Bokningsvillkor när inget har avtalats

2017-07-24 i Avtal
FRÅGA |Hej! Bokade en liten campingstuga för ett tag sedan. Bokade av den 6 dagar innan och då säger campingen att de tänker skicka en faktura på hela kostnaden om inte stugan blir uthyrd igen. Kan de göra så? Jag har lusläst deras hemsida och det finns inga avbokningsregler där. Jag har bett dem som äger campingen att hänvisa mig till de reglerna så jag får se att jag har missat infon och betalar fakturan. Men de säger att jag borde begripa att många campingar under högsäsong har dessa regler. Jag har pratat med flera campingar som Inte har så och de som har de reglerna står infon på deras hemsidor. Kan jag bestrida fakturan eller har campingen rätt i det här fallet?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du beskriver att campingen inte har publicerat några avbokningsregler på sin hemsida och att personalen endast hänvisar till hur andra campingar brukar hantera liknande situationer. Jag tolkar detta som att campingen inte hade några uttryckliga villkor angående avbokning när du bokade stugan. Sådana standardvillkor kan vara antingen giltiga eller ogiltiga beroende på omständigheterna, men i mitt svar på din fråga utgår jag alltså från att inga sådana villkor funnits.Kärnfrågan i ditt fall handlar om avtalstolkning. När du bokade en campingstuga ingick du ett avtal med campingen om att den skulle tillhandahålla dig stugan mot betalning. Ni har dock olika uppfattningar om avtalets exakta innebörd, särskilt avseende avbokning. När man tolkar avtal brukar man i första hand försöka utröna den gemensamma partsviljan, det vill säga vad parterna avsåg att avtalet skulle innebära. I ditt fall kan dock knappast någon gemensam partsvilja utrönas eftersom ni redan från början tycks ha haft olika uppfattningar om avbokningsvillkoren.Avseende vissa typer av avtal finns det lagstadgade regler som gäller när inget annat har avtalats. Det finns dock inga sådana lagregler som är tillämpliga vid uthyrning av campingstugor. Såvitt jag vet finns det inte heller några vägledande rättsfall angående avbokning av campingstugor eller liknande rum eller logi.Slutligen kan dock vägledning hämtas även i branchpraxis och liknande etablerade handlingsmönster. När inget annat har avtalats, och tillämpliga regler saknas, är det nämligen upplysande att undersöka vilka villkor som brukar tillämpas bland liknande anläggningar inom branchen. Campingen torde inte kunna kräva att strängare villkor ska tillämpas än vad som är brukligt för liknande situationer, eftersom ni inte har avtalat om det.Jag har själv inte tillräckligt god insikt i campingbranchen för att avgöra vad som är praxis, men man brukar kunna söka viss ledning i uttalanden från branchorganisationer. Den svenska branchorganisationen för camping- och stugföretagare heter SCR Svensk Camping. Enligt de bokningsvillkor som SCR tillämpar för bokningar via sin egen hemsida ska campinggästen få 25 % av det avtalade beloppet tillbaka om avbokning sker 2-7 dagar före tillträde.Mot bakgrund av detta torde campingen enligt min bedömning ha rätt att kräva att du betalar en delsumma, men inte hela beloppet. Det bör även tilläggas att det är campingen som har bevisbördan för att du är betalningsskyldig. Om campingen vill kräva dig på ett större belopp en vad du anser är skäligt är det alltså campingen som måste bevisa att det finns en rättslig grund för kravet.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Tolkning av hyresavtal vid uppsägning

