Kan min exman tvinga mig att sälja vår gemensamma fastighet?

2018-01-16 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej, Min x-man och jag skilde oss för 20 år sedan, då vi hade två hus. Vi äger båda husen 50%-50% men stod individuellt för alla kostnader/intäkter på var sitt hus. Han sålde sitt hus för två år sedan och vi delade på vinsten (50%-50%) av hans hus.Nu vill han vi ska sälja det andra husen också som jag just nu lagt ner 1,6 miljoner på och nu hyr ut för att försöka få tillbaka en del av den dyrbara renoveringen. Vi har inga särskilda avtal. Jag vill inte sälja huset och har inte råd att lösa ut honom efter renoveringen. Kan han tvinga mig till att sälja? Huset är värt 2 miljoner mer nu efter allt jag lagt ner - kan man få bli kompenserad för det?Med vänlig hälsning,
Hanna Rappmann |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din frågor!Eftersom att ni äger fastigheten tillsammans så är samägandelagen tillämplig. Eftersom ni inte avtalat om något annat innebär det att han kan tvinga fram en försäljning av fastigheten genom att ansöka hos tingsrätten om att fastigheten för er gemensamma räkning ska bjudas ut på offentlig auktion, så länge du inte kan visa att du har synnerliga skäl för anstånd mot att så sker (6 § samägandelagen). Synnerliga skäl är ett väldigt högt krav och det är därför svårt att visa att du har synnerliga skäl mot att fastigheten inte ska bjudas ut. Om ni inte kommer överens om hur ni ska göra med fastigheten kan din exman således tvinga fram en försäljning av den genom att ansöka om detta hos tingsrätten. Ni kan själva avtala om att ni ska fördela en eventuell vinst av fastigheten på ett annat sätt än hälften var eller avtala om att ni ska äga olika stora delar av fastigheten. Om ni inte kan komma överens om en annan fördelning än 50/50 så kan inte jag se någon lösning på hur du kan bli kompenserad för att du lagt ner pengar på renoveringen. Hoppas det var svar på dina frågor!Vänligen,

Gåva eller lån samt dröjsmålsränta

2018-01-16 i Gåva
FRÅGA |Jag bodde med en kille vi var mest vänner. Han gav mej 55.000 kr för jag behövde pengar för annars fick jag bo på en annan ort eller få dom av någon annan. Jag bad aldrig honom överföra dessa pengar han valde själv att göra det och skrev att han gjorde det bara för att jag skulle slippa den andra människan på den andra orten. Är något av detta Olagligt? Eftersom han påstår att han ska stämma mej på 200.000 tusen nu om jag ej ger tillbaka detta. Och sen påstår han att vi har haft ett förhållande men om vi hade det betyder det då att jag kan få ut hälften av kostnaden på bilen? som han nyligen har sålt.
Julia Zarour |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är helt lagligt att ge/låna ut pengar till andra så länge den som ger/lånar ut kan förfoga över ens tillgångar vilket jag utgår från i detta svar varför handlingen om 55.000 kr är laglig. Vad avser om du är skyldig att lämna tillbaka pengarna eller inte så är svaret beroende av om det var en gåva eller ett lån. Kriterierna för att något ska ses som gåva är följande: 1. det ska vara fråga om en förmögenhetsöverföring2. gåvan ska ges frivilligt från gåvogivaren och 3. det ska finnas en gåvoavsikt Alla dessa tre kriterier måste vara uppfyllda. Vad som kan vålla problem är just om din vän haft gåvoavsikt om han haft det vid tillfället när betalning gjordes så behöver inte du betala tillbaka något. Detta blir en bevisfråga varför jag inte kan ge ett exakt svar. Om det är så att detta inte var en gåva så är du skyldig att betala till tillbaka pengarna. Eftersom någon ränta inte är avtalad så har inte din vän inte rätt till det. Den enda räntan han har rätt till är dröjsmålsränta som är angiven i lag (räntelagen). För att dröjsmålsränta ska börja löpa förutsätts en förfallodag på betalning. Med andra ord "när En är sen med sin betalningen". Dröjsmålsränta beräknas enligt lag genom en räntefot som motsvarar den vid varje tid gällande referensräntan ökat med åtta procentenheter (3, 6 och 9 §§ räntelagen). Vad avser om du har rätt till hälften av kostnaderna från försäljningen av bilen så blir svaret nej eftersom ni inte är gifta. När man är sambo med någon så utgör inte bil samboegendom. Jag hoppas detta svar var till någon hjälp,Med vänliga hälsningar!

