Vinstutdelning på begäran av en aktiegägarminoritet

2016-05-30 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag är delägare i ett företag med 2 bröder, jag äger 40%, den ena brodern äger 40% och den andra 20%.Om det skulle vara så att jag vill ta utdelning men dem säger nej, kommer jag aldrig kunna ta utdelning för dem alltid har majoriteten av röster? Eller finns det något majoritetsskydd för mig?
Nicole Cai |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Utgångspunkten är att ett eventuellt beslut om utdelning ska fattas av bolagets högsta organ enligt 18 kap.1 § Aktiebolagslag (2005:551). Ett stämmobeslut om utdelning fattas med enkel majoritet som innebär att ett förslag vid en omröstning måste stödjas av mer än hälften av det totala antalet avgivna röster. För att komma till rätta med problemet att majoriteten i stället för att dela ut intjänad vinst försöker svälta ut minoriteten har det införts ett ägarskydd i 18:11 ABL som ska motverka utsvältning av minoritetsägare. De har därför getts rätt att under pågående stämma ta upp och genomdriva utdelning förutsatt att initiativ till detta tas av ägare till minst 10 % av aktierna. Det är dock bara högst 50 % av årets vinst som är åtkomlig (enligt fastställd balansräkning, med vissa avdrag) enligt denna regel. Enligt 18:11 st. 4 ABL har stämmomajoriteten rätt att hindra utdelning som överstiger 5 % av bolagets egna kapital (fritt plus bundet). Sist men inte minst ankommer det på majoritetsägarna och stämmans ordförande att kontrollera att allt går rätt till enligt samma paragraf. Men de kan påvisa att det strider mot 18:11 ABL eller täckningsprincipen i 17:3 ABL (dvs. en värdeöverföring är laglig bara om det bundna kapitalet hålls täckt).Slutligen bör nämnas att det enligt 18:11 st. 2 ABL finns möjlighet att i bolagsordningen föreskriva att vinstutdelning får begäras av aktieägare med en mindre andel av bolagets aktier än vad som sägs i 18:11 st. 1 ABL (dvs. 10 % av samtliga aktier). Där får även föreskrivas att rätten till vinstutdelning ska avse ett högre belopp än vad som sägs i 18:11 st. 1 ABL (dvs.högst 50 % av årets vinst). En begäran om vinstdelning härom ska framställas innan bolagsstämman fattar beslut om disposition av vinsten (18:11 st. 3 ABL). Mot bakgrund av vad som sagts ovan kan man säga att det i ditt fall inte föreligger något hinder avseende kravet på ägandet av minst 10 % av samtliga aktier eftersom du redan äger 40 av aktierna. Under förutsättning att de övriga nämnda kraven är uppfyllda är möjligheten god att en begäran om vinstutdelning skulle kunna genomdrivas i ditt fall. Hoppas att rådgivningen har varit behjälplig. Du är naturligtvis välkommen att kontakta oss igen om du vill ställa kompletterande frågor.

Fråga om jäv och befogenhet

2016-05-28 i Föreningar
FRÅGA |Medlem i bostadsrättsförening hävdar att jäv uppstår när styrelsemedlem utför avlönat arbete åt föreningen enl kap 6 p 10 ek förening. Årsstämma har godkänt att arbete kan utföras och timlön fastställdes. Kvarstår då jäv?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Jäv enligt 6:10 lag (1987:667) om ekonomiska föreningar innebär att styrelseledamoten inte får delta i handläggningen av frågor rörande avtal mellan styrelseledamoten och föreningen. Så om exempelvis styrelsen skulle ha tagit beslutet att anställa styrelseledamoten, skulle denna styrelseledamot inte får delta i handläggningen av avtalet. Det skulle därmed kunnat påverka styrelsens beslutförhet (jfr tex beslutförhetsreglerna i 6:9 lagen om ekonomiska föreningar där minst hälften av styrelseledamöterna måste närvara för att göra styrelsen beslutsför, vilket i en styrelse om två personer i en bostadsrättsförening skulle göra att styrelsen inte alls kunnat ta beslut om saken).Jävssituationer behandlas vidare som befogenhetsöverskridanden (jfr tex 8:42 st 2 aktiebolagslagen och se 6:14 st 2 lagen om ekonomiska föreningar). Om stämman godkänner den aktuella jävssituationen har befogenhetsöverskridandet läkts. Detta kallas för ratibihering.I detta fall har stämman fastställt att arbete kan utföras och att en viss timlön ska utgå. Man har dock inte beslutat om vem som ska utföra arbetet. Om styrelsen är beslutför utan den aktuella styrelseledamoten så kan styrelsen anställa denne, utan risk för jäv. Om inte, måste en ny stämma sammankallas för att godkänna att styrelseledamoten är den som anställs. Jag hoppas jag besvarade din fråga och jag önskar dig en trevlig kväll.

