Förtäckt vinstutdelning – aktiebolagsrättsliga, insolvensrättsliga, skatterättsliga och straffrättsliga konsekvenser

2016-08-03 i Bolag
FRÅGA |HejFår man lyfta ur en lastbil ur ett aktiebolag till sig själv.?Tack på förhand
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om det finns några rättsliga hinder för att ta ut egendom från ens egna aktiebolag, dvs att låta ditt aktiebolag ge bort egendom till dig själv.Rent allmänt rör det sig om en gåva om du inte ger fullt vederlag för egendomen, vilket inte är något problem i sig. Det finns dock särskilda regler i olika rättsområden som kan påverka en sådan gåva. Jag tänker behandla några som jag tror kan vara av särskilt intresse för dig, nämligen reglerna om värdeöverföring för aktiebolag, de insolvensrättsliga reglerna om återvinning, uttagsbeskattning, samt eventuella brott som det kan vara värt att hålla i minnet. Därefter sammanfattar jag det sagda.Före jag börjar vill jag dock framhålla att i princip allt jag tar upp i det följande inte är aktuellt om du ger fullt vederlag för lastbilen. Då rör det sig ju bara om ett vanligt köpAktiebolagsrättsliga regler om värdeöverföringAtt ta ut egendom från sitt eget aktiebolag utan att ge fullt vederlag är en värdeöverföring enligt 17 kap. 1 § första stycket fjärde punkten aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). För att en värdeöverföring ska vara giltig måste den vara förenlig med två olika regelkomplex.Det första är de olika formregler som gäller för värdeöverföringar, se t.ex. 17 kap. 2 § ABL. Dessa regler är dock huvudsakligen till för att skydda aktieägarna, varför de kan åsidosättas om samtliga aktieägare samtycker till det. De är alltså inga hinder mot uttag i ett aktiebolag där du är ensamaktieägare.Det andra regelkomplexet är dock de s.k. borgenärsskyddsreglerna, vilka är till för att skydda aktiebolagets borgenärer (dvs, fordringsägare). Dessa kan inte åsidosättas genom samtycke. Den främsta av dessa slags regler är 17 kap. 3 § ABL. Lagrummet kan delas in i två delar. För det första kräver det att en värdeöverföring inte får medföra att aktiebolaget inte har täckning för dess bundna egna kapital – dvs, det måste finnas fritt eget kapital som täcker egendomens bokförda värde minus eventuellt tillfört vederlag (se rättsfallet NJA 1995 s. 742). För det andra kräver paragrafen att en värdeöverföring ska vara försvarlig mot bakgrund av de omständigheter som listas i 17 kap. 3 § andra stycket ABL.Om värdeöverföringen strider mot någon av de här ovan redovisade regelkomplexen är den ogiltig och ska enligt 17 kap. 6 § ABL återbäras. Visserligen krävs också att du är i ond tro om att det rör sig om en värdeöverföring för att 17 kap. 6 § ABL ska aktualiseras, men om du är ensamaktieägare är det närmast ofrånkomligt att du var i ond tro.ÅtervinningDet kan vara bra att veta om att 4 kap. konkurslagen (1987:672) (här förkortad KL) kan medföra problem i efterhand, för det fall att ditt aktiebolag skulle gå i konkurs. Kapitlet reglerar s.k. återvinning, vilken i princip innebär att konkursboet tar tillbaka en giltig transaktion, som om den vore ogiltig. En gåva kan enligt 4 kap. 6 § KL återvinnas om den fullbordades inom sex månader före konkursansökan kom in till tingsrätten, som huvudregel.Också 4 kap. 5 § KL kan vara värt att hålla i åtanke, särskilt då en ensamaktieägare är närstående till sitt aktiebolag enligt 4 kap. 3 § andra stycket första punkten KL. För vidare läsning, se det följande äldre svaret på Lawline: Återvinning av en bortskänkt fastighet efter en längre tid.UttagsbeskattningAtt ett aktiebolag överlåter en tillgång utan ersättning eller till underpris utan att detta är affärsmässigt motiverat klassificeras som ett uttag enligt 22 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) (förkortad IL). Enligt 22 kap. 7 § IL behandlas ett uttag som om egendomen hade sålts till marknadsvärde, vilket kommer att medföra att aktiebolaget måste ta upp en intäkt.Notera också att du personligen kommer att behöva ta upp lastbilen som en intäkt i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 1 § och 42 kap. 1 § IL.Brott mot borgenärerSom huvudregel är det inte brottsligt att ta ut egendom från ens egna aktiebolag. Om aktiebolaget dock är på obestånd, eller när det finns påtaglig fara för att aktiebolaget ska komma på obestånd, kan dock 11 kap. 1 § brottsbalken (1962:700) bli aktuell. Paragrafen behandlar brottet oredlighet mot borgenärer. För mer läsning, se t.ex. följande äldre svar på Lawline: Är gåvan tillåten då givaren har skuld till kronofogden?SammanfattningSom huvudregel är det tillåtet för ett aktiebolag att ge sin aktieägare egendom. En sådan gåva måste dock vara förenlig med reglerna i 17 kap. ABL, som rör värdeöverföringar. Det finns också andra regler som kan påverka en sådan transaktion, bl.a. konkursrättens återvinningsregler, uttagsbeskattningsreglerna, samt borgenärsbrotten.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med uttag ur aktiebolag är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Hur håller jag familjeekonomin åtskiljd från ett skogsköp på bästa sätt?

