Löneförhandling

2017-11-17 i Anställningsavtal
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som gäller vid löneförhöjning. Det muntliga som chefen sa eller det skriftliga som jag fick vid samma tillfälle. det skiljer 500 kronor på det som chefen sa och det dom har skrivit på pappret. Det står mer på pappret än det hon sa?
Erik Johansson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga. I din situation gäller sedvanliga avtalsregler, t.ex. löftesprincipen och avtalstolkning. Dessa bestämmelser och principer regleras huvudsakligen i avtalslagen, men även genom allmänna avtalsrättsliga principer. Å ena sidan är utgångspunkten att det som ni har kommit överens om gäller. Alltså skulle detta betyda att det ni muntligen har kommit överens om är det som gäller. 1 kap. 1 § avtalslagenÅ andra sidan så är det som att om du skulle neka till detta och påstå att det skriftliga är vad ni har kommit överens om, så kommer det skriftliga avtalet skapa en stark presumtion för det också är vad ni har kommit överens om. Då måste din arbetsgivare bevisa att detta inte gäller. T.ex. genom att visa att det skriftliga avtal är en felskrivning. Så i princip blir det ditt samvete som avgör frågan. Dock får det kanske beaktas att din framtida relation med arbetsgivaren riskerar att bli lidande om du väljer att hävda att det skriftliga avtalet är det som gäller. Då är det kanske inte är värt att hävda den högre lönen, men det får du självklart avgöra själv. Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänlig hälsning

Vad innefattas i ett "väsentligt avtalsbrott"?

2017-11-15 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Hej!Jag undrar vad som innefattas i ett "väsentligt avtalsbrott"? Detta är vad vår elleverantör uppgav för att stänga av vår el.
Maja Stolt Rosell |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom jag inte har någon information om specifika omständigheter i ditt fall, kommer mitt svar att bli ganska översiktligt. Jag utgår i svaret från att du som ställer frågan är konsument och inte näringsidkare.Krav på väsentlighet vid hävning Kravet på väsentlighet vid hävning av avtal är en allmän princip inom avtalsrätten.11 kap. ellagen gäller överföring och leverans av el till konsumenter, enligt kapitlets 1 §. Enligt 11:3 1 st. ellagen får överföring av el avbrytas om konsumenten genom väsentligt avtalsbrott försummar sina skyldigheter. Avtalsbrott från konsumentens sida skulle t.ex. kunna utgöras av att säkerhetsföreskrifterna inte följs eller av bristande betalning (troligtvis det vanligaste avtalsbrottet från konsumentsidan).Här finner du ellagen. Lagrumshänvisningarna nedan leder dit.Om det sker rättelse efter uppmaning får elen inte stängas avJag vet inte vad som ligger till grund för avstängningen av el i ditt fall men oavsett ska konsumenten, enligt 11:3 2 st. uppmanas att inom viss tid rätta till försummelsen innan avstängningen samt meddelas att elen annars kan komma att avbrytas. Om konsumenten rättar till försummelsen får överföringen av el inte avbrytas. I 11:4 finns särskilda bestämmelser om när avtalsbrottet består av försummad betalning. Då ska konsumenten, sedan tiden för rättelse enligt 11:3 2 st. gått ut, uppmanas att betala inom tre veckor från det att hen har delgetts uppmaningen plus en underrättelse om att överföringen annars kan avbrytas. Om betalnings sker, om konsumenten och leverantören är oense om betalningen eller om socialnämnden tar på sig betalningen, får elen inte avbrytas enligt 11:4 2 st. Flera omständigheter beaktas vid en väsentlighetsbedömning När en bedömning ska göras om ett avtalsbrott är att anse som väsentligt tar man hänsyn till flera faktorer, framför allt avtalsbrottets betydelse för den drabbade parten (elleverantören i ditt fall) och när det gäller bristande betalning tar man i bedömningen hänsyn till bland annat skuldens storlek samt antalet obetalda avgifter.AvslutningsvisI och med att man tar hänsyn till specifika omständigheter i enskilda fall när man gör en bedömning gällande väsentligheten är det svårt att ge ett klart svar på frågan vad som utgör ett väsentligt avtalsbrott men jag hoppas att du känner att du fått viss vägledning i frågan.Jag skulle föreslå att du kontaktar din elleverantör och hör dig för på vilka grunder de stängde av elen i ditt fall och undersöker möjligheterna för att lösa situationen er emellan. Kanske kan avtalsbrottet avhjälpas nu. Med vänliga hälsningar