Mall för framtidsfullmakt för att ej glömma något formkrav

2018-01-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej. Jag är intresserad av framtidsfullmakt och har läst bankföreningens information.Jag finner att ganska många fler parametrar infinner sig jämfört med vanlig fullmakt och testamente som jag kan skriva själv.Var kan man hitta en förlaga/mall till juridiskt rätt skriven framtidsfullmakt.
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Reglerna rörande framtidsfullmakter återfinns i lag (2017:310) om framtidsfullmakter. För att en framtidsfullmakt ska bli gällande krävs att vissa formkrav är uppfyllda. Det krävs att fullmakten är skriftlig och bevittnad av två vittnen (OBS! Vittnena får inte vara fullmaktshavare, alltså de som har rätt att företräda den som inte längre kan besluta själv), det krävs också att det av fullmakten framgår att det handlar om en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar och vilka övriga villkor som gäller (enligt 4 och 5 §§). I övriga villkor kan man exempelvis bestämma när framtidsfullmakten ska träda i kraft, om man vill att exv. en domstol ska pröva frågan. Om man uppfyller kraven i 3 och 4 §§ så börjar fullmakten annars gälla när fullmaktsgivaren befinner sig i sådan situation som beskrivs i 1 §, alltså när man pga. sjukdom eller liknande inte längre kan besluta själv. Det krävs inget särskilt mer än detta, men i de fall du för säkerhetsskull ändå vill följa en mall följ den här länken!Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Framtidsfullmakt, för att du själv ska ha möjligheten att bestämma vem som ska fatta beslut åt dig i framtiden.

2018-01-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej!Vi är ett gift par (75 och 76 år) med två gemensamma barn. Inga särkullbarn. Vi bor i ett radhus, som vi äger till hälften var. Om någon av oss skulle bli dement eller sjuk på annat sätt och hamnar på vårdhem, blir det av ekonomiska skäl svårt för den andra parten att bo kvar i huset. Hur går man tillväga, för att i ett sådant läge kunna sälja huset och använda pengarna till ett billigare boende? Jag menar, om den som blir dement inte är kapabel nog att förstå det uppkomna läget?MVH
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Från och med 1 juli 2017 träde en ny sorts fullmakt in, en så kallad framtidsfullmakt. Reglerna rörande framtidsfullmakter återfinns i lag (2017:310) om framtidsfullmakter. Behovet av någon form av framtidsfullmakt har diskuterats i Sverige från och till under ett antal år. Tanken med fullmakten är att det ska vara möjligt att själv bestämma vem som ska fatta beslut åt dig i framtiden, om och när du själv inte längre har möjligheten att besluta själv, exempelvis om man skulle bli dement (1 §). Framtidsfullmakten är tänkt att funka som ett slags komplement till god man och förvaltare och "vanlig fullmakt". En framtidsfullmakt kan omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter (2 §) och kan användas för de ändamål du frågar om, att ha rätt att sälja fast egendom och/eller bostadsrätt. För att göra det krävs dock att det framgår av fullmakten att personen har rätt att sälja fast egendomen. Värt att nämna är att framtidsfullmakt inte omfattar vård eller tandvård och familje- och arvsrättsliga ärenden, såsom till exempel äktenskapsskillnad och upprättade av testamente. För att en framtidsfullmakt ska bli gällande krävs att vissa formkrav är uppfyllda. Det krävs att fullmakten är skriftlig och bevittnad av två vittnen (OBS! Vittnena får inte vara fullmaktshavare, alltså de som har rätt att företräda den som inte längre kan besluta själv), det krävs också att det av fullmakten framgår att det handlar om en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar och vilka övriga villkor som gäller (enligt 4 och 5 §§). I övriga villkor kan man exempelvis bestämma när framtidsfullmakten ska träda i kraft, om man vill att exv. en domstol ska pröva frågan. Om man uppfyller kraven i 3 och 4 §§ så börjar fullmakten annars gälla när fullmaktsgivaren befinner sig i sådan situation som beskrivs i 1 §, alltså när man pga. sjukdom eller liknande inte längre kan besluta själv. Så sammanfattningsvis så kan man genom att skriva varsin framtidsfullmakt se till så att den andra maken kan sälja fastigheten och byta till en mindre i de fall den andra maken skulle behöva läggas in på vårdhem. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Kan en borgensman upphäva sitt borgensåtagande?

