VD:s bestämmanderätt m.m.

2015-12-04 i Bolag
FRÅGA |Jag som är Minoritetsägar och äger 51% , sitter i styrelsen som ledamot o min fru sitter som suppleant,och jag ochså är VD. Vi är 4st delägare.Jag äger 51%Den andra äger 17%Tredje äger 17%Fjärde äger 15%Vi har ej skrivit någon kompanjonsavtal och inte heller ägaravtal.Vad har jag för rättigheter får jag göra detta:Får jag sätta min egen lön?Får jag ta arvode?Får jag skriva hyreskontrakt?Ta en tjänste bil mm?Hoppas på ett snabbt svar
Daniel Nykvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Lön, arvode och förmånerFrågor om lön, arvode och dithörande förmåner, inklusive möjlighet att utnyttja tjänstebil utanför arbetstid, regleras på olika sätt beroende på om de avser ersättning för arbete i styrelsen eller andra uppdrag inom bolaget. Ersättning till dig för ditt arbete som styrelseledamot bestäms på bolagsstämman, vilket framgår av Aktiebolagslag (2005:551) 8:23 a första stycket. Ersättning till dig för ditt arbete som VD bestäms dock av styrelsen. Eftersom frågan om ersättning till dig i din egenskap av VD innefattar ett avtalsförhållande mellan dig och bolaget, och du är både styrelseledamot och VD, så anses du vara jävig och får inte handlägga frågan (Aktiebolagslag 8:23 första stycket, punkt 1, och 8:34 första stycket, punkt 1). Handläggning avser här allt som har med frågan att göra, inklusive beredning och närvaro vid överläggning och beslut. Det strider dock inte mot jävsreglerna om du i egenskap av avtalspart i förhandlingen med bolaget deltar i överläggningen, även om detta görs i anslutning till styrelsens sammanträde. Eftersom du är jävig som styrelseledamot så medför det, i det fall att styrelsen endast har två styrelseledamöter, att styrelsen inte blir beslutsför i frågan (Aktiebolagslag 8:21 första stycket). Visserligen är din fru suppleant, men eftersom hon är närstående i förhållande till dig så anses hon ha ett väsentligt intresse i frågan som kan strida mot bolagets, varvid hon också anses jävig och inte får handlägga ärendet (Aktiebolagslag 8:23 första stycket, punkt 2). Konsekvensen av att fatta beslut trots jäviga personers deltagande är att beslutet blir ogiltigt. Om beslutet dessutom skadar bolaget eller någon annan så aktualiseras skadeståndsansvar för den jävige ledamoten, och eventuellt även för övriga styrelsen. Ett sätt att lösa problematiken är att hänskjuta frågan om VD:s ersättning till bolagsstämman. Även om du anses jävig i egenskap av styrelseledamot eller VD så är du oförhindrad i din egenskap av aktieägare att delta i omröstningen i frågan vid stämman. En annan strategi är att helt enkelt utöka antalet styrelseledamöter eller suppleanter för att minska risken för att jäv gör styrelsen handlingsoförmögen.VD:s bestämmanderättHuvudregeln för vad du som VD får göra, inklusive frågan om att skriva hyreskontrakt och ordna tjänstebil för arbetstid, regleras i Aktiebolagslag 8:29 och 8:36. Där framgår det att VD ska sköta den löpande förvaltningen i enlighet med styrelsens riktlinjer och anvisningar. För sådana uppgifter så får du alltid företräda bolaget och teckna dess firma (Aktiebolagslag 8:29 första stycket, och 8:36). Du får dessutom vidta åtgärder som faller utanför den löpande förvaltningen, det vill säga sådana som är osedvanliga i relation till verksamhetens karaktär, om avvaktande av styrelsens beslut inte kan vidtas utan att bolaget drabbas av en väsentlig olägenhet. Det ska med andra ord röra sig om en situation där bolaget kan drabbas av en inte