Ideell förening

2016-05-07 i Föreningar
FRÅGA |Måste ideell förening ha på sitt extra årsmöte en dagordning om det gäller bara en sakfråga t ex val av valberedning?
Sara Ellefors |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Det finns inga civilrättsliga lagar om ideella föreningar på det sätt som finns när det kommer till t.ex. ekonomiska föreningar. Därför finns det inte heller någon lag som reglerar när det måste hållas stämmor och möten. Dock är det viktigt att komma ihåg att föreningens egna stadgor ska följas! Som svar på din fråga, kontrollera vad som står i föreningens stadgar om extra stämmor. Om det är oreglerat där så finns det inga måsten när det kommer till att hålla extra årsmöte och föreningen får då vidta den åtgärd som den finner mest lämplig. Hoppas du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar

Röstantal för ansvarsfrihet

2016-05-03 i Bolag
FRÅGA |Hur många röster behövs för att inte bevilja ansvarsfrihet för en styrelse?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Eftersom att frågan bara utgår från en styrelse och inte till vilken sammanslutning (företag/förening) styrelsen hör så jag kommer att basera svaret på aktiebolagslagen (se lagen här) (förkortas ABL).Enligt 7 kap 11 § punkt 3 ABL ska det beslutas om ansvarsfrihet för styrelsen på bolagsstämman/årstämman. Enligt 7 kap 40 § 1 stycket ABL blir beslutet det som företräds av mer än hälften av de avgivna rösterna. Detta innebär alltså att om fler än hälften av de som röstar röstar emot ansvarsfrihet så beviljas inte styrelsen ansvarsfrihet. Tvärtom blir det om mer än hälften röstar för ansvarsfrihet, då beviljas styrelsen ansvarsfrihet.En parantes om styrelsen skulle få ansvarsfrihet är att om en minoritet som äger minst 10 % av aktierna i bolaget röstar emot ansvarsfrihet (styrelsen får då ansvarsfrihet) finns möjlighet att väcka skadeståndstalan till bolaget enligt 29 kap 7 § ABL.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Insynsrätt i fåmansaktiebolag

