Samfällighet och insyn.

2016-02-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Är sedan ca 20 år medlem i en vattenförening i Härjedalen. Föreningen består av ca 17 medlemmar. Fick i år en första kallelse till årsmöte som jag inte pga lång väg kunde delta i. Har nu till den som skickade kallelsen och via brev till ytterligare en person på samma adress begärt att få ta del av protokoll eller verksamhetsberättelse och ekonomi samt föreningens stadgar. Någon form av mötesordning tycker jag borde finnas med ordförande sekreterare och ansvarig för bankgirokontot mm.. Min fråga är vad jag har för möjligheter att kräva insyn i föreningen.
Emil Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En vattenförening är en samfällighetsförening och aktuellt regelverk är Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. I denna lag finns ett några paragrafer är relevanta för din fråga. Det framgår av 20 § LFS att en samfällighet ska anta stadgar vid bildandet. I 28 § fastslås vad stadgarna ska innehålla.” Stadgar för samfällighetsförening skall ange 1. föreningens firma, 2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för förvaltningen, 3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte, 4. hur styrelsen skall vara sammansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutförhet, 5. hur revision av styrelsens förvaltning skall ske, 6. föreningens räkenskapsperiod, 7. grunderna för sådan fondavsättning som avses i 19 § andra stycket. 8. hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hållas, 9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom ävensom den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast skall vidtagas.Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning.”Medlemmarnas rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämma. Detta framgår av 47 § LFS. Om Styrelsen inte sköter detta korrekt kan länsstyrelsen utlysa föreningsstämma på begäran från medlem.Paragraf 50 är viktig för dig eftersom det är där det framgår att föreningen har en skyldighet att lämna uppgifter från föreningsstämmor och att tillhandahålla protokoll."50 § Styrelsen är skyldig att på föreningsstämma lämna de upplysningar om föreningens verksamhet som medlem begär och som kan vara av betydelse för medlemmarna.Över beslut som fattas på föreningsstämma skall genom styrelsens försorg föras protokoll, vilket skall hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor efter stämman."Du har en möjlighet att väcka talan mot eventuella beslut som du inte tycker ha kommit till i behörig ordning enligt 53 §. "Talan mot föreningsstämmobeslut 53 § Anser styrelseledamot eller sådan medlem eller innehavare av rättighet i delägarfastighet vars rätt beröres att beslut som fattas på föreningsstämma ej tillkommit i behörig ordning eller att det strider mot denna lag eller annan författning eller mot stadgarna, får han klandra beslutet genom att väcka talan mot föreningen hos mark- och miljödomstolen.Grundas talan enligt första stycket på att beslutet ej tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker endast medlems eller rättighetshavares rätt, skall talan väckas inom fyra veckor från beslutets dag vid påföljd att beslutet annars är gällande."Du kan också genom 54 § kräva skadestånd om styrelsen inte sköter sitt uppdrag på avsett vis.SlutsatsEn samfällighetsförening skall ha stadgar och styrelse och du har rätt att få insyn i föreningens ekonomi, stadgar och protokoll. Om du hör av dig till ansvariga igen och ber att få kopior på stämmoprotokoll m.m så bör de skicka dig kopior. I annat fall kan du väcka talan mot styrelsen för att de inte lämnar ut informationen till dig. Tar det tid kan du även kontakta lantmäteriet som är tillsynsmyndighet och begära ut vissa handlingar som är allmänna och offentliga.Du kan läsa mer i Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter https://lagen.nu/1973:1150#R4Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Medlemsmakt i ideell förening.

2016-02-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej.Kan jag som medlem i en ideell förening begära att få se hur ekonomin har skötts om jag har några tvivel om det? T ex bankgiroutdrag eller måste man lita på den resultaträkning och budget som framläggs på ett årsmöte?
Jesper Lublin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Vad gäller ideella föreningar finns det ingen lagstiftning som avger ett svar till din frågeställning. När det kommer till styrelsearbetet och den löpande ekonomiska förvaltningen så kommer det vara er förenings gemensamma vilja som ställer upp vad som gäller i frågan. Med detta menar jag att du måste konsultera föreningens stadga och annan intern praxis för att se om det finns något särskilt bestämt i denna fråga. Gör det inte det, vilket är troligt, så torde god föreningssed vara styrande i den här frågan.När en styrelse sköter det löpande arbetet så gör den det i enlighet med det mandat som medlemmarna har gett dem. Detta är kärnan i en demokratisk ideell förening. Medlemmarnas makt begränsas till årsmötet där utövar de sin rätt och skyldighet att granska styrelsens arbete.I de flesta fall har en ideell förening en revisor. Det är revisorns uppgift att granska verifikationerna och se om de har bokförts på ett korrekt sätt. Samt bokföringen i övrigt och se om den stämmer med verkligheten. Revisorn ska också göra budgetuppföljning, balans- och resultaträkningen och årssammanställningen. Denna ska hen sedan presentera för medlemmarna på årsmötet och det är utefter den som årsmötet beslutar om ansvarsfrihet eller inte.Detta innebär att i de flesta fall skulle jag svara att du inte kan granska ekonomin. I vart fall inte om ni har låtit en revisor granska den samt beslutat om ansvarsfrihet. Hade revisorn hittat felaktigheter så skulle denna ha tagit upp det med er på årsmötet.Med vänlig hälsning,