obetydlig förlust. I ett sådant fall så ska du underrätta styrelsen så snart som möjligt om åtgärden. (Aktiebolagslag 8:29 andra stycket). Vad som kan anses höra till den löpande verksamheten beror på omfattningen och karaktären hos er verksamhet, men de åtgärder som är nödvändiga för driften faller under denna kategori, liksom verkställande av styrelsens beslut. Hit hör exempelvis ingående av avtal med kunder och leverantörer, samt anställningar, så länge de inte framstår som osedvanliga eller är av stor betydelse för bolaget. Det är dock värt att notera att vad som kan anses som osedvanligt i ett företags löpande verksamhet kan anses som fullt normalt i ett annat. Om styrelsen däremot lägger sig i den löpande förvaltningen så upphör din bestämmanderätt, med hänseende till att du i egenskap av VD är underställd styrelsen. Eftersom du som VD har en tydlig funktion enligt lagens synsätt så kan det dock argumenteras för att det finns gränser för hur mycket styrelsen kan lägga sig i den löpande förvaltningen.GeneralklausulenSlutligen i fråga om vad du kan och inte kan göra som VD så tål det att noteras att du, liksom styrelsen, aldrig får företa en rättshandling eller annan åtgärd som är ägnad att ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare till nackdel för bolaget eller annan aktieägare (Aktiebolagslag 8:41 första stycket). En sådan handling brukar vanligen avse att ta upp verksamhet i bolaget som direkt strider mot det av bolagsordningen föreskrivna syftet för bolaget eller att uppenbart åsidosätta bolagets intresse.AktieägaravtalEftersom du uttrycker osäkerhet kring vad du får och inte får göra så är ett så kallat aktieägaravtal, ibland även kallat kompanjonavtal, till stor nytta för att klargöra förhållandet mellan dig som aktieägare och övriga delägare. Om ni känner varandra sedan länge så kan det tala för att samarbetet kommer att löpa på problemfritt, både nu och i framtiden. Eftersom ni dessutom till antalet är fler än två delägare eller kompanjoner så talar det för att frågor kan avgöras under mer demokratiska former, med pragmatisk utjämning av åsiktsskillnader. Dock är dessa aspekter inga garantier för att tvister till följd av bristande förutsebarhet kan komma att uppstå, särskilt om verksamheten avses pågå under längre tid. Ju längre tid verksamheten pågår, desto större blir behovet av att reglera exempelvis vad som ska gälla om en delägare vill lämna bolaget eller drabbas av sjukdom, dödsfall eller skilsmässa. Härtill kan ett aktieägaravtal vara behjälpligt för att minska risken för tvister och missförstånd. Ett sådant avtal kan innehålla detaljer om styrelsens sammansättning och hur den utses, styrelsens befogenheter, firmateckningsrätt, hur VD ska utses och av vem, bolagsordning, regler för att ta in nya kompanjoner, upplösning av kompanjonskap, hembudsskyldighet, förköpsrätt av aktier, försäkring, reglering av tvister, arbetsfördelning och giltighetstider. Med andra ord så klargör avtalet samarbetet mellan er i bolaget och era rättigheter och skyldigheter gentemot varandra.SammanfattningSammanfattningsvis så kan du som VD varken bestämma om din lön eller andra löneförmåner. Om införskaffandet av en tjänstebil för användning på arbetstid och ingående av hyresavtal för bolagets räkning faller inom den löpande verksamheten så ligger detta dock inom din bestämmanderätt.Jag hoppas att detta svar i någon mån har klargjort situationen. Om något fortfarande är oklart så är du välkommen att ta kontakt med mig. Med vänlig hälsning