2016-05-29 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag är delägare i ett Aktiebolag som drivs med Franchise. Vi är tre delägare där huvuddelägarna äger vardera 35,5%. Den ena delägaren utesluter mig när det kallas till möten, skickad agendor till möten etc som gör att jag missat en del möten då jag är ute hos kund eftersom jag är säljare.Min fråga är, får han göra så - utesluta och utelämna information?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.Det framgår inte av din fråga om du är styrelseledamot i bolaget eller inte. Om du är styrelseledamot och inte kallas till styrelsemöten, bryter delägaren mot kallelseförfarandet för styrelsemöten och att varje styrelseledamot ska ha fullgott material inför beslutsfattande av styrelsen, se 8:21 st 2 ABL. Denna bestämmelse är straffsanktionerad enligt 30:1 st 1 p 3 ABL. I din egenskap som aktieägare har du rätt till information. Bland annat har du rätt att få svar på frågor på stämman. Där har du rätt till information som rör förhållanden som kan inverka på bedömningen av ett ärende på stämman, och förhållanden som kan inverka på bedömningen av bolagets ekonomiska situation. Här ska styrelsen (och VD om en sådan finns) ska besvara dessa frågor om uppgifterna kan lämnas utan väsentlig skada för bolaget. Se vidare 7:32 ABLEftersom att bolaget är ett fåmansbolag, upp till 10 delägare, har du som aktieägare rätt till en utökad insyn i bolaget, se 7:36 ABL. Den ger rätt att ta del av räkenskaper och andra handling (som korrespondens, protokoll, rapporter, analyser, avtal, orderböcker osv.) i den omfattning som behövs för att du ska kunna bedöma bolagets ställning och resultat, eller ett visst ärende som ska behandlas vid bolagsstämman. Dessutom ska styrelsen (och VD) hjälpa dig med den utredning som behövs för denna insyn och tillhandahålla behövliga kopior, om det kan ske utan oskäliga kostnader. Om dock insynsrätten skulle medföra påtaglig risk för allvarlig skada för bolaget, gäller inte denna speciella insynsrätt.Syftet med 7:36 ABL är att i princip jämställa aktieägarna i ett fåmansbolag med ett handelsbolag, där bolagsmännen normalt har obegränsad insyn. Detta innebär att insynsrätten gäller även utanför stämman. Om du anser att du blir nekad insyn i bolaget kan du vända till domstol och där yrka på att du ska få del av aktuell information och handlingar. Så sammanfattningsvis så gäller en rätt till information och att delta i styrelsemöten, om du är styrelseledamot. Som aktieägare har du relativt omfattande rätt till information eftersom att du är aktieägare i ett fåmansbolag.Jag hoppas jag besvarade din fråga. Jag önskar dig en trevlig dag!Mvh,

Hinder mot styrelseledamot i moderbolag?

2016-05-14 i Bolag
FRÅGA |Kan man som delägare och VD av ett dotterbolag även vara styrelseledamot i moderbolaget?
Michelle Rinaldo Iversen |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns olika bestämmelser för olika bolag, det beror alltså på om det är fråga om ett enkelt bolag, ett handelsbolag eller ett aktiebolag. Gällande Handelsbolag och enkla bolag så finns det inget krav på att välja en styrelse, således inte heller några lagstadgade hinder att vara styrelseledamot. Enligt 8 kap 1 § Aktiebolagslagen gäller att ett aktiebolag ska utse en styrelse. Det finns vissa omständigheter som hindrar att en person kan vara styrelseledamot som t.ex. att en juridisk person inte kan vara styrelseledamot enligt 8 kap 10 § Aktiebolagslagen. Det finns dock inget som stadgar något hinder att vara styrelseledamot i moderbolaget om man är delägare i dotterbolaget och VD. Det gäller dessutom enligt 8 kap 23 § Aktiebolagslagen att något jäv inte föreligger i och med att det är fråga om bolag inom samma koncern. Undantag görs här för det fall då bolagets motpart ingår i samma koncern som bolaget. I ett koncernföretags styrelse kan det finnas styrelseledamöter som också tillhör ett annat koncernföretags styrelse eller liknande. Om dessa ledamöter inte får delta i handläggningen av avtal med andra koncernföretag, torde följden ofta bli att styrelsen på grund av bristande beslutsförhet inte kan fatta något beslut. Om det är fråga om ett aktiebolag, föreligger alltså inte något hinder för dig att vara styrelseledamot i bolaget just på grund av att du är aktieägare eller VD i dotterbolaget. Jag hoppas du fick ett svar på din fråga. Om du behöver ytterligare rådgivning kan du boka tid med en av juristerna som Lawline samarbetar med genom att klicka på knappen till höger eller via http://lawline.se/boka. Med vänliga hälsningar,

Personligt betalningsansvar för styrelseledamöter vid tvångslikvidation på grund av kapitalbrist

