Fråga om definition av konkurrerande verksamhet

2016-03-09 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,Jag undar vad som definerar "Konkurrerande verksamhet".Om man t.ex startar en verksamhet som håller på med försäljning medans man jobbar på ett annat försäljningsbolag, räknas detta som konkurrerande verksamhet även om man inte säljer samma slags produkter?
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! För att bedöma om de två verksamheterna är konkurrerande måste man undersöka om de ingår under samma s.k. "relevanta marknad". Ett steg i den utredningen är att ställa sig följande frågeställningar: 1) Har verksamheterna samma typer av kunder2) Säljer verksamheterna samma typer av produkter/tjänster med samma egenskaper? 3) Ingår produkterna/tjänsterna som säljs i samma användningsområde? 4) Ligger produkterna/tjänsterna i samma prisklass? 5) Har de olika verksamheternas varumärke inte betydelse för vilket företag kunderna väljer att handla av?Kan du svara ja på dessa frågor är verksamheterna antagligen konkurrerande och ingår i samma relevanta marknad. Annars kan man vidare ställa sig frågan om produkterna/tjänsterna som säljs utbytbara. Med det menar man att kunderna inte ska påverkas speciellt mycket om vänder sig till en verksamhet men får en vara/tjänst av den andra verksamheten. Påverkas kunderna påtagligt är era företag antagligen inte konkurrerande. Sammanfattningsvis: Även om verksamheterna inte säljer samma typer av varor kan de konkurrera med varandra. Men som jag hade tolkat det som du förklarar som "inte samma slags produkter" skulle jag svara dig att du mest troligt inte pratar om två konkurrerande verksamheter då det kräver att egenskaperna av produkterna/tjänsterna som säljs är likvärdiga och lika så dess användningsområden. För att kunna bedöma er situation ytterligare skulle jag behöva mer information om de olika verksamheterna. Har du inte fått ett tillräckligt svar på din fråga skulle jag rekommendera dig att du vänder dig till vår Express-tjänst där du kan få ytterligare rådgivning och utredning av ärendet inom 3 dagar genom att klicka här.Är du i behov av löpande rådgivning vill jag även råda dig att du tecknar upp dig på vår Lawline Premium tjänst där du kan få obegränsad, snabb, rådgivning till en fast månadskostnad. Du kan läsa mer om detta på denna länken; http://lawline.se/lawline-premium.Mvh,