2018-01-16 i Avtal
FRÅGA |En väns borgensman (tillika f.d. man och min väns dotters far) vill inte vara borgensman för min vän längre. Det rör sig om borgen för del av ett banklån. Nu vill borgensmannen ta ett eget lån men får inte för banken p.g.a. att han är borgensman för min vän. Min vän vill ha en bra relation med sitt ex men vill inte flytta då hon har två barn som går i skolan hon har inte råd att köpa en lägenhet i det området. Nu hotar har med att koppla in advokat för att slippa vara borgensman.Vad har min vän för rättigheter? Kan borgensmannen upphäva borgen?
Vega Schortz |Hej, kul att du valt att vända dig till oss på Lawline för att få svar på din fråga!Utgångspunkten är: Nej, ett borgensåtagande kan inte sägas upp.Eventuella möjligheter för borgensmannen att frånsäga sig sitt borgensansvar:1, Ibland ger avtalet mellan vännen och banken vännen rätt att befrias från sina betalningsförpliktelser. Föreligger sådana omständigheter för borgensmannen har borgensmannen lika rätt som vännen, att på samma grunder, frånsäga sig sina betalningsförpliktelser. 2, Om det framgår av villkoren i skuldebrevet kan borgensmannen begära att banken säger upp krediten till betalning enligt de villkor som är angivna i skuldebrevet. Konsekvensen av en sådan uppsägning kan dock vara att borgensmannen blir tvungen att betala så i praktiken bortfaller ingen betalningsskyldighet för borgensmannen. 3, När ett kreditavtal tecknas med villkor om borgen har banken en skyldighet att informera borgensmannen om avtalsvillkoren. Det innebär att borgensmannen ska informeras om att skyldigheten bl.a. kan komma att påverka borgensmannens egna möjligheter att beviljas kredit. Vanligtvis sker detta genom att banken ser till så att borgensmannen får tillgång till de skriftliga dokument som stadgar villkoren för vännens skuldförbindelse (skuldebrevet) och borgensförbindelsen. Borgensmannen ska godkänna villkoren genom att skriva under; vanligtvis genom en underskrift i vännens skuldebrev. Har borgensmannen skrivit under förutsätts att denne har accepterat och är införstådd med alla villkor – oavsett om borgensmannen rent faktiskt läst villkoren. Det innebär att borgensmannen därefter inte kan gå ifrån sina åtaganden genom att t.ex. hävda att denne inte visste om att åtagandet skulle innebära begränsningar i borgensmannens egna kreditvärdighet. Står det inte i avtalsdokumenten någonting om hur borgensåtagandet påverkar borgensmannens kreditvärdighet och har banken aldrig uppmärksammat borgensmannen om hur åtagandet påverkar kreditvärdigheten och borgensmannen skriver under - kan det vara en omständighet som ger borgensmannen rätt att frånträda åtagandet.4, Det går även att förhandla sig från sitt borgensåtagande. Kan borgensmannens ansvar tas över av en annan person som banken kan acceptera som säkerhet; finns möjlighet för borgensmannen att frånträda åtagandet.5, Skulle de ändrade omständigheterna i borgensmannens liv anses vara så radikala att det skulle vara oskäligt att kräva att denne måste stå fast vid sitt åtagande kan åtagandet reduceras eller helt falla bort efter en prövning i tingsrätten med stöd av 36 § avtalslagen. Att inse att åtagandet kommit att påverka ens egna kreditvärdighet är inte ensamt en omständighet som gör att åtagandet bortfaller. Sammanfattningsvis måste väldigt speciella omständigheter föreligga för att borgensmannen ska kunna gå ifrån sina skyldigheter enligt borgensavtalet. Din vän kan vara trygg i att borgensåtagandet kommer bestå. En advokat anlitad för borgensmannens räkning kommer troligtvis göra samma bedömning och huvudsakligen peka på att en möjlighet att frånträda avtalet finns om avtalet ger borgensmannen rätt att frånträda under den livssituation borgensmannen nu står inför.Hoppas du fick svar på din fråga och lycka till!Med vänlig hälsning,