2016-07-31 i Bolag
FRÅGA |HejMin pappa äger skog och vill nu göra mig delägare.För att kunna gå in ekonomiskt behöver jag ta lån (kompensera för arv mot syskon).Min fru och jag har äktenskapsförord och jag skulle vilja samla ägandet i aktiebolag för att minimera risk men det är svårt med tanke på skog.Hur kan jag separera familjeekonomin och mitt delägarskap i skogen?
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du väljer att rikta din fråga till Lawline! Jag ber om ursäkt för ett ganska långt svar redan här eftersom det blev längre än vad vi brukar skriva.Allmänt rörande "gemensam ekonomi":Det finns få juridiska myter som har fått så starkt genomslag hos den svenska befolkningen som "gemensam ekonomi i äktenskap". Det finns vissa små extremfall av underhållsskyldighet gentemot makar, men det är egentligen undantag som sällan är aktuella. Äktenskapbalken 1:3 stadgar kort att "Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder".Vad är det värsta som kan hända dig?Ni har redan ett äktenskapsförord, vad det berör vet jag ju inte men jag kan ju berätta vad som händer om ni inte haft det och du inte väljer att använda ett aktiebolag som ägare. Detta är alltså ett worst case scenario. Du och din fru äger ett hus värt 1 miljon kan vi låtsas samtidigt som du tar 1 miljon i lån för att köpa in dig i skogen. Om äktenskapet krashar och skogen blåser bort samtidigt så kommer ni i bodelningen att dela på huset. Dvs du får 500 000 kr och din fru får 500 000 kr. Du har fortfarande skulder på 1 miljon kronor och din fru har inga skulder alls. Om skogen skulle vara värdelös och du därför får stora skulder du inte kan betala så kan kronofogde göra en utmätning av din egendom även när ni fortfarande är gifta. Din frus egendom får de inte röra. Det framgår av stadgandet i utsökningsbalken 4:19. Här beror det såklart på bevisning. I teorin går alltså din fru 100 % säker oavsett vad du än gör för dåliga affärer. Det kan dock innebära att utmätning sker av huset. Kronofogde får dock bara ta "din del" vilket betyder att huset säljs och din fru får 500 000 kr i handen samtidigt som dina 500 000 går till betalning.Om Aktiebolag:Du nämner aktiebolag i din fråga, det är ett utmärkt sätt att på ett tydligt sätt inte bara skilja skogen (och risken) från familjeekonomin, men även från din egna privata ekonomi. I aktiebolag har inte aktieägare något personligt betalningsansvar för bolagets skulder. (Framgår kort i Aktiebolagslagen 1:3 om man vill ha källa). Det finns ett fåtal tillfällen då betalningsansvar för aktieägare ändå kan uppkomma, men då handlar det om att man faktiskt misskött sitt bolag medvetet med för lite aktiekapital. Så länge man sköter bolaget rätt uppkommer alltså inget personligt ansvar för bolagets problem även om bolaget visar sig vara riktigt dåligt och går i konkurs.Ett aktiebolag är precis som en vanlig person nästan. Det finns inga problem alls med att ett aktiebolag som du äger skulle vara delägare i en skog.Mitt råd:Mitt råd för att undvika stora privata risker är därför att starta ett aktiebolag. Det kostar 50 000 kr som sedan kommer ligga kvar i bolaget och kan plockas ut om du väljer att avveckla det. Som ensam ägare har du full bestämmanderätt över bolagets förehavanden samtidigt som bolaget står riskerna. Det är därför en lysande bolagsform för riskfyllda affärer. Aktiebolag kan verka avancerat och kräver kanske att man läser på lite mer än för andra enklare bolagsformer, men om man ska syssla med större värden så är det verkligen värt det för att minimera privata ekonomiska risker. För övrigt vill jag tipsa om att se över möjligheterna att i aktiebolag ge dig själv både lön och utdelning till viss del för att få vissa skattemässiga fördelar jämfört med att bara ta ut lön. Det är exempelvis mer fördelaktigt att ta ut 100 000 som utdelning åt aktieägare och 300 000 som lön än vad det är att ta ut 400 000 som lön. Behöver du vidare hjälp med juridiken är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.seLycka till med skogsägandet!Med vänliga hälsningar,

