Få tillbaka aktiekapitalet

2017-10-31 i Bolag
FRÅGA |Jag var påväg att bli delägare i ett dotterbolag Men företaget blev inte godkänt med namnet och nya handlingar begärdes in från Bolagsverket , jag väljer att hoppa av innan bolaget blir aktivt pågrund av att verkligheten såg annorlunda ut än vad vi muntligt kom överens omVd har satt in 50,000kr i aktiekapital min fråga är om han får tillbaka dom pengar när han tar tillbaka ärendet från Bolagsverket ?
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!Aktiekapital och andra återstående tillgångar i bolaget ska skiftas om det inte finns några skulder kvar (25 kap. 38 § aktiebolagslagen om 'frivillig likvidation'). En frivillig likvidation av bolaget tar oftast upp till åtta månader att bli klar eftersom Bolagsverket är noga med att kontrollera vissa uppgifter. En återbetalning av aktiekapitalen kan i det fallet ta mycket lång tid. Om det däremot enbart handlar om ett återtagande av ansökan så kan det gå betydligt fortare för ägarna att få tillbaka aktiekapitalet. Bolagsverket förbehåller sig inte rätten att behålla insatt aktiekapital vid återtagande av ansökan om nyregistrering av aktiebolag. Ni kan alltid kontakta Bolagsverket för att veta vad som händer med aktiekapitalet i ert fall.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar

Bemyndigande av administrativa ärenden för styrelseledamot

2017-10-30 i Bolag
FRÅGA |HejJag sitter i en styrelse i ett AB där jag är ende svensk. Jag sköter all administration i Sverige. Firmateckning görs av styrelsen och av VD och styrelseordförande var för sig. Firman tecknas också av två i förening av ledamöterna. Detta står hos Bolagsverket.Därutöver har jag en fullmakt att teckna avtal för administrativa ärenden vilket betyder allt som inte ändrar verksamhetens inriktning eller avtal påverkar verksamhetens operativa inriktning.Detta fungerar i de allra flesta fallen utmärkt, dock inte i alla.Fråga:Finns det en bättre formulering än "fullmakt att ingå avtal avseende administrativa ärenden"?Den formulering ni föreslår, kan den stå hos Bolagsverket och då gälla i alla ärenden enligt min definition ovan?
Samuel Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Styrelsen kan bemyndiga en ledamot att teckna firman enligt 8 kap. 37 § aktiebolagslagen. Bemyndigandet i sig blir giltigt när det kommit in till bolagsverket (8 kap. 38 §). Man kan även, som ni har gjort, ha någon form av begränsning inskriven. Denna måste dock inte nödvändigtvis vara inskriven i er inlaga till bolagsverket, åtminstone inte i överdrivet stor detalj. Ni kan t.ex. ha den formuleringen ni har nu inskickad till bolagsverket. Sedan kan ni avtala sinsemellan om vad det mer ingående innebär att du får göra.Enligt den s.k. aktiebolagsrättsliga separationsprincipen blir det ni avtalar sinsemellan inte aktiebolagsrättsligt bindande men däremot civilrättsligt bindande, dvs mellan er som avtalat. Detta kan uppfattas som något krångligt men brukar inte aktualiseras i praktiken.Det är svårt för mig att ge ett förslag på formulering utan att veta vilka problem du menar när du säger att er nuvarande formulering inte fungerar. Jag kan dock tänka mig att ni behöver smalna av formuleringen på något vis och detta kan alltså förslagsvis göras genom att skicka in ett nytt bemyndigande till bolagsverket som är mer detaljerad. Det kan t.ex. listas exempel på uppgifter som du får och inte får göra. På så vis blir gränserna tydligare. En fördel med att skicka in detta till bolagsverket är att det då anses ha kommit tredje man tillkänna. Detta kan underlätta för bolaget om det hamnar i tvist med någon utomstående som påstår att du överträtt din behörighet (8 kap. 42 §).För dig personligen är det enklast att ni i styrelsen avtalar närmare om hur det bemyndigandet ni har nu ska tolkas.Hoppas det besvarar din fråga. Tveka inte att höra av dig till oss igen nästa gång juridiken krånglar!Vänliga hälsningar,

Rätt till styrelseprotokoll i fåmansbolag?

2017-10-29 i Bolag
FRÅGA |Kan en delägare kräva få se alla styrelseprotokoll trots att hen inte varit med i styrelsen i ett företag med endast 3 delägare?
Pontus Schenkel |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Protokoll efter från styrelseöte är inte en offentlig handling, oavsett om det upprättades under ett ordinarie eller extrainsatt möte. Styrelsen kan alltså hemlighålla sådana protokoll. Dock är styrelsen skyldiga att tillhandahålla bolagets revisor vissa uppgifter som denne begär. Frågar du därefter revisorn bör det finnas en möjlighet för dig som aktieägare att ta del av styrelseprotokoll. Aktieägare kan nämligen, under vissa förutsättningar, påkalla särskild granskning. (10 kap. 21-23 § aktiebolagslagen).Det ska även nämnas, att du i egenskap av aktieägare, har en så kallad utökad rätt till insyn om bolaget är ett fåmansbolag (max 10 delägare, 7 kap. 36 § 1 stycket aktiebolagslagen). Insynsrätten innebär att du har rätt att ta del av böcker, räkenskaper och andra handlingar i bolaget (exempelvis protokoll, rapporter, analyser, avtal och orderböcker), i den omfattning det behövs för att du som aktieägare ska kunna bedöma bolagets ställning och resultat eller ett visst ärende som behandlats vid bolagsstämman. Har du några fler frågor är du varmt välkommen att återkomma!Vänligen

