Styrelseledamots frånvaro vid styrelsesammanträde

2016-02-17 i Bolag
FRÅGA |Hej,jag sitter i en styrelse i ett Aktiebolag, ej börsnoterat. Min fråga är om en styrelseordförande kan strunta i en kallelse till extra styrelsemöte (han har kommenterat att han fått kallelsen till andra än kallande) och dessutom säga till andra styrelsemedlemmar att inte gå dit då en tredje styrelsemedlem kallat till extra styrelsemöte?Ordförande är tillika vd.
Daniel Nykvist |Hej och tack för din fråga!Styrelsen har en viktig roll för att sköta bolagets övergripande angelägenheter. Normalt hålls styrelsesammanträden på halvårs- eller årsbasis, men oavsett vad som framgår av arbetsordningen så har en styrelseledamot rätt att begära styrelsens sammankallande, varvid styrelsen alltid ska sammankallas i ett sådant fall. Detta framgår av Aktiebolagslag (2005:551) 8:18. Denna möjlighet kan vara särskilt viktig i situationer där en enskild styrelseledamot har förvägrats tillgång till viktig information av VD:n och snabbt behöver sätta sig in i viktigare frågor. Om en styrelseledamot inte har möjlighet att närvara på sammanträdet på grund av tjänsteresa, sjukdom, dödsfall, anhörigs sjukdom eller liknande giltiga skäl och det finns en suppleant så ska suppleanten ges tillfälle att träda in i ledamotens ställe (Aktiebolagslag 8:20 första stycket). Bestämmelsen är troligen tillämplig även i det fall att styrelseledamoten uteblir från sammanträdet utan giltigt skäl.Jag förutsätter att kallelse till sammanträde har gjorts i enlighet med styrelsens arbetsordning för att tillgodose styrelseledamotens begäran, varav straffansvar för underlåtelse att sammankalla styrelsen inte kan aktualiseras enligt Aktiebolagslag 30:1 första stycket, punkt 3. Frågan är här vad som gäller när styrelsens ordförande och eventuellt andra styrelseledamöter vägrar att närvara på styrelsemötet och saknar giltigt skäl, som exempelvis sjukdom, för frånvaron. Det finns ingen explicit närvaroplikt, men om de frånvarande är så pass många att styrelsen förlorar sin beslutsförhet och därmed inte kan fatta viktiga beslut för bolaget så kan de bli ersättningsskyldiga för den skada som bolaget därigenom åsamkas (Aktiebolagslag 29:1 första stycket). Enligt Aktiebolagslag 8:21 första stycket är styrelsen beslutsför om mer än hälften av hela antalet styrelseledamöter, eller det högre antal som föreskrivs av bolagsordningen, är närvarande. Även om frånvaron inte medför att styrelsen saknar beslutsförhet så kan skadeståndsansvar för de ledamöter som vägrar närvara komma att aktualiseras under särskilt speciella omständigheter. En talan om sådant skadestånd till bolaget kan väckas om åtminstone en minoritet av ägare till minst 10 % av samtliga aktier i bolaget vid bolagsstämman biträder ett förslag om att väcka skadeståndstalan eller röstar mot ett förslag om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter (Aktiebolagslag 29:7). Med vänlig hälsning

