Gåva från aktiebolag och kritisk kapitalbrist

2016-03-13 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej Lawline,Driver idag ett aktiebolag tillsammans med min bror och vi har hittills gått väldigt bra. Vi skulle nu vilja skänka ett del av vår vinst till Radiohjälpen men undrar om det här är okej? Vi har inte skrivit in något i vår bolagsordning sen tidigare att vi ska ha denna möjlighet men vi borde väl få det? vi får väl fördela vår vinst som vi önskar?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga,Just när det gäller att skänka bort tillgångar, som er vinst i det här fallet utgör, så är det regler kring ert kapital som styr. Ni får inte ge bort så pass mycket tillgångar så ni hamnar i en kritisk kapitalbrist. Med kritisk kapitalbrist innebär det att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet - 25 kap 18 § och 25 kap 13 § 1 p. Aktiebolagslagen (2005:551) (ABL). Det egna kapitalet beräknas enligt 25 kap 14 § ABL. Den summa ni kan skänka bort är alltså baserat på en beräkning enligt: tillgångar – skulder – hälften av aktiekapitalet. Tänk även på att er gåva kan anses som en form av värdeöverföring. Rekvisiten för värdeöverföringar finner ni 17 kap 2 § ABL och där räknas även "gåvor för allmännyttiga ändamål" in - se även 17 kap 5 § ABL För att den ska vara godkänd enligt 17 kap 3 § ABL måste ni ha full täckning för ert aktiekapital om ni ska kunna genomföra en värdeöverföring. Dessutom måste ni följa de processrättsliga formkrav för värdeöverföringar enligt 18 kap 1 § AB - det kan bland annat göras genom att samtliga medlemmar samtycker till värdeöverföringen genom den s.k. SAS-principen. Uppfyller ni kraven för värdeöverföringar samt att ni inte understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet så är gåvan till Radiohjälpen godkänd.Jag hoppas att du har fått klarhet i din fråga, annars är du varmt välkommen att vända dig till info@lawline.se för ytterligare utredning av ditt ärendeMvh,

Bildande av aktiebolag - Näringsförbud?

2016-03-13 i Bolag
FRÅGA |Hej En kompis och jag skulle starta handelsbolag, men eftersom han har skatteskulder och är jagad av kronofogden så fick vi inte F-skattebevis. Min kompis har redan Handelsbolag som tydligen inte sköts så bra.Finns det någon möjlighet att vi kan starta AB istället ? Jag kan se till att han inte får en plats i styrelsen och bara är en aktieägare för att skatteverket ska bli nöjda.
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga,Min konkreta slutsats och rekommendation finner du längst ner i svaret.Enligt Aktiebolagslagen (2005:551) (som du hittar här) är de krav som ställs på er att ni varken är underåriga, är i konkurs, är under förvaltarskap eller har näringsförbud för att kunna stifta ett aktiebolag. Att inneha skatteskulder hindrar inte i sig möjligheten att stifta ett aktiebolag. Om någon dock grovt åsidosätter sin skyldighet i en näringsverksamhet och därvid gör sig skyldig till brottslighet som inte är ringa så ska näringsförbud meddelas honom, såvida detta är påkallat från allmän synpunkt. Detta får som effekt att personen inte får stifta ett aktiebolag, vilket framgår av 4 & 11 §§ Lag (2014:836) om näringsförbud samt 2 kap 2 § Aktiebolagslagen. Nu vet jag tyvärr inte om din vän har fått ett sådant meddelande om näringsförbud, däremot har han tidigare bedrivit näringsverksamhet, dvs. ett handelsbolag, som han inte har skött speciellt bra. Det kan vara så att det finns grund för näringsförbud. Gärningar som aktualiserar näringsförbud är som huvudregel sådana handlingar som avser brott mot borgenärer, skattebrott och brott mot marknadsrättsliga regler. - Just skattebrott kan alltså leda till näringsförbud!OM din vän inte har meddelats något näringsförbud och han är en fysisk person så finns det möjlighet för honom och er att stifta ett aktiebolag.OM din vän har meddelats näringsförbud får han inte stifta ett aktiebolag, vara styrelseledamot eller suppleant i styrelsen samt inte heller vara VD. Han kan däremot vara aktieägare, under villkoren att han inte äger aktier så att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget överstiger femtio procent. Detta framgår av Lag om näringsförbud 11 § punkt 4-5, 7 och 10.Slutsats: Beroende på om din vän har meddelats näringsförbud eller inte pga. sin tidigare misskötta verksamhet eller pga. sina skatteskulder så påverkar detta era möjligheter att tillsammans starta ett aktiebolag. Om din vän inte har näringsförbud är det fritt fram. Har han näringsförbud så är egentligen den enda möjligheten för honom att äga en viss andel i aktiebolaget (enligt ovan), men han får inte ingå i styrelsen, vara med och stifta bolaget eller ha en roll som VD.Min rekommendation är således helt enkelt att ni först kontrollerar om näringsförbud föreligger och därefter tar beslut om hur ni vill fortskrida. Jag hoppas att du har fått lite klarhet gällande din fråga annars är du varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se. Jag önskar dig en trevlig helg och ett stort lycka med ert eventuella framtida aktiebolag,Mvh,