Föreningsstämma

2016-02-10 i Föreningar
FRÅGA |Kan en ekonomisk förening ha årsmöte/föreningsstämma vartannat år?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.En ekonomisk förening ska ha hålla ordinarie föreningsstämma varje år, senast inom sex månader efter varje räkenskapsår. En ekonomisk förening kan därmed inte ha föreningsstämma vartannat år. Detta framgår av 7:4 lagen om ekonomiska föreningar (här). Jag önskar dig en trevlig dag.Mvh,

Personliga tillgångar vid konkurs

2016-01-31 i Bolag
FRÅGA |Jag och min man äger vårt hus med 50% var. Han är också 50 % delägare i ett aktiebolag. Om hans företag går i konkurs kan det då bli så att vi förlorar vårt hus? Om jag skulle äga vårt hus till 100% och vi skriver ett äktenskapsförord om att huset är min enskilda egendom har då banken ingen rätt att ta huset vid en konkurs av hans företag?
Vincent Edberg |Hej, tack för din fråga.Som huvudregel är ett aktiebolags skulder inte personliga, det vill säga att det bara är företagets befintliga tillgångar som delas mellan borgenärerna i en konkurs, se 1:3 ABL. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Om styrelsen underlåter att uppfylla vissa skyldigheter som, lite förenklat, har att göra med att begära aktiebolaget i likvidation, kan personligt och solidariskt betalningsansvar uppkomma, se 25:18 ABL. Även den som är verksam inom bolaget och med vetskap om styrelsens underlåtenhet handlar på bolagets vägnar blir solidariskt skyldig med styrelsen. För att åläggas personligt betalningsansvar krävs åtminstone att personen i fråga varit försumlig. Bevisbördan ligger på den part som anklagas för att ha varit försumlig. Personen måste alltså bevisa att den inte varit försumlig i sitt agerande. Om huset skrivs över på dig kan det inte dras in i en eventuell konkurs där personligt betalningsansvar för din man har uppkommit.

Metoder att åtgärda kapitalbrist i aktiebolag

2016-02-28 i Bolag
FRÅGA |Jag har utvecklat och byggt upp ett lager av en ny produkt.(enskild firma). Ett AB har bildats för denna och aktiekapitalet har nu minskat. Kan mitt lager överföras till vårt AB som tillgång så att mer av aktiekapitalet kan användas för att driva projektet vidare? Tacksam för råd.
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Kapitalbrist i ett aktiebolag kan åtgärdas på ett flertal sätt. Eftersom det egna kapitalet, vartill aktiekapitalet hänförs, formellt sett utgör skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder kan kapitalbrister avhjälpas genom minskning av bolagets skulder, sänkning av aktiekapitalet, tillförsel av ytterligare tillgångar eller uppskrivning av deras värde alternativt någon kombination därav. Den föreslagna lösningen, att tillskjuta delar av ett lager till bolaget, är fullt gångbar förutsatt att de i lagret ingående produkterna har ett värde och att den som avser tillskjuta dem äger förfoga däröver.Viktigt att notera är att tillskottet måste vara helt benefikt för att medföra en ökning av de disponibla tillgångarna (det fria egna kapitalet). Att samtidigt med tillskottet ingå avtal om framtida återbetalning, som villkoras av ökning av det egna kapitalets värde, är således uteslutet eftersom en skuld uppgående till värdet av återbetalningen då uppkommer och det egna kapitalet förblir oförändrat. Finns fler än en aktieägare bör därför, om inte samtliga tillskjuter ett lika stort värde, istället aktieägaravtal ingås, i vilket återbetalning och eventuell säkerhet regleras (hänsyn bör därvid tas till i synnerhet 17 kap. aktiebolagslagen (2005:551)).I övrigt kan nämnas att förluster i vissa fall kan täckas genom minskning av aktiekapitalet samt att tillgångar kan tillföras bolaget genom nyemission, varvid aktiekapitalet ökar (se 13 och 20 kap. ovannämnda lag). Sistnämnda alternativ är uppenbarligen mindre ändamålsenligt om en större andel disponibla tillgångar efterfrågas då det bundna egna kapitalet ökar på bekostnad av det fria egna kapitalet när aktiekapitalet ökar. Vänligen,