2016-05-05 i Bolag
FRÅGA |Hej,Vi driver ett bolag där aktiekapitalet är förbrukat och kontrollbalans är upprättade samt alla papper i ordning. vi har fått brev från ett inkassoföretag där man påstår att vi är personlig ansvariga för en skuld på 45.000 kr som vi har bestridit och att man kommer stämma oss både som privatpersoner och företag. Tiden mellan kontrollbalans och beställning är 9 månader. Bolaget har inga skulder, är ej i konkurs men med förbrukat kapital och verksamheten nerlagd. Det blir förmodligen tingsrätten...känns dock som inkassobolaget utövar påtryckningar (icke-god inkasso sed) utöver det som lagen säger. Vi anser att det är helt vanligt tvist, vår bedömning är också att man inte "automaktiskt" kan överföra en skuld från en gäldernär till en annan enbart pga av att kapitalet är förbrukat, vad säger panelen?
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Som jag förstår det är ni styrelseledamöter i ert aktiebolag, och ert bolag har en skuld på 45 000 kr.Aktiekapitalet i ett aktiebolag knyter an till ett särskilt förfarande som regleras i 25 kap. 13–20 a §§ aktiebolagslagen (2005:551) (hädanefter förkortad ABL). Om ni i styrelsen inte följer förfarandet kan ni riskera att bli personligt betalningsansvariga för bolagets skulder under den tid då ni inte följer förfarandet (se 25 kap. 18 § ABL). För att ni ska förstå varför inkassobolaget skulle kunna kräva att ni betalar bolagets skuld ska jag här nedan förklara vad som gäller i dessa fall – i mer detalj. Om ni bara vill ha mina slutsatser så kan ni gå direkt till den rubriken.Förfarandet för tvångslikvidation på grund av brist i aktiekapitaletNi ska börja följa det särskilda förfarandet när det finns skäl att anta att minst hälften av aktiekapitalet är förbrukat, vilket har inträffat i ert fall. Då skulle bolagets styrelse ”genast” ha upprättat en kontrollbalansräkning, vilket ni har gjort – som jag förstår det från er fråga (25 kap. 13 § första punkten ABL). En kontrollbalansräkning är en särskild balansräkning som upprättas enligt kraven i 25 kap. 14 § ABL.Om er kontrollbalansräkning visade att minst hälften av ert aktiekapital var förbrukat skulle ni ha ”snarast möjligt” kallat till en s.k. första kontrollstämma (25 kap. 15 § ABL). En kontrollstämma är en särskild bolagsstämma som ska besluta om bolaget ska likvideras eller inte.Om den första kontrollstämman inte beslutar att bolaget ska likvideras så har ni som styrelse en tidsfrist på åtta månader innan ni måste kalla till en andra kontrollstämma. Till en sådan stämma ska ni upprätta en ny kontrollbalansräkning (25 kap. 16 § ABL). Om kontrollbalansräkningen som ni lägger fram till den andra kontrollstämman inte visar att hela aktiekapitalet är fyllt och stämman inte beslutar att likvidera bolaget, måste ni som styrelse ansöka hos tingsrätten om likvidation av bolaget. Denna ansökan ska ni göra inom två veckor från den andra kontrollstämman (25 kap. 17 § andra stycket ABL).Vad som händer om ni inte följer förfarandetOm ni inte har kallat till en första kontrollstämma trots att er kontrollbalansräkning visade att ni hade mindre än halva ert aktiekapital gäller följande:Ni som styrelseledamöter är personligt betalningsansvariga för ert bolags skulder som uppkommer så länge som ni underlåter att kalla till en första kontrollstämma. Ni ansvarar dock bara för de av bolagets skulder som faktiskt uppkommer under den perioden. (25 kap. 18 § första stycket andra punkten ABL).Om ni inte har ansökt hos tingsrätten om att ert bolag ska likvideras senast åtta månader efter den första kontrollstämman och ni inte har hållit en andra kontrollstämma gäller följande:Ni som styrelseledamöter är personligt betalningsansvariga för ert bolags skulder så länge som ni underlåter att ansöka hos tingsrätten att den ska besluta att likvidera bolaget. Ni ansvarar dock bara för de av bolagets skulder som faktiskt uppkommer under den perioden. (25 kap. 18 § första stycket tredje punkten ABL).SlutsatserSom jag förstår det har ni upprättat en kontrollbalansräkning men inte kallat till någon kontrollstämma. Om er kontrollbalansräkning visade att ni hade mindre än halva ert aktiekapital kvar har ni varit personligt betalningsansvariga för ert bolags skulder från den tidpunkt då ni senast skulle ha hållit en första kontrollstämma. Den tidpunkten har nu passerat för ett tag sedan.Om bristen i ert aktiekapital uppkom senare började ert personliga betalningsansvar att löpa efter tiden då ni skulle ha upprättat en ny kontrollbalansräkning.Sannolikt sett har inkassoföretaget alltså en möjlighet att kräva att ni som styrelseledamöter betalar en del av ert boalgs skulder. Om ni är personligt betalningsansvariga är det bäst för er att se till att följa förfarandet som jag beskrev ovan så att ni inte kan krävas på fler av ert bolags skulder.Jag hoppas att det var svar på er fråga!Dessa frågor kan vara komplexa att arbeta med. Behöver ni sådan hjälp som inte ryms inom vår gratisrådgivning kan ni kontakta någon av de specialiserade jurister Lawline samarbetar med. Ni kan boka tid HÄR.Behöver ni vidare hjälp med er aktiekapitalsbrist och personliga betalningsansvar inom ramen för vår gratisrådgivning är ni välkomna att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Följder av att mötesordförande inte undertecknar stämmoprotokoll

