Behålla sitt barndomshem

2016-07-26 i Utmätning
FRÅGA |HejsanDå jag har skuldsanering så önskar både jag och min mamma att om hon går bort inom tidsramen av min sanering att ett mycket god vän till familjen,i min ålder,ärver min del efter min mamma. vi litar på honom till 100 procent, kan vi upprätta ett tilläggs testamente till honom. Det är mitt barndomshem det handlar om som ska delas mellan min bror och min systers 2 döttrar. Fast min syster är i livet. Jag har tyvärr inga barn och är ogift,ensamstående. Hoppas på svar idag då jag reser upp till Småland imorgon och då vill vi upprätta detta tillägg.
Anton Walfridsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Som jag förstår din fråga så vill ni att ert barndomshem stannar i familjen, samtidigt som den hotas av utmätning om du mottager den under de närmsta åren. Jag skulle rekommendera att din mor i testamentet till er barn skriver in ett så kallat överlåtelseförbud. Högsta domstolen uttalade i NJA 2007 s. 455 att överlåtelseförbud är giltiga gentemot förvärvarens (din och dina syskons) borgenärer om överlåtelseförbudet kommit till i samband med ett benefikt förvärv. Detta betyder att dina borgenärer inte kan framtvinga en försäljning om din mor har skrivit in ett överlåtelseförbud i testamentet. Hoppas att du fick svar på din fråga och behöver du hjälp med att få rätt på detta så hör gärna av dig!Behöver du vidare hjälp med ditt arv är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00-16:00) eller maila oss på info@lawline.se

Kronofogdemyndighetens bevisregler – bryta presumtionen att den som besitter egendomen äger den

