Vem får ta hand om hunden?

2016-12-08 i Samägandeavtal
FRÅGA |Jag köpte en hund när jag var i ett förhållande med mitt ex. Han var tydlig med att det var min hund och ansvaret att ta hand om hunden var mitt då han inte ville ha en hund. Efter två år tyckte mitt ex om min hund så mycket så att han frågade om vi kunde äga 50-50 var om vi skulle gå skilda vägar. Vi skrev ett kontrakt som jag inte kan garantera att jag skrev på då jag inte minns om vi bara skrev det på datorn men aldrig skrev ut det eller om det faktiskt blev fullständigt påskrivet. Detta kontrakt finns inte någonstans nu då vi flyttat isär och ingen av oss hittar det. Hunden har bott hos mig i snart tre års tid permanent men mitt ex har haft honom några gånger per år. Nu vill mitt ex ändra på detta genom att hunden ska bo permanent hos honom istället för hos mig. Vi betalar lika mycket varje månad för hunden men hunden är van att spendera mest tid med mig och bo hemma hos mig. Kan jag på något sätt få hela vårdnaden för hunden? På alla papper står jag som ensam ägare så det är enbart kontraktet som bevisar att jag godkänt delad vårdnad men eftersom kontraktet inte finns kvar kan jag bestrida det på något sätt? kanske påtrycka hundens psykiska tillstånd om han måste byta hem och åka mellan oss oftare då jag kommer kräva att ha hunden oftare än vad mitt ex tidigare krävt.
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här typen av fråga är vanlig bland hundägare, men tyvärr finns det inte lagar som specifikt tar sikte på vårdnaden av en hund. I juridiska termer behandlas hunden som lösöre – en sak med ett ekonomiskt värde. Det betyder att juridiska svar på den här frågan sällan stämmer överens med hur man som hundägare känner för sin hund. Jag kommer dock försöka besvara din fråga utifrån regler som reglerar avtal och ägande i avtalslagen (AvtL) och lagen om samäganderätt. Eftersom det rör skötseln av en hund kommer jag också hänvisa till djurskyddslagen.Vem har rätt till hunden?Precis som med annan egendom är det den som äger hunden som har rätt att bestämma över den och skyldighet att ta han om den. Det som avgör om du och/eller ditt ex har rätt till hunden avgörs alltså utifrån vem av er som är ägaren. En stark princip i svens rätt är att avtal ska hållas och är giltiga oavsett vilken form de har, AvtL 1 §. Det betyder att även ett muntligt eller ett osignerat, skriftligt avtal är bindande. Eftersom ni har kommit överens om att du överlät en andel om 50 % av hunden till ditt ex, så är ni bundna av det och ni är att anse som delägare.När två eller flera personer kommer överens om att de ska äga andelar av ett objekt kan de samtidigt komma överens om hur de ska utöva sin respektive beslutsrätt. Om du och ditt ex kom överens om att ni skulle ha hunden hos er vissa perioder, dela på kostnader, att en av er fick sköta vissa frågor angående hunden eller liknande, så är den överenskommelsen fortfarande bindande. Ni ska då fortsätta följa det avtalet eller gemensamt komma överens om nya villkor.Har ni ingen överenskommelse, så regleras ägandeförhållandena av lagen om samäganderätt. Utgångspunkten för delägare är att ingen delägare ensam får förfoga över objektet - i det här fallet er hund - utan den andres godkännande. Om någon delägare är förhindrad att godkänna en åtgärd som snabbt måste vidtas för egendomens bevarande - t ex om er hund behöver akut veterinärvård, så får den andra delägaren ändå besluta om åtgärden (2 §). Den juridiska lösningen som erbjuds när ägare inte kan komma överens och det hindrar förvaltningen av objektet är att god man får sköta förvaltningen, eller att objektet säljs på offentlig auktion (3 § och 5 §). När frågan gäller en hund, så är detta självklart inte bra lösningar för hunden eller för hundens ägare.Fastställa ägareOm någon anser sig ha bättre rätt till någonting, så kan personen i en process yrka på att domstol ska fastställa att hen är den rätte ägaren till saken. Detta kan göras även angående en hund. En sådan process skulle dock inte ta sikte på vad hunden mår bäst av, utan vem som har äganderätt till hunden. Det som avgöra är ofta bevisningen. Eftersom du står som ägare i alla papper och köpte hunden själv, så har du en bevisfördel om du skulle yrka på att du är ensam ägare. Det skulle vara svårt för ditt ex att motbevisa, då ni inte kan hitta det dokument som visar att ni har en överenskommelse om delat ägande. Dock talar faktumet att du skaffade hunden när ni levde tillsammans, att ni delar på alla kostnader och att ni båda haft hunden hos er för att ni är delägare. Med den bevisningen skulle domstolen sannolikt fastställa att ni äger hunden med samäganderätt, vilket inte löser samarbetsproblemet.Skyldighet som djurägareI Djurskyddslagen står stadgat att djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande (2 §). De ska få vara i en god miljö och leva på ett sätt som låter dem bete sig så som är naturligt för dem (4 §). De som ansvarar för ett djur ska alltså ta ansvar för att djuret mår bra, får den skötsel det behöver och får leva i en miljö som främjar dess välmående och naturliga beteende. Djuret får inte lida någon skada till följd av konflikter mellan dess ägare.SammanfattningErt avtal om delat ägande är giltigt, även om det inte finns kvar något dokument som kan bevisa det. En rättsprocess angående vem som äger hunden och därmed har rätt att bestämma över hunden skulle på grund av bevisläget sannolikt sluta med att domstolen fastställer att ni är delägare med lika rätt. Har ni i samband med överenskommelsen om delägande även bestämt hur ni ska ta beslut, var hunden ska vara mm så är det avtalet giltigt tills ni kommer överens om något annat. Har ni inte bestämt något tidigare, så måste ni ta alla beslut som har med hunden att göra gemensamt. De juridiska lösningar som erbjuds när delägare hamnar i konflikt är inte lämpade för att lösa konflikter som handlar om husdjur. Avslutningsvis kan sägas att om ditt ex vill förändra hur ni fattar beslut, hur ni tar hand om hunden mm, så krävs alltså att ni pratar om det och kommer överens om en lösning som ni båda är villiga att godkänna. Så länge ni inte kommer överens om någon lösning är det rimligt att ni fortsätter att ta hand om hunden på samma villkor som tidigare. Tänk på att hunden inte får bli lidande av att du och ditt ex har en konflikt, utan försök nå en kompromiss som båda kan vara nöjda med och som gör att hunden får den omvårdnad den behöver.Jag hoppas att du och ditt ex kan komma överens och hitta en lösning som ni båda är bekväma med.Vänliga hälsningar,

