Hävning och prisavdrag vid avtal om tillhandahållande av tv-kanaler via bredband

2017-01-22 i Rättsverkningar vid avtalsbrott
FRÅGA |Har ett avtal med en leverantör på ett tv paket via bredband som löper på 2 år. Sedan september 2016 har inte överföringen fungerat tillfredställande "Pixlar och frysta bilder omvartannat" Man hänvisar från företaget att man felsöker, men kommer inte tillrätta med problemet. Jag vill häva avtalet då man inte fullföljer givna avtal man har ny börjat fakturera mig för något som jag inte kan använda....Ska jag betala fakturorna?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga undrar du om du kan häva avtalet och om du på något sätt kan undgå att betala fakturorna.Kan du häva avtalet?Det finns ingen särskild lag som reglerar vilka avtalsvillkor som gäller för tillhandahållande av bredband till konsumenter. Därför rekommenderar jag att du i första hand undersöker villkoren som finns i just ditt avtal.Om sådana saknas eller om de inte behandlar frågan om hävning får svaret sökas i s.k. allmänna kontraktsrättsliga principer. Av dessa följer att hävning kan ske vid väsentliga kontraktsbrott (här kan man jämföra med t.ex. 39 § köplagen (1990:931), 21 § andra stycket konsumenttjänstlagen (1985:716), och 35 § första stycket första punkten kommissionslagen (2009:865)).Om problemen innebär att du inte kan utnyttja tv-paketet föreligger med all sannolikhet ett väsentligt kontraktsbrott. Om leverantören inte kan avhjälpa problemet kan du då nog häva avtalet.Ska du betala fakturorna?Du är skyldig att periodvis betala pengar enligt ditt avtal med leverantören. Eftersom du inte har hävt avtalet med giltig verkan har inte din betalningsskyldighet bortfaller – den bortfaller bara för tiden efter att du har hävt avtalet.Vid kontraktsbrott pga. kvalitetsbrister i tjänsten kan du nog kräva att din betalningsskyldighet sätts ned för att kompensera för bristen i överföringen (här kan man bl.a. jämföra med 38 § köplagen (1990:931), 21 § konsumenttjänstlagen (1985:716) och 13 § kommissionslagen (2009:865)). Vad som står i ditt avtal går dock före vad som följer av allmänna kontraktsrättsliga principer, varför du bör undersöka det först.Rätten till prisavdrag förutsätter att du kräver prisavdrag. Prisavdrag innebär att din betalningsskyldighet minskas genom avdraget. Har du redan betalat leder prisavdraget till att du kan kräva att leverantören betalar tillbaka en summa som motsvarar avdraget till dig.Slutsatsen är att du just nu är skyldig att betala fakturorna.RekommendationUndersök vad som står i ditt avtal. Om avtalet inte säger något om saken kan du med all sannolikhet kräva prisavdrag av leverantören, vilket du då också bör göra. Därefter får du överväga om du tycker att det är värt att försöka att häva avtalet.SammanfattningHävning kan allmänt sett ske vid väsentliga kontraktsbrott. Om felet innebär att du inte kan utnyttja tv-paketet kan du nog häva avtalet. Prisavdrag kan oftast ske vid ”fel” i prestationen. Du kan nog kräva prisavdrag, men eftersom du inte har gjort gällande prisavdrag är du just nu fortfarande skyldig att betala fakturornas hela belopp. Vad som följer av ditt avtal går dock före vad som gäller mer allmänt.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med hävning och prisavdrag vid bristande fullgörelse är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Fastställande av äganderätt, sambors rätt i bodelning och lagfart

