Minoritetsskydd vid nyemission och betydelsen av överträdelsen av en klausul i ett aktieägaravtal

2016-11-11 i Bolag
FRÅGA |Hej Jag är delägare i ett dotterbolag (20%). Huvudägaren (modern) vill genomföra en nyemission, som jag inte har möjlighet att matcha. Genom att göra detta till en värdering över kvotvärdet, men under marknadsvärdet enligt traditionell EBIT-värderingsmodell, kommer jag att spädas ut, vilket får konsekvenser för framtida värdering och utdelning. I vårt aktieägaravtal har vi överenskommit en undre gräns på 15% för hur liten min andel ska kunna vara vid tillkomst av nya minoritetsägare. Vilka möjligheter har jag att skydda mig mot en undervärdering, resp har den nämnda 15%-klausulen något värde i sammanhanget?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om och – i så fall – hur du kan skydda dig mot1. Att värdet på dina aktier sjunker genom nyemission av aktier till ett pris under marknadsvärdet, och2. Att din totala ägarandel i dotterbolaget sjunker genom nyemission av aktier som du inte har möjlighet att köpa.Disposition av svaretMitt svar är disponerat på så vis att jag behandlar följande saker i följande ordning:1. De särskilda skyddsreglerna som kan gälla för dig vid nyemission.2. Om du kan göra något åt att nyemissionen sker till under marknadsvärde.3. En allmän minoritetsskyddsregel som kan bli relevant i extrema fall4. Vilken betydelse klausulen i aktieägaravtalet har. 5. Hur du som minoritet kanske kan tvinga majoritetsaktieägaren till att handla på ett visst sätt genom att missbruka minoritetsskyddsregler.6. En rekommendation om vad du bör göra.7. En kort sammanfattning av det sagda.Minoritetsskyddsregler vid nyemissionVid nyemission finns en betydelsefull reglering som kan skydda minoriteter som dig. Som aktieägare har du företrädesrätt till att teckna de nya aktierna i förhållande till det antal aktier du redan äger, enligt 13 kap. 1 § aktiebolagslagen (2005:551) (förkortad ABL). Om du inte har möjlighet att betala för de nya aktierna går det att sälja teckningsrätterna, för det fall att du kan finna någon köpare. Som jag förstår det är dotterbolaget dock inte noterat, varför det kan bli svårare att sälja teckningsrätterna än annars.Min rekommendation för dig blir dock att försöka sälja de teckningsrätter som du inte kan utnyttja själv. I övrigt är det tyvärr inte så mycket du kan göra.Eftersom du är en minoritet på 20 % finns det dock risk att majoritetsägaren kan besluta om undantag från din företrädesrätt, enligt 13 kap. 1 § andra stycket andra punkten c. ABL. Ett sådant beslut kräver två tredjedelars majoritet enligt 13 kap. 2 § ABL.Kan du göra något åt att nyemissionen sker till under marknadsvärdet?I förslaget till nyemission ska den s.k. teckningskursen framgå, dvs det belopp som ska betalas för varje ny aktie (se 13 kap. 4 § första stycket tredje punkten ABL). Teckningskursen för varje ny aktie får inte vara lägre än de tidigare aktiernas kvotvärde, enligt 13 kap. 4 § tredje stycket ABL. Någon skyldighet att bestämma teckningskursen till lägst aktiernas marknadsvärde finns inte. Möjligen kan man dock bestämma något annat i bolagsordningen, men som jag förstår det finns ingen sådan bestämmelse i ditt fall.Du kan alltså inte i och för sig göra något åt att nyemissionen sker till över aktiernas kvotvärde men under marknadsvärdet.Generalklausulen mot otillbörliga gynnandenEn sista utväg som du skulle kunna använda är den s.k. generalklausulen som återfinns i 7 kap. 47 § ABL (för stämman) och 8 kap. 41 § ABL (för styrelsen). Den innebär i ditt fall att ett bolagsorgan inte får fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel åt någon, till nackdel för annan aktieägare.Stämmobeslut i strid med generalklausulen kan klandras i domstol. Styrelsebeslut i strid med generalklausulen kan inte klandras, men det går att föra skadeståndstalan mot styrelsen.Det kan dock vara ganska svårt att göra gällande ett brott mot generalklausulen. Det är inte helt klarlagt vad rekvisitet ”otillbörligt” egentligen innebär. I ett av få rättsfall som behandlar otillbörlighetsrekvisitet, NJA 2000 s. 404, hade minoritetsaktieägarens aktier i princip förlorat all värde genom att hela aktiebolagets verksamhet överläts gratis till ett aktiebolag som majoritetsaktieägaren var ensamaktieägare i.Jag antar att något så drastiskt inte riskerar att hända i ditt fall, varför det är tveksamt om du kan använda dig av generalklausulen.Vilken betydelse har klausulen i aktieägaravtalet?Ett aktieägaravtal är ett vanligt avtal som binder de som är parter till det. Notera dock att aktieägaravtalet är avtalsrättsligt till sin natur – det kan i princip inte påverka tillämpningen av de aktiebolagsrättsliga reglerna. Trots aktieägaravtalet kan huvudägaren genom bolagsorganen (stämman och styrelsen) därför besluta om en nyemission som leder till att din ägarandel går under 15 %.Emellertid skulle ett förfarande som leder till att din ägarandel går under 15 % vara ett brott mot aktieägaravtalet. Du skulle därför kunna göra gällande att de andra parterna i aktieägaravtalet har begått kontraktsbrott. Om det inte finns några särskilda påföljder i aktieägaravtalet kan ett sådant kontraktsbrott leda till att du kan kräva skadestånd från de parter som bryter mot aktieägaravtalet. Någon mer konkret ledning kan jag dock inte ge i ditt fall, eftersom jag vet för lite om hur just ert aktieägaravtal är utformat.Vill du gå vidare med ett eventuellt kontraktsbrott råder jag dig att kontakta en erfaren jurist, före du t.ex. väcker talan i domstol.Missbruk av minoritetsskyddsreglerOm du vill försöka få majoritetsaktieägaren att göra något särskilt kan du som minoritet orsaka olägenhet för majoritetsaktieägaren genom att missbruka en del minoritetsregler. En sådan taktik är dock bäst lämpad för det fall att du vill tvinga majoritetsaktieägaren att köpa ut dig. Se vidare HÄR, där jag tidigare har förklarat hur du i så fall kan gå till väga.RekommendationDelta i nyemissionen, men till den del du inte har råd att teckna aktier kan du försöka sälja dina teckningsrätter. I övrigt kan du inte göra särskilt mycket åt saken. Om majoritetsaktieägaren bryter mot klausulen i aktieägaravtalet kan du möjligen kräva skadestånd för kontraktsbrott – jag råder dig dock att först tala med en erfaren jurist före du beslutar att gå vidare med t.ex. en domstolsprocess.SammanfattningVid nyemission skyddas minoriteter huvudsakligen genom den företrädesrätt till att teckna de nya aktierna som aktieägarna har. Teckningskursen på de nya aktierna ska lägst uppgå till de tidigare aktiernas kvotvärde – något högre lägsta värde finns som huvudregel inte. I extrema fall kan minoriteter skyddas mot utspädning genom den s.k. generalklausulen. Ett aktieägaravtal har i huvudsak ingen aktiebolagsrättslig verkan, utan gäller enbart mellan parterna som vilket annat avtal som helst. Eventuella kontraktsbrott måste därför beivras genom t.ex. skadeståndstalan istället.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med minoritetsskydd vid nyemission, är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Gäller muntlig överenskommelse angående priset på aktier och tillgångar i ett företag