Styrelseledamots frånvaro vid styrelsesammanträde

2016-02-17 i Bolag
FRÅGA |Hej,jag sitter i en styrelse i ett Aktiebolag, ej börsnoterat. Min fråga är om en styrelseordförande kan strunta i en kallelse till extra styrelsemöte (han har kommenterat att han fått kallelsen till andra än kallande) och dessutom säga till andra styrelsemedlemmar att inte gå dit då en tredje styrelsemedlem kallat till extra styrelsemöte?Ordförande är tillika vd.
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Styrelsen har en viktig roll för att sköta bolagets övergripande angelägenheter. Normalt hålls styrelsesammanträden på halvårs- eller årsbasis, men oavsett vad som framgår av arbetsordningen så har en styrelseledamot rätt att begära styrelsens sammankallande, varvid styrelsen alltid ska sammankallas i ett sådant fall. Detta framgår av Aktiebolagslag (2005:551) 8:18. Denna möjlighet kan vara särskilt viktig i situationer där en enskild styrelseledamot har förvägrats tillgång till viktig information av VD:n och snabbt behöver sätta sig in i viktigare frågor. Om en styrelseledamot inte har möjlighet att närvara på sammanträdet på grund av tjänsteresa, sjukdom, dödsfall, anhörigs sjukdom eller liknande giltiga skäl och det finns en suppleant så ska suppleanten ges tillfälle att träda in i ledamotens ställe (Aktiebolagslag 8:20 första stycket). Bestämmelsen är troligen tillämplig även i det fall att styrelseledamoten uteblir från sammanträdet utan giltigt skäl.Jag förutsätter att kallelse till sammanträde har gjorts i enlighet med styrelsens arbetsordning för att tillgodose styrelseledamotens begäran, varav straffansvar för underlåtelse att sammankalla styrelsen inte kan aktualiseras enligt Aktiebolagslag 30:1 första stycket, punkt 3. Frågan är här vad som gäller när styrelsens ordförande och eventuellt andra styrelseledamöter vägrar att närvara på styrelsemötet och saknar giltigt skäl, som exempelvis sjukdom, för frånvaron. Det finns ingen explicit närvaroplikt, men om de frånvarande är så pass många att styrelsen förlorar sin beslutsförhet och därmed inte kan fatta viktiga beslut för bolaget så kan de bli ersättningsskyldiga för den skada som bolaget därigenom åsamkas (Aktiebolagslag 29:1 första stycket). Enligt Aktiebolagslag 8:21 första stycket är styrelsen beslutsför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter, eller det högre antal som föreskrivs av bolagsordningen, är närvarande. Även om frånvaron inte medför att styrelsen saknar beslutsförhet så kan skadeståndsansvar för de ledamöter som vägrar närvara komma att aktualiseras under särskilt speciella omständigheter. En talan om sådant skadestånd till bolaget kan väckas om åtminstone en minoritet av ägare till minst 10 % av samtliga aktier i bolaget vid bolagsstämman biträder ett förslag om att väcka skadeståndstalan eller röstar mot ett förslag om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter (Aktiebolagslag 29:7). Med vänlig hälsning

