Rätt att försvara sig mot knuff?

2017-11-29 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |HejBerra är på krogen och är rejält berusad och söker att finna plats att sitta på ett ganska fullt ställe.Han får tillfälligt sitta på lite olika platser när folk är ute och röker,eller är på toaletten,och han flyttar sig fogligt för att söka sig en mer permanent sittplats när folk återkommer till sina platser.Allt går bra ända till han försöker sätta sig vid ett bord där Sven sitter med 7-8 tomma platser, Sven försöker att inte släppa in Berra på någon ledig plats varvid en dispyt börjar som uppmärksammas av Svens kompis Per,som hade observerat allting från ett par meters håll. Sen går allt väldigt snabbt,Per tar helt enkelt tag om Berra och föser/knuffar honom mot utgången och där börjar vittnesmålen spreta ordentligt.I omedelbar närhet befinner sig hela tiden Pers kompisar och situatonen är väldigt hotfull då ena sidan tycker att de har rätt att avhysa Berra,och Berra på andra sidan som tycker han blivit orättvist behandlad av ett kompisgäng som "ockuperar" borden.Min fråga blir därför om Berra har rätt att försvara sig mot avhysningen och i så fall hur?
Samuel Westerlund Rashidi |Hej!Tack för att du hör av dig till oss på Lawline med din fråga.Jag tolkar din fråga som att du undrar om Berra i sammanhanget har rätt att försvara sig mot det våld som han utsätts för.För att fråga om självförsvar (i detta fall ligger bestämmelsen om nödvärn närmast till hands) ska inträda, krävs att Berra blivit utsatt för ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp enligt 24 kap. 1§ andra stycket brottsbalken (BrB). Frågan blir således om "fösningen/knuffen" som beskrivs i frågan kan anses vara ett brottsligt angrepp. Det skulle kunna vara fråga om en misshandel enligt 3 kap. 5§ BrB. För detta krävs att Per i sitt handlande uppsåtligen tillfogat Berra smärta eller skada. Uppgifterna i beskrivningen är för knapphändiga för att kunna göra en exakt bedömning huruvida knuffen eller "avhysningen" utgör en misshandel. Jag utgår härifrån från att det vart fall är fråga om en ringa misshandel och därmed även ett brottsligt angrepp.NödvärnDetta leder oss tillbaka till 24 kap. 1§ BrB. En gärning som någon begår i nödvärn är tillåten, så länge nödvärnsgärningen sett till omständigheterna inte är uppenbart oförsvarlig. Detta innebär att våldet som Berra använder för att försvara sig ska vara proportionerligt och nödvändigt för att avvärja det brottsliga angreppet. Det är svårt att exakt säga var gränsen går vid försvarligt våld i denna situation. Det är i vart fall inte tillåtet för Berra att utföra en gärning som innehåller grövre våld än det han utsätts för; slag och sparkar är troligtvis uppenbart oförsvarligt. ExcessOm man ponerar att Berra trots allt utför våld som anses vara uppenbart oförsvarligt, kan hans gärning ändå bli ursäktad för att han svårligen kunnat besinna sig, enligt 24 kap. 6§ BrB. Detta kallas för nödvärnsexcess.I rättsfallet NJA 2005 s. 237 togs ett urval av bedömningsgrunder upp, bland annat hur faran upplevdes av den angripne, tiden som stått till förfogande för övervägande, den angripnes individuella egenskaper m.fl. Även berusning där någon tappar besinningen kan verka i den angripnes favör. Med detta sagt görs en individuell bedömning av omständigheterna i varje enskilt fall. Skulle Berra således använda mer våld än vad som är tillåtet enligt nödvärnsbestämmelsen skulle han även kunna gå fri med stöd av nödvärnsexcess. Vänligen,

Nödvärnsexcess?