Hur regleras och fördelas försäljningssumman av en samägd fastighet?

2017-11-15 i Samägandeavtal
FRÅGA |Vi är 5 delägare i en fastighet i Värmdö kommun. Nuvarande ägarförhållande har gällt sedan 1976. Nu vill min kusin som äger 25 % bli utköpt. Min faster äger 25 % men är sjuklig och har en god man som företrädare. Vi är 3 delägare som äger rest 50% och som själva bekostat 3 nya bostadshus byggda år 1986, 1998 samt 2005. Kusinen har å sin sida renoverat och reparerat det äldre gemensamt ägda huset byggt 1950. Fråga: vad kan vi delägare tillgodoräkna oss vid en värdering av hela fastigheten? Vid en försäljning av fastigheten? Tack på förhand.
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Vinstfördelning vid försäljning av samägd egendomSamägd egendom säljs på liknande sätt som egendom ägd av en person. Försäljningsförfarandet är således inte annorlunda, utan kräver bara att formkraven om skriftlighet, avtalsparternas underskrifter, överlåtelseförklaring och uppgift om köpeskilling som framgår av jordabalken 4 kap. 1 §.Hur vinsten av försäljningen delas upp emellan er finns det ingen uttrycklig bestämmelse i lagtext som reglerar. I Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt finns bestämmelser om hur tvister ska lösas när samägare (delägare) inte kommer överens om hur det samägda föremålet ska förvaltas eller huruvida det ska säljas eller inte. I lagen finns bl. a en regel som innebär att andelarna ska fördelas lika mellan delägarna ifall de inte kan visa att andra ägarförhållanden föreligger, se 1 §. Med anledning av att ni inte verkar ha några problem att visa hur ägarförhållandena ser ut så lär dock inte denna regel bli aktuell. Eftersom ni har lagt ner olika mycket tid och arbete på era respektive stugor och den samägda byggnaden på fastigheten, så gissar jag att ni inte är helt nöjda med att tilldelas respektive andel av försäljningssumman vid en försäljning. Värdet på fastigheten har troligtvis gått upp ganska mycket på grund av husbyggnationerna och skillnaden i värde på dessa hus innebär också att vissa delägare lagt ner en större summa pengar på fastighetens värdeökning än andra. Rent värdemässigt kanske andelsfördelningen egentligen borde se ganska annorlunda ut.Ett lämpligt sätt för er att reglera detta förhållande är att genom samråd komma överens sinsemellan om hur stor del av värderings-/försäljningssumman som ska tillfalla var och en. Kommer ni fram till en fördelning som alla kan godta så råder jag er att i ett avtal (ofta kallat samägandeavtal) skriva ner denna fördelning så att det vid ett senare tillfälle finns ett bevis som styrker er överenskommelse. Ett muntligt avtal är precis lika gällande, men är väldigt svårt att i efterhand bevisa om det skulle uppstå en tvist i frågan.Om ni inte kommer överens om en annan fördelning så är det högst troligt att den nuvarande fördelningen av andelarna som du angivit i din fråga kommer att gälla. Frågan är alltså helt upp till er själva att reglera sinsemellan.Om tvist angående ägarförhållanden/vinstfördelning uppstårIfall ni inte skulle komma överens och någon av delägarna därav vägrar att gå med på en försäljning brukar man använda samäganderättslagen för att lösa dessa tvister. I 2 § framgår att alla delägare måste vara ense om en åtgärd som rör förfogande över det samägda godset. En försäljning kräver alltså samtliga samägares samtycke för att vara lovlig. Varje delägare kan dock begära hos tingsrätten att det samägda godset ska bjudas ut till försäljning på auktion, enligt 6 §. Detta ska då ske om inte någon av de andra delägarna kan visa synnerliga skäl för att så inte ska ske. Med synnerliga skäl menas ganska starka skäl, och inte vad som helst godtas inte. Sociala skäl, som att en fastighet utgör bostad för en sjuk person (eller exempelvis en barnfamilj) som svårligen kan flytta, godtas vanligen inte. Ett exempel på ett skäl som godtagits är dock att konjunkturläget medför att fastigheten i sådana fall skulle försäljas till ett mycket lägre pris än vad som vanligtvis hade varit fallet.Ifall fastigheten bjuds ut på auktion, ska tingsrätten utse en god man till att ombesörja försäljningen av fastigheten, se 8 §. Det är också den gode mannen som efter försäljningen fördelar köpeskillingen mellan delägarna, vilket innebär att ägarförhållandena ska redovisas till denne. Ifall inga ägarförhållanden alls kan redovisas, får varje delägare lika stor andel, se 1 §.Jag hoppas att du är nöjd med svaret på din fråga!Ifall någonting fortfarande är oklart kan du lägga fram dessa funderingar i kommentarsfältet nedan.