2016-05-03 i Föreningar
FRÅGA |Om en bostadsrättsförenings stämmoprotokoll inte blivit signerade av sittande mötesordförande (i strid med lag om ekonomiska föreningar kap 7 §10) - vad kan det ha för följder? Kan alla tidigare beslut förklaras ogiltiga? Finns det några påtagliga påföljder? Protokollen är signerade av justerare och sekreterare, men inte av ordförande. Föreningen har följt en mall där den signaturen inte var med och har således inte ett enda stämmoprotokoll signerat av mötesordförande.
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I mitt svar hänvisar jag till lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar (hädanefter förkortad FL). Alla bestämmelser i FL som jag tar upp gäller också för bostadsrättsföreningar, med några mindre relevanta undantag.Stämmoprotokollets förhållande till stämmans beslutEtt stämmoprotokoll är bara till för att bevisa vad som har hänt på stämman, t.ex. vad stämman har beslutat. Brister i protokollet innebär alltså inte att stämmans beslut är ogiltiga, utan det avgörs av andra regler. Avsaknad av ett protokoll betyder inte heller att de beslut som stämman tog inte finns. Frågan om stämmans beslut är giltiga är en annan och bestäms genom 7 kap. 17 § FL. Det innebär att man måste klaga på ett beslut inom de tidsfrister som lagrummet anger för att kunna få ett stämmobeslut ogiltigförklarat.Följder av att mötesordföranden inte har undertecknat stämmoprotokolletFöljden av att ett stämmoprotokoll inte har undertecknats av mötesordföranden blir främst att protokollet inte är lika starkt som bevis om vad som hände på stämman. Om alla som ska underteckna protokollet har gjort det är det ju fler som står bakom vad som står i det än annars.Skyldigheten för mötesordföranden att underteckna stämmoprotokoll enligt 7 kap. 10 § FL är inte straffsanktionerad (16 kap. 1 § FL). Om föreningen skadas av att mötesordföranden inte undertecknar protokollet kan han eller hon eventuellt också krävas på skadestånd.Här kan det vara värt att uppmärksamma att det finns en viss osäkerhet om en mötesordförande kan bli skadeståndsskyldig enligt 13 kap. FL, när han eller hon är utomstående för föreningen. Mötesordföranden omfattas då inte direkt av någon skadeståndsregel i nämnda kapitel. Det finns dock en möjlighet att sträcka ut skadeståndsansvaret.Ytterligare osäkerhet kommer av hur man juridiskt sett ska se på en situation där föreningsmedlemmarna inte protesterar mot att mötesordföranden inte följer 7 kap. 10 § FL. Det går då att hävda att de i praktiken har accepterat regelbrottet, även om det i många fall kan vara ett tveksamt argument. Att medlemmarna kan ha accepterat ett regelbrott är viktigt eftersom vissa regler i FL kan frångås med samtliga föreningsmedlemmars samtycke. Det går nämligen att argumentera för att 7 kap. 10 § FL är en sådan regel.SammanfattningProtokoll och beslut är två skilda saker. Ett stämmoprotokoll är bara ett bevis för vilka beslut stämman har tagit. Följden av att mötesordföranden inte har undertecknat protokollet är främst att protokollet blir sämre som bevis.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med stämmoprotokoll är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,