2016-07-25 i Utmätning
FRÅGA |Hej, en nära vän till min syster har stora skulder och betalningsanmärkningar. Nu har denne fått tag i en egen lägenhet, men saknar ekonomi för att köpa möbler och annan hemutrustning. Jag har erbjudit mig att på obestämd tid låna en del av mina ägodelar som jag kan undvara, vilket inkluderar i princip allt förutom kläder. Nu till min fråga: Hur skyddar vi dessa ägodelar från en eventuell utmätning från Kronofogden, som tidigare har varit på besök hos min systers väninna vid flertalet tillfällen under åren. Kan vi skriva ett "låneavtal"? Hur ska detta isåfall dokumenteras? Jag har förstås inte kvitton på alla saker som jag köpt genom åren och nu har tänkt att låna ut. Behöver vi fotografera allt kanske? Tack på förhand.
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag har valt att i det följande svara på din fråga på så vis att jag först behandlar det centrala, dvs bevisningen. Därefter tar jag dock upp två förhållanden som det kan vara bra för dig att känna till. Slutligen sammanfattar jag det som jag sade i bevisdelen.BevisningDin systers vän kommer att besitta den egendom som du lånar ut till henne. Det innebär att du måste kunna visa att det är din egendom, för att Kronofogdemyndigheten inte ska kunna ta din egendom, enligt 4 kap. 18 § utsökningsbalken (1981:774) (förkortad UB). Om du inte lyckas med det kan Kronofogdemyndigheten ta din egendom som om det vore din systers väns egendom – trots att hon inte äger den.För att du ska ha visat/styrkt att det är din egendom måste du på ett övertygande sätt kunna bevisa att det är din egendom – det ska vara tydligt, inte tveksamt. Det är ett högt beviskrav, varför det krävs en del. I idealfallet har du t.ex. en köpehandling som visar att du har köpt egendomen, ett kontoutdrag som visar att du har betalat egendomen, något som visar att du har haft egendomen hos dig under en längre tid, samt något som visar att du inte har gett bort eller sålt den.Kvitton är en bra början, men för säkerhets skull kan det vara bra att vidta alla möjliga åtgärder för att säkerställa att du kan styrka din äganderätt. Observera också att det i Sverige råder fri bevisföring, varför allt som kan användas som bevis i princip också får användas som bevis.Exempel på åtgärder (förutom att hitta kvitton) som du skulle kunna vidta är följande:1. Skaffa utlåtanden från dem som sålde sakerna till dig, eller i vart fall se till så att de kan vittna om att du köpte sakerna från dem. Det skulle kunna användas som bevismedel för de saker som du saknar kvitton till.2. Säkerställ att du har oberoende personer som skulle kunna vittna om att du har ägt sakerna under en längre tid.3. Leta fram gamla fotografier som visar att du har haft egendomen förut.4. Nya fotografier lär inte övertyga, men det kan inte skada att ha dem ändå.5. Märk sakerna så att det framgår att de är dina (om det inte redan finns något märke på dem som duger). Den åtgärden lär visserligen inte ensamt övertyga kronofogdemyndigheten eller en domstol, eftersom den inte styrker att du är ägare, men den kan ändå vara till hjälp.6. Om du från början betalade en del av sakerna genom bankkontoöverföringar kan det vara bra att ha ett kontoutdrag på betalningarna tillgänglig.Det viktiga är dock att kunna bevisa att du är ägare, dvs att du på något sätt har köpt sakerna utan att därefter ha sålt dem eller gett bort dem. Ett rättsfall som kan illustrera svårigheterna för dig är NJA 1999 s. 594, särskilt tingsrättens skäl som redovisar bevisningen (observera dock att Högsta domstolen inte höll med tingsrättens slutsats).Du måste också kunna visa varför din systers vän innehar din egendom. Därför är det bra att skriva ett låneavtal som bl.a. specificerar vad det är du lånar ut, vem som lånar ut, och till vem du lånar ut din egendom. I och för sig behövs inget skriftligt och undertecknat avtal för att man ska kunna låna ut något, men det är mycket bättre som bevismedel än ett muntligt avtal.BeneficiumDet kan vara värt att vara uppmärksam på att mycket av det som finns i ett hem – och som är nödvändiga – inte kan utmätas enligt 5 kap. 1 § andra punkten UB. En säng skulle t.ex. inte kunna utmätas enligt den bestämmelsen. Det innebär i ditt fall att kronofogdemyndigheten kanske inte utmäter en del av din utlånade egendom, trots att du inte lyckas styrka att den är din.Förhindra äganderättsövergångDet är tydligt att du inte överlåter någon egendom till din systers vän, eftersom du bara lånar ut den. Jag vill dock här uppmärksamma dig på att vara noga med att kunna identifiera vilken egendom det är som du har lånat ut. Om du inte kan identifiera den så kan man säga att du förlorar din äganderätt till egendomen. Det går ju inte att veta om det är din egendom eller inte.SammanfattningFör att kunna undvika att kronofogden utmäter din egendom för din systers väns skulder måste du styrka att det är din egendom. Det är ett högt beviskrav, och det krävs mycket för att nå upp till det. Kvitton, gamla och nya fotografier, samt ett skriftligt låneavtal är alla saker som kan hjälpa dig att bevisa att det är din egendom.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med bevisregler vid utmätning är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Att få tillbaka utlånade pengar