Bolagsmäns solidariska betalningsansvar och hur ett förfarande hos Kronofogdemyndigheten inleds

2015-11-11 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag undrar om man kan avsäga sig sitt solidariska ansvar i ett kompanjonavtal gällande handelsbolag? Att det står klart och tydligt i kompanjonavtalet att vid skatteskuld till Skatteverket så är man endast skyldig att betala sin del utav skulden och inte sin partners del. Godkänner Skatteverket detta? Eller bryr sig inte Skatteverket om vad det står i kompanjonavtalet utan vill ha sina pengar oavsett? Sedan undrar jag hur det fungerar om man står i skuld till ett annat företag (tex om vi har köpt in massagebänkar för 20000kr och kan inte betala)? Kan företaget "skicka" kronofogden? När stiger Kronofogden in?Mina varmaste tack och hoppas ni förstår vad som menas!Mvh Johanna Grendler
Niclas Lindblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga innehåller två separata frågeställningar där den första rör frågan om du som bolagsman i ett handelsbolag (HB) genom ett avtal kan göras fri från det solidariska betalningsansvaret och den andra hur och när Kronofogdemyndigheten kan komma att dras in i förhållande till en skuld. För att besvara den första frågan är det Bolagslagen (BL) som utgör tillämplig lagstiftning och när det kommer till den andra frågan är det Utsökningsbalken (UB) och Lagen om betalningsföreläggande som främst är relevanta. FÖRSTA FRÅGANBolagsmännens solidariska betalningsansvarGentemot tredje man har bolagsmännen i ett HB ett s.k. solidariskt betalningsansvar. Med tredje man förstås en part som har en rättighet gentemot bolaget, exv. ett krav på en skuld. Med ett solidariskt betalningsansvar förstås att varje bolagsman själv kan krävas att betala hela bolagets skuld. För denna förpliktelse svarar bolagsmannen med hela sin förmögenhet. Detta är en tvingande regel och kan således inte avtalas bort med verkan gentemot tredje man, jfr BL 2:20.Regressrätt gentemot bolagetHar en bolagsman krävts på full betalning p.g.a. bolagets förpliktelser så kan den ha en s.k. regressrätt gentemot bolaget. För att en sådan rätt ska föreligga krävs att regressrätten är intagen i bolagsavtalet. Avtal hur regress ska gå till eller hur den kan begränsas kan träffas med bindande verkan mellan bolagsmännen men som regel kan inte en bolagsman kräva en annan bolagsman för utlägg eller liknande under den tiden bolaget fortfarande består, jfr BL 2:12. Sammanfattning första fråganEn tredje man som vill kräva betalt för en skuld behöver aldrig ta hänsyn till avtal som föreligger mellan bolagsmännen utan kan kräva vilken av dem den vill på hela skulden. Isf kan den bolagsman som fått betala kräva tillbaka det den betalat från bolaget, om en sådan möjlighet finns upptagen i bolagsavtalet. Skatteverket behöver här således inte ta hänsyn till ett inbördes avtal mellan bolagsmännen. ANDRA FRÅGANHur ett förfarande hos Kronofogdemyndigheten inledsFör att verkställighet genom Kronofogdemyndighetens (KFM) försorg ska kunna ske krävs att den som vill kräva in skulden har en s.k. exekutionstitel. En exekutionstitel är en särskild handling där det framgår att den som vill ha betalt har rätt till att kräva in skulden. En sådan kan vara i form av t.ex. en domstols dom eller beslut eller genom ett betalningsföreläggande från KFM, jfr UB 3:1. Exekutionstitel genom betalningsföreläggandeDen som önskar få en exekutionstitel utfärdad kan bl.a. ansöka om ett s.k. betalningsföreläggande. Ett betalningsföreläggande är en begäran att kronofogden utfärdar en exekutionstitel p.g.a. att den som söker har en skuld som är förfallen till betalning och vars existens inte är tvistig mellan den som ska betala och den som ska få betalt, jfr BFL 2 §. Om en ansökan om betalningsföreläggande lämnas in till KFM ska den som är skyldig att betala skulden föreläggas att yttra sig hur den ställer sig till skulden. Här kan eventuella invändningar göras mot varför skulden inte ska betalas, jfr BFL 25 §. Om man inte yttrar sig i tid ska KFM meddela ett s.k. utslag, vilket innebär att den sökande får en exekutionstitel i form av ett betalningsföreläggande. Utmätning Den som har en exekutionstitel, dvs. den som vill ha betalt, kan med hjälp av en exekutionstitel begära utmätning hos den som ska betala, jfr UB 2:2. En utmätning innebär att KFM får ta egendom tillhörig den som är skyldig pengar. Egendomen ska sedan säljas för att betala av skulden som exekutionstiteln grundar sig på, jfr UB 4:2. Sammanfattning andra fråganEtt förfarande hos KFM inleds genom att den som vill ha betalt skaffat sig en exekutionstitel som denna ger in till KFM med en begäran att KFM ska göra en utmätning på egendom som tillhör den betalningsskyldige. Egendom som utmäts tas i beslag och säljs för att få in pengar till att betala skulden. Behöver du fortsatt hjälp med att t.ex. undersöka i vilken mån det föreligger regressrätt gentemot bolaget och alternativa vägar för hur du kan tänkas få betalt för en bolagsskuld du tvingats att betala rekommenderar jag att du kontaktar en jurist med bolagsrättslig expertis. En sådan kan du boka direkt på http://lawline.se/boka alt klicka på knappen till höger.Lycka till!Med vänlig hälsning,