Aktiebolag. Låneförbud - närstående bolag

2016-02-29 i Bolag
FRÅGA |Jag driver ett eget AB (1) sedan 2013 och har nu startat ett AB (2) till där jag äger 50 %. Kan jag låna ut pengar från (1) till (2) för att öka likviditeten i samband med uppstarten för att sedan betala tillbaks från (2) till (1) så fort likviditeten är OK.
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.LåneförbudI 21 kap. aktiebolagslagen (2005:551) finns det regler om låneförbud. Av 21 kap. 1 § 5 p. aktiebolagslagen följer det att aktiebolag (1) inte får lämna penninglån till aktiebolag (2) om aktieägare i aktiebolag (1) även, ensam eller tillsammans med andra som också omfattas av låneförbudet, har ett bestämmande inflytande över aktiebolag (2). Dessa andra som också omfattas av låneförbudet framgår av 21 kap. 1 § 1-4 punkterna; aktieägare i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern,styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller i annat bolag i samma koncern,make, maka, sambo, syskon eller släkting rätt upp- eller nedstigande led till de som avses i punkterna 1 eller 2,den som är besvågrad med den som avses i punkterna 1 eller 2 i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon I detta fall kan alltså låneförbudet i 21 kap. 1 § 5. p aktiebolagslagen aktualiseras om du, ensam eller tillsammans med andra, har ett bestämmande inflytande över aktiebolag (2). Med bestämmande inflytande avses det förhållande som framgår av 1 kap. 11 § 1 och 2 st. aktiebolagslagen. Låneförbudet i 21 kap. 1 § 5 p. aktiebolagslagen aktualiseras då aktieägare i aktiebolag (1) äger mer än hälften av rösterna för samtliga aktier i aktiebolag (2) eller äger aktier i aktiebolag (2) och på grund av avtal med andra delägare i denna förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier. Det krävs således för att låneförbudet ska aktualiseras att du äger mer än hälften av rösterna för samtliga aktier. I frågan anger du att du äger 50 %, och inte mer än 50 %, av aktierna i aktiebolag (2), detta innebär således att lånet inte träffas av låneförbudet i 21 kap. 1 § 5 p. aktiebolagslagen. Av frågan framkommer det dock inte vem eller vilka aktieägarna är till de andra 50 % av aktierna i aktiebolag (2). Detta kan således leda till att låneförbudet träffar lånet, om du på grund av avtal med de andra aktieägarna i aktiebolag (2) förfogar över mer än hälften av rösterna för samtliga aktier.Reglerna om låneförbud är straffsanktionerade. Den som har lämnat lån och har kännedom om att låntagaren omfattas av låneförbudet kan dömas till böter eller fängelse enligt 30 kap. 1 § 4 p. aktiebolagslagen. Låneavtalet blir även ogiltigt. Undantag från låneförbudÄven om lånet träffas av låneförbudet finns några undantag i 21 kap. 2 § aktiebolagslagen. De undantag som kan tänkas vara aktuella är 21 kap. 2 § 2 p. aktiebolagslagen aktiebolag (2) ingår koncern i vilken aktiebolag (2) ingår. Definitionen av koncern finns i 1 kap. 11 § aktiebolagslagen. Undantaget för koncernlån gäller alla lån från ett koncernbolag till ett annat koncernbolag, förutsatt att moderbolaget i koncernen är ett svenskt aktiebolag. Moderbolag till ett dotterbolag är ett bolag som innehar mer än hälften av mer än hälften av rösterna i dotterbolaget enligt 1 kap 11 § aktiebolagslagen. Det andra undantaget som kan tänkas vara aktuellt är 21 kap. 2 § 3. aktiebolagslagen; lånet är avsett uteslutande för lånetagarens rörelse och lånegivaren lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl. Affärsmässiga skäl ska bedöms enbart utifrån det långivande bolagets intressen. Lånet ska vara ägnat att befrämja den verksamhet som det långivande bolaget bedriver. Vidare måste lånetagarens rörelse existera vid lånetillfället. Lån i syfte att lånetagaren ska starta en rörelse omfattas inte av undantaget. Förbuden värdeöverföringÄven om lånet inte träffas av låneförbudet i 21 kap. aktiebolagslagen kan det vara en värdeöverföring enligt 17 kap. aktiebolagslagen. Lånet kan jämställas med en förtäckt vinstutdelning enligt 17 kap. 1 § 4 p. aktiebolagslagen; affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget, t.ex. om det låntagande aktiebolaget (2) inte kommer att kunna betala tillbaka lånet. Beslut om förtäckta värdeöverföringar måste ha fattats i viss ordning för att vara tillåtna. Värdeöverföringar ska ha fattats i behörig ordning enligt 17 kap. 2 § aktiebolagslagen, i det här fall krävs att beslutet om lånet fattas med samtliga aktieägares samtyckte om lånet jämställs med en värdeöverföring. Värdeöverföringen måste vidare vara förenlig med reglerna till skydd för bolagets bundna eget kapital och försiktighetsregeln samt regeln om värdeöverföringar under löpande räkenskapsår enligt 17 kap. 3 och 4 §§ aktiebolagslagen. Kommer lånet att jämställas med en s.k. förtäckt vinstutdelning och har inte det fattats enligt reglerna i 17 kap. aktiebolagslagen kan återbäringsskyldighet enligt 17 kap. 6 § aktiebolagslagen bli aktuell för lånetagande bolaget. Samt bristtäckningsansvar enligt 17 kap. 7 § aktiebolagslagen; om det uppkommer någon brist vid återbäring enligt 17 kap. 6 § aktiebolagslagen är de personer som har medverkat till beslutet om värdeöverföringen ansvariga för dennaHoppas att svaret var till din hjälp. Har du flera funderingar är du välkommen att ställa en ny fråga till Lawline.Hälsningar,

Samfällighet och insyn.

