Påföljder för privata bostadsrättsföreningar som ej följer lagen

2017-02-18 i Föreningar
FRÅGA |Privat bostadsrättsförening som inte följer lagarna, påföljd?
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att vända dig till Lawline! Privata bostadsrättsföreningar definieras enligt lagen som ekonomiska föreningar och lyder bl.a. under Bostadsrättslag (1991:614), BrL och Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar, LEF. se här https://lagen.nu/1991:614 och https://lagen.nu/1987:667 När en bostadsrätt inte följer lagen kan påföljderna bli skadestånd, straff eller vite m.m. enligt ovan nämnda lagar. Skadeståndsansvaret omfattar ordförande, styrelseledamöter, föreningsmedlemmar, revisorer, borgenärer och tredje man (någon som är helt utomstående), vilket aktualiseras om någon av de uppräknade tillfogar föreningen skada antingen med flit eller oavsiktligt. Vad gäller föreningsmedlemmar och röstberättigad i föreningen som inte är medlem så krävs det en högre grad av oavsiktlighet för att de ska kunna omfattas av skadeståndsansvaret. Skadeståndsansvar till föreningen tas upp under sammanträden och anmälan mot förening görs hos domstol. Vidare kan det bli frågan om böter eller högst 1 år fängelse för den som inte följer en sammankallning av styrelsen, beslut som fattas utan att alla styrelsemedlemmar har fått tillfälle att yttra sig eller nekande av den verkställande direktörens närvaro under styrelsens sammanträde, om det inte har meddelats i förväg. Om inte registrering har skett på rätt sätt till Bolagsverket kan föreningen bli skyldig att betala vite. Utöver det som nämnts ovan finns det fler specifikationer men eftersom jag inte vet vad det är för brott specifikt du undrar över eller vad som har hänt så är det de här påföljderna jag valt att lista.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Få betalt från aktiebolag

2017-02-10 i Bolag
FRÅGA |Jag har anmält en salong som drivs som aktiebolag till ARN, som har beslutat att de skall ersätta mig med 7895 kr för felbehandling. Jag har försökt få kontakt med salongen under tre veckors tid, men de svarar inte. När jag söker på salongen på till exempel "alla bolag", så framkommer att de är avregistrerade för F-skatt och avregistrerade i momsregistret.Firmatecknarna har därutöver ett antal andra salonger som är aktiva.Min fråga är nu, går det att gå vidare med detta för att försöka få ut pengarna? Kan jag via domstol driva ärendet vidare mot firmatecknarna på något sätt?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 29:1 aktiebolagslagen gäller att styrelseledamöter (ej särskilda firmatecknare) är personligt skadeståndsansvariga endast i undantagsfall. Således gäller att det är "bolaget" som sådant som ska betala vad de är skyldiga dig, inte styreleledamöter, aktieägare eller eventuella särskilda firmatecknare, se även 1:3 aktiebolagslagen. Den du först och främst bör söka betalning från är således från bolaget. Detta kan göras (enklast) genom att prata med bolaget, alternativt söka om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten (lite krångligare) eller lämna in en stämningsansökan till domstol (krångligast).Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Möjligheter för en aktieägarminoritet att få del av bolagets vinst; också om tvångslikvidation

