Fråga om företräde vid samäganderätt

2017-02-27 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej !Vi är två syskon som äger en sommarstuga ihop. Nu vill det andra syskonet sälja, hur gör vi då ?Har vi företräde till att köpa det när vi har fått en värdering av mäklare eller kan det andra sykonet bjuda ut det på öppna marknaden för eventuell få ett bättre pris.
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga. Ni äger sommarstugan med samäganderätt. Svaret beror på om ni har avtalat om samäganderätten, om hur försäljning ska ske, och om andra delägare har företrädesrätt vid försäljning, t.ex. en hembudsklausul. Om ni inte har avtalat om dessa saker har ni enligt lag inte ett företräde att köpa. Om ni är överens om det kan ditt syskons del säljas till en utomstående på den öppna marknaden. Om ni inte kommer överens och det blir en tvist gäller det enligt 6 § lagen (1904:48) om samäganderätt att var och en av delägarna i en samägd fastighet kan ansöka hos domstol om att fastigheten ska bjudas ut till försäljning på offentlig auktion. En delägare kan inte ta till denna rätt om ni inte tidigare avtalat bort den rätten. De andra delägare kan även lägga bud vid den offentliga auktionen. Enligt 9 § lagen om samäganderätt kan de övriga delägare kräva att fastigheten inte får säljas under ett fastställt pris.Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar

Fastighet som gåva av demenssjuk

2017-02-26 i Gåva
FRÅGA |Min mamma har en demenssjukdom men det är inte svårt att kommunicera med henne. Situationen är den att hon äger fastigheten jag bor i (villa) och hon skulle nu vilja ge mig fastigheten i gåva. Vi har inga andra nära anhöriga och mamma har inget testamente. Hon har en god man och min fråga är om Överförmyndaren/tingsrätten på grund av hennes sjukdom kan hindra henne från att ge mig fastigheten i gåva? Hon har uttryckt en vilja om att överlåta fastigheten till mig.
Josefine Andreasson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det faktum att din mamma har en god man innebär inte att hon har förlorat sin rättshandlingsförmåga. Hon kan således ingå avtal eller ge bort sin egendom med rättsligt bindande verkan. Det överförmyndaren/tingsrätten skulle kunna åberopa för att argumentera för att gåvan är ogiltig är att Lagen om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en psykisk störning. Ett gåvobrev (som måste skrivas och undertecknas för att ni ska kunna söka lagfart hos Lantmäteriet) kan nämligen ses som ett avtal, och demenssjukdom räknas som en psykisk störning. Det måste dock finnas ett orsakssamband mellan din mammas demenssjukdom och gåvobrevet för att gåvan ska klassas som ogiltig. Demenssjukdomen behöver inte ha varit ensamt avgörande för rättshandlingen för att ogiltigthet ska komma i fråga, men ska ha varit en bidragande faktor. Ytterligare ogiltighetsgrunder finns i Avtalslagen.Om någon skulle göra gällande ogiltighet har den bevisbördan för att en psykisk sjukdom förelåg vid avtalstillfället, och för att det finns ett orsakssamband. Det torde dock vara svårt att bevisa din mammas sinnestillstånd vid gåvobrevets undertecknande. Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Reservering för tryckfel

2017-02-25 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag undrar om "reservering för tryckfel" inkluderar bilder, i t.ex. en katalog.
Oskar Fröberg |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En reservering för tryckfel bör omfatta allt tryck i katalogen dvs. även bilder.Hoppas detta svarade på din fråga.Med vänlig hälsning

