Barnförsäkring - betalning

2016-07-30 i Avtal
FRÅGA |Jag betalar barnförsäkring nu, och jag unrar:ska jag fortsätta betala eller ska jag föra över betalningen på han (min son) .Han är 21 år och fick jobb nu i sommar.Mvh Undrar
Emilia Larson |Hej!Tack för att du ställer din fråga till oss på Lawline.-Barnförsäkringar kan ofta gälla ganska länge, exempelvis räcker vissa tills att personen är 26 år. Ni kan alltså även fortsättningsvis ha samma försäkring om ni önskar. Det kan dock vara värt att kolla upp villkoren och jämföra med en vuxenförsäkring för att se om det är bättre att ta en annan försäkring.Vem som betalar försäkringen är upp till er att bestämma. Antingen fortsätter du att betala den eller så börjar din son betala den. Det är helt upp till er att bestämma vem av er som betalar. -Hoppas att det gav svar på din fundering. Skriv gärna en ny fråga i vårt frågeformulär om det är något som fortfarande är oklart.

Acceptfrist för anbud

2016-07-30 i Anbud och accept
FRÅGA |hej,jag har fått ett anbud som jag ska svara på "inom 10 dagar". I brevet står det skrivet datum " 1 augusti, 2016". Jag svarar med en accept den 11 augusti, 2016, och brevet är poststämplat den 11 augusti, 2016. Brevet kommer fram till anbudsgivaren den 12 augusti, 2016, och han är inte ens på plats för att ta emot brevet, alltså brevet är i hans brevlåda, men han är inte där på plats för att läsa accepten. Har ett bindande avtal uppstått?
Amanda Härle |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan om när man ingått ett avtal regleras i Avtalslagen (AVtL). Lagen är dispositiv enligt 1 § 2 stycket AvtL, detta innebär att lagens regler endast är tillämpliga då inget annat har avtalats mellan parterna, avtalet gäller alltså i första hand. Ett avtal utgörs av ett anbud och en accept. I ditt fall verkar det tydligt att ett anbud föreligger, frågan är alltså huruvida en accept gjorts i rätt tid. I svensk rätt är anbud och accept bindande för den som angett det, enligt 1 § AvtL. Detta innebär att så fort man givit ett anbud så är man skyldig att stå fast vid det, inom en viss tid. Att man har en viss tid på sig att svara på anbudet brukar kallas acceptfrist. Av 1 § 3 stycket framgår att beroende på vad för typ av egendom köpet gäller så kan det krävas olika typer av formkrav för att avtalet ska vara giltigt. Detta regleras ofta i speciallagar, till exempel jordabalken vid fast egendom. Av 2 § AvtL framgår att om den som ger anbudet (anbudsgivaren) har satt ut en viss tid för svaret så ska denne också anses ha sagt att svaret ska ha kommit anbudsgivaren till handa inom den utsatta tiden. Regeln innebär också att om ni inte kommit överens om när fristen ska börja löpa (dvs det står exempelvis bara att fristen är 10 dagar och inte från vilken dag) så gäller att acceptfristen börjar när du fått del av anbudet. Av 2 § 2 stycket finns en specialregel som gäller om du fått anbudet på posten, vilket jag uppfattar det som att du fått. Då gäller att acceptfristen börjar räknas från den dag då det är poststämplat. Det är oklart om datumet i brevet (dvs den 1 augusti) kan anses som ett avtalat "start-datum" för acceptfristen. Det är en fråga om avtalstolkning vilket kan vara invecklat. Ett svar på en accept som kommit in försent till anbudsgivaren ska gälla som ett nytt anbud, 4 § AvtL. I så fall är det du som är ny anbudsgivare och din motpart kan välja om denne vill acceptera villkoren eller inte. Enligt 2 § AvtL framgår som tidigare nämnt att brevet ska vara din motpart till handa inom den utsatta tiden, således räcker det tyvärr inte med att brevet varit poststämplat den 11 augusti. Det handlar inte heller om ifall mottagaren faktiskt har tagit del av accepten eller inte, utan att denne haft möjlighet att göra det, till exempel att brevet funnits i dennes brevlåda eller på dennes kontor. Eftersom detta inte skett förens den 12 augusti så är jag rädd att något bindande avtal inte verkar ha uppkommit. Vad du kan göra är dock att kolla på om det framgår i anbudet att fristen skulle börja löpa den 1 augusti, annars gäller som sagt att fristen börjar när brevet har sänts.Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