Kan man binda någon annan i ett avtal?

2018-01-15 i Avtals ogiltighet
FRÅGA |En vän har skrivit på ett avtal för en foderhäst åt våra döttrar. Jag har aldrig sett avtalet eller skrivit på något avtal kan jag dra mig ur när som helst då?
Ikram Asry |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!BundenhetAvtalsparter kan endast binda sig själva till avtalet. Enligt allmänna avtalsrättsliga principer är det därför inte möjligt att avtala om en tredje part. Det kan dock undantas om avtalet endast är gynnande för den utomstående.Omyndiges möjlighet att binda sigDu har inte nämnt hur gamla dina döttrar är och därför utgår jag från att de inte uppnått 18 års ålder i mitt svar. I föräldrabalken (FB) regleras en underårigs rätt att bli part i avtal. En omyndig person har ingen så kallad rättshandlingsförmåga (9 kap. 1 § FB). Det innebär att hen inte får bl.a. sluta avtal eller åta sig skulder. Det finns även här undantag för denna bestämmelse som jag inte kan gå in på eftersom att jag har så lite omständigheter i din fråga för att kunna avgöra om de är tillämpliga eller inte.Frånträda/godkännaSom huvudregel gäller att beslutet ligger på barnets vårdnadshavare att avgöra om den vill godkänna avtalet eller inte. Detta godkännande kan även göras i efterhand efter det att avtalet redan har ingåtts mellan parterna. Om föräldern till den omyndige väljer att inte godkänna avtalet så är avtalet inte gällande (9 kap. 6 § 1 st. FB). Eventuell ersättningOm någon avtalsprestation redan har genomförts, t.ex. betalning, så ska det återgå. Om prestationen inte är möjlig att återbära så ska ersättning för dess värde utgå istället. Ersättningsansvaret är dock begränsat till att den omyndige endast är skyldig att ersätta vad den har haft för nytta eller vad som används för skäligt underhåll (9 kap. 7 § 1 st. FB). Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Formkrav för framtidsfullmakt