2016-02-28 i Föreningar
FRÅGA |Hej,Är sedan ca 20 år medlem i en vattenförening i Härjedalen. Föreningen består av ca 17 medlemmar. Fick i år en första kallelse till årsmöte som jag inte pga lång väg kunde delta i. Har nu till den som skickade kallelsen och via brev till ytterligare en person på samma adress begärt att få ta del av protokoll eller verksamhetsberättelse och ekonomi samt föreningens stadgar. Någon form av mötesordning tycker jag borde finnas med ordförande sekreterare och ansvarig för bankgirokontot mm.. Min fråga är vad jag har för möjligheter att kräva insyn i föreningen.
Emil Blomqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En vattenförening är en samfällighetsförening och aktuellt regelverk är Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. I denna lag finns ett några paragrafer är relevanta för din fråga. Det framgår av 20 § LFS att en samfällighet ska anta stadgar vid bildandet. I 28 § fastslås vad stadgarna ska innehålla.” Stadgar för samfällighetsförening skall ange 1. föreningens firma, 2. samfällighet som förvaltas av föreningen och grunderna för förvaltningen, 3. den ort där styrelsen skall ha sitt säte, 4. hur styrelsen skall vara sammansatt och hur den skall utses samt grunderna för dess beslutförhet, 5. hur revision av styrelsens förvaltning skall ske, 6. föreningens räkenskapsperiod, 7. grunderna för sådan fondavsättning som avses i 19 § andra stycket. 8. hur ofta ordinarie föreningsstämma skall hållas, 9. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom ävensom den tid före sammanträde då kallelseåtgärd senast skall vidtagas.Stadgarna får ej innehålla föreskrift som strider mot denna lag eller annan författning.”Medlemmarnas rätt att deltaga i handhavandet av föreningens angelägenheter utövas på föreningsstämma. Detta framgår av 47 § LFS. Om Styrelsen inte sköter detta korrekt kan länsstyrelsen utlysa föreningsstämma på begäran från medlem.Paragraf 50 är viktig för dig eftersom det är där det framgår att föreningen har en skyldighet att lämna uppgifter från föreningsstämmor och att tillhandahålla protokoll."50 § Styrelsen är skyldig att på föreningsstämma lämna de upplysningar om föreningens verksamhet som medlem begär och som kan vara av betydelse för medlemmarna.Över beslut som fattas på föreningsstämma skall genom styrelsens försorg föras protokoll, vilket skall hållas tillgängligt för medlemmarna senast två veckor efter stämman."Du har en möjlighet att väcka talan mot eventuella beslut som du inte tycker ha kommit till i behörig ordning enligt 53 §. "Talan mot föreningsstämmobeslut 53 § Anser styrelseledamot eller sådan medlem eller innehavare av rättighet i delägarfastighet vars rätt beröres att beslut som fattas på föreningsstämma ej tillkommit i behörig ordning eller att det strider mot denna lag eller annan författning eller mot stadgarna, får han klandra beslutet genom att väcka talan mot föreningen hos mark- och miljödomstolen.Grundas talan enligt första stycket på att beslutet ej tillkommit i behörig ordning eller att det eljest kränker endast medlems eller rättighetshavares rätt, skall talan väckas inom fyra veckor från beslutets dag vid påföljd att beslutet annars är gällande."Du kan också genom 54 § kräva skadestånd om styrelsen inte sköter sitt uppdrag på avsett vis.SlutsatsEn samfällighetsförening skall ha stadgar och styrelse och du har rätt att få insyn i föreningens ekonomi, stadgar och protokoll. Om du hör av dig till ansvariga igen och ber att få kopior på stämmoprotokoll m.m så bör de skicka dig kopior. I annat fall kan du väcka talan mot styrelsen för att de inte lämnar ut informationen till dig. Tar det tid kan du även kontakta lantmäteriet som är tillsynsmyndighet och begära ut vissa handlingar som är allmänna och offentliga.Du kan läsa mer i Lag (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter https://lagen.nu/1973:1150#R4Hoppas du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Medlemsmakt i ideell förening.