2017-10-31 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |En 18årig man hamnar i bråk på krogen och misstänks för misshandel efter att ha skallat en annan, något äldre man. Den äldre mannen, kallar honom Jöns, har varit bråkig och uppmuntrat till bråk och våld flertalet gånger under kvällen. När den yngre mannen, kallar honom Erik, konfronterar Jöns och ber honom att sluta bråka så blir Jöns åter aggressiv och säger hotfullt till Erik "Skalla mig då, kom igen då, skalla mig!". Var på Erik hävdar att han känner sig hotad och skallar Jöns då han känner sig underlägsen och hotad av situationen. Notera att Erik står med ryggen mot ett hörn och att han har Jöns, samt flertalet av hans vänner framför sig. Erik skallar då Jöns och skyndar sig till andra delen av krogen där han hittar sina vänner. Bara ett fåtal minuter senare grips han av vakter och slutligen polis. Erik hävdar först att han är oskyldig i både förhör med polis och utredare men förklarar i rättegång att han varit rädd för att bli dömd för misshandel när han kände sig tvingad in i situationen. Erik har dessutom vapen licenser och är väldigt rädd för att mista dem. Jag undrar om det är troligt att Eriks agerande blir dömt som nödvärn och om det finns någon möjlighet att han får behålla sina vapenlicenser eller hur länge han i sådant fall tvingas vara utan vapenlicens? Är det troligt att Erik döms för grov misshandel (Jöns blev tvungen att sy 7 stygn i ansiktet men fick inga andra skador)?Erik är sedan tidigare ostraffad.
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätt till nödvärn förutsätter enligt 24 kap 1 p. 1 Brottsbalken "ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person [...]". Rätt till nödvärn föreligger såldes inte, då det måste vara fråga om ett konkret hot. Däremot finns vad som kallas "nödvärnsexcess" enligt 24 kap 6 § BrB innebärande att om Erik har gjort mer än vad som är nödvändigt, kan han ändå gå fri från ansvar utifall han "svårligen kunde besinna sig". Detta har tillämpats i en del fall (se bl.a. NJA 2009 s 234), och innebär kortfattat att en person kan gå fri från ansvar om denne kan visa att den var i en väldigt trängd situation och trodde att konkret hot förelåg, vilket medförde att personen inte kunde "besinna sig". Bestämmelsen har dock en restriktiv tillämpning. Brottsbalken finner du här: https://lagen.nu/1962:700Beträffande vapenlicensen finns risk att denna blir indragen ifall Erik fälls för misshandel. I Rikspolisstyrelsens riktlinjer stadgas att licens skall återkallas vid brott som innefattar våld eller hänsynslöst beteende mot annan person, samt vid grova brott. Mer om vapenlicenser finner du i vapenlag (1996:67) https://lagen.nu/1996:67.Beträffande huruvida det ska uppfylla kriterierna för grov misshandel (3 kap 6 § brottsbalken) krävs att gärningsmannen har "tillfogat en svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom eller annars visad särskild hänsynslöshet eller råhet". Gränsdragningen för grov misshandel diskuteras u bland annat NJA 2013 s. 1155 "I samband med en lagändring år 1988, då ordet särskild framför hänsynslöshet eller råhet ersatte ordet synnerlig, uttalades i förarbetena att vissa typsituationer kan urskiljas då en misshandel framstår som utslag av en råhet eller hänsynslöshet som går vida utöver vad som kännetecknar våldshandlingar i allmänhet. Som exempel nämndes fallet då flera tillsammans misshandlar en annan person. Det angavs att det främst är offrets utsatta läge när han angrips av flera på en gång som utgör det försvårande momentet och som medför att brottet ofta ter sig särskilt allvarligt, oberoende av vilken skada som har uppkommit av misshandeln. Ytterligare nämndes det fallet att en misshandel fortsätts trots att offret saknar förmåga att värja sig, såsom då sparkar utdelas mot en person som redan ligger. (Prop. 1987/88:14 s. 5 f.; se även NJA 2003 s. 229.)"Detta bör med andra ord inte vara att anse som grov misshandel.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Knytnävslag mot ansiktet efter verbalt bråk/tjafs - rätt till nödvärn?

2017-10-25 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hannes och Johan träffas ute på en krog. De börjar munhuggas med varandra. Hannes tilldelar Johan ett knytnävslag som träffar i ansiktet. Johan känner stark smärta och får blod från näsan. Andra närvarande ingriper och bråket avslutas. Johan gör en polisanmälan mot Hannes. Ta ställning till om Hannes ska åtalas och dömas för något brott samt vilken påföljd han kan få. Hannes är 23 år och tidigare ostraffad. Hannes erkänner gärningen med invänder att han hade rätt till nödvärn
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!En brottslig handling kan i vissa fall vara ansvarsbefriande under omständigheter som ger upphov till nödvärnsrätten i 24 kap. 1 § brottsbalken. Man har rätt att försvara sig mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp. Huvudregeln är alltså att våld kan mötas med våld. Att tjafsa med varandra ger inte någon rätt att slå den andra.Det som vägs in i bedömningen om någon har rätt till nödvärn är förhållanden på platsen, möjligheten att bege sig från brottsplatsen, möjligheten att kalla på hjälp, möjligheten att använda mindre våld samt möjligheten att rikta våldet mot mindre vitala delar spelade roll (se ett vägledande rättsfall från Högsta domstolen NJA 2005 s. 237). I det aktuella fallet där någon enbart utväxlar ord finns emellertid flera möjligheter till att inte begå den brottsliga gärningen. Handlingen är också i övrigt att anses som uppenbar oförsvarlig.Ett obefogat knytnävslag tillfogat på annan persons ansikte är en misshandelsgärning enligt 3 kap. 5 § brottsbalken och eftersom det handlat om ett slag av en knuten näve som lett till blod från näsan så är det med större sannolikhet fråga om misshandel av normalgraden.Misshandel av normalgraden kan inte leda till böter, utan det är fängelse i högst 2 år som gäller. Eftersom han tidigare är ostraffad och det inte rör sig om en särskilt allvarlig brottslig handling så är sannolika alternativ för påföljd villkorlig dom eller skyddstillsyn. Du kan läsa mer om vad som ska beaktas i straffmätningen i 29 kap. 4-5 §§ brottsbalken. Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Nödvärn mot obehörig person i kommunhus reception efter stängning

