Bolagsstämma aktiebolag

2016-07-28 i Bolag
FRÅGA |Årsredovisning för litet AB (där undertecknad äger 1/3 av aktierna) samt fastställelseintyg där balans- och resultaträkning samt styrelsens förslag till resultatdisposition fastställdes är insänt till Bolagsverket.Problem: Aktieägare var ej kallade till årsstämma och kände inte till att den varit förrän man, då det aldrig kallades till stämma, till slut begärde hos Bolagsverket att de skulle kalla till årsstämma och fick meddelade från dem att den redan varit, Kan man ha årsstämma och fatta beslut utan att aktieägarna är kallade?
Nathalie Byström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Styrelsen ska kalla till bolagsstämma enligt 7:17 aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Om en bolagsstämma som ska hållas enligt denna lag, bolagsordningen eller ett stämmobeslut inte i sammankallas på föreskrivet sätt, ska Bolagsverket efter ansökan genast kalla till bolagsstämma i enlighet med 18–24§§ ABL. Om kallelse inte kan ske på det sätt som anges i 23§ ABL får Bolagsverket kalla till bolagsstämma på något annat lämpligt sätt. En ansökan får göras av en styrelseledamot, den verkställande direktören, en revisor eller en aktieägare. Bolaget ska ersätta kostnaderna för kallelsen.Enligt 7:23 ABL ska privata aktiebolag kalla till bolagsstämma på det sätt som står i bolagsordningen. I vissa fall ska kallelse också skickas med post till aktieägarna. (https://lagen.nu/2005:551#K7P23S1). Tid för kallelse för ordinarie bolagsstämma anges i 7:18 ABL. Privata aktiebolag ska skicka ut en kallelse tidigast sex veckor före stämman men inte senare än fyra veckor före stämman. Samma kallelsetid gäller för extra bolagsstämma där en ändring av bolagsordningen ska behandlas. I båda fallen får det i bolagsordningen föreskrivas att kallelse kan ske senare än fyra veckor, dock senast två veckor före. Kallelse till extra bolagsstämma där andra frågor än bolagsordningsändring ska behandlas ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!MVH

Kallelse till möte i ideell förening

2016-06-29 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag sitter som styrelsemedlem i en ideell förening. Vi har på senaste tiden haft en del konflikter och olika åsikter. Får ordförande och övriga styrelsen lov att kalla till möte utan att meddela mig (och en person till som är av samma åsikt) Alltså kalla till möte och genomföra möte utan vår vetskap?Under dessa möten har de ändrat tidigare beslut.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Det finns inga civilrättsliga lagar som kontrollerar en ideell förening såsom det finns för t.ex. handelsbolag och ekonomiska föreningar, därav finns det inte heller lagstadgat hur organen ska styras och uppträda. När en ideell förening upprättas så upprättas även stadgor som föreningar har att rätta sig efter dessa fungerar som den ideella föreningens lagar. Kontrollera vad som står i era stadgar så bör du finna svaret där. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan samma person ha flera styrelseposter i en ideell förening?

2016-06-19 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Kan en ordförande i en ideell förening sitta både som ordförande och kassör samtidigt? Tack för svar.
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns i princip inga lagregler för ideella föreningar. Istället är det i huvudsak upp till de enskilda föreningarna att genom sina stadgar avgöra hur styrelsen ska organiseras. Om stadgarna tillåter att samma person håller flera poster så får samma person hålla flera poster. Det går t.o.m. att ha styrelser med endast en ledamot. Svaret beror alltså av vad din förenings stadgar säger.Den eventuella inskränkning som kan finnas är jäv. En styrelseledamot som är jävig (personligen berörd) i ett ärende får inte delta i beslutsfattandet för det ärendet, vilket följer av de allmänna regler om lojalitetsplikt som gäller för styrelseledamöter. Det kan alltså uppkomma problem om kassören har ett ärende mot ordföranden eller vice versa.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med styrelser i ideella föreningar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Innebörden av ett hembudsförbehåll