Skada på häst som uppstår hos fodervärden

2017-11-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Fodervärd till häst har brutit vårat kontrakt på flertal punkter, samt vägrat hästen vård så hästen utsatts för onödigt lidande under flera månaders tid.Hästen är nu flyttad till mig samt behandlad för de som uppkommit hos fodervärd. Jag anser att hon är skyldig att stå för de omkostnader jag behövt nu i form av klinikbesök och även medicin. Egentligen även behandling från equiterapeut då hästen är låst överallt vilket generar smärta som fodervärden valt att ignorera. Hästen måste nu genomgå täta besök för att bli bättre i kroppen men svarar redan bra på den påbörjade behandlingen. Därför är det lätt att gissa sig till att det gått ännu snabbare om hästen fått den vård den behövt på en gång när fodervärden hade den hos sig.Kan jag anmäla henne för kontraktsbrott?Har självklart skrivet kontrakt, bilder och även sparade konversationer samt ett ögonvittne.Stort tack på förhand.
Julia Zarour |Hej, och tack för din fråga!Så som jag har uppfattat din fråga så har du lånat ut din häst på foder efter att du och fodervärden skrivit på ett avtal. Därefter har hästen kommit till skada hos fodervärden och inte på grund av fodervärden och nu vill du ha ersättning för de kostnader du haft. Avtalslagen är helt dispositiv och det står dig och fodervärden fritt att avtala om vad som ska gälla under fodertiden. Har avtalet skrivits på och undertecknats så blir det ett juridiskt bindande avtal som du kan stödja din rätt på i domstol. För att du ska få ersättning från din fodervärd på grund av kontraktsbrott så förutsätter det att Ni avtalat om att skada som uppstår under tiden hästen befinner sig hos fodervärden ska bekostas av fodervärden. Föreligger inte ett liknande avtalsvillkor så föreligger inget kontraktsbrott. Om det däremot gör det så har du helt rätt i att begära ersättning från fodervärden för omkostnader du haft. Skulle det däremot vara så att din fråga tar sikte på att hästen kommit till skada hos fodervärden och att skadorna blivit mer omfattande på grund av att fodervärden undvikit att ta kontakt med veterinär eller dig som hästägare så regleras svaret på din fråga i skadeståndslagen om annat inte är reglerat i ert avtal eftersom avtalet har företräde.I 2 kap. 1§ skadeståndslagen så regleras det att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar sakskada (hästen ses som en "sak" i juridisk mening) skall ersätta skadan. Här förutsätts det att du som hästägare inte varit medveten om skadorna i rätt tid för att kunna minska omkostnaderna (vilket inte är ett krav om fodervärden själv vållat skadorna på hästen). Ersättningsfrågan regleras i 5 kap. 7§ skadeståndslagen, veterinärkostnader, medicin och nödvändig equiterapeut ryms inom lagens bestämmelse med utgångspunkt i att kostnaderna ska vara rimliga och ligga i proportion till skadan som fodervärden orsakat med sin passivitet att kontakta dig som hästägare i rätt tid. Sammanfattning Huruvida du kan anmäla henne för kontraktsbrott eller inte beror på hur ert avtal ser ut vilket jag inte kan bedöma eftersom inte jag läst avtalet. Däremot kan det finnas en möjlighet att få ersättning genom skadeståndslagen för sakskada fodervärden orsakat genom att undvika att ta kontakt med veterinär eller dig i rätt tid vilket lett till att du fått högre omkostnader. Jag hoppas du fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar!