2017-01-22 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej Jag och min sambo har tecknad husköpavtal med 50 % delägande var, dock han som skulle vara kredittagare och bära det finansiella ansvaret då har jag inget inkomst och tar hand om vårt barn. Nu hände det att han bakom mitt rygg tog (stal) köpekontrakt i original (dock har jag kvar kopia) och tillsammans med mäklare och hussäljare utfärdat nytt husköpkontrakt där han står själv som köpare och ägare till huset. Är det lagligt att göra så överhuvutaget? Utan att tillfråga och mitt samtycke är det möjligt att genomföra utan konsekvenser? Kan man upphäva det? Om vi inte separeras nu efter hans dålig handling och oärlighet på vilket sätt kan jag bli delägare i huset och inskriven lagfarten? Via samäganderättsavtal, köp-säljavtal, gåva, äktenskap eller annan möjlighet?Tack för ditt/er svar.
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Svaret kommer vara beroende av många olika regler. Jag kommer först redogöra för vad som gäller för ägandeförhållandet i förhållande till huset (med förutsättning att det är hus och tomt d.v.s. fast egendom). Då kommer jag gå in på bestämmelser i avtalslagen (AvtL), jordabalken (JB) och lagen som samäganderätt och brottsbalken (BrB). Sedan kommer jag förklara vad som skulle hända med huset om ni separerar och förklara skillnaden om ni skulle vara gifta. Då berörs sambolagen (SamboL) och äktenskapsbalken (ÄktB). Avtal om husköpetNär man köper fast egendom – vanligen hus på mark – så anses köpet fullbordat när ett skriftligt kontrakt signerats av köpare och säljare (JB 4:1). Eftersom ni ursprungligen tecknade ett avtal med delad ägande, så är detta avtalet gällande. Ni är därför samägande med var sin andel i fastigheten. Enligt lagen om samäganderätt måste allt som rör förvaltningen av fastigheten godkännas av alla delägare (2 §). Din sambo får alltså egentligen inte göra något själv med huset, om inte du först godkänner det. Det andra avtalet är inte ett giltigt avtal, eftersom säljaren redan har sålt avtalet till dig och din sambo en gång och din sambo dessutom inte självmant får ändra ett avtal som ni båda är med i, om inte du går med på det. Att medvetet upprätta ett ogiltigt avtal med falska uppgifter som används för att t. ex. intyga rätten att få lagfart kan dessutom utgöra ett brott så som osant intygande (BrB 15:11) och beroende på hur upprättandet gick till kan det även röra sig om någon typ av bedrägeribrott (BrB kap. 9).Inskrivning av lagfartOm din sambo redan har ansökt en inte fått det beviljat kan hans ansökan förklaras vilande om du väcker talan om äganderätten till huset (JB 20:7). Är lagfarten redan beviljad kan du bli inskriven som delägare på flera olika sätt. Du kan väcka talan om äganderätten till fastigheten och om du vinner en sådan talan kan det första beslutet om lagfart undanröjas. Andra alternativ är att din sambo medverkar till att rätta felet genom att ni kontaktar inskrivningsmyndigheten (Lantmäteriet) och söker om att få ändra lagfarten så att ni står som delägare. Detta skulle kunna göras med hjälp av det ursprungliga avtalet, gåvobrev eller ett nytt avtal som anger att du tar över ägandet av en andel. Dessa åtgärder är dock sätt att ta sig runt behovet av en tvist, som kan vara långdragen och kostsam. Du har som sagt redan rätt till din andel enligt det första avtalet och din sambo ska egentligen inte ”ge bort” din andel till dig en gång till.Sambors och makars egendomsförhållandeBåde för sambor och makar gäller att personerna själva äger sina saker. Sambor äger sina egna ägodelar och om de gifter sig kvarstår det förhållandet. Man blir alltså inte delägare till något som en sambo själv ägde bara genom att ingå äktenskap.Om sambor separerar kan det göras en bodelning om någon av dem begär det. Bodelningen mellan sambor ska bara innehålla