Suppleant i ett aktiebolag

2016-02-07 i Bolag
FRÅGA |Min fråga är hur stort ansvar har en suppleant i en AB styrelse,vid en konkurs?För övrigt är ägaren den enda övriga styrelsemedlemmen.Jag som suppleant har aldrig deltagit i styrelse arbete eller möten,aldrig haft någon inblandning i bolagetsaffärer eller ekonomi.
Malin Andreasson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. Som suppleant i ett aktiebolag tillskrivs du samma rättsliga position som styrelseledamöterna i bolaget enligt 8 kap. 4§ aktiebolagslagen som du hittar https://lagen.nu/2005:551. Vad som gäller dock är att du, som suppleant, enbart agerar vid eventuell frånvaro av styrelseledamot. Blir du inte inkallad har du inget ansvar. Blir du inkallad ikläder du dig samma ställning och samma ansvar som styrelseledamöter har. Ett aktiebolag har som en juridisk person egna tillgångar och skulder, som är helt skilda från aktieägarnas. Aktieägare är som huvudregel inte betalningsansvariga för några av aktiebolagets förpliktelser enligt 1 kap. 3§ aktiebolagslagen. Styrelseledamöter har inte heller ett betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Vid en föregående konkurs innebär det att bolagets borgenärer kommer att dela på aktiebolagets egendom så långt det räcker och de kan inte vända sig till er (styrelsen) för att få betalt. Er privata egendom kan därför inte utmätas för bolagets skulder. I 25 kap. 12-25 §§ aktiebolagslagen finns dock undantag som föreskriver om ansvarsgenombrott för styrelseledamöter och aktieägare under vissa förutsättningar. Om styrelsen har anledning att anta att det egna kapitalet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet har de en skyldighet att genast upprätta en kontrollbalansräkning i enlighet med 25 kap. 13§ aktiebolagslagen. Styrelsen måste kalla till en kontrollstämma inom sex veckor om så är fallet. De måste då besluta om bolaget ska likvideras eller om bristerna i det egna kapitalet ska försöka åtgärdas i enlighet med 25 kap 15 § aktiebolagslagen. Beslutar stämman att inte likvidera ska en andra kontrollstämma hållas inom åtta månader efter den första. Är det egen kapitalet inte högre än aktiekapitalet eller om andra bolagsstämman inte äger rum inom åtta månader, måste styrelsen inom två veckor lämna in en ansökan om likvidation till tingsrätten i enlighet med 25 kap. 17 § aktiebolagslagen. Underlåter styrelsen något av ovanstående blir de betalningsansvariga för alla förpliktelser som uppkommit under denna period. Det vill säga att styrelsen inte blir ansvarig för bolagets alla skulder utan endast de skulder som uppkommit när styrelsen enligt lag borde agerat. Det är viktigt att anmärka att betalningsansvaret enbart gäller om det egna kapitalet understeg 50% av aktiekapitalet. Jag hoppas att du fick hjälp av mitt svar. Med vänliga hälsningar,

Åtgärder styrelseordförande bör vidta då ledamot är jävig

2016-01-31 i Bolag
FRÅGA |Enligt ABL 8 kap 17§ är jag som ordförande i bolagets styrelse skyldig att kontrollera huruvida en styrelseledamot är jävig. I detta fall råder misstanke vilket jag informerat vederbörande om. Denna person har fört affärer med bolaget och sedan inte betalat för sig - innan han satt i styrelsen. Agerandet ledde till att bolaget, efter att personen tillträtt som ledamot, fick betala extrakostnader för detta. I bakgrunden ligger också en tvist i rättegång. Bolaget ägs till sin helhet av vår kommun. Bolaget har enligt bolagsordning och ägardirektiv att bl.a. hantera mark inom kommunen och för kommunens räkning. Ledamoten gör affärer inom detta område och driver även andra bolag. Jag upplever det som känsligt och på gränsen till en jävssituation. Några råd?
Gustaf Wiklund |Hej! Tack för din fråga! Eftersom styrelsen är ett kollegialt beslutsorgan, vars enskilda ledamöter ej utan föregående delegering har rätt att fatta beslut å bolagets räkning, tillgodoses kravet på opartiskhet normalt genom att en jävig ledamot underlåter medverka vid beslutsfattandet i de frågor (rörande avtal eller någon form av rättsprocess) där vederbörande har ett intresse av betydelse som kan strida mot bolagets (se 8 kap. 23 § aktiebolagslagen). I uppdraget som styrelseordförande ingår mycket riktigt att undersöka om någon ledamot är jävig och att vidta åtgärder för att hindra att denne ges möjlighet att utöva inflytande i det ärende jävet rör (se 8 kap. 17 § ovannämnda lag). Vad åtgärderna skall bestå i beror på vari jävet består och vilka frågor det berör. I allmänhet torde det vara tillräckligt att inte låta den jävige ledamoten delta vid omröstning och ej heller till denne delegera beslutanderätt i de frågor jävet gäller. Företas förstnämnda åtgärd måste eventuell suppleant ges tillfälle att träda in i den jävige ledamotens ställe (se 8 kap. 20 § ovannämnda lag). Skulle suppleanten vara hindrad att inträda, vilket kan vara fallet om även denne är jävig, får beslut ändå fattas om styrelsen är beslutsför utan någondera ledamot (se 8 kap. 21 § ovannämnda lag). Slutligen bör för det fall att den jävige ledamoten tidigare medverkat vid beslutsfattande uppmärksammas att rättshandlingar i strid mot jävsbestämmelserna utgör ett befogenhetsöverskridande. Har motparten insett eller bort inse att överskridande skett är rättshandlingen ogiltig (se 8 kap. 42 § ovannämnda lag). Detta hindrar dock inte att den i efterhand ratihaberas (ung. godkänns) av styrelsen eller bolagsstämman, varför ett åtråvärt avtal trots jäv kan räddas. Förekommande jäv hindrar således endast att beslut av den jävige fattas i de frågor jävet rör och kan för det fall skada uppkommit i efterhand föranleda ogiltighet, jämte eventuellt skadestånd (se avseende sistnämnda 29 kap. 1 § ovannämnda lag). Vänligen,