Avtalsbundenhet - fullmakt

2016-12-07 i Avtal
FRÅGA |Jag lämnade in min bil på en verkstad, jag fick ett muntlig avtal på pris 700 och skakde hand på detta. Det var i juli, nu kom det en faktura på 2333kr jag ringde och klagade och han sa att det var fel och han skulle makulera den och skicka en ny. Efter en vecka kom det en påminnelse och hot om inkasso på den fakturan. Jag gick ner till vekstade då visar det sig att personen som gett mig priset har nu fått sparken och han var inte ägare (fast hans namn står som namn på verkstaden) så mitt pris är inte giltigt för jag skakde inte hand med ägaren då gäller inte det muntliga avtalet. Stämmer detta?
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt svensk rätt gäller att avtal kan ingå formlöst. Skriftlighet krävs således inte (förutom i vissa fall). Någon handskakning krävs inte heller. Som du beskriver det har du ingått avtal med företaget om att de ska reparera din bil för 700 kr. För att detta avtal ska vara bindande för företaget krävs att det har ingåtts med någon som var behörig att göra detta åt företaget, t.ex. på grund av en fullmakt. Regler om fullmakt finns i avtalslagen. På vilken grund personen du har ingått avtalet med skulle vara behörig är svårt att säga utan att veta mer. Anställda borde dock i de flesta fall vara behöriga i de flesta fall att ingå sådana avtal. Se t.ex. 10 § 2 st avtalslagen. Som du beskrivet det verkar det inte finnas något som tyder på att den anställda gått utöver sin behörighet eller befogenhet. Avtalet borde således vara bindande för företaget. För det fall de inte vill följa avtalet kan du vända dig till domstol för att få frågan prövad. Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!