Kameraövervakning och straffavgift i bostadsrättsföreningar

2017-10-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej!Får en bostadsrättsförening sätta in kameraövervakning i ett gemensamt soprum samt ta ut böter om man inte kastar sopor som sig bör?
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kort summering Rörande kameraövervakning så är det svårt att säga om de får sätta upp kameror utan det är olika från fall till fall. Här är min gissning att det kan vara okej. Rörande böter så får de inte ta ut kostnader av enskilda för att soporna har slängts fel men däremot höja avgiften för alla av föreningens medlemmar Kameraövervakning Till att börja med gäller kameraövervakningslagen då det rör kameror som är uppsatta i Sverige och bostadsrättsföreningen (Brf) utgår jag från är etablerad i Sverige enligt 3 § kameraövervakningslagen. Det finns generella krav på kameraövervakning som innebär att det ska bedrivas lagligt, med god sed och med hänsyn till enskildas personliga integritet enligt 7 § kameraövervakningslagen. Det blir skillnader i vilka regler som gäller i detta fall om allmänheten har tillgång till soprummet (d.v.s. soprummet är öppet för alla) eller om det inte är tillgängligt för allmänheten (exv. om det finns ett lås till soprummet). I mitt svar utgår jag från att det endast medlemmarna som har tillgång till soprummet. För att Brf ska få sätta upp kameror så krävs antingen samtycke från de som har tillgång till soprummet enligt 22 § kameraövervakningslagen. Finns inte samtycke kan de göra det om det behövs för att förhindra olyckor, avslöja, utreda eller förhindra brott eller andra berättigade ändamål enligt 23 § kameraövervakningslagen. Att förhindra kostnader för bostadsrättsföreningen i och med att sopor slängs fel skulle kunna utgöra "andra berättigade ändamål". Dessa ändamål måste dock vägas mot den personliga integriteten. Övervakning i soprum är inte lika integritetskränkande som exempelvis övervakning i ett trapphus även om det utgör ett ingrepp i den personliga integriteten. Att övervaka soprummet lär vara okej så länge det medför stora kostnader och dessa inte har kunnat lösas på andra sätt. Händer det däremot väldigt sällan att sopor hamnar fel anser jag inte att kameraövervakningen är tillåten utan samtycke men här har jag för lite information för att göra en säker bedömning. Böter från bostadsrättsföreningen De avgifter som får tas ut av Brf framgår av 7 kap. 14§ bostadsrättslagen. Sophantering är något som föreningen ska tillhandahålla och därmed ska inga avgifter tas ut för detta. Brf får inte ta ut avgifter/böter från en enskild för att denne slarvat med sophanteringen. Däremot så har de möjlighet att höja avgiften för alla i föreningen för att ta hand om de kostnader som uppstår extra för Brf då styrelsen bestämmer avgiften. Vill du veta mer kan du läsa ett avgörande rörande kameror i soprum gjord av datainspektionen 2016 här. Hoppas du är nöjd med svaret! Med vänliga hälsningar,

Styrelsebeslut gällande färgen vid ommålning i en bostadsförening.

2017-10-30 i Föreningar
FRÅGA |En brf i en liten gammal fastighet sedan 1860-talet. Ommålning ska ske av trapphus och dörrar. Endast cirka 14 hushåll. Styrelse 3 medlemmar. Drygt 70% av medlemmarna vill behålla ursprunglig ljus gröngrå färg på dörrar. Styrelsen önskar måla om dörrarna i mörkbrunt. Målning av väggar redan påbörjat. Vem beslutar om dörrfärg? Enligt styrelsen beslutar de. Några medlemmar säger att styrelsen ej får besluta om väsentligt ny färg. Namnlista har suttit i porten. Drygt 70% av medlemmarna röstade för bevarandet av nuvarande ljusa färg. 3 medlemmar röstade brunt och 3 medlemmar avstod.Tacksam för svar om styrelsen kan bestämma brunt trots att nästan alla önskar behålla nuvarande färg?Med vänlig hälsning
Jennie Nilsson |Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.Medlemmarna i en bostadsförening har rätt att utöva sin bestämmanderätt i föreningen. Detta görs då i föreningsstämman. I föreningens stadgar får det bestämmas i vilka angelägenheter medlemmarna beslutar och i vilka frågor som styrelsen ska ha fullmakt att själva fatta beslut kring. Stadgarna ser olika ut i varje förening så det är viktigt att känna till vad som står i stadgarna för just er förening. Står det tex i stadgarna att styrelsen får besluta i frågor som är av mindre väsentlighet så gäller frågan om vad som kan anses väsentligt för medlemmarna. Ny färg kan i högsta grad vara väsentligt. Se efter i stadgarna hur stor beslutsrätt styrelsen har och om de haft rätt att göra beslutet själva. Det brukar kunna stå antingen att medlemmarna har beslutsrätt i alla angelägenheter eller vissa angelägenheter. Agerandet av styrelsen är rätt eller fel beroende av vad som anges i stadgarna. Även om styrelsen har beslutsrätt i frågan, så har en medlem alltid rätt att få ett önskat ärende prövat på stämman om denne skriftligen begär det. Min rekommendation är att ni skriver till styrelsen att ni vill ta upp ärendet gällande färgen för omröstning på föreningsstämman. Ärendet ska då hanteras på årsstämman och framröstat förslag ska då gälla.Ni är välkomna att återkomma med följdfrågor.Lycka till!