Tvångsförsäljning av samägd bostad

2017-02-25 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min mor har lämnat sin fd sambo efter år av psykisk misshandel. Han dömdes för ett par veckor sedan för ofredande, efter att han i höstas knuffat henne så att hon gjorde sig illa.De äger huset, som han fortfarande bor i, tillsammans.Han har inte råd att lösa ut henne och gör ingenting för att hitta ett annat boende, för att göra det möjligt att sälja huset. Eftersom han inte klarar av att betala räkningar, är hon tvungen att fortfarande sköta låneinbetalningar etc, så att inte hon hamnar i en situation med obetalda skulder.Nu till frågan; kan hon tvinga fram en försäljning via tingsrätten? Finns det något som hindrar detta och har han i det här läget rättigheter (uppsägningstid etc)
Cecilia Sikström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Eftersom din mor och hennes f.d. tidigare varit sambor kan Sambolagens bestämmelser bli tillämpliga. Om det var mindre än 1 år sedan som din mors samboförhållande tog slut så kan hon begära att en bodelning ska ske mellan henne och hennes f.d. sambo. Det framgår av Sambolagens 8§. I bodelningen ska all deras samboegendom ingå. Enligt Sambolagens 3§ utgörs samboegendom av sambornas gemensamma bostad och bohag (möbler etc.) om de införskaffats för gemensam användning. Egendom som en sambo fått i gåva eller ärvt med villkoret att den ska vara den sambons enskilda egendom räknas inte som samboegendom, enligt Sambolagens 4§. Som samboegendom räknas inte heller bohag som uteslutande används av den ena sambon eller egendom som endast används för fritidsändamål. Detta framgår av Sambolagens 6§ och 7§. Enligt Sambolagens 16§ har den sambo som bäst behöver bostaden rätt att få bostaden på sin lott och avräkna den mot annan samboegendom. Enligt 28§ 1 stycket i Sambolagen kan din mor ansöka om att tingsrätten ska bestämma vem utav samborna som får bo kvar i bostaden tills bodelningen är gjord. Om din mor då berättigas att bo kvar i bostaden måste hennes f.d. sambo genast flytta därifrån. Det framgår av Sambolagens 29§ 2 stycket. Eftersom din mor och den f.d. sambon äger huset gemensamt kan även Lagen om samäganderätt bli tillämplig. Enligt Samäganderättslagens 1§ räknas din mor och hennes f.d. sambo som samägare till huset eftersom de äger det gemensamt. Om inget annat kan visas äger de lika stor del av huset var. Enligt 6§ i Samäganderättslagen kan din mor ansöka hos tingsrätten om att huset ska säljas på offentlig auktion, såvida inte hon och hennes f.d. sambo har avtalat bort denna möjlighet. För att din mors f.d. sambo ska kunna invända mot en sådan försäljning av huset måste synnerliga skäl föreligga. Ett exempel på ett synnerligt skäl skulle kunna vara att det råder sådan extrem lågkonjunktur att din mor och hennes f.d. sambo skulle förlora mycket på att sälja huset nu. Normalt ställs höga krav för att synnerliga skäl ska anses föreligga. Om tingsrätten bestämmer att huset ska säljas så utses en god man som hanterar auktionen och fördelar köpeskillingen mellan din mor och hennes f.d. sambo. Det är även denne gode mannen som i övrigt bestämmer vilka försäljningsvillkor som ska gälla. Detta framgår av Samäganderättslagens 8§ och 9§ 2 stycket. Vad gäller frågan kring om din mors f.d. sambo har någon rätt till en form av uppsägningstid eller liknande avgörs det från fall till fall av tingsrätten eller den gode mannen. Hoppas att detta var svar på din fråga och hoppas att det löser sig till det bästa för din mor! Om du eller din mor har fler frågor är ni givetvis välkomna att vända er till oss på Lawline igen. Vänligen,