samboegendom (SamboL 8 §). Samboegendom är gemensamt bohag och bostad som skaffats för gemensam användning och som inte utnyttjas av bara en sambo eller är till för fritidsändamål (SamboL 3, 6 och 7 §§). Villkoret för att ett hus ska ingå är att det köpts av en eller båda sambor för att de ska flytta ihop eller för att du ska flytta dit under sitt förhållande. Det måste också vara tänkt som deras hem och inte som ett fritidshus. Skillnaden för makar är att en bodelning inkluderar allt giftorättsgods som ofta inte är lika begränsat som samboegendom (ÄktB 10:1). Utgångspunkten är att all egendom – hus, saker, pengar o.s.v. – är giftorättsgods om det inte uttryckligen har gjorts till enskild egendom genom t. ex. ett äktenskapsförord (ÄktB 7:2). Oavsett vem som äger huset skulle det alltså ingå i en bodelning mellan er om det inte är ett fritidshus. Vem som är och vem som kan bevisa att de är ägare till huset blir viktigt bl. a. när man genomför bodelningen och samborna får ta undan en del av sin egen samboegendom för att täcka skulder (SamboL 13 §). Det påverkar också möjligheten att ta över bostaden. Den som bäst behöver bostaden får ta över den, men om bostaden tillhör den andra sambon måste det anses skäligt. Dessutom måste den som övertar bostaden ta över ansvaret för skulderna (SamboL 16 §). Skulle huset vara ett fritidshus och inte ingå i en bodelning, så avgörs vad som sker med huset också av ägandeförhållandena. Är samborna delägare måste de ta beslut tillsammans, om en av dem ägare huset får den behålla bostaden och bestämma vad som sker med den.Fastställa ägareDen som äger huset har alltså en fördel i en bodelning, eftersom ägaren får huset om det inte ingår i bodelningen. Ägaren har också som utgångspunkt rätt att få behålla en bostad som ingår i bodelningen om inte omständigheterna gör det skäligt för den andra sambon att överta bostaden. Man har också rätt att få skuldtäckning – förbehålla sig en del för att betala skulder – ur sin egen samboegendom. Om en sambo äger hela huset och står för alla skulder kan den alltså utnyttja hela husets värde för skuldtäckning. Du är som sagt delägare enligt det första avtalet, men mycket frågor kommer bero på vad som kan anses bevisat. Om din sambo redan har fått lagfart baserat på det nya avtalet, så ser han för omvärlden ut som den rätte ägaren och kan då utnyttja de fördelar detta innebär. För att du inte ska förlora din rätt bör du alltså försöka få ditt andelsägande fastställt. Detta är viktigt i förhållande till lagfarten och en eventuell bodelning. Det kan ske genom att din sambo självmant rättar till felet, att ni bortser från vad som tidigare skett och upprättar t. ex. gåvobrev och samäganderättsavtal som förklarar att du tar över ägandet av en vis andel eller genom att väcka talan i domstol.Slutliga rådDetta verkar som en komplicerad situation och en tvist i domstol är ofta tidskrävande och kostsam. I detta fall kan det dessutom vara svårt att avgöra vem som skulle vinna tvisten p.g.a. bevisfrågor. Om din sambo kan förmås till att reda ut och rätta till situationen vore detta alltså att föredra. Om han medvetet har agerat så här för att beröva dig din rätt, så är det inte sannolikt att han går med på det. Då kan sista utvägen vara att väcka talan och försöka fastställa din rätt till din andel. Är din sambo inte samarbetsvillig bör du ta kontakt med en kvalificerad jurist som kan hjälpa dig att reda ut de olika förhållandena, ta kontakt med domstol och andra myndigheter och ge en säkrar prognos.Vill du kontakta en jurist kan du boka tid på Lawline här.För mer information om lagfart, hur ansökan går till och vad som gäller i vissa fall kan du titta på Lantmäteriets hemsida eller kontakta dem med särskilda frågor.Jag hoppas att du har fått hjälp på vägen och att du lyckas reda ut situationen.Vänliga hälsningar,