2016-02-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej.Kan jag som medlem i en ideell förening begära att få se hur ekonomin har skötts om jag har några tvivel om det? T ex bankgiroutdrag eller måste man lita på den resultaträkning och budget som framläggs på ett årsmöte?
Jesper Lublin |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline.Vad gäller ideella föreningar finns det ingen lagstiftning som avger ett svar till din frågeställning. När det kommer till styrelsearbetet och den löpande ekonomiska förvaltningen så kommer det vara er förenings gemensamma vilja som ställer upp vad som gäller i frågan. Med detta menar jag att du måste konsultera föreningens stadga och annan intern praxis för att se om det finns något särskilt bestämt i denna fråga. Gör det inte det, vilket är troligt, så torde god föreningssed vara styrande i den här frågan.När en styrelse sköter det löpande arbetet så gör den det i enlighet med det mandat som medlemmarna har gett dem. Detta är kärnan i en demokratisk ideell förening. Medlemmarnas makt begränsas till årsmötet där utövar de sin rätt och skyldighet att granska styrelsens arbete.I de flesta fall har en ideell förening en revisor. Det är revisorns uppgift att granska verifikationerna och se om de har bokförts på ett korrekt sätt. Samt bokföringen i övrigt och se om den stämmer med verkligheten. Revisorn ska också göra budgetuppföljning, balans- och resultaträkningen och årssammanställningen. Denna ska hen sedan presentera för medlemmarna på årsmötet och det är utefter den som årsmötet beslutar om ansvarsfrihet eller inte.Detta innebär att i de flesta fall skulle jag svara att du inte kan granska ekonomin. I vart fall inte om ni har låtit en revisor granska den samt beslutat om ansvarsfrihet. Hade revisorn hittat felaktigheter så skulle denna ha tagit upp det med er på årsmötet.Med vänlig hälsning,

