Gåva till flera personer i samma gåvobrev är okej

2017-04-23 i Gåva
FRÅGA |Hej ! Vi är 3 syskon vars mamma hus kommer nu säljas i samråd med oss barn.Då mammas ekonomi är god och inte är av behov av de pengar som försäljningen kommer att inge vill hon ge oss barn pengarna som gåva.Vad är för skillnad på gåva och förskott på arv ur skattesynpunkt?Hur går vi tillväga med gåvobrev så det blir juridiskt korrekt, ska det upprättas 3 st brev och behöver vi ha med någon utomstående när gåvobrev skrivs.Ska man ha gåvobrevet klart innan försäljningen är avslutad och pengarna insatta på hennes konto .
Rebecca Axelsson |Hej, och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen skattemässig skillnad på gåva och förskott på arv, eftersom både gåvo- och arvsskatten är avskaffad i Sverige idag.Det finna inga formkrav på gåvobrev, så ingen utomstående behöver vittna brevet eller liknande. Din mamma behöver inte skriva tre separata gåvobrev om hon inte vill, men alla mottagare behöver få varsin kopia om hon skriver allt i samma brev. Det spelar ingen roll när gåvobreven skrivs, däremot är det först när ett gåvobrev har överlämnats till mottagaren som en utfästelse om gåva är bindande (se gåvolagen 1 §). Så fram till att din mamma skrivit gåvobreven kan hon ångra sig.Om din mamma inte vill att ni ska behöva dela med er av pengarna i bodelning så är det bra om hon skriver i gåvobreven att gåvan ska vara enskild egendom. Det finns risk att gåvan räknas som förskott på arv, det undviker man genom att skriva i gåvobrevet att det inte ska vara förskott på arv (se ärvdabalken 6 kap. 1 §).Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan skulderna avskrivas på grund av tvång?

2017-04-22 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |Min partner har under suicid hot, tvingat mig att ta lån till honom på 50 tusen kronor. Kan skulderna avskrivas? om man med polisanmälan visar att lånen togs under tvång.
Oskar Forsberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Avtal som du under hot har tvingats att gå med på är inte giltiga (29 § AvtL). Att bli hotad till att ge din partner ett lån är ett väldigt olämpligt beteende.Jag skulle rekommendera dig att göra en polisanmälan.