Bundenhet till avtal

2017-01-22 i Anbud och accept
FRÅGA |Hej. Jag undrar om muntliga avtal gäller då två aktiebolag är motparter?Jag undrar också om ett muntligt avtal har ingåtts genom att vi har betalat fakturor som skickats för support av produkter vi inte har haft på många år? Dessvärre har vi betalat dem i tre års tid och nu vill jag bestrida fakturan för 2017.
Viktor Lennartsson |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline. Ett muntligt avtal är som huvudregeln lika giltigt som ett skriftligt oavsett vem som är avtalspart. Enligt 1 kap 1 § AvtL ingås ett avtal genom att ena parten lämnar ett anbud och motparten svarar med en accept. En accept behöver nödvändigtvis inte vara uttrycklig utan man kan bli bunden vid ett avtal genom så kallat konkludent handlande. Det innebär att man genom sitt agerande anses ha gett motparten en befogad uppfattning om att man vill ingå avtal. Att betala en faktura avseende en tjänst bör medföra att man accepterat anbudet och att ett avtal ingåtts. Vad som vidare räknas som anbud och accept är dels beroende av partsbruk och handelsbruk, dvs hur brukar två specifika parter traditionellt ingå avtal och/eller hur brukar man i allmänhet ingå avtal inom er bransch. För en fullständig utredning krävs lite mer bakgrundsinformation men troligtvis borde er leverantörs faktura betraktas som ett anbud (en förfrågan om att även fortsättningsvis få utföra tjänster åt er mot betalning). Om ni betalar fakturan bör det anses som en accept och ni blir således bundna vid avtalet. Jag förstår det som att leverantören inte börjat utföra de tjänster som de nu fakturerat vilket bör medföra att ni genom att inte betala/bestrida fakturan nekar till deras anbud och slipper bli bundna vid ett nytt avtal. Mitt råd är således att bestrida fakturan om ni anser att ni inte beställt (muntligt eller skriftligt) tjänsten för 2017.

Utkörd från butik - brottsligt?

2017-01-20 i Avtal
FRÅGA |Vi är en grupp ungdomar som brukar regulärt handla i en butik och självfallet betalat varje gång. Nu har han blivit arg på att många ungdomar går in samtigt i butiken och skickar ut oss från butiken. Han har försökt fråga efter personlig info som vilken skola vi går på. Gör han något brott? Eller finns det någon lag som förbjuder han att skicka ut oss? Igen. Vi har aldrig bruitit mot lagen annars hade jag haft förståelse.
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Nej personen gör inget brott. En affär är ingen allmän plats utan det är de som bedriver affären som bestämmer om ni får gå in eller inte. De måste inte heller sälja varor till er eftersom att avtalsfrihet råder. Det betyder att i Sverige har vi rätt att själv välja vem vi ska sälja våra saker till (jämfört med om vi tvingas sälja en viss mängd till staten osv.). Det kan verka konstigt att en affär inte vill sälja saker för det är trots allt det de tjänar pengar på. Men så länge det inte är tal om diskriminering så får affären helt och hållet välja vilka de vill släppa in i affären. Att ställa frågor är inte heller ett brott, men personen som ställer frågorna har inte rätt att få ett svar. Har han ett krav på att ni ska svara på hans frågor för att få komma in i affären så får han ha det, så länge det inte är diskriminerande eller strider mot andra lagar t.ex. sexualbrottslagar. Men att fråga var man bor eller var ni går skola är inte brottsligt. Jag skulle gissa att personen som skickar ut er anser att ni gör någonting som gör att han inte vill ha er där. Du skulle kunna gå dit själv någon gång och fråga honom varför han inte vill att ni ska vara där för jag tror som sagt inte att han vill neka betalande kunder om han inte känner att han måste. Jag hoppas jag svarade på din fråga och att du känner att du förstår vad som gäller. Har du någon ytterligare fundering så lämna en kommentar på Lawlines sida så svarar jag så fort jag kan.Vänligen,

Namn i hyreskontrakt

2017-01-22 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej Får jag stå med i ett hyreskontrakt med min syster?Hon uppnår alla krav men inte jag
Nina Erlandsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Förutsatt att din syster uppnår alla krav är kontraktet gällande mellan hyresvärden/hyresgästen och henne. Att ditt namn (felaktigt) står med i hyreskontraktet kan inte på något sätt leda till ogiltighet eller problem för din syster. Den enda följden blir att hyreskontraktet inte gäller för din del/gentemot dig. För kontraktets giltighets skull gör det alltså ingenting om ditt namn står med i hyreskontraktet trots att alla krav inte är uppfyllda. Vill du omfattas av kontraktets rättsverkningar måste dock de uppställda kraven uppfyllas. Hoppas du fått svar på din fråga!Mvh,