2017-10-17 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som gäller om en person som kommit in i en reception på ett kommunhus under ordinarie öppettider vägrar att lämna vid stängningsdags. Är det nödvärnsrätten som gäller, för det finns väl inte några andra lagliga tillvägagångssätt än att kontakta polisen i det fallet? Olaga intrång och förargelseväckande beteende är väl inte användbara här?Tack på förhand
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I detta fall är brottsbalken av intresse (här).Ett kommunhus reception bedöms enligt praxis som en offentlig plats, dit allmänheten har tillträde (under dess öppettider).Med stöd av detta kan möjligen olaga intrång anses föreligga (4 kap. 6 § 2 stycket brottsbalken). För olaga intrång krävs nämligen att någon intränger eller kvarstannar obehörigen i kontor, fabrik eller annan byggnad. För att personal ska ha rätt att ingripa fysiskt, krävs det att du har rätt att använda nödvärn (24 kap. 1 § brottsbalken). Den punkt som passar in på "kommunhus reception" är lagrummets punkt 3, vari stadgas att för att du ska ha rätt till nödvärn, krävs att någon olovligen trängt in i eller försöker tränga in i ett rum.Det kan alltså konstateras, att i det fall en person obehörigen uppehåller sig i ett kommunhus efter öppettid, kan rätt till nödvärn föreligga. Av yttersta vikt är att du inte får passera gränsen för vad som är uppenbart oförsvarligt.Jag råder dig dock att kontakta polisen i första hand.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Rätt till nöd vid rattfylleri

2017-11-11 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hur kan en lärare förhindra en förälder att hämta (köra) sitt barn när föräldern är onykter?
Daniel Shin |Hej och tack för att du vänder dig till oss!NödNöd regleras i 24 kap. 4 § brottsbalken (1962:700), och innebär egentligen att en vanligtvis otillåten handling (ex. att ta till våld mot någon) inte ska vara brottslig under vissa situationer. En gärning som någon begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig. En nödsituation föreligger då någon riskerar att bl.a. dö eller skadas, vilket helt klart skulle vara fallet om ett barn riskerar att åka i samma bil som en onykter förare.Sammanfattningsvis får vem som helst, inte bara lärare, vid misstanke om att barnets liv eller hälsa hotas, vidta viss handling för att hindra föräldern från att köra bil. Observera att handlingen inte får vara oförsvarlig. Våld utöver vad som är nödvändigt är alltså inte tillåtet, men fasthållning i allmänhet bör vara accepterat.EnvarsgripandeOm ni finner det nödvändigt kan ni även gripa föräldern, om ni är helt säkra på att föräldern har kört sin bil till skolan onykter. Att framföra ett fordon över en viss alkoholhalt (0,2 promille) i blodet är brottsligt enligt 4 § lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Detta kallas för ett envarsgripande, och används efter att ett brott redan begåtts (dvs. rattfylleri på vägen till skolan). Envarsgripande regleras i 24 kap. 7 § rättegångsbalken, och innebär att vem som helst får använda nödvändigt våld för att hindra personen från att komma undan. Den gripne måste sedan "skyndsamt" överlämnas till närmaste polisman, dvs. så snabbt som möjligt.Hoppas du fick svar på din fråga!

Nödvärnsrätt mot person som inte lämnar tomt

2017-10-28 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Hej! Jag undrar om man får använda nödvärnsrätten för att mota bort en person från min trådgård. Har personer alltså rätt att vistas i min enskilda trädgård trots att jag uppmanat personen att lämna, gäller samma lagar som inne i huset som i min trådgård. Har vem som helst rätt att gå in på ens tomt?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Rätt till nödvärn föreligger mot den som vägra lämna bostad (detta gäller även om de befinner sig på tomten) efter att det skett en tillsägelse (24 kap. 1 § 2 stycket p. 4 brottsbalken). Det är av vikt att komma ihåg att även i de fall det har skett en händelse som kan medföra rätt till nödvärn, är det inte säkert att man har rätt att bruka våld enligt nödvärnsrätten. Hänsyn måste tas till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt. Har ett nödvärn har varit uppenbart oförsvarligt med hänsyn till dessa faktorer, har man som försvarare gjort sig skyldig till ett brott. Man får alltså inte använda för mycket våld, vilket beror på situation till situation.Du har rätt att avlägsna personer från din tomt på lämpligt vis utan att bli dömd för brott.Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Nödvärnsrätt för att avlägsna hotellgäst som inte betalar men olovligen kvarstannar