Suppleant i aktiebolag

2016-03-07 i Bolag
FRÅGA |Hej,Ja är suppleant i min sons företag som är AB.Eftersom jag har inte kontakt med min son och han har flyttat ihop med en kvinn undrar jag hur kan det påverka mig i framtiden att vara suppleant på hans företag om tex. företag går i konkurs, eller annat?Det är väldigt känsligt för min del ,men i dagens läge är jag tvungen tänka på mig i första hand.Hoppas att ni svarar så snart som möjligt, tack.Vänligen,Eva Linvin
Wilhelm Stenvall |Hej!Tack för att Du vänder dig till Lawline med din fråga. Det som främst kännetecknar bolagsformen aktiebolag (AB) är avsaknaden av personligt betalningsansvar för bolagets skulder och förpliktelser, till skillnad från exempelvis handelsbolag och enskilda firmor. Denna regel framgår av 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (ABL). Detta är dock en huvudregel och undantag finns. Om bolagets ekonomiska situation blir allt värre och till slut det egna kapitalet (dvs tillgångar) understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet måste styrelsen vidta vissa särskilda åtgärder, bland annat låta en revisor granska en kontrollbalansräkning (se 25 kap. 13 § ABL). Underlåter styrelsen att vidta de åtgärder som lagen föreskriver kan de komma att bli personligt ansvariga för bolagets skulder, exempelvis om bolaget skulle gå i konkurs. Detta gäller emellertid som huvudregel för styrelseledamöterna, inte för suppleanter. I vissa fall kan dock reglerna i ABL om styrelseledamot gälla även för suppleant enligt 8 kap. 3 § andra stycket ABL. Detta aktualiseras när suppleanten istället för den ordinarie styrelseledamoten deltar i bolagets angelägenheter och ''ersätter'' dennes plats, vilket kan sker om den ordinarie ledamoten blir långvarigt sjuk eller på annat sätt hindras från att fullgöra sitt uppdrag. En suppleant svarar endast för beslut eller underlåtenheter som skett när han/hon tjänstgjort i styrelsen. Detta betyder således att Ni skall ha tjänstgjort i styrelsen för att undantag om personligt betalningsansvar ska tillämpas på er om bolaget skulle gå i konkurs (förutsatt att underlåtenhet eller handlande i strid mot lagen som jag beskrev ovan har förekommit). Har Ni aldrig gjort det behöver Ni alltså inte oroa er. Skulle det emellertid bli så att Ni tvingas ersätta någon av bolagets styrelseledamöter finns dock som angetts ovan en risk för att ni tilldelas personligt betalningsansvar, även om det krävs handlande i strid med lagen och vårdslöshet (se 25 kap. 18 § tredje stycket ABL). Följaktligen rekommenderar jag att Ni håller er så uppdaterad som möjligt om bolagets angelägenheter och ekonomiska situation, alternativt avgår som suppleant om Ni vill vara absolut säker på att Ni aldrig kan komma att bli personligt ansvarig för bolagets skulder (även om det torde vara sällsynt att suppleanter blir det i praktiken). Ännu mer information finns att hitta på Bolagsverkets hemsida här: http://www.bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/starta/styrelse/vd-1.3172 Hoppas att Ni fått svar på er fråga!Vänliga hälsningar,

Vinstutdelning på begäran av aktieägarminoritet

2016-02-28 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |Ang vinstutdelning på begäran av aktieägarminoritet.Kan en aktieägarmajoritet i ett bolag vägra utdelning enl ABL 18 kap 11 § med hänvisning till att årets resultat är förlust trots att det finns balanserade vinstmedel som överstiger årets förlust?
Nicole Cai |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Av bestämmelsens ordalydelse framgår att det är '' vad som återstår av årets vinst '' efter vissa gjorda avdrag som kan bli föremål för vinstutdelning på begäran av en aktieägarminoritet. En nödvändig förutsättning för bestämmelsens tillämpning är således att det aktuella verksamhetsåret har gått med vinst. Är denna förutsättning inte uppfylld i den aktuella situationen kan bestämmelsen inte tillämpas.

Metoder att åtgärda kapitalbrist i aktiebolag

2016-02-28 i Bolag
FRÅGA |Jag har utvecklat och byggt upp ett lager av en ny produkt.(enskild firma). Ett AB har bildats för denna och aktiekapitalet har nu minskat. Kan mitt lager överföras till vårt AB som tillgång så att mer av aktiekapitalet kan användas för att driva projektet vidare? Tacksam för råd.
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Kapitalbrist i ett aktiebolag kan åtgärdas på ett flertal sätt. Eftersom det egna kapitalet, vartill aktiekapitalet hänförs, formellt sett utgör skillnaden mellan bolagets tillgångar och skulder kan kapitalbrister avhjälpas genom minskning av bolagets skulder, sänkning av aktiekapitalet, tillförsel av ytterligare tillgångar eller uppskrivning av deras värde alternativt någon kombination därav. Den föreslagna lösningen, att tillskjuta delar av ett lager till bolaget, är fullt gångbar förutsatt att de i lagret ingående produkterna har ett värde och att den som avser tillskjuta dem äger förfoga däröver.Viktigt att notera är att tillskottet måste vara helt benefikt för att medföra en ökning av de disponibla tillgångarna (det fria egna kapitalet). Att samtidigt med tillskottet ingå avtal om framtida återbetalning, som villkoras av ökning av det egna kapitalets värde, är således uteslutet eftersom en skuld uppgående till värdet av återbetalningen då uppkommer och det egna kapitalet förblir oförändrat. Finns fler än en aktieägare bör därför, om inte samtliga tillskjuter ett lika stort värde, istället aktieägaravtal ingås, i vilket återbetalning och eventuell säkerhet regleras (hänsyn bör därvid tas till i synnerhet 17 kap. aktiebolagslagen (2005:551)).I övrigt kan nämnas att förluster i vissa fall kan täckas genom minskning av aktiekapitalet samt att tillgångar kan tillföras bolaget genom nyemission, varvid aktiekapitalet ökar (se 13 och 20 kap. ovannämnda lag). Sistnämnda alternativ är uppenbarligen mindre ändamålsenligt om en större andel disponibla tillgångar efterfrågas då det bundna egna kapitalet ökar på bekostnad av det fria egna kapitalet när aktiekapitalet ökar. Vänligen,