Stämd i Norge över avtal som ingåtts om hyra av bostad i annat land

2017-04-22 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej!Jag undrar om jag kan bli kallad till rättegång i Oslo och vad som händer om jag inte dyker upp?Jag har hyrt ut mitt hus i Palm Beach, USA, till en norrman (efter annonsering i Norge). Han skulle bo där en månad men var missnöjd med huset efter tre dagar och vill ha pengarna tillbaka.Jag sade först ja till att betala tillbaka 50% men har ändrat mig och vill inte betala tillbaka några pengar efter ny information från mina hus-värdar. Troligen hittade han aktivt fel i huset för att komma ur kontraktet (hans vuxna barn med barnbarn ville hellre vara på ett annat ställe Orlando och hade hyrt hus där).Nu har han anlitat advokat och hotar mig med rättegång. Hur skall jag agera?
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag antar att du undrar 1. om du kan bli kallad till rättegång i Norge,2. om den som hyrt din bostad har rätt att häva avtalet och få sina pengar tillbaka och 3. vad som händer om du inte dyker uppInnan jag går in på detalj finns här en sammanfattning.Du kan bli stämd i Oslo och blir du det så får du inte göra ingenting utan då kan en dom komma som tvingar dig att göra som sökanden har yrkat (det kallas tredskodom). Du måste istället genom ett svaromål hävda att domstolen i Oslo inte är behörig att pröva tvisten (mer om detta nedan).Jag kan inte heller säga hur det skulle gå i själva tvisten om hyresavtalet. Jag har inte tillräcklig med information, men även detta är något våra jurister skulle kunna hjälpa dig med.Skulle du bli stämd rekommenderar jag dig att be en professionell om hjälp, våra jurister på Lawline kan troligtvis hjälpa dig med detta.För att besvara den första frågan behöver jag egentligen veta var du bor. Men jag antar att du antingen bor i Sverige eller Norge. Om du bor i NorgeBor du i Norge kommer norsk lag att gälla och du kan utan tvekan bli kallad till rättegång. Frågan blir då vilken domstol som är den rätta. De norska bestämmelserna om vilken domstol är den rätta finns i 4 kap. i den norska Lov om mekling og rettergang i sivile tvister. Eftersom talan kommer gälla ett avtal som ska förklaras hävt med anspråk på pengar (och inte direkt om bostaden, den är bara en del av avtalet) så kommer den rätta domstolen att vara där du bor (om du bor i Norge). Detta står i 4 kap. 4-5 §§ i den norska lagen jag nämnde ovan. Skulle du bo i t.ex. Bergen men då blir stämd i Oslo måste du så fort som möjligt säga att domstolen i Oslo inte är den rätta. Men om du bor i Oslo är det rätt domstol att väcka talan.Om du bor i SverigeDenna fråga kommer inte regleras i vanlig lag utan i internationella avtal. Jag kommer hänvisa till de som Norge ingått eftersom det är bra om du vill kolla upp det. Annars skriver jag en sammanfattning nedan om du enbart vill ha svar på din fråga.Bor du i Sverige blir det som du kanske förstått annorlunda. Då har du en situation där parterna finns i olika länder, hur ska man då avgöra i vilken domstol talan ska väckas?Detta finns besvarat i ett avtal som Norge ingått med Sverige. Det är den så kallade Lugano konventionen. Den gäller mellan EFTA länder (alltså alla EU länder samt Norge, Island och Schweiz). I article 5 första stycket punkten (a) i Luganokonventionen står var en person ska stämmas. I ditt fall står det att du ska stämmas i domstol på den ort där ni skulle fullgjort avtalet. Alltså om du skulle lämna över nycklar t.ex. är det där du ska stämmas. På denna punkt kan era åsikter helt klart skiljas åt, du kanske menar att avtalet skulle fullgöras i Sverige medan hyresgästen menar att det skulle göras i Norge. Det är tyvärr omöjligt för mig att säga då jag inte har nog med information. Du kan alltså bli stämd i Norge om det hyresavtal du ingått anses ha nog stor koppling till Norge.För att besvara den andra frågan: Har hyresgästen rätt att häva avtalet?Jag kan tyvärr inte med den informationen avgöra om din hyresgäst har rätt att häva avtalet eller inte. Jag har inte tillräcklig information, och även med mer information är det svårt för mig att avgöra hur en domstol skulle tänka. Huvudregeln är ju att avtal ska hållas så man kan inte hur som helst gå ut ur avtal. Det krävs för det mesta något mer. Lite generellt kan jag säga, om huset du hyrt ut uppfyller beskrivningen du gett av det och om hyran inte är så pass hög att hyresgästen kunnat förvänta sig mer så kommer din hyresgäst troligtvis inte kunna få avtalet hävt.För att besvara den tredje frågan: Vad händer om du inte dyker upp?Skulle du få hem en massa papper (och alltså bli delgiven) stämningen men sedan besluta att inte närvara så kommer en tredskodom meddelas. Detta betyder att det domstolen beslutar kommer att gälla. Du behöver eventuellt inte inställa dig personligen utan det kan räcka att du också anlitar en advokat som far till Oslo och för talan åt dig. Det kan jag däremot inte lova.Luganokonventionen (2007): http://ec.europa.eu/world/agreements/downloadFile.do?fullText=yes&treatyTransId=13041 Jag hoppas du fått svar på din fråga, har du någon fundering så lämna en kommentar här på hemsidan så svarar jag på den så fort jag kan.Vänligen,

Hur kan man få till en tvångsförsäljning av fastighet?