2017-02-05 i Bolag
FRÅGA |Hej, jag äger ett aktiebolag med två kollegor. Jag meddelade mina kollegor att jag ville ur företaget och vi träffade en revisor som berättade att antingen kunde någon av mina kollegor fortsätta driva bolaget eller så kunde bolaget läggas ned. Mina kollegor meddelade att de ville lägga ned bolaget och att vinsten på ca 50.000kr skulle delas upp mellan oss. Sedan hörde jag ingenting från dem men såg att de fortsatte driva företaget och jag frågade dem om detta. De meddelar att de vill köpa mina aktier för min insats men erbjuder inte del av vinsten pa 50.000kr som jag tycker att jag ska ha min del av. Har jag någon laglig rätt till vinsten och kan jag kräva att vi löser detta inom en viss tidsram?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Mitt svar är strukturerat så att jag först sammanfattar mina slutsatser. Därefter följer min utredning av ditt problem.SammanfattningSom minoritet kan du begära att årsstämman beslutar om vinstutdelning. På det sättet har du alltså rätt till vinsten, som du kan göra gällande vid ert bolags årsstämma. Det finns dock undantag från denna rättighet, varför du bör undersöka bolagets årsredovisning för att vara säker på att stämman är tvungen att besluta om utdelning. Om de andra aktieägarna vägrar att efterkomma din begäran kan du kanske tvinga bolaget till likvidation.Vinstutdelning på begäran av en minoritetSom aktieägare har du rätt till del i bolagets avkastning. Som jag förstår det är du dock i minoritet, vilket innebär att du som huvudregel inte kan driva igenom en vinstutdelning på en bolagsstämma.Jag antar att du äger minst en tiondel av ert bolags samtliga aktier. Då kan du på ert bolags årsstämma begära att stämman ska besluta om utdelning av hälften av den del av bolagets vinst som återstår efter att vissa avdrag har gjorts, se vidare 18 kap. 11 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551) (förkortad ABL). Denna rättighet kan förstärkas, men inte försvagas, av vad som står i bolagets bolagsordning.En begäran om vinstutdelning från en minoritet på årsstämman ska framställas innan stämman fattar beslut om hur vinsten ska disponeras, se 18 kap. 11 § tredje stycket ABL.Du bör dock observera att det finns vissa undantag från denna rättighet.Stämman är inte skyldig att besluta att dela ut mer än fem procent (5 %) av bolagets egna kapital. Eget kapital är en post i ert bolags balansräkning. Eget kapital kan sägas vara en ”restpost” som består av alla poster som inte är någon form av skuldposter.Vidare får inte stämman besluta om utdelning om den skulle strida mot 17 kap. 3 § ABL. Det innebär för det första att bolaget bara kan besluta om att dela ut fritt eget kapital. Fritt eget kapital utgörs av det egna kapital som inte är bundet eget kapital. Vad som är bundet eget kapital framgår av 3 kap. 10 a § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554), och omfattar bl.a. aktiekapitalet.För det andra innebär 17 kap. 3 § ABL att utdelning bara kan ske om den är försvarlig med hänsyn till bolagets ställning och de krav som verksamheten ställer på storleken av det egna kapitalet. Är t.ex. bolagets likviditet ansträngd kan det alltså bli svårt att tvinga fram en utdelning av några större medel med stöd av 18 kap. 11 § ABL.Vill du läsa mer finns också följande tidigare svar på Lawline: Minoritetsaktieägares rätt till vinstutdelning.Utdelning efter likvidationSom minoritet kan du inte få ut bolagets vinst genom att begära att det ska likvideras. För att ett bolag ska kunna likvideras krävs en majoritet av röster (25 kap. 2 § ABL).Bolaget kan dock tvångslikvideras vid ”majoritetsmissbruk”. Som jag förstår dig från din fråga har de andra aktieägarna inte begått någon handling som skulle ge dig en rätt att kräva att en domstol beslutar att ert bolag likvideras, se 25 kap. 21 § ABL.Möjligen kan tvångslikvidation kunna komma ifråga om de andra aktieägarna vägrar att följa 18 kap. 11 § ABL, vilken ger dig en rätt att kräva att årsstämman beslutar om vinstutdelning.Vill du läsa mer finns följande tidigare svar på Lawline: Möjligheter för en minoritet att lämna ett fåmansaktiebolag.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med minoritetens rätt till vinstutdelning är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Fråga om ägande av aktier som VD.