När är avtal giltigt och hur får man betalt?

2016-07-29 i Avtal
FRÅGA |Hej!Jag har en dotter som lånat 20000 kr. som bor ihop med en annan person.Nu har hon skrivit ett personligt kontrakt att den andra personen ska betala amortering och ränta på detta lån.Jag har bara bevittnat det hela men min fråga är vad händer om den person som ska betala inte gör detta,gäller detta kontrakt rent juridiskt eller är det värdelöst?M.v.h.
Niclas Friberg |InledningHej och tack för att Ni vänder Er till Lawline med Era frågor!Utifrån frågeformuleringen delas Er fråga upp i två delar varav den första är om avtalet är giltigt eller ej och den andra delen är hur Ni går tillväga om den andra personen inte betalar.Eftersom vi inte har tillgång till handlingarna eller övriga omständigheter blir svaret generellt och får mer anses ha en vägledande funktion än en helt korrekt redogörelse för gällande rätt.Här bortses från eventuella samboregler som skulle kunna bli aktuella.AvtaletSom jag har tolkat Er information så har Er dotter upprättat ett avtal där det anges att motparten ska betala amortering och ränta på ett lån som er dotter tagit.Utgångspunkten är att Er dotter och motparten, om båda är minst 18 år och vid sina sinnens fulla bruk och inte har förvaltare eller dyl., får ingå ett sådant här avtal och det blir då rättsligt bindande för båda parter.Givetvis är det så att diverse "formkrav" bör vara uppfyllda, men det är inget krav då avtal kan ingås muntligen. Några av dessa "formkrav" är att parterna undertecknat avtalet, att parterna kan identifieras med namn, personnummer och när avtalet undertecknades o.s.v. Dessa "formkrav" är alltså inte helt juridiska krav utan mer praktiska då de kan krävas för att bevisa det ingångna avtalet och tillvarata Er rätt att kräva betalning vid senare tillfälle.Problem kan uppstå för det fall att motparten inte erhåller någon faktiskt prestation. Det anges inte i Er frågeställning om motparten får boende eller någon annan sak eller nyttjanderätt i utbyte för att hen betalar amortering och ränta. Om motparten inte erhåller någon motprestation skulle denna kunna invända att avtalet är oskäligt enligt Avtalslagen 36 § och få avtalet jämkat eller dyl. Notera att det inte är säkert att avtalet ens kan anses oskäligt och då kan det inte heller jämkas.Om betalning inte skerSkulle motparten vägra att betala enligt avtalet så är det enklaste sättet att Er dotter skickar en faktura med betalningsvillkor, i enlighet med de i avtalet angivna, till personen ifråga. Om betalningsvägran fortsätter förbi avtalat förfallodatum kan Er dotter då gå vidare med ärendet antingen till inkasso eller till kronofogden och därigenom kräva ut sin fordran.Om motparten bestrider fordringen även hos kronofogden så blir Ni tvungna att gå vidare med ärendet till tingsrätten för att få fastställt i dom att motparten är betalningsskyldig.SammanfattningAvtalet kan vara giltigt beroende på dess utformning och förutsättningarna omkring avtalet, men då vi inte vet om dessa kan vi inte heller med klarhet uttala oss om avtalet är bindande eller ej.Om avtalet är bindande kan Er dotter gå vidare med ärendet till kronofogden för att få betalt om motparten vägrar betala och i sista hand föra talan om fastställande av betalningsskyldighet i tingsrätten.RiskerEn risk är givetvis att man har missat viktiga villkor i avtalet vilket kan leda till att det blir svårt att utkräva betalning. En annan risk är det tar lång tid via kronofogden och det ändå resulterar i att man inte får några pengar för att gäldenären, d.v.s. den som ska betala, inte har några pengar kronofogden kan ta av. En avslutande risk är också uppenbar och det är at Ni förlorar målet i tingsrätten och blir skyldiga att betala både Era och motpartens rättegångskostnader.AvslutningBehöver Ni ytterligare hjälp med att upprätta ett nytt avtal och juridiken kring detta eller har andra frågor så vänligen hör av Er till mig så återkommer vi med ett prisförslag för vidare arbete.Med vänlig hälsning