Suppleant i ett aktiebolag

2016-02-07 i Bolag
FRÅGA |Min fråga är hur stort ansvar har en suppleant i en AB styrelse,vid en konkurs?För övrigt är ägaren den enda övriga styrelsemedlemmen.Jag som suppleant har aldrig deltagit i styrelse arbete eller möten,aldrig haft någon inblandning i bolagetsaffärer eller ekonomi.
Malin Andreasson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Som suppleant i ett aktiebolag tillskrivs du samma rättsliga position som styrelseledamöterna i bolaget enligt 8 kap. 4§ aktiebolagslagen som du hittar https://lagen.nu/2005:551. Vad som gäller dock är att du, som suppleant, enbart agerar vid eventuell frånvaro av styrelseledamot. Blir du inte inkallad har du inget ansvar. Blir du inkallad ikläder du dig samma ställning och samma ansvar som styrelseledamöter har. Ett aktiebolag har som en juridisk person egna tillgångar och skulder, som är helt skilda från aktieägarnas. Aktieägare är som huvudregel inte betalningsansvariga för några av aktiebolagets förpliktelser enligt 1 kap. 3§ aktiebolagslagen. Styrelseledamöter har inte heller ett betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Vid en föregående konkurs innebär det att bolagets borgenärer kommer att dela på aktiebolagets egendom så långt det räcker och de kan inte vända sig till er (styrelsen) för att få betalt. Er privata egendom kan därför inte utmätas för bolagets skulder. I 25 kap. 12-25 §§ aktiebolagslagen finns dock undantag som föreskriver om ansvarsgenombrott för styrelseledamöter och aktieägare under vissa förutsättningar. Om styrelsen har anledning att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet har de en skyldighet att genast upprätta en kontrollbalansräkning i enlighet med 25 kap. 13§ aktiebolagslagen. Styrelsen måste kalla till en kontrollstämma inom sex veckor om så är fallet. De måste då besluta om bolaget ska likvideras eller om bristerna i det egna kapitalet ska försöka åtgärdas i enlighet med 25 kap 15 § aktiebolagslagen. Beslutar stämman att inte likvidera ska en andra kontrollstämma hållas inom åtta månader efter den första. Är det egen kapitalet inte högre än aktiekapitalet eller om andra bolagsstämman inte äger rum inom åtta månader, måste styrelsen inom två veckor lämna in en ansökan om likvidation till tingsrätten i enlighet med 25 kap. 17 § aktiebolagslagen. Underlåter styrelsen något av ovanstående blir de betalningsansvariga för alla förpliktelser som uppkommit under denna period. Det vill säga att styrelsen inte blir ansvarig för bolagets alla skulder utan endast de skulder som uppkommit när styrelsen enligt lag borde agerat. Det är viktigt att anmärka att betalningsansvaret enbart gäller om det egna kapitalet understeg 50% av aktiekapitalet. Jag hoppas att du fick hjälp av mitt svar. Med vänliga hälsningar,

Åtgärder styrelseordförande bör vidta då ledamot är jävig

2016-01-31 i Bolag
FRÅGA |Enligt ABL 8 kap 17§ är jag som ordförande i bolagets styrelse skyldig att kontrollera huruvida en styrelseledamot är jävig. I detta fall råder misstanke vilket jag informerat vederbörande om. Denna person har fört affärer med bolaget och sedan inte betalat för sig - innan han satt i styrelsen. Agerandet ledde till att bolaget, efter att personen tillträtt som ledamot, fick betala extrakostnader för detta. I bakgrunden ligger också en tvist i rättegång. Bolaget ägs till sin helhet av vår kommun. Bolaget har enligt bolagsordning och ägardirektiv att bl.a. hantera mark inom kommunen och för kommunens räkning. Ledamoten gör affärer inom detta område och driver även andra bolag. Jag upplever det som känsligt och på gränsen till en jävssituation. Några råd?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Eftersom styrelsen är ett kollegialt beslutsorgan, vars enskilda ledamöter ej utan föregående delegering har rätt att fatta beslut å bolagets räkning, tillgodoses kravet på opartiskhet normalt genom att en jävig ledamot underlåter medverka vid beslutsfattandet i de frågor (rörande avtal eller någon form av rättsprocess) där vederbörande har ett intresse av betydelse som kan strida mot bolagets (se 8 kap. 23 § aktiebolagslagen). I uppdraget som styrelseordförande ingår mycket riktigt att undersöka om någon ledamot är jävig och att vidta åtgärder för att hindra att denne ges möjlighet att utöva inflytande i det ärende jävet rör (se 8 kap. 17 § ovannämnda lag). Vad åtgärderna skall bestå i beror på vari jävet består och vilka frågor det berör. I allmänhet torde det vara tillräckligt att inte låta den jävige ledamoten delta vid omröstning och ej heller till denne delegera beslutanderätt i de frågor jävet gäller. Företas förstnämnda åtgärd måste eventuell suppleant ges tillfälle att träda in i den jävige ledamotens ställe (se 8 kap. 20 § ovannämnda lag). Skulle suppleanten vara hindrad att inträda, vilket kan vara fallet om även denne är jävig, får beslut ändå fattas om styrelsen är beslutsför utan någondera ledamot (se 8 kap. 21 § ovannämnda lag). Slutligen bör för det fall att den jävige ledamoten tidigare medverkat vid beslutsfattande uppmärksammas att rättshandlingar i strid mot jävsbestämmelserna utgör ett befogenhetsöverskridande. Har motparten insett eller bort inse att överskridande skett är rättshandlingen ogiltig (se 8 kap. 42 § ovannämnda lag). Detta hindrar dock inte att den i efterhand ratihaberas (ung. godkänns) av styrelsen eller bolagsstämman, varför ett åtråvärt avtal trots jäv kan räddas. Förekommande jäv hindrar således endast att beslut av den jävige fattas i de frågor jävet rör och kan för det fall skada uppkommit i efterhand föranleda ogiltighet, jämte eventuellt skadestånd (se avseende sistnämnda 29 kap. 1 § ovannämnda lag). Vänligen,