2017-01-22 i Bolag
FRÅGA |HejSka starta aktiebolag. Jag ska sitta som vd.Vi är 4 personer som ska dela på aktierna. Förslaget från den som investerar pengar blev 40% till han. Resterande 60% delas på tre så 20% var. Omsättning från start blir ca 2,5 milj. Bör ja protestera och kräva mer aktier då jag kommer vara den som driver hela företaget. Ser till att det utvecklas. De andra två som får20% var ska inte göra något i bolaget. Så hur ska det på bästa sätt fördelas
Elin Gustavsson |Hej! Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga! Vid alla aktiebolagsrättsliga frågor är det aktiebolagslagen (ABL) som är tillämplig, den kan du hitta här. Alla investeringar i nya företag är att ta en risk. Vad gäller att äga aktier som VD i ett företag finns inga specifika regler. Självklart kan det ofta anses fördelaktigt att den som driver företaget tar en större risk då denne har en bättre insyn i företaget än andra, men då krävs också att man har det kapital som krävs för investeringen. En annan fördel med att äga ett större antal aktier är att du får fler röster på de kommande bolagsstämmorna, se 7 kap. 8 § ABL. Vad gäller ersättning och arvode för ditt uppdrag så bestäms det utan styrelsen. Det finns som sagt ingen regel på hur man ska fördela aktier i bolag mellan olika personer, man får avgöra vilka som är beredda att ta risker helt enkelt. Hoppas du fått svar på din fråga. Vänligen,

Styrelsens skadeståndsansvar i ideell förening

2017-02-16 i Föreningar
FRÅGA |Hej!När en person i en styrelse reserverar sig mot ett beslut innebär det då att den personen får ansvarsfrihet för denna fråga/detta beslut? Eller är alla i en styrelse alltid solidariskt ekonomiskt ansvarig? Detta gäller en ideell förening.
Carla Zachariasson |Hej! Tack för din fråga och för att du vänder dig till Lawline.Till skillnad från olika typer av bolag och ekonomiska föreningar finns ingen särskild reglering i lag för ideella föreningar. Därför har praxis och allmänna rättsprinciper stor betydelse, men man kan också hämta ledning från aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar. Skadeståndsskyldigheten i nyss nämnda lagar är individuell (se 29:1 aktiebolagslagen https://lagen.nu/2005:551#K29 och 13:1 lag om ekonomiska föreningar https://lagen.nu/1987:667#K13 ). Den styrelseledamot som reserverar sig mot ett beslut kan således inte bli skadeståndsskyldig enligt dessa lagar. Med ledning från detta borde en reservation av en styrelseledamot i en ideell förening medföra att skadeståndsskyldighet inte inträder för den enskilde ledamoten. Klart är att ansvar inte inträder om ledamoten röstar mot beslutet. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Styrelsesuppleanters ansvar i aktiebolag

2017-02-06 i Bolag
FRÅGA |Min son som har ett aktiebolag på en rörfirma som jag står som styrelsesuppleant frågan är om jag kan bli skyldig att vara med och betala om firman går i konkurs.
Viktor Lennartsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Huvudregeln är för det första att som aktieägare har man inget personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser enligt 1 kap 3 § ABL. Det vill säga att om din son äger samtliga aktier i bolaget kommer han inte att förlora mer än det satsade aktiekapitalet (minimum 50 000 kr). Inte heller styrelseledamöter har något personligt ansvar så länge de håller sig till reglerna i bland annat ABL. En sådan regel, som aktualiseras i samband med en befarad konkurs, är styrelsens skyldighet att begära kontrollbalansräkning enligt 25 kap 13 och 18 §§. En kontrollbalansräkningssituation uppstår då styrelsen har skäl att misstänka att bolagets egna kapital understiger hälften av aktiekapitalet.Notera dock att som styrelsesuppleant har man som huvudregel bara ansvar när man uppträder som ordinarie ledamot. Det är alltså bara när en ordinarie ledamot, tex på grund av sjukdom, inte kan fullgöra sitt styrelseuppdrag och du som suppleant kallas in i dennes ställe som du har samma ansvar som de andra ledamöterna. I ett sådant fall får du ansvar endast för de beslut som fattats - eller borde ha fattats - under tidsperioden du uppträder i den ordinarie ledamotens ställe. Man kan även påpeka att i egenskap av suppleant har du emellertid inget ansvar, inte ens ansvar att vid ordinarie ledamots frånvaro inträda i styrelsen. Inte ens en aktiv styrelsesuppleant, som t.ex. medverkar på styrelsemöten och deltar i diskussioner (men inte i besluten), kan göras ansvarig i sin egenskap som suppleant.Sammanfattningsvis: Som styrelsesuppleant har du bara ansvar för den tid och de beslut som fattas när du hoppat in för en ordinarie ledamot. Det är bara om du uppträder som ordinarie ledamot under den tid styrelsen hade skyldighet att begära kontrollbalansräkning som du tex efter en konkurs kan bli skadeståndsskyldig. Har du misstankar om att bolaget inte sköts på rätt sätt bör du inte åta dig att hoppa in som ordinarie ledamot.Hoppas detta gav svar på din fråga!Hälsningar

Ansvar för aktiebolags skulder mm.