Personligt ansvar för skulder i aktiebolag

2016-07-05 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag satt i styrelsen på ett aktiebolag för ett tag sen som tyvärr inte gick så bra. Så en del skulder har inte kunnats betala direkt. Jag sålde sedan vidare aktiebolaget med alla skulder. De skulder som då uppstått, har dessa företag rätt att söka beloppet på mig privat nu efter att jag sålt det?
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. Karakteristiskt för aktiebolag till skillnad från andra bolagsformer (exempelvis handelsbolag eller enskilda firmor) är att aktieägarna och styrelseledamöterna som huvudregel inte ansvarar personligt för bolagets eventuella skulder. Den ekonomiska verksamheten i aktiebolaget är alltså helt avskuren från ägarnas personliga ekonomi. Borgenärerna som vill driva in sina fordringar på bolaget kan således inte vända sig till ägarna personligen och kräva betalning. Det finns dock vissa fall när aktieägare och styrelseledamöter kan bli personligt ansvariga för skulderna. Dessa fall anges i 25 kap. 18 § aktiebolagslagen (ABL) och innebär kortfattat att betalningsansvar träder in när styrelseledamöterna underlåtit att följa ABL:s särskilda föreskrifter om att upprätta och låta revisor granska kontrollbalansräkning och att ansöka om likvidation när bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Man har i regel åtta månader på sig att följa lagens instruktioner. Den som kan visa att han/hon inte har varit för försumlig (vårdslös) på något sätt undviker emellertid ansvar. Det krävs alltså relativt grova fall av vårdslöshet för att bli personligt betalningsansvarig. När du har sålt bolaget övergår emellertid bolagets ansvar och åtaganden till de nya ägarna. Fordringar, avtal och andra förpliktelser följer ju med ett bolag när det säljs och eftersom du inte längre har något med bolaget att göra kan inte borgenärerna kräva dig på någonting. Sammanfattningsvis har bolagets borgenärer alltså inte rätt att kräva dig personligen på bolagets skulder.Hoppas att Du har fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Måste en förening sälja en fastighet till högst bjudande?

2016-06-20 i Föreningar
FRÅGA |Måste en förening, ideeĺl eller annan sälja en fastighet de äger till högsbjudande?
Felicia Lundgren |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En ekonomisk förening är en förening som har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom att bedriva ekonomisk verksamhet enligt 1 kap 1§ Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar vilket gör att om en sådan förening ska sälja en fastighet ska denna säljas till högst bjudande.En ideell förening är en förening som antingen bedriver ekonomisk verksamhet (ex. idrottsförening) eller har till ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen (ex. fackförening). En ideell förening som har till syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen får alltså inte göra detta genom att bedriva ekonomisk verksamhet. En förening som bedriver ekonomisk verksamhet måste därmed ha ett ideellt ändamål för att betraktas som en ideell förening. Som ideellt ändamål får generellt anses vara varje syfte som inte främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. En ideell förening som bedriver ekonomisk verksamhet får alltså inte sälja en fastighet till högst bjudande i syfte att medlemmarna ska tjäna pengar. Däremot får en ideell förening som bedriver ekonomisk verksamhet sälja en fastighet till högst bjudande för att gynna det ideella ändamålet. Det man även ska beakta är att föreningar ska följa sina stadgar.Hoppas detta besvarade din fråga, om inte är du varmt välkommen att återkomma!Med Vänlig Hälsning

Styrelsesuppleanters personliga ansvar

2016-08-01 i Bolag
FRÅGA |Vilket begränsad ansvar kan en suppleant i ett AB, som aldrig deltagit i något möte el annat, riskera vid en ev konkurs?
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Enligt svensk praxis kan en styrelsesuppleant endast bli personligt ansvar om hen faktiskt har tjänstgjort som styrelseledamot (Se ex. NJA 1985 s. 439). I doktrin har det skrivits att en suppleant som kallats till styrelsemöte men varit frånvarande utan giltigt skäl torde kunna hållas ansvarig, ingen svensk domstol har dock dömt ut ett sådant ansvar (Se ex. SvJT 1995 s. 124). I vissa fall kan en styrelsesuppleant bli ansvarig, dock inte som suppleant utan som annan som handlar på bolagets vägnar med vetskap om styrelsens underlåtenhet, detta framgår av 25 kap. 18 § 3 st. Aktiebolagslagen. Regeln gäller alla som handlar på bolagets vägnar, inte bara suppleanter.Hoppas det här svarar på din fråga.Mvh,