2016-11-10 i Bolag
FRÅGA |Vi har kommit överens om priset för aktierna i företaget men inte diskuteratvad som ska ersättas för färdig gods förnödenheter eller leverantörsfodringar,gäller då det muntliga avtalet. Inget är skrivit.
Kristina Svensson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det framgår inte av din fråga i vilket sammanhang som prissättningen sker, om det är vid bildandet av företaget eller vid försäljning. Så som jag tolkar det är det inom ramen för en försäljning och kommer därför att utgå från detta i mitt svar, men tar även kort upp vad som gäller vid bildandet av ett aktiebolag. Skulle situationen vara en annan är du välkommen att återkomma till mig så skall jag på bästa sätt försöka svara på din fråga. Jag utgår även ifrån att företaget är ett aktiebolag. Regleringen vad gäller aktiebolag återfinns i aktiebolagslag (2005:551), hädanefter ABL. Muntliga avtal Muntliga avtal gäller i samma utsträckning som skriftliga enligt den avtalsrättsliga principen ”pacta sunt servanda”, vilket betyder att avtal skall hållas. Dock är det ur bevissynpunkt svårare att visa på innehållet i en muntlig överenskommelse än om avtalet nedtecknats. Det är den part som hävdar att en viss överenskommelse har skett som har bevisbördan för sitt påstående, vilket betyder att denna part har att bevisa att avtal har ingåtts samt avtalets innehåll. Aktiebolag Ett aktiebolag utgör en juridisk person och kan själv äga tillgångar, dra på sig förpliktelser och sluta avtal. Varje aktie i bolaget utgör en delägarrätt till aktiebolaget. Starta aktiebolagEtt aktiebolag kan bildas av en eller flera fysiska eller juridiska personer och dessa kallas för stiftare, ABL 2 kap. 1 §. När ett bolag bildas skall bland annat en stiftelseurkund upprättas, vilket utgör ett dokument där det skall framgå hur mycket som skall betalas för varje aktie (teckningskursen), ABL 2 KAP. 5 §. Det är alltså stiftarna som tecknar (köper) aktierna i företaget, ABL 2 kap. 3 §. Den sammanlagda summan av alla stiftarnas betalningar utgör aktiebolagets aktiekapital, vilket är nödvändigt för att starta bolaget. För ett privat aktiebolag så krävs ett aktiekapital på minst 50 000 kr, för ett publikt aktiebolag minst 500 000 kr. Stiftelseurkunden skall även innehålla en bolagsordning, ABL 2 kap. 9 §. Det skall bland annat framgå antalet aktier samt hur stort aktiekapitalet är alternativt den det lägsta eller högst tillåtna aktiekapitalet. Försäljning av aktiebolagEn försäljning av ett aktiebolag är en privat affär som avgörs mellan säljare och köpare. Det vanligaste vid en försäljning är att köpare och säljare undertecknar ett särskilt köpeavtal där priserna på aktierna regleras samt de övriga skyldigheter som säljare och köpare ska ha. En försäljning av en verksamhet kan inbegripa aktierna i företaget eller genom att tillgångarna säljs separat. En försäljning av aktierna medför att företaget kan fortgå som tidigare genom att alla föreliggande avtal, anställningar, förpliktelser fortsätter gälla, under förutsättning att det inte avtalats att verksamheten skall upphöra om bolaget byter ägare. Väljer säljaren att istället sälja tillgångarna separat, det så kallade inkråmet, sker en inventering av samtliga tillgångar vilket gör det lättare för köparen att veta vad som ingår i affären. Däremot så ingår inte ingångna avtal, anställningar eller liknande. För säljaren kan det vara mer förmånligt att sälja aktierna då detta medför att köparen övertar alla avtal samt att detta är mer fördelaktigt skattemässigt. Dock är de lättare för köparen vid en inkråmsöverlåtelse att överblicka de tillgångar som ingår. Viktigt att tänka på är att anställda har rätt att få anställning i det nya bolaget om köparen väljer att driva denna vidare. Sammanfattning och rådEftersom jag inte vet i vilket sammanhang som prissättningen av aktierna och de övriga sakerna sker har jag försökt ge dig en förklaring både vad som gäller när ett bolag startas och vid en försäljning. Är det så att ni skall starta bolaget så skall priset på aktierna framgå både av bolagsordningen och stiftelseurkunden. Vid en försäljning så bör priset framgå av köpeavtalet mellan säljare och köpare, rekommendationen är alltså att ni skriftligen avtalar om ett pris eftersom detta är bättre ur bevissynpunkt. Dock är det så att även muntliga avtal gäller och har ni muntligen kommit överens om ett pris så är det detta som skall gälla som utgångspunkt. Skulle du ha några vidare funderingar eller om svaret är oklart på något sätt är du välkommen att kontakta mig på; kristina.svensson@lawline.se. Berätta då gärna mer om omständigheterna så kan jag ge dig ett mer utförligt svar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen

Inom vilken tid måste en ideell förening kalla till extra stämma?

2016-10-31 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Om en ideell förening har treåriga mandatperioder och därmed föreningsstämma vart tredje år, hur snabbt måste föreningen kalla till en extra föreningsstämma (om villkoren uppfylls för sådant krav)? Stadgarna har ingen lydelse runt detta, endast hur långt före själva extrastämman kallelsen måste skickas. Finns det någon praxis runt detta?Tacksam för svar runt detta.Med vänliga hälsningar,/G
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som du säkert vet finns ingen lagreglering för ideella föreningar, däremot kan viss ledning fås genom s.k. analogier från t.ex. aktiebolagslagen (2005:551) och lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.Båda nämnda lagar anger att styrelsen har fjorton dagar på sig att utfärda kallelse från den dag som begäran om extra stämma kom dem tillhanda. Det framgår av lagen om ekonomiska föreningar 7 kap 11 § 2 st. samt 7 kap 13 § aktiebolagslagen. En frist på två veckor verkar således kunna gälla även ideella föreningar. Jag kan tänka mig att man kan medge något längre tid, med tanke på att ideella föreningar är just ideella. En frist på mer än en månad kan nog inte antas vara rimlig.Med vänliga hälsningar

Rättigheter för föreningsmedlem

2016-10-30 i Föreningar
FRÅGA |hejsanjag är en 16årig tjej som satsar fullt ut på min tennis. denna hösttermin har jag har haft önskemål om 4 träningstimmar mot avgift, men får endast 2 timmar. deras anledningar är att klubben inte har resurser till mig, men det finns massor med ungdomar och vuxna som spelar osv. jag har alltid spelat 4 timmar i veckan innan sommarlovet men efter lovet sa dom nej. kan man som förening säga att vi har inte resurser för dig?
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Föreningen har inga sådana skyldigheter gentemot dig om det inte framgår av föreningens stadgar att du ska ha rätt till fyra timmar tennis i veckan. Skulle de däremot särbehandla endast dig i förhållande till andra medlemmar på ett otillbörligt sätt skulle detta möjligtvis kunna anses vara en diskrimineringsgrund. En förening är öppen och du har rätt att säga upp ditt medlemsskap när så önskas, om inte annat föreskrivs i stadgarna (4:4 FL https://lagen.nu/1987:667)Hoppas att du fick svar på din fråga!

Hur avsätter man en styrelseledamot i ett aktiebolag? Också allmänt om vem som har firmateckningsrätt i ett aktiebolag