Fråga om återbetalningsskyldiget

2017-02-27 i Gåva
FRÅGA |Hej2008 betalade min sambo mitt studielån ca 160 000 då han fick ut en stor summa på försäkring då han blev sjukpensionär. Han gjorde det för att vi som familj skulle ha färre utgifter och lån. Vi gifte oss senare och har nu skilt oss. Nu kräver han tillbaka de pengar han betalade. Har han rätt till dem?
Bartu Bugdayli |Hej och tack för din fråga.Om han gav dig pengarna i egenskap av ett lån ska du betala tillbaka pengarna. Men om han gav dig pengarna som en gåva kan han inte begära tillbaka dem. En gåva uppkommer då en transaktion görs så att gåvogivarens förmögenhet minskar och gåvotagarens ökar, för att en transaktions ska benämnas gåva måste den ske frivilligt, d.v.s det ska finnas en gåvoavsikt. Gåvogivaren och gåvotagaren ska vara eniga att inget vederlag ska utgå för gåvan. Om din f.d. sambo vid tidpunkten han gav dig pengarna gjorde det i form av en gåva kan han inte senare säga att det inte var en gåva och begära tillbaka pengarna. Även om ni inte t.ex. skrivit ett gåvobrev är en muntlig gåva lika giltig som gåva där gåvobrev upprättats. Problemet är att det är svårare att bevisa att man fått något i gåva om man inte har t.ex. ett gåvobrev.Här uppkommer alltså en tvist där du menar att transaktionen var en gåva och din f.d. sambo menar att det var ett lån. Om det här tas upp i domstol kommer det att bli en bevisfråga. Kan du bevisa att det är en gåva? Finns t.ex. gåvobrev eller andra bevis som talar för att det är en gåva? Likaså kommer din f.d. sambo då att behöva lägga fram bevis på att det var ett lån, finns det t.ex. skriftliga lånevillkor eller annat som istället talar för att transaktionen var ett lån. Det är inte enkelt att besvara din fråga endast med de uppgifter som framkommer i frågan.Hoppas att svaret var till din hjälp. Har du fler frågor är du välkommen att ställa en ny till Lawline.Hälsningar

Fråga om vad som ingått i köpekontrakt.

2017-02-26 i Avtal
FRÅGA |Jag har ett köpekontrakt som min svärfar och jag upprättat 2009. Där det står att jag köpte huset med alla tillhörigheter och tillgångar. Nu har min svärfar avlidit och min sambo var på bouppteckning och där blev det ett stort bråk mellan syskonen ,de påstår att det var bara huset jag köpte så de ska ha rätt att gå in å plocka saker ifrån huset. Men jag köpte det med alla saker. Hur tolkar ni det?
Elin Gustavsson |Hej! Vad kul att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hur gör man om man inte är överens om innehållet i ett avtal? Som jag förstår situationen så är båda parter överens om att det finns ett avtal (köpekontrakt), men inte vad som ska ha ingått i det. I sådana situationer får man göra något som kallas avtalstolkning. AvtalstolkningenFörst och främst så brukar man se efter var parternas vilja var när man gick in i avtalet, eftersom att din svärfar är avliden så är det svårt att veta helt säkert vad hans vilja var. Därför kan man göra en ordalydelsetolkning. Vad jag förstår det som så står det i avtalet att du köpt huset med alla tillhörigheter och tillgångar, men inte mer definierat vad "tillhörigheter" eller "tillgångar" är. Man kan antingen tolka avtalet så att tillhörigheter och tillgångar ska avse sådant som spis, kylskåp, badkar m.m. eller så kan man tolka det så som att det ska avse samtliga tillhörigheter i huset så som möbler och inredning. Eftersom att spis, kylskåp och badkar normalt tillhör en fastighet, 2 kap. 2 § Jordabalken, så skulle jag göra bedömningen att samtliga tillhörigheter som fanns i huset övergick till dig i och med köpekontraktet. Vidare skulle du kunna jämföra köpeskillingen mot det marknadsvärde på huset vid köpet, har summan du betalat överstigit marknadsvärde så kan man tolka det som att syftet med köpekontraktet var att du skulle få samtliga tillhörigheter i huset, alltså möbler m.m. Hoppas du fått svar på din fråga, tveka inte att fråga igen. Vänligen,