Besittningsrätt på hyreslägenhet

2017-11-16 i Avtal
FRÅGA |Om hyresgäst en har en hyreskontrakt under tiden 2012-2013 men bor kvar, har han besittningsrätt?Tack
Mathilda Rova |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!En hyresgäst får besittningsrätt när denne har bott i en lägenhet i över två år och inte har skrivit på det avtal där denne ifrånsäger sig rätten till besittningsrätt. Besittningsrätt innebär att en hyresgäst har rätt att få sitt hyresavtal förlängt ifall hyresvärden skulle säga upp hyresavtalet och begära att hyresgästen ska flytta ut.Kort och gott: Om hyresgästen har bott i lägenheten i över 2 år och det inte finns något avtal där det regleras att besittningsskydd inte gäller har hyresgästen besittningsrätt. Med vänliga hälsningar,

Vi samäger en bil men bara en kan registreras som ägare?

2017-11-15 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag och min sambo har inga gemensamma barn men vi har båda barn. vi har köpt en dyr husbil, betalat hälften var men det går ej att stå som ägare båda enl. transportstyrelsen. Kan vi själva skriva ett papper som intygar att så är fallet. gäller det vid dödsbo?
Josefin Riklund |Tack för att du vänder dig till lawline med din fråga.I vägtrafikverket kan bara en person som kan registreras som ägare. Den registrerade ägaren presumeras vara bilens ägare och ansvarar exempelvis för trafikskatter och försäkring. Detta hindrar dock inte att ni civilrättsligt äger var sin andel av husbilen. Det dagen någon går bort kommer dennes andel tillfalla dödsboet på samma sätt som annan egendom denne äger.För att intyga att ni äger var sin andel upprättar ni ett samägandeavtal. Det finns inga formkrav för samägandeavtal men bevishänseende är det bra om det upprättas skriftligt. Ni kan även genom avtal bestämma hur ni ska fördela exempelvis trafikskatten eller andra kostnader hänförliga till husbilen. Det påverkar alltså inte era äganderätter att endast en person är registrerad som ägare i vägtrafikverket. Genom att upprätta ett samäganderättavtal har ni ett bevis på detta om det i framtiden skulle uppstå en tvist mellan er sambos/ dödsboet.Jag hoppas att jag har kunnat besvara er fråga!

Kan min partner ingå ett avtal i mitt namn?