2017-10-24 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |HejEn fråga gällande hemfridsbrott/olaga intrång.Om en hotellgäst bokar ett rum för två nätter, betalar för dessa men efter dessa två nätterväljer att inte flytta ut utan kvarstannar på rummet. Gästen har således inte ursprungligen inträngt olovligen i rummet. Om han nu kvarstannar utan att betala kan hotellet då avhysa honom eller räknas detta som gästens tillfälliga bostad och således måste hotellet begära handräckning. Vad gäller?Med vänlig hälsning
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Brottet olaga intrång är ett bötesbrott som avser intrång eller obehörigt kvarstannande i byggnad eller liknande ställe (4 kap. 6 § brottsbalken). Eftersom hotellgästen saknar besittningsskydd enligt hyreslagen behöver polisen inte vänta på ett beslut från hyresnämnden för att ingripa efter påkallelse från hotellet. Polisen kan avlägsna hotellgästen på grund av ordningsstörande (13 § polislagen). Om polisen inte hjälper till att avlägsna hotellgästen så kan hotellpersonal avlägsna hotellgästen från hotellrummet med stöd i nödvärnsrätten. Nödvärnsrätt innebär att en har rätt att under ansvarsfrihet utföra en viss brottslig handling. Ett sådant tillfälle kan vara när någon vägrar lämna en bostad efter tillsägelse (24 kap. 1 § andra stycket 4 punkten brottsbalken). Den ansvarsfrihetsgrundade handlingen blir då avlägsnandet av den som vägrar lämna bostaden. Ledning i frågan om vad som räknas in i begreppet bostad kan tas från 1 § hotellagen där hotell beskrivs som en sorts bostad.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Nödvärn och straffrabatt

2017-08-27 i Nödvärn och annan ansvarsfrihet
FRÅGA |Finns det några kryphål när man har begått ett brott? Med fokus på dråp och mord. Till exempel som att vara straffmyndig, då kan man få längre straff eller till exempel om det var självförsvar och så vidare. I princip, alla fall där man slipper sin dom. Och kan man komma undan med allvarliga brott på grund av kryphål?
Cecilia Lenman |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!NödvärnEn gärning som någon begår i nödvärn utgör ett brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig (24 kap. 1 § brottsbalken). Rätt till nödvärn föreligger bl.a. mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom. Huvudregeln är att våld kan bemötas med lika våld och nödvärnet får alltså inte vara uppenbart oförsvarligt. För att uppsåtligt dödande kan anses ha begåtts i nödvärn krävs alltså i regel att det pågående eller överhängande brottsliga angreppet hotar den angripnes liv. Man kan givetvis inte bemöta angrepp på egendom eller ett knytnävsslag med dödligt våld och undgå straff genom en nödvärnsinvändning. I min mening är det alltså inte helt rättvisande att se på detta som ett kryphål. För de flesta förefaller det rimligt att en handling begången i självförsvar inte ska bestraffas på samma sätt som om den begicks utan föregående angrepp.Anser domstolen att en gärning faller inom ramen för vad som kan anses som nödvärn utgör gärningen alltså inget brott. Bevisbördan för att ett brott är begånget vilar i brottmål alltid på åklagaren. Om det kommer en invändning om nödvärn åvilar det åklagaren att visa att rätt till nödvärn inte föreligger. Eftersom det kan vara svårt att bevisa att någon inte har handlat i nödvärn kan åklagaren medges en så kallad "bevislättnad". Detta innebär att det krävs något mindre bevisning för att åklagaren ska anses ha uppfyllt sin bevisbörda. Enligt praxis kan det räcka att åklagaren framställer så mycket bevisning att nödvärnsinvändningen framstår som obefogad.Straffrabatt Det som i dagligt tal brukar kallas för straffrabatt innebär inte av man slipper sin dom, utan att straffet i viss mån mildras. En omständighet som ofta medför ett något mildare straff är om gärningspersonen är 15-20 år gammal. Femtonåringar får av naturliga skäl ett större avdrag än tjugoåringar. Avdraget görs på grund av den hänsyn som ska tas till de ungas bristande utveckling och ansvarsförmåga samt deras större känslighet för straff. Det finns även s.k. mängdrabatt, vilken aktualiseras när en person samtidigt döms för flera brott och innebär att straffet för flera brott som bedöms vid ett tillfälle blir lägre än summan av de straff som skulle dömts ut för vart och ett av brotten. I dessa fall är utgångspunkten straffet för det allvarligaste brottet, varpå man lägger till ett reducerat straffvärde för de övriga brotten enligt en fallande skala.Hoppas du får svar på din fråga! Med vänlig hälsning,