Avtalsfrihet

2016-05-26 i Avtal
FRÅGA |En dataprogramleverantör vägrar att förnya mitt serviceavtal pga. att de anser att jag är otrevlig. Kan de göra det?
Melanie Ascough |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I Sverige finns det en privaträttslig princip som kallas för avtalsfrihet. Något förenklat innebär det att varje individ har möjligheten att fritt ingå avtal. Som följd har var och en då också möjlighet att underlåta att ingå avtal. Det innebär att man inte kan tvinga någon att ingå ett avtal.Det finns dock undantag från principen då det i vissa fall finns en plikt att ingå avtal, så kallat kontraheringstvång. Undantaget aktualiseras i situationer då företag exempelvis har en monopolställning eller då man vill värna om konkurrensen på marknaden. Så som jag tolkar din fråga verkar dock inte undantagsregeln vara tillämplig i ditt fall. Jag hoppas att detta gav svar på din fråga, hör gärna av dig till oss igen om du har fler frågor.

Är muntliga hyresavtal bindande?

2016-05-23 i Muntliga avtal
FRÅGA |Om hyresgästen inte undertecknat kontraktet. Gäller det ändå?
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Generellt inom avtalsrätten gäller att muntliga avtal är lika giltiga som skriftliga, även om man alltid rekommenderas att skriva ner avtalet om det skulle uppstå meningsskiljaktigheter kring vilka skyldigheter parterna har. Ibland krävs dock att ett avtal är skriftligt för att det ska vara giltig, t ex vid köp av fastighet. Reglerna för bostads- och lokalhyra finns i 12 kap. Jordabalken. Av 2 § framgår att ett hyresavtal ska vara skriftligt om antingen hyresvärden eller hyresgästen begär det. Ett muntligt avtal om hyra är alltså giltigt även om det är muntligt, och gäller på samma sätt som om det vore skriftligt.Såväl hyresvärden com hyresgästen kan när som helst under avtalet begära att de ska upprätta ett skriftligt avtal (som då mest är en bekräftelse på vad som redan har avtalats). Det händer att hyresvärdar ingår muntliga hyresavtal i tron att hyresgästen då skulle ha ett svagare skydd än vad som gäller vid skriftliga avtal, något som är felaktigt.En annan sak är att om det uppstår en tvist huruvida ett avtal alls har ingåtts är det normalt den som hävdar detta som har bevisbördan för det. Det är bland annat av denna anledning som man alltid rekommenderar att teckna ett skriftligt avtal, även i de fall då ett muntligt avtal är bindande. Men avtalet ska alltså gälla mellan avtalsparterna, och de är skyldiga att iaktta lagens regler om uppsägningstid och liknande.Hoppas att du fick svar på din fråga, om inte är du välkommen att höra av dig igen!

Kan försäkringsbolaget neka ersättning?

2016-05-17 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan försäkringsbolaget neka mig ersättning för att jag inte vill göra en operation där jag tycker riskerna för att jag ska få ytterligare skador är för stora.Ska dom gå efter den medicinska tabellen eller kan dom minska ersättningen för att jag inte vill att man skär i min kropp och är rädd för att jag får mera skador.
Cornelia Najafi |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga! Om du ska få ersättning eller inte är en fråga som är helt upp till försäkringsbolaget. De olika försäkringsbolagen som finns har olika villkor och bedömningsmaterial att gå efter och för att ditt bolag nekar innebär det inte att ett annat bolag också skulle ha gjort det. Det är alltså ingen rättslig fråga, utan försäkringsbolaget har rätt att neka ersättning om din skadehandläggares bedömning av din situation strider mot villkoren som måste vara uppfyllda för att du ska kunna få ersättning. På din fråga verkar det som att din försäkring kan täcka dina utlägg på grund av just operationen, och om du inte gör operationen har du heller inga utlägg för den vilket gör att det inte finns några operationskostnader för dem att ersätta. Hoppas du har fått ett tillräckligt svar på din fråga, ha en fortsatt trevlig dag och vecka! Mvh,

Formkrav för accept vid avtalsslut

2016-05-09 i Anbud och accept
FRÅGA |Hur bör kunden formulera sig i e-postkommunikation när hen accepterar mitt anbud så att det blir ett tydligt avtal?
Jonas Wester |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.I den allmänna avtalsrätten enligt avtalslagen (se här) finns det inga särskilda formkrav för en accept. Vad som helst som bör uppfattas som ett godkännande/ett jakande svar till ditt anbud är därför en accept och ett avtal anses då vara ingånget. Som en extra trygghet för dig själv kan du maila tillbaka för att få en avtalsbekräftelse. Med vänlig hälsning,