2017-04-21 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej! Jag äger tillsammans med mina två syskon en sommarstuga. Vi har fått 1/3 ägande var i gåva från vår mor och fastigheten är enskild egendom. Nu efter många år och nya förhållanden är vi inte överens om hur fastigheten ska skötas och samarbetet fungera inte alls. Jag vill sälja min 1/3 andel, bor 25 mil från stugan och är nästan aldrig där, men mina syskon vill antingen inte betala något eller är inte intresserad. Mina två syskon bråkar mycket mellan varandra om skötseln av denna stuga. Under flera år har vi försökt komma överens men det går inte att hitta en lösning. Har erbjudet mina syskon att lösa ut mig till ett bra pris men de vill inte. Svårt att sälja 1/3 till någon annan. Hur kan jag tvinga fram en tvångsförsäljning av hela fastigheten så jag hittar en lösning i att sälja min 1/3?
Cecilia Knutsen |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Tvångsförsäljning Då ni äger fastigheten tillsammans med samäganderätt blir samäganderättslagen tillämplig, se 1 § samäganderättslagen. Huvudregeln är att beslut kring den samägda fastigheten ska fattas gemensamt, men när ägarna inte kan komma överens finns vissa undantag. När en av ägarna vill sälja sin andel och de andra ägarna motsätter sig detta finns en möjlighet till tvångsförsäljning enligt 6 § samäganderättslagen. För att tvinga fram en försäljning av fastigheten ansöker man om detta hos domstolen. Fastigheten bjuds då ut för gemensam räkning till försäljning på offentlig auktion. Synnerliga skäl Ett hinder för tvångsförsäljning är om någon av ägarna kan visa på synnerliga skäl. Bedömningen för om det föreligger synnerliga skäl måste avgöras från fall till fall och jag kan inte säga om det föreligger sådana i ditt fall. Det krävs i alla fall att den motsättande ägaren visar på andra omständigheter än ren ovilja till att sälja fastigheten.Försäljningen När du har ansökt om en tvångsförsäljning hos domstolen ska en värdering göras. Kostnaden för värderingen och andra kostnader i samband med auktionen kommer alla ni delägare att få dela lika på eftersom ni äger lika del i fastigheten – detta trots att det är du ensamt som begär försäljningen, se 15 § samäganderättslagen. Förhoppningsvis kanske dina syskon är villiga att köpa ut dig när de får veta att alternativet är att hela fastigheten annars kommer att bli föremål för tvångsförsäljning och att de då kommer bli av med sina andelar i fastigheten.Hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar,

Konkurrens mot tidigare arbetsgivare om det saknas konkurrensklausul?

2017-04-23 i Avtal
FRÅGA |HejHur länge efter uppsägningen kan man inte starta eget företag för att inte bli konkurrerande med sitt gamla arvetsgivare. Fasten man inte har skrivit något avtal om sånt.
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Under en anställning har man en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och får till exempel inte bedriva konkurrerande verksamhet, men lojalitetsplikten mot arbetsgivaren upphör när anställningen upphör. För att förhindra att en tidigare anställd bedriver konkurrerande verksamhet är det ganska vanligt att det finns med så kallade konkurrensklausuler i anställningsavtalen. En konkurrensklausul hindrar den tidigare anställde att under en viss tid som är angiven i avtalet att bedriva konkurrerande verksamhet. Finns det däremot ingen konkurrensklausul i anställningsavtalet kan den tidigare anställde konkurrera med arbetsgivaren direkt efter avslutad anställning.Alltså, har man inte avtalat med sin arbetsgivare om att man inte får bedriva konkurrerande verksamhet så finns det ingen given tid då man inte får starta eget företag. Man få helt enkelt starta eget företag direkt.Vänligen,