Aktiebokens offentlighet

2015-11-06 i Bolag
FRÅGA |Kan jag som privatperson utanför ett privat aktiebolag, alltså utan aktieinnehav få reda på vem/vilka som har aktieinnehav i ett privat aktiebolag.
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Uppgifter om ett vem som innehar aktier i ett bolag återfinns i dess aktiebok (se 5 kap. 1 § 2 p. aktiebolagslagen). I kupongbolag (bolag som inte är avstämningsbolag) skall aktieboken, alternativt en aktuell utskrift eller framställning därav, hållas tillgänglig för varje person som ber att få ta del av den (se 5 kap. 10 § aktiebolagslagen). Motsvarande gäller i avstämningsbolag med vissa i sammanhanget mindre betydande undantag (se 5 kap. 19 § aktiebolagslagen). I det stora flertalet fall är det således fullt möjligt att ta reda på vem som äger ett aktiebolag (endast i avstämningsbolag med högst 500 aktier och mer än en ägare kan ägarförhållandena döljas, jfr. 5 kap. 19 § 3 st. aktiebolagslagen é contrario). Värt att notera, men inte använda i påtryckningssyfte, är vidare att den som vid uppfordran därtill vägrar hålla aktieboken tillgänglig gör sig skyldig till brott (se 30 kap. 1 § 1 st. 2 p.). Vänligen,

Frågor att beakta vid bolagsbildning samt avtal mellan bolag avseende inköp av varor