2017-11-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag är gift. Kan då den jag är gift med teckna ett telefonabonnemang i mitt namn utan att jag skrivit under något eller sagt ja på en bandinspelning till detta abonnemang?
Malin Brännström |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns vissa tillfällen då det är möjligt att teckna ett avtal åt en annan person. Detta är möjligt om personen som vill ingå ett avtal (huvudmannen) ger en annan person (mellanmannen) en fullmakt. I fullmakten förklarar huvudmannen vad mellanmannen får göra. Med andra ord förklarar fullmakten vilken behörighet mellanmannen har. Om mellanmannen överskrider sin behörighet, d.v.s. gör något annat än det hen fått tillåtelse till, är huvudmannen inte bunden av avtalet, 10 § Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område.Även om du inte gett din make eller maka en fullmakt kan du vara bunden av avtalet om du uttrycker ett godkännande i efterhand. Det kallas för ratihabition. Sammanfattningsvis kan man säga att din make eller maka måste fått en fullmakt av dig för att kunna teckna ett telefonabonnemang i ditt namn. Om du godkänner avtalet i efterhand är du dock bunden av avtalet. Hoppas att du fick svar på din fråga. Vänligen,

Tvångsförsäljning enligt samäganderättslagen

2017-11-15 i Samägandeavtal
FRÅGA |En obebyggd fastighet ägs av 3 delägare 50 % resp 2 x 25% som enskild egendom. En delägare med 25% avser att sälja sin del och har blivit erbjuden av den andra med 25% att köpa hans del med 40% över tax.värdet. vilket han ej godtar.Kan han då begära tvångsförsäljning enligt lagen om samägande när delägaren med 25% bedriver sin del som enskild näringsverksamhet.
Robin Uddén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Har ni som samägare till fastigheten inte avtalat om något annat så är det samäganderättslagens regler som gäller (lagen gäller alltså inte om ni har avtalat något annat). Om någon av delägarna begär det så ska hela fastigheten bjudas ut till försäljning på offentlig auktion.Samäganderättslagen 6 §Enligt samäganderättslagen 6 § kan en delägare kräva att den samägda egendomen ska säljas på offentlig auktion för gemensam räkning. Ansökan lämnas in till tingsrätten. Övriga delägare kan normalt inte förhindra att en auktion genomförs, det undantaget som kan finnas är om det finns synnerliga skäl. Detta innebär att en delägare kan kräva att fastigheten säljs på en offentlig auktion. I 6 § sägs att ett beslut om att sälja en samägd fastighet kan skjutas på framtiden om en delägare visar att denne har synnerliga skäl till att det inte ska bli en försäljning. De omständigheter som uttrycket tar sikte på är sociala eller andra förhållanden som skulle kunna tala emot en försäljning. Det kan vara skäl som att ett barn som bor på fastigheten behöver gå kvar på en viss skola, eller ett sådant skäl som att det på grund av lågkonjunktur inte går att få ut ett rimligt pris. Praxis på området tyder på att det ska mycket till innan synnerliga skäl anses föreligga. Det är alltså svårt att skjuta upp/ få anstånd till en auktion/försäljning. FörsäljningNi kan begära att tingsrätten beslutar om ett minimipris (9 §), om inget bud då lämnas som motsvarar eller överstiger detta pris kan inte fastigheten säljas. Det är egentligen mest fråga om ett "minimiskydd" som ska förhindra att egendomen säljs till ett så lågt pris att det i sak blir oförmånligt för delägarna. Det lägsta priset får inte heller sättas på en sådan nivå att det i praktiken hindrar eller försvårar en försäljning. Vid en auktion kan delägare också såklart lämna bud. Lägsta pris brukar normalt med marginal sättas under det beräknade försäljningspriset. I ett rättsfall från 2012 (NJA 2012 s. 757) har högsta domstolen uttalat att när en fastighet bjuds ut till försäljning enligt lagen om samäganderätt är utgångspunkten för lägsta priset att det ska motsvara taxeringsvärdet. Om utredning i ett särskilt fall ger stöd för bedömningen att försäljningspriset kommer avvika från det marknadsvärde som ligger till grund för taxeringen, ska dock lägsta pris motsvara tre fjärdedelar av ett försiktigt uppskattat försäljningspris. I slutändan om ni inte kan komma överens så återstår det tyvärr bara att genomföra en utförsäljning. Vänliga hälsningar