Fråga om res derelicta och övergång av äganderätt

2016-05-26 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej! Vi har under flera år (tror det är 8 år nu) tagit hand om en katt som tidigare varit en grannes katt. Hon flyttade och kunde inte ta med den. Vi ändrade aldrig ägaruppgifterna hos skk. Och nu ville hon enligt en annan granne ha tillbaka katten. Så jag kontaktade henne. Men hon vägrar svara trots upprepade försök. Antar att det inte var så angeläget iaf. Så jag skickade ett sms att jag vill ta över ägandet om hon inte vill ha katten. Och att jag skickar ett papper för henne att skriva på. La också i ett adresserat förfrankerat kuvert för att göra det enkelt för henne. Men även det ignoreras. Jag vet inte vad jag ska göra nu. Finns det något jag kan göra för att stå som kattens ägare? Den förra bryr sig uppenbarligen inte. Mvh BJ
Philip Söderberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det finns några olika sätt att lösa situationen på. Det första som ska nämnas är att det är den tidigare ägarens ansvar att verka för att återfå katten. Ni har alltså ingen skyldighet att göra rätt för er när den tidigare ägaren medvetet kvarlämnat sin egendom (katten), jämför 1 § Hittegodslagen.Något godtrosförvärv har inte skett. Detta främst av det skälet att den tidigare ägaren själv kvarlämnat katten och därmed har någon s.k. obehörig besittningsrubbning inte skett, jämför 1 § Godtrosförvärvslagen. I stället får en återfalla på den juridiska figuren res derelicta. När någon genom sitt handlande övergivit egendom frånfaller denne även sitt anspråk på ägande. Den som hittar övergiven egendom kan då göra ett s.k. orginärt fång, vilket helt enkelt innebär att denne tar sig rätten. Det är möjligt att det skulle kunna göras analogier till Godtrosförvärvslagen, se särskilt 4 § om hävd, i en sådan här situation. Men det förefaller onödigt komplicerat. Ni kan nog med gott samvete betrakta katten såsom er. Någon annan förklaring än att den tidigare ägaren övergivit katten vid flytten framstår inte som rimlig. Detta särskilt med hänsyn till att några anspråk inte riktats mot er om att återfå katten. Därav räcker res derelicta som stöd för att äganderätten ska ha anses övergått till er.Hoppas detta klargjorde rättsläget en aning. Skulle du behöva ytterligare hjälp är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Skälig bindningstid?

2016-05-19 i Avtal
FRÅGA |Kan man säga upp gymavtal, då man skrev på det. Inte hade sovit på 28 timmar och trodde det var 12 månader och inte 36? Blev även pålurad personlig träning som är 700kr extra varje månad
Felix Sjöberg |Hej, och tack för din fråga!Du vill dra dig ur ett avtal som du har skrivit på med hänvisning till att du upplever att de lurat dig då du missförstått avtalsvillkoren. Som huvudregel gäller att alla ingångna avtal ska hållas, men det finns en del regler som gör att man ibland kan dra sig ur. Eftersom du skriver att du har skrivit på avtalet så antar jag att du skrev under ett skriftligt avtal som gymmet tillhandahöll. Om du har haft möjlighet att läsa genom avtalet men inte gjort så, eller varit slarvig vid läsningen, kan du inte få avtalet uppsagt innan uppsägningstiden på den grunden, det är så att säga ditt eget fel att du missförstått avtalet. Om det uttryckligen står 36 månader i avtalet blir det svårt för dig att påstå att du missförstått avtalet, eftersom det är väldigt tydligt på den punkten.Däremot kan eventuellt tyckas att uppsägningstiden är oskäligt lång, och här blir den allmänna regeln i 36 § avtalsalgen aktuell. Den anger nämligen att avtalet kan jämkas om det är oskäligt med hänsyn till innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, ändrade förhållanden eller omständigheterna i övrigt. Att jämka ett avtalsvillkor innebär att det ändras till någonting annat som anses mer rimligt. I ditt fall skulle det kunna innebära att en bindningstid på 36 månader är oskäligt lång. Det finns ingen lagstiftning kring vad för bindningstid som är rimlig för olika sorters avtal, utan man får kolla i tidigare domstolsavgöranden för att få en bild av rättsläget. Vad jag vet har inte bindningstiden för just gymkort varit uppe i domstol, men i ett fall från 2015 (MD 2015:5) ansåg Marknadsdomstolen att en bindningstid på 36 månader var ogiltig när det gällde en spärrservice för nycklar. Bolaget i det målet förbjöds därför att använda sig av längre bindningstider än 12 månader. När man bedömer tvister mellan en näringsidkare och en konsument finns det många principer som talar för att ge konsumenten rätt, eftersom det är en svagare part. En lång bindningstid anses typiskt sett vara dålig för konsumenten. Även om det är svårt att dra några långtgående slutsatser av Marknadsdomstolens dom så låter 36 månader som en oskäligt lång bindningstid, och du bör därför kunna få den jämkad till 12 månader.Vad gäller den personliga träningen så beror det självklart helt på hur det framstod i avtalet, så det är svårt att säga någonting om. Om du vill kan du kommentera nedan så ska jag försöka hjälpa dig om du har ytterligare funderingar!Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga!