Bolagsstämma aktiebolag

2016-07-28 i Bolag
FRÅGA |Årsredovisning för litet AB (där undertecknad äger 1/3 av aktierna) samt fastställelseintyg där balans- och resultaträkning samt styrelsens förslag till resultatdisposition fastställdes är insänt till Bolagsverket.Problem: Aktieägare var ej kallade till årsstämma och kände inte till att den varit förrän man, då det aldrig kallades till stämma, till slut begärde hos Bolagsverket att de skulle kalla till årsstämma och fick meddelade från dem att den redan varit, Kan man ha årsstämma och fatta beslut utan att aktieägarna är kallade?
Nathalie Byström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Styrelsen ska kalla till bolagsstämma enligt 7:17 aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Om en bolagsstämma som ska hållas enligt denna lag, bolagsordningen eller ett stämmobeslut inte i sammankallas på föreskrivet sätt, ska Bolagsverket efter ansökan genast kalla till bolagsstämma i enlighet med 18–24§§ ABL. Om kallelse inte kan ske på det sätt som anges i 23§ ABL får Bolagsverket kalla till bolagsstämma på något annat lämpligt sätt. En ansökan får göras av en styrelseledamot, den verkställande direktören, en revisor eller en aktieägare. Bolaget ska ersätta kostnaderna för kallelsen.Enligt 7:23 ABL ska privata aktiebolag kalla till bolagsstämma på det sätt som står i bolagsordningen. I vissa fall ska kallelse också skickas med post till aktieägarna. (https://lagen.nu/2005:551#K7P23S1). Tid för kallelse för ordinarie bolagsstämma anges i 7:18 ABL. Privata aktiebolag ska skicka ut en kallelse tidigast sex veckor före stämman men inte senare än fyra veckor före stämman. Samma kallelsetid gäller för extra bolagsstämma där en ändring av bolagsordningen ska behandlas. I båda fallen får det i bolagsordningen föreskrivas att kallelse kan ske senare än fyra veckor, dock senast två veckor före. Kallelse till extra bolagsstämma där andra frågor än bolagsordningsändring ska behandlas ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före bolagsstämman.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!MVH

Kallelse till möte i ideell förening

2016-06-29 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag sitter som styrelsemedlem i en ideell förening. Vi har på senaste tiden haft en del konflikter och olika åsikter. Får ordförande och övriga styrelsen lov att kalla till möte utan att meddela mig (och en person till som är av samma åsikt) Alltså kalla till möte och genomföra möte utan vår vetskap?Under dessa möten har de ändrat tidigare beslut.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Det finns inga civilrättsliga lagar som kontrollerar en ideell förening såsom det finns för t.ex. handelsbolag och ekonomiska föreningar, därav finns det inte heller lagstadgat hur organen ska styras och uppträda. När en ideell förening upprättas så upprättas även stadgor som föreningar har att rätta sig efter dessa fungerar som den ideella föreningens lagar. Kontrollera vad som står i era stadgar så bör du finna svaret där. Hoppas att du fick svar på din fråga! Med vänlig hälsning,

Kan samma person ha flera styrelseposter i en ideell förening?

2016-06-19 i Föreningar
FRÅGA |Hej! Kan en ordförande i en ideell förening sitta både som ordförande och kassör samtidigt? Tack för svar.
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns i princip inga lagregler för ideella föreningar. Istället är det i huvudsak upp till de enskilda föreningarna att genom sina stadgar avgöra hur styrelsen ska organiseras. Om stadgarna tillåter att samma person håller flera poster så får samma person hålla flera poster. Det går t.o.m. att ha styrelser med endast en ledamot. Svaret beror alltså av vad din förenings stadgar säger.Den eventuella inskränkning som kan finnas är jäv. En styrelseledamot som är jävig (personligen berörd) i ett ärende får inte delta i beslutsfattandet för det ärendet, vilket följer av de allmänna regler om lojalitetsplikt som gäller för styrelseledamöter. Det kan alltså uppkomma problem om kassören har ett ärende mot ordföranden eller vice versa.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med styrelser i ideella föreningar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,