Ansvar som suppleant i ett AB

2016-03-11 i Bolag
FRÅGA |Hej! Jag är suppleant i en styrelse för ett AB. Utöver mig är det endast en ordinarie ledamot som också är VD. Bolaget har fått en retroaktiv skatteskuld och har troligen svårt att betala. Det finns med andra ord risk att ärendet går vidare till kronfogden. Jag har två frågor: - Vilket ansvar har jag som suppleant? Jag har dessvärre inte varit aktiv i styrelsen. - Om jag träder ur styrelsen på egen hand. Riskerar jag att skapa problem för företaget?Tack på förhand
Johan Håkansson |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Min konkreta slutsats och rekommendation finner du längst ner i svaret.I och med att det rör sig om ett aktiebolag så är aktiebolagslagen (2005:551) tillämplig. (Fortsättningsvis förkortat till ABL).Fråga 1: Ansvar som suppleant Huvudregeln är att aktieägare i ett aktiebolag inte har något personligt ansvar för de skulder som bolaget har ådragit sig enligt 1 kap 3§ ABL. Dock är det viktigt att nämna att då styrelsen företräds av en styrelsesuppleant enligt 8 kap 3 § ABL har denne samma ställning, dvs. rättigheter och skyldigheter, som en ordinarie styrelseledamot. - Detta betyder att om du deltar i styrelsearbetet kan du komma att bli personligt ansvarig om styrelsen bryter mot någon regel i ABL som genererar personligt ansvar. Men det finns undantag till huvudregeln om avsaknaden av personligt ansvar för suppleanter. Detta gäller framför allt vid konkurs, dvs då företaget hamnar i en ekonomisk kris. Styrelsen kan komma att bli personligt ansvarig om de inte fullgör sin plikt enligt 25 kap. 13§ och 18§ om att upprätta en kontrollbalansräkning då det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet - ett s.k. medansvar. Följer styrelsen ABL:s regler kan däremot i princip enligt huvudregeln inget personligt ansvar komma på fråga. Utöver vad som redan nämnts är att om du aldrig blivit inkallad att arbeta i styrelsen har du ett begränsat ansvar - blir du aldrig inkallad att delta i beslut kan du inte heller ta något ansvar! - Det är det jag antar du menar med att du aldrig har varit aktiv i styrelsen. Har du däremot tagit del i beslut blir du ansvarig och har samma ansvar som en ordinarie ledamot att sätta sig in i företagets ekonomiska situation och förstå de konsekvenser som styrelsebesluten kan medföra - 8 kap 4 § ABL. - Däremot, som tidigare nämnt, har du inte varit aktiv och tagit del i några beslut så kan du inte bli ansvarig för några av de beslut som bolaget har tagit. Fråga 2: Lämna uppdraget som suppleantSom styrelseledamot (och suppleant) kan du lämna ditt uppdrag på egen begäran. Denna anmälan ska du göra till bolagets styrelse, enligt 8 kap 14 § ABL, om du blivit tillsatt genom bolagsstämma. Om annan har tillsatt dig som suppleant ska du anmäla din avgång till den personen.Din avgång börjar inte gälla förrän ändringen har kommit in till Bolagsverket. Därför är det, trots att styrelsen ska anmäla ditt utträde till Bolagsverket, att det är lämpligt om du själv gör det. På Bolagsverkets hemsida finns information och blanketter för detta.När du väl är avförd kan du inte för framtida handlingar bli ansvarig för bolagets handlingar men det som redan har hänt under den tid som du varit med i styrelsen kan du inte komma ifrån. Enligt 8 kap 3 § - Huvudregeln är att om antalet styrelseledamöter är färre än 3, krävs det minst en suppleant. Antalet styrelseledamöter kan däremot styras i bolagsordningen. - Dvs. krävs det fler än en styrelseledamot/suppleant i bolaget enligt bolagsordningen, eller om ni är färre än totalt 3 styrelseledamöter i bolaget, så bör ni reglera detta antal i bolagsordningen så att det endast krävs en styrelseledamot i aktiebolaget innan du utträder. Detta för att det då inte ska krävas någon suppleant enligt 8 kap 3 § ABL och för att bolaget ska kunna vara beslutsför när de ska ta beslut enligt 8 kap 21 § ABL. Ett aktiebolag får lov att endast ha en styrelseledamot enligt 8 kap 1 §. Ett beslut om ändring av bolagsordningen tas av bolagsstämman enligt 3 kap 4 § ABL. Slutsats: Har du inte varit aktiv som styrelsesuppleant finns det en minimal risk för att du ska få något personligt ansvar i en eventuell konkurs. Ditt utträde ur bolaget kan påverka på det sätt att bolaget möjligtvis inte längre kan anses vara beslutsför. Därav bör ni ändra bolagsordningen innan du utträder. Behöver du få frågan närmare utredd kan du skicka din frågeställning vidare till vår Expresstjänst och få en utredning inom 3 dagar. Se http://lawline.se/lawline-express eller klicka på knappen till höger.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga annars är du varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Jag önskar dig en trevlig helg och ett stort lycka till med ditt ärende,Mvh,