Avtalsparts möjlighet att neka kontant betalning

2017-02-25 i Avtal
FRÅGA |Hej! Hur är det möjligt att t ex en butik kan sätta upp en skylt med texten "Vi tar inte emot kontanter" och kalla det för ett avtal. Enligt Riksbanken så blir denna skylt ett giltigt avtal om jag väljer att handla i den butiken. Men om jag bara har kontanter och inget kort, hur ska jag då kunna handla (jag går alltså inte med på skyltens budskap och är därför inte en part i avtalet)? Jag kan ju gå till en annan affär som säljer samma varor, men om även den vägrar att ta kontanter o s v, vad gör jag då?Enligt Riksbanken så är kontanter, som bara får ges ut av Riksbanken, giltigt betalningsmedel i Sverige och de skriver att "därmed har alla skyldighet att ta emot sedlar och mynt som betalningsmedel". Men detta gäller hittills bara för Landstinget enligt en dom, inga andra. Så min huvudsakliga fråga är: Hur är det möjligt att man får neka att ta emot kontanter som betalningsmedel, i en butik öppen för allmänheten?
Christian Sörqvist |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Riksbankslagen 5:1 2st så stadgas det att sedlar och mynt som ges ut av riksbanken är lagliga betalningsmedel. Bestämmelsen i Riksbankslagen innebär i princip att en borgenär i princip är tvingad att acceptera betalning i form av dessa betalningsmedel. En skyldighet som dock inte gäller utan undantag.I vissa fall kan parterna avtala om att betalning ska ske med andra medel än kontanter. Detta anges i 7§ SkbrL som säger att betalning får ske med svenska sedlar och mynt, om inte förbehåll om annat träffats. Detta innebär att bestämmelsen är dispositiv och att parterna därmed kan avtala om annat. Enligt avtalslagen så sluts avtal som utgångspunkt genom en modell där en part avger ett anbud och ifall motparten accepterar anbudet så har giltigt avtal kommit till stånd. Om du tar en vara i en butik och beger till till kassan för att betala och butiksexpediten upplyser dig om att bara kortbetalning accepteras och du inte accepterar detta så har inget avtal kommit till stånd, om du istället accepterar att betalning ska ske genom kort så kommer avtal till stånd. Skylten är i sig inte att se som ett avtal. Man kan se det som en del av avtalsfriheten på det civilrättsliga området att privata aktörer kan välja vilka betalningsmedel som accepteras när dom sluter avtal. Som du så riktigt påpekar så är reglerna på det offentliga området annorlunda. Offentliga inrättningar, i målet landstinget, kan vara tvungna att acceptera kontant betalning. Detta framgår av en dom i högsta förvaltningsdomstolen (HFD målnummer 2793-14). Vänligen,

Konkurrensklausuler

2017-02-24 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Hej! Jobbade som bilförsäljare ett litet tag, fick sluta på grund av att min chef och jag inte kom överens. I mitt anställningsavtal så står det att jag inte får driva eller främja verksamhet som konkurrerar mot bolaget i tolv månader efter min anställning tagit slut. Så jag får inte jobba som bilförsäljare eller starta en egen bilfirma i ett år? Det är ju det jag vill jobba med? Är det lagligt att göra så? Med vänliga hälsningar,Rami Daadooch
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som huvudregel gäller i svensk rätt att avtal ska hållas. Som huvudregel kan därför sägas att det konkurrensvillkor du beskriver ska respekteras av dig och din arbetsgivare. Det finns dock möjligheter att åsidosätta avtalsvillkor. En sådan möjlighet finns i avtalslagen. I 37 § föreskrivs att avtalsparter inte är bundna av konkurrensvillkor i den mån det sträcker sig längre än vad som kan anses skäligt. Vad som är skäligt beror på omständigheterna, t.ex. avtalsparterna, lön, vilken befattning den som åtagit sig att inte konkurrera haft. En välavlönad VD kan därför binda sig att inte konkurrera med sin arbetsgivare längre än vad en som inte haft ledande ställning har. Av din fråga framgår inte att du haft ledande ställning eller tillgång till någon särskild information eller så. Jag skulle därför säga att villkoret du beskriver du beskriver (som ska gälla 1 år) inte är skäligt, varför du inte borde vara bunden av det. Detta är dock endast en mycket grov uppskattning som jag gör utan att ha haft tillgång till erforderlig information.Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!