Utebliven fullgörelse av tävlingsvinst

2017-01-22 i Avtal
FRÅGA |Jag är ägare av ett e-sport lag. Vi skulle åka på en tävling där det var utlovat prispengar samt 5 stycken tangentbord till det vinnande laget. Vi vann den här turneringen men när vi skulle hämta ut vårt gear så sades det att grejerna hade fastnat på posten. Vi lämnade våra adresser så att de kunde posta grejerna så fort de fick möjlighet. Nu 3 månader senare när vi har försökt kontakta dem ett tag fick vi höra att eftersom det blivit någon miss med deras sponsor kan de endast skicka ut ett enda (!) tangentbord. De påstår att det är sponsorns fel och att de blivit lika lirade som vi har blivit. Jag anser ju att vi borde ha rätt till vårt pris ändå eftersom det var utlovt från första början av den här organisationen? Vad gäller här?
Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som jag förstår din fråga, undrar du om arrangören av tävlingen är bunden av sin utfästelse samt vad som händer om arrangören inte gör så som han har utfäst.Finns det ett avtal eller annan bindande rättslig utfästelse i ert fall?Som huvudregel är avtal bindande. Även andra rättsliga utfästelser kan vara bindande, beroende på deras innehåll.Från vad jag kan se har ni ingått ett avtal med tävlingsarrangören som innebär att ni erhåller det utfästa priset om ni vinner tävlingen. Detta har i vart fall skett genom att ni deltog i tävlingen, med arrangörens vetskap.Benefika utfästelser är dock i princip inte bindande. Med benefika utfästelser avser sådant som inte kräver någon motprestation – typfallet är gåvor. En sådan utfästelse är bara bindande om den har gjorts i en skriftlig handling som har överlämnats till er, se 1 § lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva.Det är osannolikt att en domstol skulle anse att det rörde sig om en gåva i ert fall, eftersom arrangören krävde att ni deltog i – och vann – tävlingen för att få priset. Därför är utfästelsen bindande.Vilket närmare innehåll utfästelsen har kan jag dock inte uttala mig om, mot bakgrund av de uppgifter som du har lämnat i din fråga.Vilken följd får det att arrangören inte har uppfyllt sin utfästelse?Att inte lämna av en del av det utfästa vederlaget innebär i princip att arrangören är i dröjsmål. Vid dröjsmål kan den som arrangörens utfästelse var riktad mot bl.a. kräva fullgörelse av avtalet, jfr 23 § köplagen (1990:931) (förkortad KöpL). Observera dock att KöpL inte är direkt tillämplig på ditt fall, eftersom det egentligen inte finns någon lagreglering av ditt fall. Istället utgör KöpL bra underlag för att dra slutsatser om vad som gäller.Två andra påföljder som generellt sett kan komma ifråga vid dröjsmål är hävning och skadestånd. Om ni tror att det finns en mening i att häva avtalet eller kräva skadestånd från arrangören rekommenderar jag dock att ni skickar en reklamation som uppfyller kraven i 29 § KöpL så fort som möjligt efter att en del av vinsten har levererats till er. KöpL är egentligen inte tillämplig på ditt fall, men det finns en risk att samma regel ändå skulle gälla.Jag skulle dock rekommendera att ni kräver fullgörelse före ni går vidare med andra påföljder, då det ofta kan förenkla bevisläget.Vilken betydelse har det att felet beror på sponsorn istället för arrangören?Som jag förstår det är ditt lags avtalspart tävlingsarrangören. Då spelar sponsorns bristande uppfyllelse i princip ingen roll.Vissa hinder kan dock berättiga arrangören att inte uppfylla ert avtal, eller att dröja med att uppfylla det. Exempelvis kan arrangören dröja med att leverera priserna om det finns ett hinder som arrangören inte kan övervinna eller bara kan övervinna med orimliga uppoffringar (jfr 23 § KöpL). Det är dock i princip irrelevant om fullgörelsen kostar mer för arrangören än vad var tänkt.Ett annat undantag utgörs av den s.k. förutsättningsläran. Den innebär att väsentliga förutsättningar som är synbara för motparten i vissa fall kan leda till vad man kan kalla en ”uppsägningsrätt”. Som jag förstår det har dock inte arrangörens förutsättning om sponsorn inte varit något ni har bort inse. Förutsättningsläran är alltså nog inte heller relevant i ditt fall.Därför torde inte problemen med sponsorn spela någon större roll. Förhållandena i ditt fall skulle dock kunna innebära att mer ovanliga undantag kan bli aktuella, men utifrån dina uppgifter kan jag inte uttala mig om dem.RekommendationKräv fullgörelse i enlighet med avtalet med arrangören, eller försök att förhandla fram en överenskommelse. Om det därefter uppkommer tvist med arrangören rekommenderar jag att ni tar kontakt med en erfaren jurist före ni går vidare med t.ex. en process i domstol. Du kan boka möte med en jurist HÄR.SammanfattningAvtal är bindande, och ni verkar ha ingått ett avtal med arrangören. Utfästelser om gåvor och liknande är inte bindande, men det rör sig nog inte om något sådant i ditt fall. Utebliven fullgörelse ger rätt till att bl.a. kräva fullgörelse, häva avtalet (i vissa fall), eller att kräva skadestånd. Det faktum att felet beror på sponsorn spelar i princip ingen roll.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med fullgörelse av avtal är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Fråga om åtagande av skuld.