Distansavtalslagen B2B

2016-07-29 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |HejGäller distanshandelslagen för B2B ehandel?exempelvis en bygghandel som säljer varor online till en hantverkare (B2B). Hanteverkaren är känd av bygyghandeln. Gäller 14 dagars ångerrätt?
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till Oss på Lawline med din fråga!Den lag jag tror du refererar till är "Lag (2005:59) om distansavtal och avtal utanför affärslokaler" som du finner här.Här framgår av lagens tillämpningsområde (2 kap 1§, 3 kap 1 § samt 4 kap 1 §) att lagen avser rättshandlingar mellan konsumenter och näringsidkare. Din fråga rör således ett avtal/köp och försäljning mellan två näringsidkare varför lagen ej blir tillämplig.Tyvärr gäller då inte 14 dagars ångerrätt.Min rekommendation till dig är att försöka förhandla dig till 14 dagars ångerrätt från säljaren/bygghandeln då det är avtalslagen samt köplagen som gäller mellan er. Dessa båda lagar är dispositiva vilket innebär att det är möjligt att få till ångerrätt, om båda parterna accepterar detta. Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att lämna en kommentar nedan.Ha en trevlig dag,Mvh,

Begreppet lös egendom

2016-07-30 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Har skrivit på.ett avtal som säger att all lös egendom delats i sämre. Vilket jag trodde innebar mobiler och liknande. Får jag nu inte ta mina privata saker?
Amanda Härle |Hej, tack för at du vänder dig till Lawline med din fråga!Lös egendom innebär i princip allt som inte är fast egendom. Fast egendom är (något förenklat) den mark som man äger, 1 kap. 1 § jordabalken (JB). Det finns sedan vissa tillbehör som finns på den fasta egendomen som därför också utgör fast egendom, till exempel byggnader osv (se 2 kap JB). Således är lös egendom i princip allt annat. Det träffar därför inte bara mobiler utan kan också utgöras av mer privata saker. Vad för egendom du riskerar att förlora beror på vilken typ av avtal det handlar om och vad som står i avtalet. För att avtalet ska vara ogiltigt krävs att någon av ogiltighetsgrunderna i 28-38 §§ avtalslagen är uppfyllda. Om någon av dessa kan tänkas aktuella beror så klart på omständigheterna. Tänk dock på att huvudregel i avtalsrätten är att avtal ska hållas, det är därför inte alltid helt lätt att visa att några omständigheter för ogiltighet föreligger.Hoppas du fått svar på din fråga, annars är du välkommen att höra av dig igen!