2017-01-31 i Bolag
FRÅGA |Om jag säljer 100% av aktierna i mitt privata AB är då de nya aktieägarna ansvariga för bolagets skulder och skatteredovisningar och kan de göra affärer i bolagets namn?Eller måste det bli en ändring i bolagets styrelse hos Bolagsverket innan de blir ansvariga och kan göra affärer?Hälsningar,Roger
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Regler om aktiebolag återfinns i aktiebolagslagen, se här.För det första så ska poängteras att aktieägare inte är personligt ansvariga för bolagets skulder, se 1 kap. 3 § ABL. Så varken du eller de nya aktieägarna är ansvariga för bolagets skulder.Det är styrelsen som bör agera i bolagets namn och tecknar firman, men det är aktieägarna som är de som bestämmer vilka som ska sitta i styrelsen. Detta bestäms på stämman. Aktieägarna får sin rätt att rösta på stämma mm. så fort deras aktieförvärv är fullbordat. Men aktieägarna är inte behöriga att binda bolaget till enskilda affärer, utan detta bör ske genom styrelsen eller VD:n. Så på det sättet är aktieägarna inte kapabla att "börja göra affärer" förrän de antingen gett nya riktlinjer till styrelsen eller tillsatt en ny sådan.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Minoritetsskydd vid beslut om vinstutdelning

2017-01-19 i Bolag
FRÅGA |Vilka rättigheter och skyldigheter har en aktieägare som äger olika stora andelar i ett bolag? Exempelvis vad gäller för ägare som har mer än exempelvis 20, 30 eller 40 % av aktierna? Kan en aktieägare då få beslutspåverkan, trots att majoritetsägarna röstar på annat sätt? Exempelvis rörande utdelningspolicy.
Viktor Lennartsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline. Jag tolkar det som att du undrar vilket skydd en minoritetsägare har mot beslut som fattas av majoriteten. Aktiebolagslagen (ABL) är tillämplig lag. Huvudregeln är att det förslag som samlar minst hälften av rösterna på bolagsstämman gäller (se 7 kap 40 §). ABL föreskriver dock en hel del så kallade minoritetsskyddsregler. Vad gäller just utdelningspolicy hindrar likhetsprincipen i 4 kap 1 § att en majoritet av aktieägarna fattar ett beslut om att deras aktier ska generera högre utdelning per aktie. Regeln kan dock åsidosättas om man i bolagsordningen fattat sådant beslut. Generellt gäller för ändring av bolagsordningen kvalificerad majoritet, dvs 2/3 av rösterna (se 7 kap 42 §). Men för att just åsidosätta principen om aktiers lika rätt krävs att samtliga aktieägare som närvarar på bolagsstämman godkänner ändringen samt att dessa representerar 9/10 aktier i bolaget (se 7 kap 43 § 3p.). Således är man som minoritetsägare skyddad mot ett sådant beslut så länge man närvarar på stämman.Huvudregeln för hur mycket som ska delas ut finns i 18 kap 1 § som säger att bolagsstämman fattar beslut (hälften av rösterna krävs enligt ovan) samt att stämman inte får fatta beslut om större utdelning än vad styrelsen föreslagit. Enligt 18 kap 1 § 2 p. får det dock fattas beslut om större utdelning än vad styrelsen föreslagit om det yrkats av en aktieägarminoritet om minst 10 procent. Detta gäller dock enbart om den av minoriteten föreslagna utdelningen är förenlig med de finansiella krav som återfinns i 18 kap 11 §. Om bolagsstämman (majoriteten), trots yrkande från minoriteten, struntar i att bevilja en utdelning som uppfyller kraven i 18 kap 11 § kan minoritetsaktieägaren klandra beslutet och väcka talan i domstol enligt 7 kap 50 §.