2017-01-22 i Avtal
FRÅGA |Jag har skrivit på 50% av lånet på ett kreditinstitut tillsammans med en vän. Samtidigt så har vi mellan oss en reglering som beskriver att jag endast är betalningsansvarig för 20% av totala lånebeloppet. Min vän har borgat för lånet med sin bostad som säkerhet. Jag inser nu att min vän har ytterligare betalningssvårigheter och därför kräver att jag betalar mer än vad vi avtalat separat. Min ekonomiska situation har förbättrats och jag skulle kunna lösa mina 20% av den totala lånesumman. Är dock osäker på om det hjälper mig då jag står som 50% låntagare på avtalet mot kreditinstitutet.Min fråga är vad kan jag göra för att ta mig ur denna situation?
Elin Gustavsson |Hej! Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga!I fallet så finns det två avtal ett mellan dig och din vän och ett mellan er två och kreditinstitutet. Du är, till kreditinstitutet, bunden att betala 50% av lånesumman om de skulle begära det. Sedan skulle en fordan uppstå mellan dig och din vän, att du får en s.k. regressfordran på henne med 30% av den totala lånesumman, eftersom att du i avtal med henne endast åtagit dig att betala 20%. Så länge du står som betalningsskyldig till en viss del hos kreditinstitutet så kommer de kunna kräva den summan av dig. Det du skulle kunna göra är att kontakta kreditinstitutet och din vän för att fråga om de vill skriva ett nytt avtal på vilket du endast åtar dig att betala 20% av lånesumman. Vill de inte det är du tyvärr bunden till att betala 50%, det grundas på allmänna avtalsrättsliga principer. Hoppas du fått svar på din fråga, tveka inte att fråga igen. Vänliga hälsningar,

Avtals bundenhet

2017-01-18 i Anbud och accept
FRÅGA |hej. Vi gjorde en affär på en köp och sälj sida på fb och när vi kommit överens om pris och avtalat tid för hämtning så sa säljaren att hon fått högre bud och att hennes sambo ville inte sälja det för det priset vi kommit överens om. läste om ett liknande fall som gick upp i HD. vi har kvar alla meddelande från säljaren.
Alfred Wittboldt |Hej! Din fråga behandlar när ett avtal som binder parterna till vad som avtalats ska anses uppkommit. Bestämmelser kring avtal finns i avtalslagen (AvtL) (https://lagen.nu/1915:218). Inom svensk rätt anses ett bindande avtal uppkommit då en avtalspart angivit ett anbud och den andra avtalsparten accepterat de villkoren som angivits i anbudet. Detta följer av avtalslagens 1 § (https://lagen.nu/1915:218#P1S1). Detta innebär att man inte kan ingå ett avtal och därefter backa från detta bara för att man får ett högre bud från en annan. Säljaren måste alltså finna sig i att sälja varan till det avtalade priset till er. Till detta kommer eventuella bevissvårigheter. Enligt dig har du kvar meddelandena, vilket talar för att du skulle kunna få rätt för dig i det fall att du väljer att ta den här frågan till domstol.