2017-07-23 i Avtal
FRÅGA |Detta står i avtal: om hästägaren av annan anledning vill häva avtalet före avtalsperiodens utgång, utan iaktagande av överenskommen uppsägningstid ska hen till uppstallningsvärden erlägga en ersättning som motsvarar hälften av det ersättningsbelopp som eljest skulle ha utgått för kvarvarande avtalsperiod Menas det med att om jag flyttar min häst en månad innan uppsägningstiden gått ut att jag bara ska betala hälften av full stallhyra?
Gustav Persson |Hej du har uppfattat det helt korrekt! Det ska tolkas på följande vis: Om du häver avtalet utan att tar hänsyn till uppsägningstiden, dvs du säger upp avtalet och sen använder du dig inte av det mer, blir du skyldig att betala halva det kvarvarande belopp du har kvar att betala. Därmed rekommenderar jag dig att säga upp avtalet i samband med att avtalstiden för kontraktet löper ut. När det gäller uppstallning av häst blir första frågan vilket lagrum som är tillämpligt. Den lag som många tror skall tillämpas är konsumenttjänstlagen, men det finns ett undantag i lagens 1 § 3 p KtjL som säger att den inte gäller för förvaring av levande djur. Detta undantag gör att man i stället hamnar i att tolka det avtal som hästägare och stallägare träffat när stallägaren tog emot hästen. Visar det sig att ställsägaren skrivit ett oskäligt hårt avtal kan det med hjälp av avtalslagens regler jämkas. Man får då titta kring omständigheterna. Dock så kan jag inte se något oskäligt med avtalet och gör man analogier (kan ej direkt tillämpas med hjälp av lagen men som vägledning) till 12 kap Jordabalkenoch Sedan den 1 februari 2013 reglerar lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad. Torde ersättningsbeloppet vara skäligt. Uppsägningstiden räknas i hela kalendermånader. Den månaden du säger upp kontraktet räknas alltså inte. Du kan alltså säga upp avtalet när som helst i månaden, men uppsägningstiden börjar normalt inte löpa förrän vid nästkommande månadsskifte. Och enligt ert avtal får man då betala ett halvt ersättningsbelopp vilket får anses skäligt. Hoppas det var svar på din frågaMed vänliga hälsningar

värdera fastighet som ges i gåva

2017-07-22 i Gåva
FRÅGA |Krävs det att en värdering görs i samband med överlåtelse av fastighet genom gåva? Varför i så fall? Till saken hör att jag är enda barn till min mor som avser ge mig gåvan.
Oskar Paladini Söderberg |Hej och varmt välkommen till Lawline!Nej det krävs inte att någon värdering görs i samband med överlåtelse av fastighet genom gåva. Förr kunde det krävas en värdering eftersom det fram tills 1 januari 2005 fanns något som kallades för gåvoskatt vilket också motiverade ett eventuellt krav på värdering. Kom bara ihåg att det vid överlåtelse av fastighet genom gåva krävs ett skriftligt gåvobrev som ska innehålla vem som är gåvogivare respektive gåvotagare. Gåvobrevet skall även undertecknas av båda dessa nyss nämnda personer. Du skall sedan som mottagare av gåvan söka lagfart för fastigheten inom 3 månader. Jag hoppas att jag har hjälpt dig och ifall du har ytterligare frågor är du varmt välkommen att kontakta oss på info@lawline.se och vill du ha hjälp med att skriva ett gåvobrev kan du hitta information här:http://lawline.se/avtal/gavobrevMvh,

Brytande av låneavtal

2017-07-21 i Avtal
FRÅGA |Hej.Min fråga till er är att min ena vän har lånat ut hens spelkonsol en längre tid till en annan vän.Dom hade ett muntligt avtal, men hen ville inte ge tillbaka konsolen.Nu tänkte hen skriva ett skriftligt låneavtal mellan dom båda parterna, men hur går man tillväga med det?Och vad är det som gäller ifall hen "bryter" det skriftliga avtalet?
Johanna Bergvall |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med dina frågor!Precis som skriftliga avtal blir muntliga avtal bindande för parterna. Din vän har alltså rätt att få tillbaka spelkonsolen om de kommit överens om att den ska lämnas tillbaka. När återlämningen ska ske beror på vad de sagt, tex kan det vara ett visst datum eller när din vän ber om att få tillbaka konsolen. Problemet med muntliga avtal är såklart att det blir svårare att bevisa att man har rätt då det inte finns något skrivet på papper, det blir ofta ord mot ord. Ska ett skriftligt låneavtal skrivas krävs att båda parter skriver under för att det ska vara giltigt. Din vän kan alltså skriva upp villkor för lånet men om inte vännen skriver på finns det inget skriftligt avtal, utan bara ett muntligt. (1 kap 1 § avtalslagen)Om vännen skriver på men sedan bryter avtalet kan din vän använda det skriftliga avtalet för att kräva tillbaka spelkonsolen. Skulle hen ändå inte få tillbaka den finns möjlighet att väcka tala i domstolen genom att stämma sin vän, men det borde ses som en sista utväg.Hoppas du har fått svar på dina frågor! Vill din vän ha hjälp med att upprätta ett skriftligt avtal är hen varmt välkommen att kontakta Lawline Juristbyrå här. Med vänliga hälsningar,