Rätt att bo i samägd fastighet samt rätt till avyttring av densamma

2016-12-05 i Samägandeavtal
FRÅGA |Hej!Jag äger en fjärdedel av en villa vilken mina föräldrar skrev på mig på åttiotalet. Nu är pappa död och mamma bor där. Har jag rätt att bo i den eller att kräva att bli utlöst? huset är stort, 330kvm så brist på yta för mig finns det inte.Vänligen¨MattiasNyseparerad 40-åring med "två varannan veckas" barn
Zorba Hållsten |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag uppfattar din fråga såsom att du undrar huruvida du har rätt att bo i en villa som du äger 1/4 av samt om det finns någon möjlighet för dig att krävs att bli utlöst. Eftersom du inte skrivit något annat utgår jag ifrån att det är din mamma som äger resterande 3/4 av villan. Rätt att bo i villanSom utgångspunkt har du rätt att bo i den villa där du äger 1/4. Detta följer av det äganderättsanspråk du har som delägare, du har alltså rätt att nyttja den egendomen du äger. Om det inte följer av gåvobrevet exakt vilken del av fastigheten som du fick så får ni komma överens om vilken del som du ska få nyttja. Kräva att bli utlöstOm ni inte skrivit något samäganderättsavtal så blir lag (1904:48 s.1) om samäganderätt tillämplig på denna situation. Enligt lagen 2 § så krävs samtliga delägares samtycke för en rättslig disposition som innebär ett förfogande över hela bostaden. Därför måste du och din mamma komma överens om att hon ska lösa ut dig, du kan inte tvinga henne till att göra det. Däremot finns det andra alternativ för dig om du vill avyttra din andel, jag kommer redogöra för dessa nedan.Andra alternativSälj din egen andelDu kan helt enkelt sälja din fjärdedel i villan på den öppna marknaden till vemsomhelst. Detta följer av en motsatstolkning av 2 § samäganderättslagen som innebär att man får förfoga över sin egen del i det samägda godset utan att inhämta samtycke från övriga delägare. Se även till att följa reglerna i jordabalken som gäller för köp av fastighet. Ansök om tvångsförsäljning av hela villan på offentlig auktionEnligt 6 § samäganderättslagen kan du ansöka hos rätten om att hela villan ska bjudas ut på offentlig auktion. Utgångspunkten är att fastigheten bjuds ut till ett pris som minst motsvarar taxeringsvärdet när det gäller fastigheter. I annat fall gäller högstbjudande. Detta framgår av Högsta domstolens referat NJA 2012 s. 757 (nr 14). Detta innebär helt enkelt att du kan få fram en tvångsförsäljning av hela villan. Köpeskillingen kommer delas mellan dig och din mamma utifrån hur stora andelar ni har, dvs. du kommer erhålla 1/4 och din mamma 3/4 minus försäljningsomkostnader. Din mamma kan i princip inte göra något för att hindra en sådan tvångsförsäljning. Men om det finns synnerliga skäl kan din mamma ansöka om anstånd för försäljningen, dvs. att den skjuts. Med synnerliga skäl menas exempelvis om det föreligger sådana ekonomiska förhållanden att försäljningen kan antas vara förlustbringande, alltså om det är lågkonjunktur. Men denna bedömning är restriktiv och i normalfallet så sker oftast en försäljning eftersom en delägares intresse av att upplösa samäganderätten väger tyngre än den andre delägarens intresse av att behålla den.Sammanfattningsvis så får du bo i villan eftersom du har äganderätt till 1/4, men du kan inte tvinga din mamma att köpa din andel. Däremot kan du sälja din andel i villan alternativt ansöka om att få till stånd en tvångsförsäljning på offentlig auktion. Jag råder dig i första hand att försöka komma överens med din mamma om en lösning som passar er båda. Då sparar ni tid samt slipper onödiga kostnader som uppstår i samband med en försäljning. Behöver du hjälp med försäljning av din andel i villan eller om en ansökan om tvångsförsäljning är du välkommen att höra av dig till mig så kan vi diskutera hur vi kan hjälpa dig på bästa sätt. Du är även välkommen att höra av dig om du tyckte något i mitt svar var oklart. Min mail är zorba.hallsten@lawline.se Med vänlig hälsning,

Tvångsförsäljning av samägd egendom

2016-12-04 i Samägandeavtal
FRÅGA |Äger en fastighet 50 % han vill inte sälja flytta va gör jag
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När en fastighet ägs gemensamt av två eller flera personer blir Lag (1904:48 s.1) om samäganderätt tillämplig.Huvudregeln är att en åtgärd som rör den gemensamma egendomen som helhet kräver samtliga parters samtycke. Däremot finns en bestämmelse i samäganderättslagen som säger att var och en av delägarna i en samägd fastighet har rätt att ansöka till domstol om att godset för gemensam räkning ska utbjudas till försäljning på offentlig auktion.Det du kan göra när ni inte kommer överens, är alltså att vända dig till domstol och ansöka om tvångsförsäljning av fastigheten. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Vid ytterligare frågor eller funderingar är du välkommen tillbaka till oss på Lawline! Vänliga hälsningar,

Krav på form gällande fullmakt?