Giltighet för muntligt avtal och bevisbörda

2016-05-15 i Muntliga avtal
FRÅGA |Hej! Vi använder en programvara som av bekvämlighetsskäl finns installerad på alla våra datorer. Eftersom det inte är mer än ca 25% av de anställda som använder programvaran har vi en muntlig överenskommelse med leverantören att betala licensavgift för motsvarande 25% av antal anställda oavsett hur många installationer vi har. Detta har vi gjort i några år. Nu har det kommit in nya personer hos leverantören som säger att det inte finns något sådant muntligt avtal och att vi bryter mot licensreglerna eftersom de anser att vi betalar för lite. Det är två år kvar på vårt licensavtal och vi vill förstås inte betala mer än vad vi kommit överens om. Det kostar en hel del resurser att avinstallera programvaran från 75% av alla våra datorer så vi vill hela undvika det. Hur som helst kommer det att ta tid att göra det. Hur är vår situation, rent juridiskt?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Giltigt avtal?Inom svensk rätt regleras avtal till viss del av Avtalslagen (AvtL). Lagen kan du hitta här. Eftersom avtalsfrihet är utgångspunkten vad gäller avtal, så gäller reglerna i AvtL bara så långt som ett avtal inte säger emot eller inte reglerar viss fråga. De flesta avtal - bl. a. licensavtal – har inget formkrav, utan parter blir bundna av en ömsesidig överenskommelse oberoende av om det sker muntligt eller skriftligt, AvtL 1 §. Det muntliga avtal som ni har sedan tidigare med leverantören är alltså gällande. Detta förutsätter dock att den juridiska personen som ni ingick avtalet med fortfarande finns. Skulle de nya personerna ha gått in i företaget under sådana omständigheter att bolaget har ombildats, så finns inte längre den juridiska personen – leverantören – som ni ingick avtalet med och det är inte längre giltigt. Jag utgåt i resten av svaret från att leverantören är samma juridiska person.Bevisbörda för avtal och avtalsinnehållMed förutsättning att leverantören förblir densamma trots de nya personerna, så har ni och leverantören alltså ett giltigt avtal som står fast. I detta fall blir problemet för er att bevisa att avtalet finns och dess innehåll, eftersom det är den som hävdar att ett visst avtalsförhållande finns som bär bevisbördan. Ni bör alltså försöka hitta bevis för att det ni hävdar angående avtalet stämmer. En möjlighet är att ta kontakt med de eller den som företrädde leverantören när ni ingick avtalet och be dem intyga att ni har rätt. Ni bör även fundera på om andra saker kan visa att det ni hävdar om avtalet och dess innehåll stämmer. Eftersom förhållandet sträckt sig över flera år, så finns det kanske andra personer eller uppgifter som kan visa att avtalet existerar och att ni får ha programvaran installerad på samtliga datorer trots att ni bara betalar för 25 %. En omständighet som kan användas för att ifrågasätta er är att det kan tyckas underligt att en leverantör självmant låter någon betala endast till 25 % för en tjänst/vara/nyttjanderätt. Av den anledningen kan det vara bra att även kunna visa att det faktiskt inte är mer än 25 % av installationerna som används. Det skulle exempelvis kunna röra sig om att endast 25 % av de anställda har arbetsuppgifter som gör användandet nödvändigt.Era möjligheterI ert fall har ni alltså att följa avtalet med leverantören, men ni måste kunna visa att ni har rätt vad gäller avtalets existens och dess innehåll. Jag föreslår att ni först försöker smala uppgifter som kan visa leverantören att era påståenden är korrekta och gör det möjligt för er att komma överens. Det är också möjligt för er att väcka talan vid domstol och få avtalet fastställt, men även i det sammanhanget krävs att ni på ett övertygande sätt kan bevisa att avtalet existerar och att innehållet stämmer överens med vad ni hävdar. En process kostar alltid tid och pengar. Om det brister i bevisningen riskerar ni dessutom att förlora och får då stå kostnader för hela processen och kan bli skyldiga att ersätta det andra företaget för att ni utnyttjat deras programvara i större utsträckning än ni hittills betalat för. Om det inte går att komma överens med leverantören och om det inte går att frambringa övertygande bevis för er sak, så bör ni alltså överväga om det med avseende på kostnader och tidsförlust skulle vara lämpligare att avinstallera programvaran eller ta tvisten till domstol. Om ni behöver ytterligare rådgivning och mer utförlig information om era möjligheter att ta saken vidare, så kan det vara lämpligt att ta hjälp av en kvalificerad jurist. Du kan enkelt boka tid med en jurist hos oss på Lawline här. Jag hoppas att du nu har fått svar på din fråga och att ni kan hitta en lösning på ert problem.Vänliga hälsningar,