2015-09-27 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag har tillsammans med två vänner startat en webbshop. Då vi inte hade pengarna att starta ett nytt AB så valde vi att använda ett befintligt som då vår ena vän äger. Vi är tre personer som då alltså ska "äga" 33% var i bolaget (då menar jag själva webshopen). Eftersom bolaget står på vår ena vän, så äger vi ju på papper absolut ingenting. Vi vill därför skriva ett avtal som gör att vi äger 33% var i allt som har med den här webshopen att göra. Kan vi göra det på ett bra sätt? Vi litar på varandra och allt, men har man det avtalat är det aldrig krångel. Hans bolag heter någonting annat: Exempel "Gladisen AB" och vår webshop heter exempel: "Finaklader.se" . Dvs, han har ju fortf sitt AB och det är på det vi beställer in te.x kläder. Men ja, hur formulerar vi det här avtalet enklast och tydligast? Vad bör finnas med för att alltid kunna falla tillbaka på det? Tack :)
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Att generellt ange vad som bör beaktas då ett avtal angående varuförsäljning ingås mellan två bolag låter sig inte göras då avtalets innehåll beror av dess syfte och en rad andra omständigheter. Det svar som ges kommer därför inskränkas till att ange vilka bolagstyper som kan användas samt vilka olika typer av avtal som typiskt sett ingås då ett bolag används endast i syfte att köpa in varor för vidareförsäljning till ett annat. Vad först gäller formen för verksamhetens bedrivande måste antingen ett nytt bolag bildas eller aktierna i det existerande aktiebolaget fördelas mellan alla tre tänkta ägare. Då det ej synes aktuellt att bedriva verksamheten i det aktuella bolaget återstår endast att bilda ett nytt bolag, vilket lämpligen bör göras i Sverige. Vilken bolagsform som bör väljas beror främst på vilken kompentens- och ansvarsfördelning som efterfrågas samt hur stort kapital delägarna är villiga att investera i bolaget. I aktiebolag kan om verksamheten inte missköts alltför påtagligt aldrig mer än det insatta kapitalet gå förlorat medan ansvaret i handelsbolag, kommanditbolag (endast för den som är komplementär) och enkla bolag är personligt (ägarna är fullt ansvariga för bolagets skulder, eller ifråga om enkla bolag de avtal i vilka de är parter). I övriga hänseenden får dock aktiebolagsformen ofta anses mindre fördelaktig då ett minsta aktiekapital på 50 000 SEK krävs och aktiebolagslagen vid en jämförelse med lagen om handelsbolag och enkla bolag lämnar litet utrymme för anpassning. Oavsett vilken form som aktivt väljs bör noteras att ett enkelt bolag uppkommer så snart ett flertal personer avtalat om att driva verksamhet för ett gemensamt ändamål. Vad slutligen angår frågan om lämpliga avtal kan kommissions- och återförsäljaravtal nämnas (utelämnar avtal om handelsagentur då det ej synes vara vad som efterfrågas). Ett kommissionsförhållande kännetecknas av att en person (fysisk eller juridisk) får i uppdrag att för annans räkning i eget namn sälja eller köpa lös egendom. I förevarande fall vore det möjligt att låta aktiebolaget agera kommissionär åt det andra bolaget, vilket skulle stå den ekonomiska risken för de transaktioner som utförs och ha sakrättsligt skydd till den egendom som förvärvats i förhållande till aktiebolagets övriga borgenärer. Önskas istället en ordning innebärande att aktiebolaget för egen räkning köper in varor i eget namn för att sälja dem vidare till det andra bolaget kan ett återförsäljaravtal ingås. Eftersom sistnämnda avtalstyp ej blivit föremål för någon särreglering i lag behöver det avtal som upprättas vara mer omfattande och lämpligen behandla frågor om bland annat borgenärsskydd. För att sammanfatta kan återigen påpekas att det inte går att ge generella svar på frågor som måste vara specifika, varför det inte är möjligt att i ett svar av denna längd ange vad som bör beaktas då en viss ej närmare beskriven typ av avtal ingås i ett visst okänt syfte. Av denna anledning kan ni ej heller rekommenderas att själva (utan juridisk sakkunskap) försöka utforma något avtal. Att driva verksamhet i bolagsform tillsammans med andra kan vara mycket riskabelt och tenderar ofta (om ej lösningar på tänkbara problem framgår av de konstituerande avtal som ingås) föranleda omfattande kostnader för juridisk rådgivning när konflikter uppstår. Det kan därför anses klokt att redan vid bolagsbildandet ta hjälp av en jurist, om inte annat just i syfte att undvika påtagligt högre framtida utgifter. Önskas vidare hjälp i ärendet rekommenderas ni kontakta oss per telefon (tfn: 08-533 300 04) eller e-post: info@lawline.se. Vänligen,