Suppleant i aktiebolag

2016-03-07 i Bolag
FRÅGA |Hej,Ja är suppleant i min sons företag som är AB.Eftersom jag har inte kontakt med min son och han har flyttat ihop med en kvinn undrar jag hur kan det påverka mig i framtiden att vara suppleant på hans företag om tex. företag går i konkurs, eller annat?Det är väldigt känsligt för min del ,men i dagens läge är jag tvungen tänka på mig i första hand.Hoppas att ni svarar så snart som möjligt, tack.Vänligen,Eva Linvin
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. Det som främst kännetecknar bolagsformen aktiebolag (AB) är avsaknaden av personligt betalningsansvar för bolagets skulder och förpliktelser, till skillnad från exempelvis handelsbolag och enskilda firmor. Denna regel framgår av 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (ABL). Detta är dock en huvudregel och undantag finns. Om bolagets ekonomiska situation blir allt värre och till slut det egna kapitalet (dvs tillgångar) understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste styrelsen vidta vissa särskilda åtgärder, bland annat låta en revisor granska en kontrollbalansräkning (se 25 kap. 13 § ABL). Underlåter styrelsen att vidta de åtgärder som lagen föreskriver kan de komma att bli personligt ansvariga för bolagets skulder, exempelvis om bolaget skulle gå i konkurs. Detta gäller emellertid som huvudregel för styrelseledamöterna, inte för suppleanter. I vissa fall kan dock reglerna i ABL om styrelseledamot gälla även för suppleant enligt 8 kap. 3 § andra stycket ABL. Detta aktualiseras när suppleanten istället för den ordinarie styrelseledamoten deltar i bolagets angelägenheter och ''ersätter'' dennes plats, vilket kan sker om den ordinarie ledamoten blir långvarigt sjuk eller på annat sätt hindras från att fullgöra sitt uppdrag. En suppleant svarar endast för beslut eller underlåtenheter som skett när han/hon tjänstgjort i styrelsen. Detta betyder således att Ni skall ha tjänstgjort i styrelsen för att undantag om personligt betalningsansvar ska tillämpas på er om bolaget skulle gå i konkurs (förutsatt att underlåtenhet eller handlande i strid mot lagen som jag beskrev ovan har förekommit). Har Ni aldrig gjort det behöver Ni alltså inte oroa er. Skulle det emellertid bli så att Ni tvingas ersätta någon av bolagets styrelseledamöter finns dock som angetts ovan en risk för att ni tilldelas personligt betalningsansvar, även om det krävs handlande i strid med lagen och vårdslöshet (se 25 kap. 18 § tredje stycket ABL). Följaktligen rekommenderar jag att Ni håller er så uppdaterad som möjligt om bolagets angelägenheter och ekonomiska situation, alternativt avgår som suppleant om Ni vill vara absolut säker på att Ni aldrig kan komma att bli personligt ansvarig för bolagets skulder (även om det torde vara sällsynt att suppleanter blir det i praktiken). Ännu mer information finns att hitta på Bolagsverkets hemsida här: http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/styrelse/vd-1.3172 Hoppas att Ni fått svar på er fråga!Vänliga hälsningar,