Möjlighet att begära försäljning av samägd bostadsrätt

2017-07-23 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej,Ett par flyttar ihop och köper en gemensam bostadsrätt, Man tar ett gemensamt lån på bostadsrätten. Inga barn finns. Bostadsrätten har gått upp i värde sedan den köptes.Förhållandet tar slut och den person 1 känner att den inte kan bo kvar längre och vill sälja. Person 2 vägrar.Person 1 flyttar ut eftersom det inte är hållbart att bo kvar längre. Person 1 försöker fortsättningsvis övertala person 2 att sälja för att bli av med lån och kunna starta nytt liv. Person 2 vägrar.Det har nu gått tre år sedan person 1 flyttade ut, men fortsatt betala sin del av månadsavgiften och räntor och amorteringar till banken. Person 1 fortsätter försöker få person 2 att gå med på en försäljning. Person 2 vägrar.Vad kan man göra i såna här fall?Person 1 sitter i en rävsax eftersom hen inte kan köpa en ny bostad och starta nytt liv så länge Person 2 inte går med på en försäljning,Person 2 har sagt att det inte spelar nån roll om man går till domstol då hen aldrig kommer att komma till nån förhandling, skriva på några försäljningspapper eller gå med på en försäljning. Tilläggas kan att Person 2 just nu är arbetslös men har betydande värden i bla en stor stadsjeep och ett hus i Grekland där hen även är medborgare (förutom sitt svenska medborgarskap) Man har varit i kontakt med banken som inte godkänner att person 2 tar över hela lånet pga för dåliga inkomster.Finns det nåt man kan göra eller är det bara att acceptera att Person 2 kan bo kvar i bostadsrätten?//Martin Svensson
Torbjörn Carbell |Hej och tack för din fråga!När en fastighet ägs gemensamt av två eller flera personer blir samägandelagen tillämplig.Enligt 2 § samägandelagen är huvudregeln att en åtgärd som rör den gemensamma egendomen som helhet kräver samtliga parters samtycke. Däremot stadgas i 6 § samma lag att var och en av delägarna i en samägd fastighet har rätt att ansöka till domstol om att godset för gemensam räkning ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion. Hela fastigheten bjuds då ut till försäljning. Ett förordnande om försäljning får dock inte meddelas om någon av delägarna kan visa på synnerliga skäl för anstånd. Vad som utgör synnerliga skäl får avgöras från fall till fall. Då person 2 i det här fallet verkar bo kvar i bostadsrätten och dessutom har en begränsad ekonomi skulle detta tala för att synnerliga skäl föreliggerDet är även möjligt att avtala om att delägare inte ska få utnyttja den förstnämnda rättigheten. Enligt 9 § samma lag har var och en av de andra delägarna rätt att yrka att man fastställer ett pris under vilket egendomen inte får säljas.Person 1 kan alltså ansöka till domstolen om en försäljning av fastigheten på offentlig auktion om ni inte går med på att köpa ut honom. Att detta skulle godkännas är dock inget jag kan göra en noggrannare bedömning på, det som talar för är att person 2 verkar ha en del andra tillgångar och även kommer att få ut en summa av försäljningen. Det som talar emot är den begränsade ekonomiska situationen, som även verkar ha bekräftats av banken då det ansöktes om att person 2 skulle ta över lånet.Om det går så långt som till auktion har även ni delägare rätt att lägga bud.Vid en eventuell offentlig auktion måste en ordentlig värdering göras precis som vid en ”vanlig” försäljning. De kostnader som uppstår i samband med auktionen (värdering, annonser etc.) ska betalas av samtliga delägare i förhållande till var och ens andel i fastigheten, 15 § samägandelagen. Det saknar betydelse vem som har begärt försäljningen.Samägandelagen hittar du här.Vänligen,