2016-12-07 i Avtal
FRÅGA |Vad gäller avseende form när det kommer till fullmakt för att hämta ut någon annans försändelser på posten? Posten har ju sina egna formulär, men om det exempelvis är lite bråttom, och den vars försändelse det är, befinner sig på annan plats, kan denne då skriva en giltig fullmakt för hand, fota den, och skicka den till den som ska ges fullmakt att hämta ut försändelsen?Mvh, Niklas
Fanny Rudén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När det kommer till fullmakter så är både skriftliga och muntliga fullmakter rättsligt godtagbara och det är därmed inte så strikt i hur de utformas, det handlar främst om en bevisfråga. Det är däremot upp till varje enskild att bestämma vilka typer av fullmakt som man väljer att godta, eftersom det kan finnas ett intresse av att ställa relativt höga säkerhetskrav när någon ska handla å annans vägnar. Eftersom att Posten har ett särskilt system och särskilda blanketter för att registrera fullmakt så skulle jag gissa på att de ställer upp vissa krav för vad som är godtagbart, men du gör nog bäst i att vända dig till Posten om du vill få reda på närmare vilka typer av fullmakter de godtar och huruvida det går att lösa problemet i det enskilda fallet. Hoppas du fick svar på din fråga.Vänligen,

Hyra ut bostad genom Air BnB - vad händer vid skada?

2016-12-07 i AVTALSRÄTT
FRÅGA |Hej, Jag har övervägt att använda mig av Air Bnb för att hyra ut min lägenhet, jag äger en bostadsrätt och har föreningens medgivande. Men vem blir ersättningsskyldig om någonting går sönder i lägenheten då jag hyr ut den, då jag hyr ut lägenheten med uppsåt att tjäna pengar antar jag att min privata hemförsäkring inte täcker detta. Jag är också lite nyfiken på vad som skulle hända om någonting gick sönder i fastigheten, som förorsakats av personen som jag hyr ut till. Tack på förhand!
Emil Danielsson Nykänen |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Ditt problem är egentligen inte så svårt att besvara rent konret, och jag kan säga att du sitter ganska säkert i båten.Först vill jag hänvisa till skadeståndslagen, som finns https://lagen.nu/1972:207. I 2 kap. 1 § skadeståndslagen står att den som orsakar skada ska ersätta den, oavsett om det är en olyckshändelse eller om det skedde medvetet. Juridiskt sett så behöver alltså du inte ersätta skador som dina hyresgäster orsakar. Vad som däremot kan bli svårt är att bevisa att någonting har gått sönder. Mitt tips till dig är att fota så mycket som möjligt i din lägenhet. Hyr du ut den möblerad se till att fota TV:n och dess modellnummer, speglar, fönster, eventuella mattor, möbler, tapeter osv. Som sagt, fotografera så mycket som möjligt innan för att kunna bevisa att sakerna inte var trasiga när du for. Även skador kan vara bra att fotografera, om de skulle finnas, för blir de värre så är det inte du som orsakat dem.Rörande din fråga om försäkring så kan du läsa i hemförsäkringen vad som gäller. Jag kan däremot nästan med hel säkerhet säga att den inte gäller dina hyresgäster utan den är personlig och gäller enbart för dig eller andra i din familj. Vill dina hyresgäster ha en försäkring så får de teckna en själv. Det kan vara så att din försäkring går in och täcker om något skulle hända och de som bor där inte vill betala, men då måste du kolla dina försäkringsvillkor vad som gäller. Din försäkring kommer däremot inte behövas i detta fall.En klurighet som kan uppkomma är att en skada sker och dina hyresgäster säger att det var en som de hade på besök som orsakade skadan. Jag har däremot läst villkoren för att hyra bostad via Air BnB. Detta är villkor som du som uthyrare och den som hyr går med på. Jag bifogar en länk till dessa nedan.I Air BnBs villkor står ” You acknowledge and agree that, as a Guest, you are responsible for your own acts and omissions and are also responsible for the acts and omissions of any individuals whom you invite to, or otherwise provide access to, the Accommodation. In the event that a Host claims otherwise and provides evidence of damage (“Damage Claim“), including but not limited to photographs, you agree to pay the cost of replacing the damaged items with equivalent items.”. Air BnB råder alltså även dig också att ta fotografier för att kunna styrka att skadan inte fanns innan uthyrningen, men deras villkor utgör ett bättre skydd för dig än enbart skadeståndslagen. Vad som är viktigt att veta är att skadeståndslagen är dispositiv. Detta betyder att den går att avtala bort. I detta fall har de istället gjort det säkrare för dig än vad skadeståndslagen skulle gjort. SammanfattningDen person som orsakar en skada ska enligt skadeståndslagen ersätta skadan. Det svåra kan vara att bevisa att en person orsakat en skada, se till att samla så mycket bevis som möjligt som talar för att det inte fanns någon skada innan du hyr ut din bostad. Din försäkring behövs inte under uthyrningen eftersom att du får väldigt bra skydd av Air BnB:s uthyrningsvillkor. Air BnB:s villkor: https://www.airbnb.se/termsJag hoppas du fått svar på din fråga, har du några ytterligare funderingar så lämna en kommentar här på Lawlines sida så svara jag på den så fort jag kan.Vänligen,