Delägares ansvar i handelsbolag

2016-01-30 i Bolag
FRÅGA |Hej har haft ett handelsbolag som gick i konkurs med skulder. Försökte dela upp skulderna med den andra bolagsmannen . Fick en deal med inkasso företag och betalade min del men den andra struntade i det. Är det så att jag måste fortsätta betala på hans del. För att slippa kronofogden?
Karl Risberg |Hej och tack för din fråga!Av Handelsbolagslagen 2:20 framgår att bolagsmännen svarar solidariskt för bolagets förpliktelser. Innebörden av detta är att de som har fordringar på bolaget har rätt att vända sig till valfri bolagsman och kräva ut fordringens fulla belopp. Således kan bolagsborgenärerna helt legitimt välja att rikta hela sitt krav mot dig om din kompanjon inte vill eller kan betala. Om du inte betalar kan de i förlängningen ta hjälp av kronofogden för att verkställa sitt krav.En annan sak är att du har regressrätt gentemot din kompanjon med halva det totala beloppet för det fall du betalar alla bolagets skulder . Mitt råd är sammanfattningsvis att du fortsätter med att betala även hans del och samtidigt vänder dig till honom med ditt regresskrav.Hoppas svaret var till någon hjälp!Vänligen

Föreningsstämma

2016-02-10 i Föreningar
FRÅGA |Kan en ekonomisk förening ha årsmöte/föreningsstämma vartannat år?
Simon Adolfsson |Hej och tack för din fråga.En ekonomisk förening ska ha hålla ordinarie föreningsstämma varje år, senast inom sex månader efter varje räkenskapsår. En ekonomisk förening kan därmed inte ha föreningsstämma vartannat år. Detta framgår av 7:4 lagen om ekonomiska föreningar (här). Jag önskar dig en trevlig dag.Mvh,