Medlåntagares ansvar

2017-07-23 i Skuldebrev
FRÅGA |Hej!Min idag 23-årige son har skrivit på ett ett lån på 150 000 som medlånetagare i ett tidigare samboförhållande.Idag är skulden på Nordax 148 000 efter 18 Månader!! Han är nu den som betalar på detta lån. Hur kan han komma ur denna knipa då den fd sambon inte vill betala.MvhMycket orolig mamma
Torbjörn Carbell |Hej och tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Eftersom din son står som medlåntagare har han lika ansvar för att lånet blir betalat som sin f.d.sambo. Som medlåntagare är man solidariskt ansvarig, vilket gör att långivaren själv kan välja vem som ska krävas på betalning. Detta kan dock avtalas bort varför det kan vara en bra ide att titta om något sådant ingår i låneavtalet.Om låneavtalet inte stadgar annat så är er son och hans f.d. sambo både ansvariga för 50% av lånet. Enligt 1 kap 2 § i Lag (1936:81) om skuldebrev har din son i detta fall en möjlighet till regressfordran. Regressfordran kommer att utgöras av den summan som din son betalat utöver sina egna 50%. Din son kan sedan kräva ut din regressfordran med hjälp av kronofogden.Jag rekommenderar dig eller din son att titta på låneavtalet igen för att avgöra om det finns något som begränsar er sons ansvar att betala tillbaka. Annars skulle jag rekommendera din son att betala ifall borgenären kräver detta, då det annars kan uppstå kostsamma avgifter vilka din son även kommer att vara skyldig att betala. Vänligen,

Återbetalningsskyldighet vid uppsägning

2017-07-21 i Anställningsavtal
FRÅGA |Hej om man säger upp sig från sitt arbete är man skyldig till att återbetala en utbildning om det inte står något på avtalet?
Marcus Karlsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I vissa fall kan arbetsgivaren ha rätt att få betalt för de utbildningskostnader som denne haft om arbetstagaren säger upp sig inom en viss bestämd tid. Det finns alltså ingen lag som hindrar en arbetsgivare från att kräva tillbaka utbildningskostnader från en anställd. Det finns dock ett krav på att avtalet vara skäligt annars kan det medföra att avtalet blir ogiltigt eller att beloppet som ska betalas tillbaka minskas genom en tillämpning av 36 § Avtalslagen. Men för att det ska vara möjligt för din arbetsgivare att kräva tillbaka utbildningskostnader som de har haft så förutsätter det att du och din arbetsgivare har ingått ett avtal om det. Viktigt att tänka på i ditt fall är att avtal även kan vara muntliga. Om jag har tolkat din fråga rätt, d.v.s. om du varken skrivit på något avtal som reglerar din återbetalningsskyldighet vid uppsägning eller accepterat något muntligt avtal gällande återbetalningsskyldighet så har din arbetsgivare inte någon rätt att kräva att du betalar tillbaka för din utbildning. Hoppas du känner att du har fått svar på din fråga.Med vänliga hälsningar,

Ångra försäkringsavtal över telefon

2017-07-20 i Distansavtal (Internet, telefon m.m.)
FRÅGA |Hej.Jag har just tecknat en försäkring via telefon. Jag vet att jag enligt distansavtalslagen har rätt att ångra mitt köp inom 14 dagar. Min fråga är: om jag har utnyttjat försäkringen men samtidigt ångrar mig och inte vill ha kvar försäkringen: har jag fortfarande möjlighet att ångra tecknandet av den inom de 14 dagarna? Blir jag i så fall återbetalningsskyldig?Med vänlig hälsning
André Kalldal |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det rör sig om köp av försäkring via telefon gäller mycket riktigt distansavtalslagen. Mer specifikt gäller tredje kapitlet i lagen, som berör köp av finansiella tjänster. Jag förutsätter i mitt svar att alla formkrav för avtalet är uppfyllda. Om du börjat använda dig av försäkringen och sedan häver, har försäkringsbolaget rätt till ersättning för den tjänst som tillhandahållits dig innan du ångrade köpet. Ersättningen ska då stå i proportion till omfattningen av tillhandahållandet av tjänsten i förhållande till det fullständiga avtalet. När det gäller finansiella tjänster som ska pågå ett tag (exempelvis försäkringar) tittar man på hela tiden avtalet skulle gällt. Om försäkringen ger utslag, ska även ersättningen återbetalas. Eftersom en försäkring inte förlorar så mycket i värde bara för att den hävs efter några dagar tittar man på ersättning för exempelvis ansöknings-, uppläggnings- och värderingsavgifter. Detta brukar dock framgå av försäkringsavtalet. Ångerfristen börjar löpa från dagen ert avtal ingicks eller tidigast från dagen du fick del av informationen och avtalsvillkoren. Du kan alltså ångra även om du börjar "använda" försäkringen, vilket är speciellt för just distansavtalslagen vid finansiella instrument. Tilläggsvis ska jag också säga att om det rör sig om en livförsäkring eller pensionsförsäkring är ångerfristen 30 dagar.