Aktieteckning till överkurs, avtal om ansvarsfördelning samt betydelsen av övriga aktieägares ekonomiska förhållanden

2015-11-26 i Bolag
FRÅGA |Hej!Jag ska starta ett företag och funderar på att ha med tre kollegor som får 10% i aktier/ägarandelar vardera, för 25 000kr. Vi kommer alla att investera lika mycket men jag vill äga 70% av företaget p.g.a det arbete jag har gjort och kommer att göra. Dessa kollegor kommer alltså att vara investerare men vi vill skriva in dem som delägare och dem är okej med det.Jag undrar om det enligt lag är möjligt att ha olika ägarandelar fast vi har investerat lika mycket i företaget från början? Jag fick höra att alla aktier måste vara värda lika mycket och om det är på detta vis undrar jag om man kan göra på något annat sätt tex genom aktieägartillskott eller överkursfond? Jag tänkte att man kan jag värdera bolaget till ett lägre pris i början och själv köpa billigare aktier och sedan direkt efter sälja för högre pris till resten eller att dem ger mig investeringen privat i en affär utanför det som kommer att redovisas i företaget. Går det? Jag undrar också om man kan skriva in i avtal att ägare inte får sälja sina aktier innan specifik vinst är nådd eller under en tidsperiod och om det går att skriva i avtal att aktiebolagsavgift som betalas av en person måste ersättas och fördelas mellan ägare vid eventuell likvidation?Till sist vill jag bara fråga om det kan uppstå problem om någon av delägarna äger andra företag och har skulder men inte har hamnat hos kronofogden eller har inkassokrav och hur det kan påverka mitt företag om detta sker i delägarnas andra egna företag.
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Att låta vissa delägare investera mer i bolaget än deras andel av aktiekapitalet är fullt möjligt då det inte finns något överkursförbud. De regler avseende aktiers kvotvärde som står att finna i aktiebolagslagen förbjuder endast aktieteckning till underkurs, med ett i sammanhanget mindre betydande undantag för bolag vars aktier upptagits till handel på en reglerad marknad (jfr. 2 kap. 5 § 4 st. samt 15 § och 13 kap. 4 § 3 st. aktiebolagslagen). Konsekvensen av att aktier tecknas till överkurs blir således, som du synes ha insett, att bolagets aktiekapital ökar med ett belopp motsvarande summan av aktiernas kvotvärde, medan överskjutande belopp tillräknas det fria egna kapitalet. Vad därefter angår frågan om särreglering i avtal föreligger inga konkreta hinder mot föreslagen föryttringsbegränsning. I vad mån det är möjligt att avtala om fördelningen av avgifter vid bolagets likvidation beror på vilka avgifter som avses, vad som avses åstadkommas med avtalet och vem som är part i detta. Något universellt svar i frågan kan därför inte ges. Oavsett vilket bör emellertid noteras att aktieägaravtal saknar bolagsrättslig verkan och därför endast kan åberopas i förhållande till annan avtalspart samt att avtalet i sig utgör ett enkelt bolag. Önskar ni åstadkomma viss ansvarsfördelning är det följaktligen av vikt att varje person som avses åläggas plikter samtycker till dessa. Slutligen kan kort konstateras att övriga delägares personliga förhållanden som huvudregel är utan betydelse för bolagets bestånd då ett aktiebolags förmögenhetsmassa är skild från ägarnas. Aktier är i egenskap av värdepapper emellertid utmätningsbara och kan därför komma att överlåtas till annan om ej föryttringsbegränsning intagits i bolagsordningen (jfr. 4 kap. 8, 18 samt 27 §§ aktiebolagslagen). Trots att risken för upplösning eller dylikt är låg avrådes dock bestämt från varje form av samröre med personer som misskött annan verksamhet. Vänligen,