2016-11-10 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag är delägare och bolagsman i ett företag där vi är tre delägare där vi äger exakt lika mycket av aktierna.I styrelsen är vi tre ledamöter. 1 person vill ej driva vidare i bolaget medans två vill driva vidare.Sedan vill han ha pengar för bolaget som ej finns. Vi har erbjudit honom att köpa hans aktier för det han har satsat. Så min fråga är kan vi avsätta honom från styrelsen så han ej är firma tecknare längreså vi kan driva företaget vidare. Vet att vi ej kan tvinga av honom hans aktier.
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga vill du se till att den person som inte vill vara kvar i aktiebolaget inte kan binda bolaget vid avtal, genom att inte kunna teckna bolagets firma. Det är en delvis annan fråga från om du kan återkalla personens uppdrag som styrelseledamot, eftersom också t.ex. särskilda firmatecknare kan teckna ett bolags firma.Mitt svar är disponerat på så vis att jag först redogör för vem som rent allmänt kan teckna firman i ett aktiebolag. Därefter övergår jag till frågan hur ni kan återkalla personens uppdrag som styrelseledamot. Efter det avslutar jag med dels en konkret rekommendation, dels en kort sammanfattning.Vem har firmateckningsrätt i ett aktiebolag?Styrelsen som helhet kan teckna ett aktiebolags firma, enligt 8 kap. 35 § aktiebolagslagen (2005:551) (förkortad ABL). En enskild styrelseledamot kan inte i egenskap av styrelseledamot företräda bolaget utåt. Det är styrelsen som bolagsorgan vilket företräder bolaget.Styrelsen kan dock bemyndiga en person att vara en s.k. särskild firmatecknare, enligt 8 kap. 37 § första stycket ABL. En särskild firmatecknare kan företräda bolaget utåt och teckna dess firma. Denna person kan t.ex. vara en enskild styrelseledamot. Ett bemyndigande ska registreras hos Bolagsverket för att få verkan, och för att återkallas måste det avregistreras hos Bolagsverket (det kan utläsas ur 8 kap. 38 § ABL).Ett tredje sätt för en person att kunna företräda bolaget utåt är genom en fullmakt enligt 2 kap. lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område. En sådan kan uppkomma på flera olika sätt genom uppdrag från en ställföreträdare för bolaget (t.ex. styrelsen) till en person.Jag kan dock inte utifrån din fråga sluta mig till varför den person du vill avsätta har firmateckningsrätt i ditt bolag. Därför inskränker jag mig till att i det följande enbart svara på frågan hur du skulle kunna avsätta personen från uppdraget som styrelseledamot.Hur kan ni återkalla personens uppdrag som styrelseledamot?Styrelsen tillsätts av bolagsstämman, enligt 8 kap. 8 § ABL. Härifrån finns ett undantag, men det förutsätter ett särskilt stadgande i ditt bolags bolagsordning. Om det är bolagsstämman som har tillsatt en styrelseledamot är det bara bolagsstämman som kan bolagsstämman avsätta en styrelseledamot under ledamotens mandattid, enligt 8 kap. 14 § första stycket första meningen ABL.Som jag förstår det är det i ditt fall bolagsstämman (dvs, ni tre delägare) som har tillsatt styrelsen (dvs, er). I ett sådant fall kan ni inte avsätta personen i egenskap av bolagsstyrelse, utan ni måste tillkalla en extra bolagsstämma. Observera dock att bolagsstämmans beslut måste anmälas hos Bolagsverket för att få verkan, enligt 8 kap. 13 § första stycket andra meningen ABL läst tillsammans med 8 kap. 14 § andra stycket ABL.Som majoritet kan ni senare blockera personen från att välja in sig själv i styrelsen igen, eftersom styrelseledamöter väljs genom att få flest röster, se 7 kap. 41 § ABL. Om bolagsordningen dock kräver att det finns minst tre ledamöter måste ni hitta någon annan, om ni inte vill ändra bolagsordningen.Som minoritet med ca 33 % av samtliga röster i bolaget har personen dock en del minoritetsrättigheter. Dessa innebär inte att han kan tvinga fram representation i styrelsen, men det kan vara bra att vara uppmärksam på att han kan orsaka problem på andra håll.RekommendationTillkalla en extra bolagsstämma. Avsätt personen från styrelsen på stämman. Anmäl därefter ändringen i styrelsens sammansättning till Bolagsverket.SammanfattningDet går att avsätta en styrelseledamot under hans mandatperiod. Om ledamoten utsågs av stämman måste dock stämman avsätta honom.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med att avsätta styrelseledamöter i aktiebolag, är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Samfällighetsförenings beslutsgång

2016-10-31 i Föreningar
FRÅGA |Vi är en samfällighetsförening, som funderar på att installera bredband. Fått förslag från kommunen att installera deras fibernät. Vad gäller; måste föreningen begära in anbud från flera installatörer på marknaden.Måste ett eventuellt beslut godkännas av samtliga medlemmar eller räcker det med majoritetsbeslut.
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Samfällighetsföreningar regleras i lag om förvaltning av samfälligheter (1973:1150) (LfS) se här.Samtliga delägare beslutar gemensamt vid förvaltningen av samfälligheten, se 6 § LfS. I ett sammanträde mellan delägarna kan beslut endast gälla om det råder majoritetsbeslut, vid lika röstantal gäller den mening ordförande biträder, se 2 § LfS. Det bör tilläggas att ett beslut kan anses vara obehörigt gånget om inte samtliga delägare beretts möjlighet till sammanträdet och fått information om att sammanträdet kallas för ett särskilt beslut, se alltså upp för formella brister i beslutsgången (15 § LfS).Det finns ingen skyldighet för en samfällighetsförening att söka efter erbjudanden på bredbandstjänster från flera operatörer, om inte detta röstats för på föreningsstämman. Som samfällighetsförening är det dess uppgift att förvalta samfälligheten för vilken den bildats och att tillgodose sina medlemmars gemensamma bästa i skälig omfattning, 18 - 19 §§ LfS. Det kan alltså ligga i medlemmarnas gemensamma intresse att det görs en sådan begäran av anbud från andra installatörer. Vid dessa beslut görs en intressevägning mellan gemensamma och enskilda intressen. Medför beslutet en avsevärd olägenhet för en medlem, bör det anses som att hans intressen inte beaktats i skälig omfattning. Beslutet vid sammanträdet kan då ogiltigförklaras genom klander och sätta det gemensamma intresset åt sidan. Vad som är avsevärd olägenhet för en medlem är svårt att säga men det uppställs höga krav för att den enskilda medlemmens intresse ska överväga det gemensamma, men det är alltså möjligt om man inte iakttar det gemensamma intresset i samfälligheten i skälig omfattning.Hoppas Du fick svar på Dina frågor!Mvh