2016-06-11 i Bolag
FRÅGA |Måste man först fråga/erbjuda alla andra delägare i ett ab om man vill överlåta sina aktier till någon enstaka delägare i bolaget om hembudsförbehåll gäller?
Johan Waldebrink |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om aktiebolag återfinns i aktiebolagslagen (ABL) som du finner här. Huvudregeln är att aktier kan överlåtas och förvärvas fritt. Detta gäller om inte annat följer av ett samtyckes-, förköps- eller hembudsförbehåll som har förts in i bolagsordningen, eller annars av lag (4 kap. 7 § ABL). Bestämmelser om hembudsförbehåll återfinns i 4 kap. 27-36 §§ ABL. Ett hembudsförbehåll innebär att en aktieägare eller någon annan ska ha rätt att lösa en aktie som har övergått till en ny ägare. Detta innebär i praktiken att en aktieägare eller någon annan ges rätt att återköpa en aktie som någon annan förvärvat. Den nya ägaren är alltså skyldig att erbjuda de som har lösningsrätt att köpa tillbaka aktierna och först om dessa inte vill utnyttja sin lösningsrätt får den som har förvärvat aktierna föras in i aktieboken. Fram till tidpunkten då frågan om lösningsrätt slutligen har avgjorts är förvärvarens rättigheter på grund av aktieinnehavet begränsade. Ett hembudsförbehåll ställer alltså inte upp något hinder för en aktieägare att överlåta sina aktier utan innebär endast en skyldighet för förvärvaren att sälja tillbaka aktierna då någon med lösningsrätt vill utnyttja denna rättighet.Ett hembudsförbehåll ska inte förväxlas med ett förköpsförbehåll. Bestämmelser om förköpsförbehåll återfinns i 4 kap. 18-26 §§ ABL. Ett förköpsförbehåll innebär att en aktieägare eller någon annan ska erbjudas att köpa en aktie innan den överlåts till en ny ägare. Detta innebär alltså att en aktieägare måste erbjuda de som har förköpsrätt att köpa dennes aktier innan dem säljs till någon annan. En överlåtelse av aktier som sker i strid med ett förköpsförbehåll är ogiltig.I det fall att ett hembudsförbehåll gäller behöver alltså inte en aktieägare erbjuda andra delägare att köpa dennes aktier innan en överlåtelse sker. Det jag tror att du tänker på är ett förköpsförbehåll, om ett sådant gäller är en aktieägare tvungen att erbjuda de som har förköpsrätt att köpa dennes aktier innan en överlåtelse.Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Med vänlig hälsning,

Personligt ansvar för skulder i aktiebolag

2016-07-05 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag satt i styrelsen på ett aktiebolag för ett tag sen som tyvärr inte gick så bra. Så en del skulder har inte kunnats betala direkt. Jag sålde sedan vidare aktiebolaget med alla skulder. De skulder som då uppstått, har dessa företag rätt att söka beloppet på mig privat nu efter att jag sålt det?
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. Karakteristiskt för aktiebolag till skillnad från andra bolagsformer (exempelvis handelsbolag eller enskilda firmor) är att aktieägarna och styrelseledamöterna som huvudregel inte ansvarar personligt för bolagets eventuella skulder. Den ekonomiska verksamheten i aktiebolaget är alltså helt avskuren från ägarnas personliga ekonomi. Borgenärerna som vill driva in sina fordringar på bolaget kan således inte vända sig till ägarna personligen och kräva betalning. Det finns dock vissa fall när aktieägare och styrelseledamöter kan bli personligt ansvariga för skulderna. Dessa fall anges i 25 kap. 18 § aktiebolagslagen (ABL) och innebär kortfattat att betalningsansvar träder in när styrelseledamöterna underlåtit att följa ABL:s särskilda föreskrifter om att upprätta och låta revisor granska kontrollbalansräkning och att ansöka om likvidation när bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Man har i regel åtta månader på sig att följa lagens instruktioner. Den som kan visa att han/hon inte har varit för försumlig (vårdslös) på något sätt undviker emellertid ansvar. Det krävs alltså relativt grova fall av vårdslöshet för att bli personligt betalningsansvarig. När du har sålt bolaget övergår emellertid bolagets ansvar och åtaganden till de nya ägarna. Fordringar, avtal och andra förpliktelser följer ju med ett bolag när det säljs och eftersom du inte längre har något med bolaget att göra kan inte borgenärerna kräva dig på någonting. Sammanfattningsvis har bolagets borgenärer alltså inte rätt att kräva dig personligen på bolagets skulder.Hoppas att Du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Måste en förening sälja en fastighet till högst bjudande?

2016-06-20 i Föreningar
FRÅGA |Måste en förening, ideeĺl eller annan sälja en fastighet de äger till högsbjudande?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En ekonomisk förening är en förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva ekonomisk verksamhet enligt 1 kap 1§ Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar vilket gör att om en sådan förening ska sälja en fastighet ska denna säljas till högst bjudande.En ideell förening är en förening som antingen bedriver ekonomisk verksamhet (ex. idrottsförening) eller har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen (ex. fackförening). En ideell förening som har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen får alltså inte göra detta genom att bedriva ekonomisk verksamhet. En förening som bedriver ekonomisk verksamhet måste därmed ha ett ideellt ändamål för att betraktas som en ideell förening. Som ideellt ändamål får generellt anses vara varje syfte som inte främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förening som bedriver ekonomisk verksamhet får alltså inte sälja en fastighet till högst bjudande i syfte att medlemmarna ska tjäna pengar. Däremot får en ideell förening som bedriver ekonomisk verksamhet sälja en fastighet till högst bjudande för att gynna det ideella ändamålet. Det man även ska beakta är att föreningar ska följa sina stadgar.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Generalklausulen och undantag från likhetsprincipen

