att dessa inte tillsammans äger större andelar i samfälligheten än resterande medlemmar. Om det mot förmodan skulle gå igenom så kan det göras gällande att likhetsprincipen brustit i stämmobeslutet. Detta ska då ha brustit på så sätt att dina (och om du får fler med dig, även deras) intressen inte beaktats i skälig omfattning eftersom ni på grund av avsaknaden av tillgodoseendet av ert bästa ändå i och med fastslagandet av beslutet blir tvungna att betala 4 000 kr. Till detta måste du visa på vilket sätt beslutet enbart gynnar ett fåtal av samtliga medlemmar. Detta gör du gällande i en klandertalan mot samfällighetsföreningen vid mark- och miljödomstolen senast fyra veckor efter beslutet enligt 53 § SFL.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Vad händer när en styrelse inte beviljas ansvarsfrihet i en ideell förening?

2017-07-10 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Kan en styrelse som ej fått ansvarsfrihet av årsmötet fortsätta som vanligt och ta beslut i en ideell förening? Mvh från Nyfiken!
Anna Ståhlklo |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den juridiska termen 'ansvarsfrihet' handlar om godkännande av de ansvarigas verksamhet i vissa företagsformer. Föreningsstämman i en ideell förening beslutar om styrelse ska beviljas ansvarsfrihet för det gångna räkenskapsåret. Det är viktigt att understryka att reglerna om ideella föreningar inte finns lagstadgade utan regleras genom praxis, rättsprinciper och doktrin. I vissa fall kan man tillämpa lagen om ekonomiska föreningar. När beviljas en styrelse inte ansvarsfrihet? Ifall en tiondel av de röstberättigade medlemmarna i föreningen går emot förslaget att bevilja ansvarsfrihet kan ansvarsfrihet inte beviljas på en föreningsstämma.Vad händer när en styrelse inte beviljas ansvarsfrihet? Vem som helst kan då under ett år stämma hela styrelsen alternativt enskilda ledamöter och kräva skadestånd för den förlust eller ekonomiska skada som dessa ska ha orsakat. Ansvarsfrihet beviljas individuelltAnsvarsfrihet beviljas individuellt vilket innebär att att vissa styrelseledamöter kan beviljas ansvarsfrihet medan andra vägras. Ifall det finns en revisor i föreningen ska revisorn i den så kallade revisionsberättelsen rekommendera stämman att ge eller inte ge styrelsen ansvarsfrihet. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Värdera och sälja onoterade aktier

2017-07-04 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag äger aktier i ett bolag som jag tidigare jobbade på sen flera år tillbaka. Som anställd blev vi erbjudna att köpa aktier i bolaget, och jag var ena v dem som gjorde detta. Bolaget hade som avsikt att börsnotera sig efter 2-3 år, och insatsen skulle därmed "frias" och man hade möjlighet att plocka ut eventuell vinst.Dock genomfördes aldrig planen och nu har det gått ganska många år. Bolaget är fortfarande inte börsnoterat, men man har som plan att "sälja" och börsnotera i framtiden", som jag fått som svar.Jag vill dock sälja mina aktier redan nu, då jag väntat länge nog. Hur går jag tillväga om jag vill sälja innan börsnotering, och hur samt vem värderar dessa aktier för att jag ska få ett rättvist marknadsvärde på dessa? Behöver jag ta hjälp av jurist/advokat i frågan för att för att frigöra mina aktier?Vänliga hälsningar,//Cecilia
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! En faktor som kommer att påverka din ekonomi vid försäljningen av aktierna är om du äger aktier i ett fåmansbolag eller inte, således rekommenderar jag dig att ta reda på det. Aktieförsäljning i ett privat bolag är helt och hållet privat, det har inget att göra med att sälja aktier på börsen där aktierna är upptagna på en "offentlig marknad" som alla har tillgång till. För att kunna värdera aktierna och få fram deras marknadsvärde så måste du göra en företagsvärdering och sen bryta ut hur mycket din del är värd, men framförallt så fastställs priset mellan köpare och säljare. Olika värderingsmetoder ger olika värden, därför kan det vara en idé att göra ett par stycken för att få fram ett medelvärde av dina aktier. Företagsmäklare, revisorer och jurister kan genomföra företagsvärderingar utifrån de vanligaste metoderna; substansvärdering – skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder; avkastningsvärdering – baseras på det genomsnittliga resultatet från de senaste 2-3 åren och involverar en delgissningar till skillnad från förstnämnda metod; marknadsvärdering – företaget värderas till det pris marknaden historiskt sett är villig att betala för ett liknande företag; likvidationsvärdering – "slaktvärdet" av företaget, vilket är vad alla tillgångarna är värda om förtaget skulle behöva likvideras. Problemet med att sälja onoterade aktier är att du kanske inte alltid hittar en köpare eftersom det kanske inte finns någon som är villiga att köpa direkt. Vidare, även om du har ett pris som du vill sälja för är det inte säkert att du hittar någon som vill köpa för det här priset och som tidigare nämnt så är försäljning av onoterade aktier precis som att sälja vilken annan vara som helst när det kommer till att bestämma priset – det är säljare och köpare som kommer överens om priset. Det finns plattformer på nätet som säljer och köper onoterade aktier, var alltid försiktig och undersök avgifter och trovärdighet innan du registrerar dig. Sammanfattningsvis så kan du kontakta en företagsmäklare, jurist eller revisor för att få en företagsvärdering gjord och därmed få ett pris på hur mycket dina aktier är värda för att senare sälja de till en villig köpare. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Fråga om avtals giltighet beroende på vem det tecknas med.

2017-06-30 i Bolag
FRÅGA |Om jag har skrivit på ett leasingsavtal med ett företag som ägs av en person som har AB, och sen denna person avlider och en son tar över företaget, gäller fortfarande avtalet? Eller måste nästa ägare skriva nya avtal?
Björn Gunnarsson |Hej, Välkommen till Lawline och tack för din fråga!Nu framgår det inte klart av omständigheterna om du har tecknat ett avtal med mannens aktiebolag eller om du tecknat ett avtal med mannen som råkar äga ett aktiebolag. För eftersom ett aktiebolag är en egen juridisk person så kan det som sådant ha avtalsskyldigheter och du har rätt att stämma aktiebolaget i en domstol för att få ut din rätt enligt avtalet, oavsett vem som för närvarande äger aktiebolaget. Skulle det vara så att du har tecknat ett avtal med mannen själv så binder det själva dödsboet. Skulle mannen då ha givit sitt aktiebolag till sin son innan han dött och på så sätt gjort sig av med alla sina tillgångar kan det vara svårt för dig att kräva ut någon rätt, inte för att du inte skulle ha rätt till det, utan istället på grund av att dödsboet skulle vara så tomt att inget skulle gå att ta därifrån. Det är alltså mycket säkrare att teckna avtalet med aktiebolaget som också enligt aktiebolagslagen har en skyldighet att ha en viss mängd aktiekapital som säkerhet, som det då inte får göra sig av med efter att ha tecknat avtalet med dig och som också kan återvinnas ifall ägarna skulle gjort sig av med det på ett otillbörligt sätt. Jag hoppas det här var svar på din fråga, skulle jag ha missuppfattat något eller om du skulle ha fler frågor är du välkommen att ställa fler frågor till Lawline.Med vänlig hälsning