Ideell förening - personligt ansvar?

2016-10-30 i Föreningar
FRÅGA |Hej. jag är ordförande i en ideell förening. Vi är ett ett tjugotal personer som bedriver kulturell verksamhet i en gemensam lokal. Hela föreningens syfte är endast att tillsammans betala för hyra, el och städning av lokalen. Vi har en hyresvärd som inte gör något underhåll alls och som oftast inte svarar på mail och samtal. Nu har det börjat läcka in vatten i taket när det regnar. Taket har börjat rasa in lite och det luktar mögel. Jag tror inte vi har någon rätt till underhåll i enligt kontraktet. Min fråga är: om vi säger upp lokalen och föreningen. Kan vi bara lämna den direkt då utan att jag blir personligt betalningsskyldig för resten av uppsägningstiden.
Amanda Strömblad Larsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Är föreningen en juridisk person binds endast föreningen av hyresavtalet och inte du personligen - med andra ord: inget personligt betalningsansvar (finns ingen lag om ideella föreningar, men jämför: 1 kap 3 § Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar). Däremot blir ju föreningen ersättningsskyldig om inte avtalet sägs upp på det sätt ni bestämt vid ingåendet. Kolla därför upp vad som gäller för hyresavtalet - är det ingått på bestämd tid, obestämd tid, vilken uppsägningstid har ni enats om osv. Regleringar om hyra finns i 12 kap jordabalken (1970:994) och du kan där se närmre vad som gäller för just ert avtal om det inte framgår av kontraktet. Att tillägga är även att hyresvärden har en viss skyldighet att se till att hyresrätten är fullt brukbar för sitt ändamål (12:9 JB, 12:15 JB). Hoppas att du fick svar på din fråga!

Jävsregler för föreningar

2016-10-28 i Föreningar
FRÅGA |medlem med ekonomiska intressen i företag som offererar tjänster till föreningen, kan han anses vara jävig?
Ahmet Ercin |HejTack för att Du vänder Dig till Lawline!Det framgår inte av frågan vilken typ av förening det rör sig om. Bostadsrättsföreningar omfattas av lagen om ekonomiska föreningar (LeF) (2016:108) se här och samfällighetsföreningar av lagen om förvaltning av samfälligheter (LfS (1973:1150) se här.En medlem i ekonomisk förening (exv. bostadsrättsförening) får inte rösta i fråga som rör talan mot medlemmen eller medlemmens befrielse från förpliktelser gentemot föreningen om medlemmen har ett väsentligt intresse som kan strida mot föreningens, se 7 kap. 36 § LeF. Att erbjuda tjänster till en förening från ett företag man själv har ekonomiska intressen i, är inte att betrakt som jäv enligt denna regel.I 6 kap. 10 § LeF (jfr. 36 § LfS om det är en samfällighetsförening) föreskrivs att en styrelseledamot inte får handlägga en fråga om avtal mellan styrelseledamoten och föreningen eller avtal mellan föreningen och tredje man om styrelseledamoten har ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot föreningens. Av din fråga framgår att personen är en medlem och inte styrelseledamot, om så är fallet gäller inte denna regel mot honom. Är han däremot styrelseledamot får han erbjuda tjänsterna men inte handlägga eller besluta i frågan.Hoppas Du fick svar på Din fråga!Mvh