Omyndig fullmäktige

2016-12-05 i Omyndiga
FRÅGA |Hej!Hur kommer det sig att det är rättsligt möjligt att utse en fullmäktige som är 16 år? Har hört att omyndiga har begränsad rättshandlingsförmåga.
Johanna Barfoed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En omyndig har inte egen rättshandlingsförmåga och kan därför inte med bindande verkan ingå rättshandlingar för egen del, se 9:1 FB. När det rör sig om fullmakter, är dock partskonstellationen annorlunda då fullmäktigen inte binder avtalet för egen del - hen är inte part i avtalet och står således utanför rättsförhållandet. Fullmäktigen ingår avtal för huvudmannens räkning i dennes namn (inte sitt eget). Så länge fullmäktigen håller sig inom ramarna för sitt uppdrag, binder fullmäktigen (den omyndige) huvudmannen och motparten. Sammanfattningsvis är det rättsligt möjligt just på grund av att personen inte själv är part i avtalet, varför det inte spelar roll att hen är omyndig. Avtalet gäller mellan huvudmannen (fullmaktsgivaren) och motparten. Hoppas du fick svar på din fråga! Hälsningar,

Få tillbaka utlånade pengar

2016-12-04 i Avtal
FRÅGA |Hej. Jag tog ett lån på 150.000kr åt en så kallad vän. Han behövde pengar snabbt så jag tog ett lån och för att få detta lån var jag tvungen att betala av 50.000 kr på mina skulder jag hade då! Jag gjorde det o han fick 100.000kr på sitt konto, hans totala skuld till mig blev 110.000kr. Jag får en räkning varje månad på 3000kr, han har nu inte betalat mig på över 1 år o jag går snart under för jag har inte råd med denna räkning som han muntligen lovade o betala varje månad. Har enbart muntligt avtal med honom, o det enda bevisa jag har är väl om jag rotar igenom internetbanken o försöker spåra överföringen jag gjorde till hans konto på 100.000kr!! Hjälp!! Kan jag få hjälp att få betalt av honom?? Orolig 2 barnsmor.
Mattias Lindner |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Situationen du befinner dig i verkar vara knepig. Det första som kan poängteras är att om det har gått till som du beskriver, du har rätt att få tillbaka de pengar du lånat till din vän. Muntliga avtal är bindande(med undantag för vissa situationer, dock är din situation inte ett undantag). Det finns då ett flertal olika sätt att gå tillväga. Det första (vilket du antagligen redan testat) är att helt enkelt be om pengarna tillbaka. Ett annat sätt är att kontakta Kronofogdemyndigheten och få den att indriva fordringen. De kan dock (i princip) endast driva in otvistida fordringar, så om det är så att din vän förnekar att han är skyldig dig pengar, Kronofogden kan inte göra något. Ett tredje sätt är att gå till domstol. För att du ska kunna vinna ett sådant domstolsmål krävs att du kan visa att du lånat ut pengar, att det var ett lån och inte en gåva och att din vän inte betalat tillbaka pengarna. Som bevisning kan du såklart dels visa på överföringen till hans konto. Kanske finns det dessutom någon som hört er tala om lånet som kan kallas som vittne. Hoppas att svaret hjälpte och tack än en gång för att du vände dig till Lawline med din fråga!