Styrelseledamots frånvaro vid styrelsesammanträde

2016-02-17 i Bolag
FRÅGA |Hej,jag sitter i en styrelse i ett Aktiebolag, ej börsnoterat. Min fråga är om en styrelseordförande kan strunta i en kallelse till extra styrelsemöte (han har kommenterat att han fått kallelsen till andra än kallande) och dessutom säga till andra styrelsemedlemmar att inte gå dit då en tredje styrelsemedlem kallat till extra styrelsemöte?Ordförande är tillika vd.
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Styrelsen har en viktig roll för att sköta bolagets övergripande angelägenheter. Normalt hålls styrelsesammanträden på halvårs- eller årsbasis, men oavsett vad som framgår av arbetsordningen så har en styrelseledamot rätt att begära styrelsens sammankallande, varvid styrelsen alltid ska sammankallas i ett sådant fall. Detta framgår av Aktiebolagslag (2005:551) 8:18. Denna möjlighet kan vara särskilt viktig i situationer där en enskild styrelseledamot har förvägrats tillgång till viktig information av VD:n och snabbt behöver sätta sig in i viktigare frågor. Om en styrelseledamot inte har möjlighet att närvara på sammanträdet på grund av tjänsteresa, sjukdom, dödsfall, anhörigs sjukdom eller liknande giltiga skäl och det finns en suppleant så ska suppleanten ges tillfälle att träda in i ledamotens ställe (Aktiebolagslag 8:20 första stycket). Bestämmelsen är troligen tillämplig även i det fall att styrelseledamoten uteblir från sammanträdet utan giltigt skäl.Jag förutsätter att kallelse till sammanträde har gjorts i enlighet med styrelsens arbetsordning för att tillgodose styrelseledamotens begäran, varav straffansvar för underlåtelse att sammankalla styrelsen inte kan aktualiseras enligt Aktiebolagslag 30:1 första stycket, punkt 3. Frågan är här vad som gäller när styrelsens ordförande och eventuellt andra styrelseledamöter vägrar att närvara på styrelsemötet och saknar giltigt skäl, som exempelvis sjukdom, för frånvaron. Det finns ingen explicit närvaroplikt, men om de frånvarande är så pass många att styrelsen förlorar sin beslutsförhet och därmed inte kan fatta viktiga beslut för bolaget så kan de bli ersättningsskyldiga för den skada som bolaget därigenom åsamkas (Aktiebolagslag 29:1 första stycket). Enligt Aktiebolagslag 8:21 första stycket är styrelsen beslutsför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter, eller det högre antal som föreskrivs av bolagsordningen, är närvarande. Även om frånvaron inte medför att styrelsen saknar beslutsförhet så kan skadeståndsansvar för de ledamöter som vägrar närvara komma att aktualiseras under särskilt speciella omständigheter. En talan om sådant skadestånd till bolaget kan väckas om åtminstone en minoritet av ägare till minst 10 % av samtliga aktier i bolaget vid bolagsstämman biträder ett förslag om att väcka skadeståndstalan eller röstar mot ett förslag om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter (Aktiebolagslag 29:7). Med vänlig hälsning