Verkan och återkallelse av fullmakt i förhållande till demenssjukdom

2016-05-09 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan man häva en fullmakt till ens bankkonto om man är åldersdement? Vår släkting har i ett svagt ögonblick gett en person fullmakt till hennes konton och dom har nu berövat henne tillgång till sitt eget konto, Visakort med mera.
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Din fråga berör ett område som det råder en hel del osäkerhet kring i svensk rätt och det är svårt att ge ett entydigt svar. Utan närmre information om hur din släktings tillstånd är i dagsläget är det också svårt att göra vissa bedömningar. Jag kommer därför redogöra för de regler som finns angående fullmakter, återkallande och ogiltighet enligt avtalslagen (AvtL). Den hittar du här. Utöver detta redogör jag för ogiltighet enligt lag om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Den hittar du här. Jag utgår i mitt svar från att fullmakten är den typ av skriftlig fullmakt som innehas av den fullmäktige för att visas för tredje man och regleras i AvtL 16 §. Mitt svar kommer till stor del utgå från principen om rättshandlingsförmåga och jag inleder därför med en beskrivning av detta begrepp. Avslutningsvis förklarar jag hur det hela påverkar din släkting och vad ni kan göra.RättshandlingsförmågaInom svensk rätt krävs rättshandlingsförmåga för att kunna företa rättshandlingar så som att ingå avtal, ådra sig skulder, utge fullmakter o. d. Rättshandlingsförmåga innebär att en person har förmåga att faktiskt utföra en rättshandling och har förmåga att förstå den rättsliga handlingen, dess innebörd och konsekvenser. Om någon genom lag eller av annan anledning (exempelvis sjukdomstillstånd) saknar rättshandlingsförmåga är rättshandlingar de företar inte giltiga.Fullmakts giltighet och verkan av rättshandlingar företagna utan fullmaktEftersom utställande av en fullmakt är en typ av rättshandling krävs rättshandlingsförmåga för att den ska vara giltig. Att en person lider av en demenssjukdom kan innebära att rättshandlingsförmågan är inskränkt, då sjukdomen kan begränsa en persons förmåga att fullt förstå rättsliga handlingar. Om en person lider av långt gången demens och utfärdar en fullmakt kan alltså fullmakten i sig vara ogiltig enligt allmänna principer inom svensk rätt. Om en person på grund av en demenssjukdom har bristande omdömesförmåga och någon genom att utnyttja personens oförmåga fått denne att utfärda en fullmakt, så kan fullmakten även anses ogiltig enligt AvtL 31§. Även om en person inte medvetet utnyttjar att någon lider av demens, så kan en fullmakt förklaras ogiltig enligt AvtL 36 §, eftersom nedsatt bedömningsförmåga till följd av demens är ett sådant förhållande som kan göra att fullmakten anses som oskälig. Om fullmaktsgivaren lider av långt skriden demens, så kan fullmakten enligt vissa rättskällor även förklaras ogiltig enligt Lag om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Den lagen finner duDet krävs en giltig fullmakt för att en fullmäktig ska kunna binda fullmaktsgivaren genom rättshandlande enligt AvtL 10 §. En ogiltig fullmakt betyder alltså att fullmaktsgivaren inte är bunden vid avtal m.m. som slutits med exempelvis banker av den fullmäktige. Om banken eller andra utomstående lider någon skada av detta, så ska den som uppträtt som fullmäktig utan giltig fullmakt stå för skadorna enligt AvtL 25 §.Verkan av en giltig fullmaktEftersom demens kan påverka människor på väldigt olika sätt kan någon som lider av en demenssjukdom fortfarande ha rättshandlingsförmåga och således utge giltiga fullmakter. Så länge fullmäktige handlar inom fullmaktens gränser, så är fullmaktsgivaren bunden enligt AvtL 10 §. Det kan hända att någon skriver en giltig fullmakt och efter detta drabbas av demens eller annan sjukdom som inskränker