Inträde av ny delägare i befintligt handelsbolag

2016-03-13 i Bolag
FRÅGA |Hej,Jag driver sen tidigare ett handelsbolag, och nu vill min fru bli delägare? Vad gäller?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till Oss på Lawline med din fråga!Enligt 2 kap 2 § Aktiebolagslagen(2005:551) gäller: "För att en ny bolagsman skall få inträda i bolaget fordras samtycke av samtliga bolagsmän" - Det innebär att för att din fru ska få bli delägare i ert handelsbolag, krävs det att samtliga ägare i ert handelsbolag godkänner hennes inträde. Tänk även på 2 kap 22 § Aktiebolagslagen - "Inträder en ny bolagsman i bolaget, svarar hen även för de förbindelser som bolaget har ingått dessförinnan" - Det innebär, att det obligatoriska, primära och solidariska ansvaret som föreligger i ett handelsbolag även gäller för din fru enligt 2 kap 20 § Aktiebolagslagen. Hon svarar även för de skulder som bolaget har dragit på sig sen tidigare, även före den tid innan hon ingick i bolaget! Jag hoppas att du har fått lite klarhet gällande din fråga annars är du varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se. Jag önskar dig en trevlig helg och ett stort lycka till med ditt ärende, Mvh,

Tvångslikvidation av aktiebolag

2016-03-12 i Bolag
FRÅGA |Hej,Vi har nyligen upprätt en kontrollbalansräkning som visade att det egna kapitalet är lägre än halva det registrerade aktiekapitalet. Vi har valt att att fortsätta. Vid nästa kontrollstämma måste vi uppvisa att vi har full täckning för det egna kapitalet, för att vi ska kunna fortsätta med företaget. OM vi nu inte lyckats täcka allt detta, låt säga endast täcka 75-80% av, vad exakt händer då? Jag vet att det står att man måste ansöka likvidation, men om vi inte vill det? Vad står vi inför då och vem är det som har koll på om och när vi uppfört en kontrollbalansräkning osv?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att Du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Min konkreta slutsats och rekommendation finner du längst ner i svaret.Om ni inte lyckas täcka 100% av aktiekapitalet, ska en avveckling av bolaget ske enligt 25 kap 16 § Aktiebolagslagen (hädanefter ABL). Huvudregeln är att aktieägare och styrelsemedlemmar inte ska kunna bli personligt betalningsansvariga för bolagets skulder enligt 1 kap 3 § ABL. Dock: Styrelsemedlemmar kan bli personligt betalningsansvariga!För att styrelsen ska slippa personligt betalningsansvar krävs att ni ansöker om likvidation inom 2 veckor från den andra kontrollstämman, hos Tingsrätten. Det är alltså den allmänna domstolen som avgör om grund för likvidation av bolaget finns, annars ska bolaget avvecklas enligt 25 kap 17 §. - Önskar ni inte ansöka om likvidation ska således bolaget avvecklas!Det är en revisor som ska kontrollera er kontrollbalansräkning enligt 25 kap 13-14 §§ ABL. Om styrelsen underlåter att agera på det vis man ska enligt ovan – är styrelsens ledamöter personligt skyldiga att betala bolagsåtaganden som därefter uppkommer dvs. ni i styrelsen får ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder som uppkommer efter den tidpunkt som ni borde ha avvecklat alternativt ansökt om likvidation av bolaget! – se 25 kap 18 §. I praktiken är det normalt sätt en konkursförvaltare som kommer att föra talan mot er, om ni framöver kommer att begäras i konkurs pga. avsaknad av möjlighet att betala era skulder. Slutsats: Väljer ni att inte ansöka om likvidation alternativt avveckla bolaget, om ni inte har full täckning för det registrerade aktiekapitalet, tar ni en risk att framöver bli personligt ansvariga för bolagets framtida skulder! Konkursförvaltaren kan kontrollera om ni har ansökt om likvidation samt att ni har låtit en revisor kontrollera er kontrollbalansräkning! Min rekommendation är således att ni ansöker om likvidation för att slippa bli personligt betalningsansvariga för bolagets framtida skulder! Behöver du få frågan närmare utredd kan du skicka din frågeställning vidare till vår Expresstjänst och få en utredning inom 3 dagar. Se http://lawline.se/lawline-express eller klicka på knappen till höger.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga annars är du varmt välkommen att kontakta oss på tfn: 08-533 300 04 (Öppettider: Måndag till onsdag kl. 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se. Jag önskar dig en trevlig helg och ett stort lycka till med ditt ärende, Mvh,