2018-01-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Jag har tillsammans med min framlidne make en gemensam dotter, som blir min huvudarvinge. Hon har ännu inte fått ut något farsarv. Min dotter är bosatt i Norge men har kvar sitt svenska medborgarskap. Jag vill ge henne framtidsfullmakt att företräda mig, om jag p.g.a. varaktig sjukdom eller demens in längre kan sköta mina angelägenheter. Finns det några hinder för att ge henne dylik fullmakt?Ska framtidsfullmakten endast skrivas under av fullmaktsgivaren, i närvaro av 2 myndiga vittnen?
Isabella Vasiliou |Hej! Tack för att du vände dig till Lawline med din fråga!Reglerna rörande framtidsfullmakter återfinns i lag (2017:310) om framtidsfullmakter.Behovet av någon form av framtidsfullmakt har diskuterats i Sverige från och till under ett antal år. Tanken med fullmakten är att det ska vara möjligt att själv bestämma vem som ska fatta beslut åt dig i framtiden, om och när du själv inte längre har möjligheten att besluta själv, exempelvis om man skulle bli dement (1 §). Framtidsfullmakten är tänkt att funka som ett slags komplement till god man och förvaltare och "vanlig fullmakt". En framtidsfullmakt kan omfatta både ekonomiska och personliga angelägenheter (2 §). Värt att nämna är att framtidsfullmakt inte omfattar vård eller tandvård och familje- och arvsrättsliga ärenden, såsom till exempel äktenskapsskillnad och upprättade av testamente. För att en framtidsfullmakt ska bli gällande krävs att vissa formkrav är uppfyllda. Det krävs att fullmakten är skriftlig och bevittnad av två vittnen (OBS! Vittnena får inte vara fullmaktshavare, alltså de som har rätt att företräda den som inte längre kan besluta själv), det krävs också att det av fullmakten framgår att det handlar om en framtidsfullmakt, vem eller vilka som är fullmaktshavare, vilka angelägenheter fullmakten omfattar och vilka övriga villkor som gäller (enligt 4 och 5 §§). I övriga villkor kan man exempelvis bestämma när framtidsfullmakten ska träda i kraft, om man vill att exv. en domstol ska pröva frågan. Om man uppfyller kraven i 3 och 4 §§ så börjar fullmakten annars gälla när fullmaktsgivaren befinner sig i sådan situation som beskrivs i 1 §, alltså när man pga. sjukdom eller liknande inte längre kan besluta själv. Man har inte rätt att företräda fullmaktsgivaren i de fall man har motstridiga intressen enligt 17 §, i övriga fall ser jag ingen anledning till att din dotter inte skulle kunna vara fullmaktshavare (så vida hon kan förvalta över sig själv). Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Testamente eller framtidsfullmakt?

2018-01-15 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Kan vi skriva testamente åt vår dotter som innebär att hon får sitt arv om vi råkar ut för sjukdom eller olycka och blir oförmögna att kontakta omgivningen?
Marika Jaaniste |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag tolkar din fråga såsom att du vill upprätta ett testamente där din dotter ska vara testamentstagare.TestamenteGenom att upprätta ett testamente kan den egendom som någon lämnar efter sig fördelas utefter dennes vilja. Enligt 10 kap. 1 § ärvdabalken (ÄB) finns vissa formkrav. Ett testamente ska upprättas skriftligen och ge uttryck för testatorns (den som upprättar testamentet) yttersta vilja om hur kvarlåtenskapen ska fördelas när denna dör. Två vittnen ska närvara och testatorn ska skriva under testamentet eller vidkännas sin underskrift. Vittnena ska skriva sina namn och således bestyrka handlingen. Vittnena ska också känna till att det är ett testamente de bevittnar men de behöver inte ha kännedom om innehållet. Kvarlåtenskapen fördelas alltså utefter ett testamente när testatorn dör och inte vid ett tidigare skede såsom vid sjukdom.Framtidsfullmakt Vad som kan bli aktuellt att upprätta i ditt fall är en s.k framtidsfullmakt enligt lagen om framtidsfullmakter. En framtidsfullmakt är en fullmakt som någon ger åt en fysisk person med uppgift att företräda fullmaktsgivaren i det fall han eller hon på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller något liknande förhållande varaktigt och i huvudsak inte längre har förmåga att ta hand om de angelägenheter som fullmakten avser. (1 §) Genom att skriva en framtidsfullmakt kan man alltså utse en person som ska ta hand om ens angelägenheter om man i framtiden inte kan ta hand om dem själv. En sådan fullmakt ska vara skriftlig och fullmaktsgivaren ska i två vittnens samtliga närvaro skriva under handlingen eller intyga att han eller hon har skrivit under handlingen. (4 §) Av 5 § föreskrivs att det av fullmakten ska framgå: Att det är fråga om en framtidsfullmakt Vem eller vilka som är fullmaktshavare Vilka angelägenheter fullmakten omfattar Vilka övriga villkor som gäller Observera att en framtidsfullmakt ger fullmaktshavaren rätt att företräda fullmaktsgivaren i framtiden. Det är alltså inte en handling som reglerar arv. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga! Vänligen,