2016-06-18 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Styrelsen i vår bostadsrättsförening förbjöd mig att parkera min bil vid gaveln av huset, m.h.t att det försvårade snöröjningen. Jag fick dock godkännande av fastighetsförvaltaren att stå där, i och med att jag skottade området när jag nyttjade det. Då hävdade de att plätten var kommunal mark o var att beteckna som trottoar. Nu har styrelsen sålt gavellokalen för 1 kr till en elfirma, som parkerar FEM (5) lastbilar på samma ställe, vilket blockerar sikten fullständigt vid utfart. Likabehandlingsprincip, gäller den när det är företag som äger lokalen - kontra oss andra?
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår det är ditt problem att styrelsen har förbjudit dig att parkera vid gaveln, men att den inte har förbjudit elfirman som äger lokalen vid gaveln att parkera på samma ställe.I det följande kommer jag först att förklara vad principen om att föreningens medlemmar ska behandlas lika innebär. Därefter ger jag några kommentarer om hur just ditt fall gestaltar sig inom ramen för likhetsprincipen. Efter det uppmärksammar jag den s.k. generalklausulen som också kan vara relevant i ditt fall. Slutligen sammanfattar jag det jag har sagt.Vad innebär likhetsprincipen?Helt riktigt som du säger gäller en likhetsprincip i din bostadsrättsförening, vilken gäller allmänt för alla "associationer" trots att den inte alltid står i lag. Den innebär att alla medlemmar i föreningen ska behandlas likadant av föreningen när de uppträder i egenskap av medlemmar, om inte stadgarna eller lag säger något annat. Det skulle vid första anblick innebära att det inte är okej för styrelsen att behandla dig och elfirman annorlunda, för ni är båda medlemmar.Särbehandling kan dock tillåtas i vissa fall, om det kan motiveras med sakliga skäl. Inte alla sakliga skäl kan dock motivera en särbehandling. När en särbehandling kan godtas avgörs därför från fall till fall.De generella riktlinjer som jag kan ge är att särbehandling kan godtas när den gynnar föreningen eller medlemmarna som helhet, när det gäller din slags fråga (ett exempel är fallet RH 1990:118 där det var okej för föreningen att installera en hiss). Principen tar främst sikte på att hindra illojal eller otillbörlig särbehandling (se NJA 1989 s. 751).Vill du läsa mer finns det ett tidigare svar i samma fråga på Lawline: LikhetsprincipenHur blir det i ditt fall?Det är lite svårt för mig att få en god överblick över just ditt fall. Som jag uppfattar det är fastighetsförvaltaren en uppdragstagare som anlitas av din förening för att förvalta föreningsfastigheten. Om styrelsen godtog fastighetsförvaltarens synpunkter och ändrade sitt tidigare beslut kan det nog vara svårt att hävda att elfirman särbehandlas, förutsatt att samma villkor gäller för elfirman.Om det snarare var så att styrelsens beslut stod kvar, men ignorerades, är situationen delvis annorlunda. Då har elfirman särbehandlats eftersom styrelsen inte meddelade samma beslut för den. Särbehandlingen måste då kunna motiveras sakligt, vilket som sagt beror på omständigheterna i just ditt fall.GeneralklausulenEn annan regel som kan vara relevant för dig är den s.k. generalklausulen, vilken för styrelsens åtgärder kommer till uttryck i 6 kap. 13 § lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Den innebär för ditt fall att styrelsen inte får vidta en åtgärd som är ägnad att ge en medlem en otillbörlig fördel till nackdel för föreningen eller annan medlem.I ditt fall kan det dock vara svårt att hävda att den fördel som elfirman har fått av att kunna parkera vid gaveln är otillbörlig (jfr NJA 2004 s. 404). Det är dock inte helt klart vad som är en otillbörlig fördel, varför det inte är uteslutet, så länge som det är till nackdel för någon annan medlem att elfirman tillåts att parkera på platsen.Är du intresserad av att läsa mer om generalklausulen finns också rättsfallet NJA 2013 s. 1250.SammanfattningAlla medlemmar i en förening ska behandlas lika enligt likhetsprincipen. Särbehandling kan tillåtas om det finns sakliga skäl. Vid sidan av likhetsprincipen finns också generalklausulen som för ditt fall innebär att styrelsen inte får vidta en åtgärd som är ägnad att ge en medlem en otillbörlig fördel till nackdel för föreningen eller annan medlem.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med likabehandling i föreningar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Förvaring av räkenskapsinformation

2016-05-31 i Bolag
FRÅGA |Hur länge måste jag som arbetsgivare, privat aktiebolag, spara löne handlingar?
Johan Kristoffersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt bokföringslagens 7 kap. 2 § måste räkenskapsinformation (exempelvis löneunderlag) sparas "till och med det sjunde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades."Hoppas detta besvarade din fråga!Vänligen,