Fråga om definition av konkurrerande verksamhet

2016-03-09 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag undar vad som definerar "Konkurrerande verksamhet".Om man t.ex startar en verksamhet som håller på med försäljning medans man jobbar på ett annat försäljningsbolag, räknas detta som konkurrerande verksamhet även om man inte säljer samma slags produkter?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att bedöma om de två verksamheterna är konkurrerande måste man undersöka om de ingår under samma s.k. "relevanta marknad". Ett steg i den utredningen är att ställa sig följande frågeställningar: 1) Har verksamheterna samma typer av kunder2) Säljer verksamheterna samma typer av produkter/tjänster med samma egenskaper? 3) Ingår produkterna/tjänsterna som säljs i samma användningsområde? 4) Ligger produkterna/tjänsterna i samma prisklass? 5) Har de olika verksamheternas varumärke inte betydelse för vilket företag kunderna väljer att handla av?Kan du svara ja på dessa frågor är verksamheterna antagligen konkurrerande och ingår i samma relevanta marknad. Annars kan man vidare ställa sig frågan om produkterna/tjänsterna som säljs utbytbara. Med det menar man att kunderna inte ska påverkas speciellt mycket om vänder sig till en verksamhet men får en vara/tjänst av den andra verksamheten. Påverkas kunderna påtagligt är era företag antagligen inte konkurrerande. Sammanfattningsvis: Även om verksamheterna inte säljer samma typer av varor kan de konkurrera med varandra. Men som jag hade tolkat det som du förklarar som "inte samma slags produkter" skulle jag svara dig att du mest troligt inte pratar om två konkurrerande verksamheter då det kräver att egenskaperna av produkterna/tjänsterna som säljs är likvärdiga och lika så dess användningsområden. För att kunna bedöma er situation ytterligare skulle jag behöva mer information om de olika verksamheterna. Har du inte fått ett tillräckligt svar på din fråga skulle jag rekommendera dig att du vänder dig till vår Express-tjänst där du kan få ytterligare rådgivning och utredning av ärendet inom 3 dagar genom att klicka här.Är du i behov av löpande rådgivning vill jag även råda dig att du tecknar upp dig på vår Lawline Premium tjänst där du kan få obegränsad, snabb, rådgivning till en fast månadskostnad. Du kan läsa mer om detta på denna länken; http://lawline.se/lawline-premium.Mvh,