Ekonomiskt ansvar i ideell förening

2017-10-30 i Föreningar
FRÅGA |Om en Golfklubb som är en ideell förening äger ett AB som är i obestånd. Vad har medlemmar i föreningen som innehar spelrätter för ekonomiskt ansvar?
Frida Gustafsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Utifrån omständigheterna i frågan utgår jag från att du undrar huruvida medlemmarna i en ideell förening kan bli ekonomiskt ansvariga om ekonomin i föreningen skulle gå dåligt. Det finns ingen lagstiftning som reglerar regler kring ideella föreningar. Utan ideella föreningar drivs utefter "oskrivna regler" som grundar sig på praxis och normer.I en ideell förening finns inget personligt ansvar hos medlemmarna, vilket innebär att en medlem inte kan bli betalningsansvarig för föreningen. Hoppas du fick svar på din fråga!

Konkurrerande verksamhet efter avslutat samarbete.

2017-10-27 i ASSOCIATIONSRÄTT
FRÅGA |jag har sålt byggmaterial, på konsultbasis, åt en bygghandel. Detta är gjort efter ett muntligt avtal. Vi har nu avslutat detta konsultavtal, skriftligt och ömsesidigt. Min fråga är om jag kan börja sälja på konsultbasis åt en annan konkurrerande bygghandel utan att begå något "brott" eller om jag är tvungen att sitta i någon slags karantän en tid?
Rickard Essung |Hej och tack för din fråga!Reglerna om konkurrens hittar du i KonkurrensLagen. Det är möjligt att avtala om konkurrensbegränsningar efter avslutat samarbete. Så länge som det inte har skett så föreligger inget hinder för dig att fortsätta bedriva din verksamhet med ett konkurrerande företag.Hoppas svaret hjälpte dig!

Jäv i byalag. Familjeförhållande mellan valberedning och styrelse.

2017-10-26 i Föreningar
FRÅGA |Hej. Jag sitter som nyinvald vice ordförande i ett byalag. Valberedningen består av tre personer, vid sista årsmötet blev kassören omvald på förslag från valberedningen. I denna sitter kassörens hustru, det var hon som föreslog namnet, detta har pågått i flera år och har nu orsakat en "hätsk" stämning i styrelsen när jag ifråga satte detta. Det är ett med organisationsnummer registrerat byalag som har c:a 100 medlemmar.Är detta ett riktigt förfarande? I stadgarna finns ingenting angivet om detta förfarande. Jäv?Mvh.
Ahmet Ercin |HejTack för att du vänder dig till Lawline!En medlem får enligt 7 kap. 36 § lagen om ekonomiska föreningar inte rösta i fråga om talan mot medlemmen eller medlemmens befrielse från skadeståndsansvar eller någon annan förpliktelse gentemot föreningen. Detta är den enda jävsregeln i föreningslagen. För förvaltning av byalag kan även ledning tas från samfällighetslagens 36 § vilken föreskriver att styrelseledamot ej får ta befattning med angelägenhet i vilken han eller hon har ett väsentligt intresse som strider mot föreningens.En lämplighetsprövning får göras där föreningens mål och verksamhet samt omsättning och förmögenhet beaktas. Det är olämpligt om de som ingår i valberedningen har familjeförhållande med en som de föreslagit till styrelsen. Det ökar även risken för maktmissbruk. Föreningen ska se till att sådana förhållanden inte uppstår redan under året innan valet, föredragsvis genom att rösta in sådana regler i stadgarna.Att det är olämpligt innebär inte att det är olagligt i förhållande till ovanstående lagrum, varför du måste övertyga medlemmarna att i nästa val rösta för tillägg i stadgarna om förbud mot familjeförhållanden mellan styrelse, revisorer och valberedningen. Detta kan enklast motiveras med att det finns en risk för maktmissbruk och att medlemmarna bör känna sig säkra med och känna förtroende för ledningen.Hoppas du fick svar på din fråga!Bästa hälsningar