Möjligheter att skydda affärsidé

2015-11-06 i Bolag
FRÅGA |Hej!Hur kan man skydda en affärsplan man har? Finns det någon möjlighet att sälja den eller kan vem som helst som kommer över den använda den för eget bruk?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! En affärsidé utgör i sig inget annat än en idé om hur en verksamhet skall drivas och kan därför som huvudregel inte skyddas av någon immaterialrätt. De enda möjligheter som finns att hindra andra från att använda en idé som inte manifesterats i någon form av verk eller dylikt är därför att hemlighålla den eller teckna sekretessavtal med de personer med vilka den delas. Viktigt att notera är dock att något som avses användas i en verksamhet mycket väl kan skyddas av immaterialrätt per automatik eller efter registrering, varför det måste göras en distinktion mellan den övergripande idén om hur verksamheten skall drivas och de skapelser som skall brukas i denna. Vänligen,

Tvångsavyttring av aktier vid övergång till passivt delägarskap i aktiebolag

2015-10-27 i Bolag
FRÅGA |Jag har varit med och startat ett AB i nöjesbranschen. Vi är 3 st som har en 3e del var av aktierna (3 / 50.000:-. Jag lämnar bolaget nu och kommer inte vara delägare, och då säger dom övriga att jag ska få tillbaks det jag lagt motsv. 16000:- ca. Stämmer det? Jag kan väl fortfarande ha kvar mina aktier? Mvh
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Det finns i aktiebolagslagen inga regler avseende tvångsförsäljning av aktier som skulle kunna tillämpas då du innehar en tredjedel av det totala antalet aktier och i denna kapacitet saknar förmåga att utöva något majoritetsinflytande (jfr. 22 kap., 25 kap. 22 § samt 29 kap. 4 § sagda lag). Avgörande är därför om något annat avtalats i ett aktieägaravtal. Finns ett sådant i vilket bestämmelser om tvångsförsäljning intagits kan övriga avtalsparter begära att få förvärva dina aktier. Skulle du då vägra avyttra ditt innehav äger de föra tala vid domstol och därvid yrka verkställighet. Vad beträffar lösensumman behöver inte nödvändigtvis det nominella värdet vara det riktiga om det ej avtalats att detta skall gälla. Ett bolags värde kan vida överstiga aktiekapitalet, varför ett högre belopp än det angivna vid avsaknad av särreglering kan bli aktuellt. Vänligen,

Antal aktier och röster i ett aktiebolag

2015-08-21 i Bolag
FRÅGA |Jag ska skriva antal aktier och antal röster i ett aktieägaravtal mellan mig och min delägare. Han äger 20% och jag 80%. Vad kan vara ett lämpligt antal, och om det inte går att svara på, hur kan man räkna ut detta?
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Jag hoppas att jag har tolkat din fråga rätt, den rör alltså hur antal aktier och röster bestäms i ett bolag.I aktiebolagslagen (2005:551), ABL, finns regler för aktiebolag. Antal aktier eller ett högsta och lägsta antal aktier ska framgå av ett aktiebolags bolagsordning, se 3 kap. 1 § ABL. Hur många aktier man väljer att ha är helt upp till bolaget.Man kan välja att ha många aktier om man vill att det ska vara lättare att köpa mindre andelar i bolaget. Det är även möjligt att senare klyva aktierna i ett bolag, då blir aktiernas kvotvärde mindre.Huvudregeln är att alla aktier i ett bolag har lika rätt, det framgår av likhetsprincipen, se även 4 kap. 1 § ABL. Det går dock att skriva in i bolagsordningen att olika aktier ska ha olika röstvärde, 4 kap. 3 § ABL. En aktie får inte ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för någon annan aktie, se 4 kap. 5 § ABL. Enligt 7 kap. 8 § ABL får en aktieägare rösta för samtliga aktier som han eller hon äger eller företräder, om inte annat föreskrivs i bolagsordningen.Svaren på dina frågor blir i princip att dessa saker bör framgå i ett bolags bolagsordning.Med vänliga hälsningar