rättshandlingsförmågan. Det råder osäkerhet inom svensk rätt huruvida fullmakten fortsätter gälla om detta händer, men mycket talar för att fullmakten är fortsatt giltig. Det bör dock erinras om att en fullmakt inte betyder att fullmaktsgivaren förlorar rätten att själv företa de handlingar som fullmakten gäller. Om någon innehar en fullmakt att företa vissa bankärenden för en person, så kan fullmaktsgivaren själv företa dessa bankärenden eller utge en likadan fullmakt till en annan person, med förutsättning att personen fortfarande har rättshandlingsförmåga. Återkallande av skriftlig fullmaktEn skriftlig fullmakt återkallas genom att handlingen tas tillbaka av eller förstörs på fullmaktsgivarens initiativ. Den fullmäktiga är skyldig att ge tillbaka handlingen på uppmaning, se AvtL 16 §. Om handlingen inte finns att tillgå eller om fullmäktige exempelvis inte återlämnar den, så kan tingsrätten förklara den kraftlös efter ansökan enligt AvtL 17 §. Dock kan inte rättshandlingar som fullmäktige företar vara bindande om fullmaktsgivaren meddelar dels den fullmäktige, dels tredje man (exempelvis en bank) om att fullmakten inte längre ska gälla, AvtL 20 §. Återkallande av fullmakt är en rättshandling och kräver således att fullmaktsgivaren har rättshandlingsförmåga. En person som lider av demens kan beroende på sitt tillstånd inte alltid återkalla en fullmakt som denne har utfärdat. Dock är inte faktumet att någon lider av demens i sig avgörande, utan en bedömning av personens tillstånd måste göras i varje enskilt fall. Det rekommenderas ofta att en läkare ombeds hjälpa till att avgöra om personen kan företa en särskild rättshandling. Vad innebär detta i ert fall och vad kan ni göra? Eftersom jag inte vet hur omfattande din släktings demens är i dagsläget är det alltså svårt att ge ett tydligt svar på vad som gäller för er. Du skriver att släktingen utfärdade fullmakten i ett ”svagt ögonblick” och ni bör fundera på om fullmakten är giltig. Om din släkting inte hade nödvändig rättshandlingsförmåga vid tillfället är fullmakten inte giltig och rättshandlingar som den fullmäktige har företagit är inte bindande. Om fullmakten är att anse som giltig kan den återkallas endast om din släktings tillstånd i dag inte är så allvarligt att det inskränker rättshandlingsförmågan. Denna bedömning är svår att göra och det kan vara nödvändigt att söka hjälp hos läkare. Om din släkting inte är så sjuk att rättshandlingsförmågan inskränks kan denne förutom återkallandet också utfärda en fullmakt åt en annan person eller själv utföra rättshandlingar i förhållande till bankkontot. På så sätt kan problem som den nuvarande fullmäktiges handlande har orsakat åtgärdas.Tyvärr uppstår alltså ett problem om fullmakten är giltig och den fullmäktige missköter sitt uppdrag, men din släkting inte har nödvändig förmåga att återkalla fullmakten i dagsläget. Min första rekommendation är att försöka tala med den som innehar fullmakten och lösa problemet. Jag föreslår även att ni tar kontakt med den aktuella banken och förklarar situationen. Många banker har egna riktlinjer om hur de ska hantera just osäkerhet kring fullmakter och de kan ha erfarenhet av problemet sedan tidigare. Det finns även många organisationer, exempelvis Demensförbundet, som erbjuder gratis rådgivning till demenssjuka och deras anhöriga. Dessa organisationer har ofta erfarenhet och kunskap av frågor som rör fullmakter. Eftersom det är en komplex fråga som kan angripas på många olika sätt beroende på din släktings hälsotillstånd, så kan det i sista hand vara lämpligt att söka kvalificerad juridisk rådgivning. Vi på Lawline har ett samarbete med Familjens jurist som bl. a. erbjuder hjälp med fullmakter. Du kan få hjälp att boka tid med dem här.Jag hoppas att du med detta har fått svar på din fråga och möjlighet att vidare hjälpa din släkting.Vänliga hälsningar,