Generalfullmakters funktion

2016-07-29 i Avtal
FRÅGA |Vad är skillnaden mellan fullmakt och en generalfullmakt?
Daniel Scharff |Hej,tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En fullmakt innebär att en person (fullmaktssgivaren) förklarar att en annan person (fullmäktigen) har rätt att handla på fullmaktsgivarens vägnar (för annans räkning) och därigenom binda denne i förhållande till en tredje man. Konkret innebär det att fullmaktsgivaren tar på sig ansvaret för de rättshandlingar (som fullmakten avser) fullmäktigen företar för hans räkning. Fullmakter regleras i avtalslagens 2 kap. (se här)En generalfullmakt är en typ av fullmakt som innebär att fullmaktsgivaren ger en fullmäktige möjlighet att utföra alla rättshandlingar som fullmaktsgivaren själv kan göra. Begreppet nämns inte avtalslagen. I juridisk litteratur har vissa ifrågasatt generalfullmaktens giltighet, enighet råder dock om att en generalfullmakt åtminstone skall tolkas restriktivt (liksom alla omfattande fullmakter). Skillnaden är alltså att en generalfullmakt är mer generell. Med vänliga hälsningar

Försäljning av samägd fastighet

2016-07-29 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej. Jag tänkte höra det är så att min farmor gått bort, boupptäckningen är klar. Innan min farmor gick bort så har min far hyrt Villan hon ägde. Men nu har Villan gått i arv till min far och farbror. Det var ca 1 år sedan boupptäckningen var klar. Min farbror säger att Villan ska säljas nu och tänker ta dit mäklare. Min far däremot som inte hittat en ny bostadsrätt än vill inte sälja. Hur går man till väga, vad gäller? Inom vilken tid måste det säljas om de inte kommer överens eller hur fungerar det?
Alexandra Lantz |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline. Eftersom din farbror och din far båda har ärvt din farmors villa äger de nu villan tillsammans och är därför samägare av fastigheten. Då det inte framkommer av din fråga att din farmor i ett testamente skulle ha angivit särskilda villkor rörande villan, eller att din farbror och din far skulle ha upprättat ett samäganderättsavtal sinsemellan, utgår jag i mitt svar till dig från att varken testamente eller samäganderättsavtal existerar. Svaren på dina frågor finns därför reglerade i Lag (1904:48 s.1) om samägande (SamägarL). Skulle det ändå existera ett testamente eller samäganderättsavtal, gäller de föreskrifter som anges där. Huvudregeln när flera personer äger en fastighet tillsammans, oavsett hur stor andel var och en äger, är att alla delägare måste vara överens rörande beslut som rör egendomen i dess helhet. En försäljning av hela villan är självfallet ett sådant beslut och din farbror har därför ingen möjlighet att utan vidare sälja hela villan mot din fars vilja. Detta framkommer av SamägarL 2§. Det finns dock alternativ din farbror kan använda sig av för att trots allt få till en försäljning. För det första begränsar SamägarL endast en försäljning av HELA fastigheten. Din farbror kan därför fritt sälja sin andel av villan till vem han vill, och till vilket pris han vill, utan din fars samtycke. Sker en sådan försäljning är din far givetvis fortfarande ägare över sin andel, även om han då skulle äga villan tillsammans med någon annan än din farbror. För det andra kan din farbror trots allt få till en försäljning av hela villan, mot din fars vilja, genom att ansöka hos tingsrätten om att villan ska bjudas ut på offentlig auktion. Detta framkommer av SamägarL 6§. En offentlig auktion i detta läge kan endast förhindras om din far kan visa att det föreligger synnerliga skäl till varför villan inte ska bjudas ut till försäljning. Vad som räknas som ”synnerliga skäl” är en bedömningsfråga i varje enskilt fall. Att din far ännu inte har hittat någon ny bostad kommer dock sannolikt inte kunna ses som ett sådant ”synnerligt skäl” och kan därmed inte stoppa en offentlig auktion. Att det däremot t ex är lågkonjuktur och villan inte skulle kunna säljas till ett rimligt pris om den skulle bjudas ut i nuläget kan utgöra ett sådant skäl. Om din farbror skulle få igenom en ansökan hos tingsrätten om offentlig auktion ska auktionen enligt SamägarL 10§ hållas så snart det kan ske. I övrigt finns det inga lagar för inom vilken tid villan måste säljas om din far och farbror beslutar sig för att sälja villan på annat sätt. Skulle dina farbror endast sälja sin andel är han fri att göra det när han vill. Sammanfattningsvis kan alltså din farbror sannolikt få till en försäljning av villan mot din fars samtycke. För din fars del är det i detta läge bäst att föra en dialog med din farbror rörande villan. Ett alternativ för din far skulle vara att köpa ut din farbrors andel. Skulle din far och farbror inte kunna enas om pris kan de låta värdera villan. Det finns heller inget som hindrar din far från att köpa villan om den bjuds ut på offentlig auktion även om det förra alternativet är mer ekonomiskt för båda parter. Ett annat alternativ skulle kunna vara att din farbror hyr ut sin andel till din far. Behåller din farbror och far villan kan de ansöka hos tingsrätten om en god man enligt SamägarL 3§ som sköter förvaltningen av fastigheten. Din farbror skulle då slippa den belastningen som det innebär att behålla sin andel och din far skulle kunna bo kvar. Väljer din farbror och far att behålla villan är det även en god idé att upprättar ett samäganderättsavtal så båda parter inför framtiden vet vad för villkor som gäller rörande frågor om fastigheten.Jag hoppats att detta har givit svar på dina frågor. Om din farbror och far skulle vilja ha hjälp med att skriva ett samägaravtal kan vi hjälpa dem med det HÄR. Om du undrar något annat är du också självklart välkommen att kontakta oss igen. Vänligen,