Personliga tillgångar vid konkurs

2016-01-31 i Bolag
FRÅGA |Jag och min man äger vårt hus med 50% var. Han är också 50 % delägare i ett aktiebolag. Om hans företag går i konkurs kan det då bli så att vi förlorar vårt hus? Om jag skulle äga vårt hus till 100% och vi skriver ett äktenskapsförord om att huset är min enskilda egendom har då banken ingen rätt att ta huset vid en konkurs av hans företag?
Vincent Edberg |Hej, tack för din fråga.Som huvudregel är ett aktiebolags skulder inte personliga, det vill säga att det bara är företagets befintliga tillgångar som delas mellan borgenärerna i en konkurs, se 1:3 ABL. Det finns dock undantag från denna huvudregel. Om styrelsen underlåter att uppfylla vissa skyldigheter som, lite förenklat, har att göra med att begära aktiebolaget i likvidation, kan personligt och solidariskt betalningsansvar uppkomma, se 25:18 ABL. Även den som är verksam inom bolaget och med vetskap om styrelsens underlåtenhet handlar på bolagets vägnar blir solidariskt skyldig med styrelsen. För att åläggas personligt betalningsansvar krävs åtminstone att personen i fråga varit försumlig. Bevisbördan ligger på den part som anklagas för att ha varit försumlig. Personen måste alltså bevisa att den inte varit försumlig i sitt agerande. Om huset skrivs över på dig kan det inte dras in i en eventuell konkurs där personligt betalningsansvar för din man har uppkommit.

Lagen om ekonomiska föreningar gällande för samfällighetsföreningar

2016-01-31 i Föreningar
FRÅGA |Vad säger att lagen om ekonomiska föreningar gäller för en samfällighetsförening?
Josefin Wahrolén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En samfällighetsförening lyder under lagen om förvaltning av samfälligheter som du kan hitta här. I denna lag hänvisas det ett flertal gånger till lagen om ekonomiska föreningar. Det är därför som det i vissa delar av lagen om ekonomiska föreningar kan tillämpas på samfällighetsföreningar. Om du fortfarande har någon fråga är du välkommen att återkomma.Mvh

Överlåtelse av aktiebolag mot kontant vederlag understigande aktiekapitalet

2016-01-30 i Bolag
FRÅGA |Min behöver ett AB, men har inte 50.000. Känner en person som vill överlåta sitt vilande AB, men det kostar pengar och hon har inte det. Hon vill bara bli av med bolaget och vi undrar om hon helt "enkelt" kan överlåta det till min dotter.
Gustaf Wiklund |Hej!Tack för din fråga!Det föreligger inga rättsliga hinder mot att överlåta ett aktiebolag till underpris om säljaren har rätt att förfoga över aktierna i detta (aktiekapitalets storlek påverkas inte av aktiernas pris vid överlåtelse). Det kan dock antas att den som innehar bolaget är mindre villig att gå miste om det insatta kapitalet, vilket försvårar en överlåtelse. Detta gäller särskilt då 17 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551) förbjuder värdeöverföringar från bolaget om det ej därefter finns full täckning för det bundna egna kapitalet (i vilket aktiekapitalet ingår).Att kapitalskyddsreglerna hindrar en värdeöverföring betyder emellertid inte att det skulle vara omöjligt att förvärva eller för den delen grunda ett aktiebolag utan en kontantinsats på 50 000 SEK. Aktiekapitalet måste inte bestå av kontanter utan kan utgöras av annan egendom med ett ekonomiskt värde. I teorin vore det därför möjligt att antingen förvärva aktier i ett befintligt bolag eller grunda ett nytt med annan egendom än kontanta medel som betalning respektive insats.I det specifika fallet skulle verksamheten inledningsvis kunna drivas i annan bolagsform än som aktiebolag för att därefter, genom riktad nyemission, överlåtas till aktiebolaget som betalning för aktier med ett värde motsvarande det överlåtna bolagets. Uppgår detta värde till 50 000 SEK skulle aktiebolagets andra innehavare efter nyemissionen kunna få sina aktier inlösta mot kontant vederlag uppgående till samma summa; detta eftersom den tillförda verksamhetens värde då vore tillräckligt stort för att ensamt täcka motsvarande andel av det bundna kapitalet.Oavsett vilket upplägg som används är det inte rekommendabelt att genomföra transaktionen på egen hand. Överlåtelse och innehav av bolag är förknippat med påtagliga risker, varför det åtminstone kan anses lämpligt att rådgöra med en jurist före berörda planer realiseras.Vänligen,