Omfång för klausul om förbud mot konkurrerande verksamhet

2017-04-22 i Anställningsavtal
FRÅGA |Hej!Jag har ett bolag som startar upp och driver mindre privatskolor, dvs vi sköter hela processen från att hitta tomt till att hela skolbyggnaden är uppförd och en skola är igång. En av mina projektledare har nu frågat mig om hon skulle kunna köpa en fastighet (ej för privat bruk) tillsammans med sina bröder, som även de jobbar inom fastighetsbranschen och bygger skolbyggnader bla, men de driver ingen skolverksamhet som jag gör. Jag har i mina anställningskontrakt en klausul om att det är förbjudet att driva konkurrerande verksamhet men jag kan inte avgöra om det hon frågar om, kan anses som konkurrerande? Jag bedriver skolverksamhet och hon vill bygga och sälja en fastighet som skolverksamhet sedan ska bedrivas i... Vore oerhört tacksam för hjälp!
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline!En konkurrensklausul ger dig rätten som arbetsgivare att reglera förbud mot konkurrerande verksamhet både under och efter att anställningen har upphört. Exakt vad en konkurrensklausul innebär eller vad den ska täcka finns inte reglerat explicit i lagen utan det är ni som parter som bestämmer det. En förutsättning är dock att klausulen faller under AvtL 38§, vilket innebär att klausulen ska vara skälig. Det betyder väldigt förenklat att klausulen inte får gå utöver vad som behövs för att skydda dina intressen. Se här https://lagen.nu/1915:218.Anledningen till att möjligheten för arbetsgivare att använda sig av förbud mot konkurrerande verksamhetsklausuler finns är för att skydda arbetsgivarna mot att en anställd, eller tidigare anställd, går till en konkurrent och delger företagshemligheter, eller startar upp en konkurrerande verksamhet och med hjälp av kunskapen hen har till sitt förfogande konkurrera ut sin tidigare arbetsplats. Utöver avtalslagen så spelar kollektivavtalet inom din bransch roll angående vad konkurrensklausulen innebär och hur pass långt den får gå, vilket kan fungera som en bra vägledning för dig. Viktigt att påpeka här är att om varken du eller din anställda är part i något kollektivavtal så har kollektivavtalet inte någon bindande effekt för någon av er utan kan endast i så fall användas som vägledare. Sammanfattningsvis är det alltså upp till er som parter, om du inte anser att det är en konkurrerande verksamhet att genomför den affären så faller det inom omfånget av er klausul om förbud mot konkurrerande verksamhet.Hoppas att du har fått svar på din fråga!Me vänlig hälsning,

Invändningsrätt mot ny borgenär

2017-04-21 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej!Jag har en fråga angående orderskuldebrev. Det jag vet är att vid överlåtelse av ett orderskuldebrev så ska den nya borgenären (B2) antecknas på skuldebrevet. Det jag undrar är om den kvarstående summan som gäldenären har kvar att betala (tex 50kr av 100kr) ska skrivas på orderskuldebrevet, så att B2 vet hur mycket hen ska få av gäldenären.Eller kan B2 kräva fullt belopp, det vill säga 100kr??
Lovisa Nilsson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ett orderskuldebrev är ett löpande skuldebrev. Se 2 kap 11 § skuldebrevslagen. Vid löpande skuldebrev kan man göra vissa invändningar mot ny borgenär. Just invändningen om att redan hälften av skulden är betald är inte en bestående invändning. Detta innebär att om den nya borgenären är i god tro, det vill säga inte insåg eller borde ha insett att en viss del av skulden betalats, har denne rätt att kräva den ursprungliga summan. Om det inte framgår på skuldebrevet att halva skulden redan blivit betalt och om det inte finns andra omständigheter som visar på att den nya borgenären borde veta om förhållandet kan denne alltså kräva det fulla beloppet. Se 2 kap 15 § skuldebrevslagen.

Giltighet av muntligt löfte om gåva

2017-04-18 i Gåva
FRÅGA |Hej! Mitt ex erbjöd att min föredetta bästa kompis (som han var otrogen mot mig med) och han skulle ersätta mig med 1748 kr för en flygbiljett, då det var en resa som vi alla tre skulle åka på. Jag tackade ja till hans anbud vid givet tillfälle för mindre än en månad sedan. Nu när jag vill ha min ersättning påstår han att det var ett erbjudande som gällde då, och att jag inte kan kräva pengarna nu. Så vitt jag vet är ett muntligt avtal lika bindande som skriftliga, enligt avtalslagen. Jag vet att det inte rör sig om särskilt stora summor, men vad är rent juridiskt riktigt? Finns dett något sätt som jag kan få pengarna på, och vilken typ av bevisning krävs isådana fall? Tack!
Jesper Forsgren |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Precis som du säger så är ett muntligt avtal lika bindande som ett skriftligt. Problemet med muntliga avtal är att det vid en tvist är svårt att bevisa vad exakt avtalet innehåller, eller om det ens finns ett sådant avtal. Löfte om en gåva utgör dock en speciell situation. Ett löfte om en gåva är normalt sett inte bindande för den påstådda gåvogivaren, ditt ex i det här fallet, gåvolagen 1 §. Ett löfte om en gåva kan bli bindande om gåvogivaren t.ex. överlämnar en skriftlig utfästelse om en framtida gåva. Så verkar det inte vara i din situation, då gåvoutfästelsen endast skett muntligt.Bevisningen som skulle krävas för att du ska kunna få rätt till denna gåva är en sådan skriftlig gåvoutfästelse.Hoppas du fick svar på din fråga!Mvh,