Avtal gällande delbetalning

2016-07-29 i Avtal
FRÅGA |Hej har skrivit ett avtal med min x fru att betala 3500kr i 2 år för hennes del av huset.har skött allt och aldrig missat en betalning.nu kräver hon resterande 100000kr om 4 dagar?. Står inget i avtalet som är bevittnat om att hon kan bryta avtalet...vad är det som gäller.sköter min betalningar perfekt.
Johan Håkansson |Hej,Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag ber om ursäkt för ett något sent svar men i och med att du har använt dig av vårt gratissystem så kan vi tyvärr inte garantera svarstid. Men jag hoppas att du fortfarande kan ha användning av vårt svar. En allmän rättsprincip inom avtalsrätten är det latinska uttrycket, "Pacta sunt servanda", vilket innebär att avtal är till för att hållas. Principen innebär att avtal är juridiskt bindande för parterna, dvs. du och din fru, som ingått det. Regeln går emellertid inte att uttryckligen utläsa i lagtexten. Varför den trots detta kan anses gällande är för att det finns vissa lagfästa undantag ifrån regeln. Sådana återfinns bland annat i avtalslagens 3 kapitel. I de fall då något undantag ifrån regeln inte är tillämpligt – då gäller att ”avtal ska hållas”.De undantag som finns berör till exempel fall där någon av parterna, som ingått avtalet, varit omyndig vid avtalsingåendet. Eller då någon exempelvis tvingats att ingå avtal under hot. Jag kan inte se att något undantag ifrån ”avtal ska hållas”-regeln föreligger i ditt fall och således har både du och din fru, genom att ha skrivit under avtalet, godtagit dess innehåll. Därmed har ni båda en skyldighet att hålla er till vad ni har kommit överens om. Ditt scenario: Om det du säger stämmer, dvs. att det i avtalet inte finns något som säger att din f.d. fru har rätt att bryta avtalet kan hon inte heller frångå er överenskommelse. Hon kan helt enkelt inte kräva att du ska betala resterande 100 000kr! Som ovan nämnt har din fru en skyldighet att hålla sig till avtalet! Jag hoppas att du har fått svar på din fråga annars är du välkommen att lämna en kommentar nedan eller skicka in en ny fråga. Behöver du fördjupad hjälp i ärendet rekommenderar jag dig att mejla till info@lawline.se.Lycka till och ha en trevlig dag,Mvh,