Aktiebolag. Låneförbud - närstående bolag

2016-02-29 i Bolag
FRÅGA |Jag driver ett eget AB (1) sedan 2013 och har nu startat ett AB (2) till där jag äger 50 %. Kan jag låna ut pengar från (1) till (2) för att öka likviditeten i samband med uppstarten för att sedan betala tillbaks från (2) till (1) så fort likviditeten är OK.
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.LåneförbudI 21 kap. aktiebolagslagen (2005:551) finns det regler om låneförbud. Av 21 kap. 1 § 5 p. aktiebolagslagen följer det att aktiebolag (1) inte får lämna penninglån till aktiebolag (2) om aktieägare i aktiebolag (1) även, ensam eller tillsammans med andra som också omfattas av låneförbudet, har ett bestämmande inflytande över aktiebolag (2). Dessa andra som också omfattas av låneförbudet framgår av 21 kap. 1 § 1-4 punkterna; aktieägare i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern,styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller i annat bolag i samma koncern,make, maka, sambo, syskon eller släkting rätt upp- eller nedstigande led till de som avses i punkterna 1 eller 2,den som är besvågrad med den som avses i punkterna 1 eller 2 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon I detta fall kan alltså låneförbudet i 21 kap. 1 § 5. p aktiebolagslagen aktualiseras om du, ensam eller tillsammans med andra, har ett bestämmande inflytande över aktiebolag (2). Med bestämmande inflytande avses det förhållande som framgår av 1 kap. 11 § 1 och 2 st. aktiebolagslagen. Låneförbudet i 21 kap. 1 § 5 p. aktiebolagslagen aktualiseras då aktieägare i aktiebolag (1) äger mer än hälften av rösterna för samtliga aktier i aktiebolag (2) eller äger aktier i aktiebolag (2) och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier. Det krävs således för att låneförbudet ska aktualiseras att du äger mer än hälften av rösterna för samtliga aktier. I frågan anger du att du äger 50 %, och inte mer än 50 %, av aktierna i aktiebolag (2), detta innebär således att lånet inte träffas av låneförbudet i 21 kap. 1 § 5 p. aktiebolagslagen. Av frågan framkommer det dock inte vem eller vilka aktieägarna är till de andra 50 % av aktierna i aktiebolag (2). Detta kan således leda till att låneförbudet träffar lånet, om du på grund av avtal med de andra aktieägarna i aktiebolag (2) förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier.Reglerna om låneförbud är straffsanktionerade. Den som har lämnat lån och har kännedom om att låntagaren omfattas av låneförbudet kan dömas till böter eller fängelse enligt 30 kap. 1 § 4 p. aktiebolagslagen. Låneavtalet blir även ogiltigt. Undantag från låneförbudÄven om lånet träffas av låneförbudet finns några undantag i 21 kap. 2 § aktiebolagslagen. De undantag som kan tänkas vara aktuella är 21 kap. 2 § 2 p. aktiebolagslagen aktiebolag (2) ingår koncern i vilken aktiebolag (2) ingår. Definitionen av koncern finns i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen. Undantaget för koncernlån gäller alla lån från ett koncernbolag till ett annat koncernbolag, förutsatt att moderbolaget i koncernen är ett svenskt aktiebolag. Moderbolag till ett dotterbolag är ett bolag som innehar mer än hälften av mer än hälften av rösterna i dotterbolaget enligt 1 kap 11 § aktiebolagslagen. Det andra undantaget som kan tänkas vara aktuellt är 21 kap. 2 § 3. aktiebolagslagen; lånet är avsett uteslutande för lånetagarens rörelse och lånegivaren lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl. Affärsmässiga skäl ska bedöms enbart utifrån det långivande bolagets intressen. Lånet ska vara ägnat att befrämja den verksamhet som det långivande bolaget bedriver. Vidare måste lånetagarens rörelse existera vid lånetillfället. Lån i syfte att lånetagaren ska starta en rörelse omfattas inte av undantaget. Förbuden värdeöverföringÄven om lånet inte träffas av låneförbudet i 21 kap. aktiebolagslagen kan det vara en värdeöverföring enligt 17 kap. aktiebolagslagen. Lånet kan jämställas med en förtäckt vinstutdelning enligt 17 kap. 1 § 4 p. aktiebolagslagen; affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget, t.ex. om det låntagande aktiebolaget (2) inte kommer att kunna betala tillbaka lånet. Beslut om förtäckta värdeöverföringar måste ha fattats i viss ordning för att vara tillåtna. Värdeöverföringar ska ha fattats i behörig ordning enligt 17 kap. 2 § aktiebolagslagen, i det här fall krävs att beslutet om lånet fattas med samtliga aktieägares samtyckte om lånet jämställs med en värdeöverföring. Värdeöverföringen måste vidare vara förenlig med reglerna till skydd för bolagets bundna eget kapital och försiktighetsregeln samt regeln om värdeöverföringar under löpande räkenskapsår enligt 17 kap. 3 och 4 §§ aktiebolagslagen. Kommer lånet att jämställas med en s.k. förtäckt vinstutdelning och har inte det fattats enligt reglerna i 17 kap. aktiebolagslagen kan återbäringsskyldighet enligt 17 kap. 6 § aktiebolagslagen bli aktuell för lånetagande bolaget. Samt bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 § aktiebolagslagen; om det uppkommer någon brist vid återbäring enligt 17 kap. 6 § aktiebolagslagen är de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen ansvariga för dennaHoppas att svaret var till din hjälp. Har du flera funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till Lawline.Hälsningar,