2016-07-22 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |Jag har lånat ut 100000 tusen till myndig bekant 20150707. Det finns ett skuldebrev undertecknat av oss båda där villkoren 2% ränta plus mina kostnader hos banken för att få lånet, 2500, ska betalas av låntagaren. På skuldebrevet står också att jag närhelst kan begära tillbaka lånet. Jag har begärt genom messenger, sms samt muntligt i juni få tillbaka pengarna 20160707 men låntagaren har inte betalat eller besvarat mina skriftliga meddelanden. Hur ska jag göra för att få tillbaka mina pengar?
Ni de Keiser |Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det du först och främst kan göra, är att du vänder dig till Kronofogdemyndigheten och ansöker om betalningsföreläggande. Låntagaren kommer därefter få ett brev från Kronofogdemyndigheten och vad som sker härnäst är beroende på låntagarens agerande. Om denne betalar så har du mottagit dina pengar. Om denne inte hör av sig till Kronofogden efter att ha blivit delgiven så kommer Kronofogden att meddela utslag där låntagaren förpliktas att betala den summa som du har begärt. Om denne däremot svarar Kronofogden och bestrider skulden så är det upp till dig som långivare/sökande hos Kronofogden att avgöra om du vill att ärendet ska gå vidare till tingsrätten och avgöras där. Om domstolen kommer fram till att du har rätt till pengarna så kommer du få en dom på detta, vilket är en exekutionstitel som du kan gå med till Kronofogden och begära utmätning av låntagarens tillgångar. Klicka här för att läsa mer om detta och för att komma till blanketten för ansökan om betalningsföreläggande. Lycka till!Vänliga hälsningar,

Utmätning av makars tillgångar

2016-07-19 i Utmätning
FRÅGA |Min man har en enskild firma. Det har han haft i 40 år. på 90-talet skrev vi ett äktenskapsförord. Där står det klart o tydligt att tillgångar o skulder i företaget är enbart min mans.Nu har företaget fått en hög skatteskuld. Ligger nu hos KF. Utmätning på bådas lön? Förstår inteMed vänlig hälsningOrolig
You Jung Lee Törnqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.En person som har enskild firma är personligt betalningsansvarig för firmas skulder eftersom firman är ingen juridisk person. Således är det din man, i egenskap av fysisk person, som är ansvarig för skulderna. Äktenskapsförordet visserligen gör att dessa skulder förblir hans egna skulder. Dock enligt4 kap. 19 § utsökningsbalken (UB) anses alla lös egendom som finns i er gemensamma besittning att tillhöra din man. Denna presumtion kan brytas om du bevisar att en viss tillgång är din, annars kan Kronofogden (KFM) utmäter allt som finns i er gemensamma besittning. Vid utmätning av lön kan KFM inte ta din lön i anspråk eftersom din mans skulder är hans egna. Däremot när KFM beräknar ett förbehållsbelopp för din man enligt 7 kap. 4 § UB tar de hänsyn till din lön för att kunna räkna ut hur mycket han behöver varje månad för att klara sig. Med vänlig hälsning,

Dödsboets skulder överstiger tillgångarna

2016-07-25 i Skuld
FRÅGA |När ett dödsbo saknar tillgångar och har en skuld som inte kommer att krävas in hur avslutar man då dödsboet?
Desirée Wiberg Hammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som du kanske redan vet ärver man aldrig en anhörigs skulder. Huvudregeln är att när en person avlider ska dennes skulder istället täckas med tillgångarna från dödsboet. För det fall skulderna överstiger tillgångarna kan man istället ansöka om att dödsboet försätts i konkurs. En sådan ansökan görs hos tingsrätten. Observera att detta inte gäller ifall man tidigare gått i borgen för den avlidne, alternativt om man tagit ett gemensamt lån med den avlidne (t.ex. ett gemensamt lån mellan makar). I dessa fall kan man själv bli tvungen att "täcka upp" för den del av skulden som dödsboets tillgångar inte täcker.Hoppas att detta gav svar på din fråga! Lycka till!Vänligen,

Ränta på skuldebrev

2016-07-24 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej! Kan man kräva ränta i efterhand på en revers. Den låg med i bodelningen och det är ju normalt. Men då var summan på 95000 kr. Nu vill den personen ha 16000 kr till i ränta. Enligt mig så är det den första summan som gäller. Men vill kolla vad som är rätt och fel innan jag gör något.Tycker det känns konstigt att det plötsligt kom ränta när det inte var tal om det från början.Hoppas jag kan få svar på min fråga.Tack på förhand.
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den lag som reglerar reversen är räntelagen (1975:635) (här förkortad RL), enligt dess 1 §. Det följer dock redan av 6 § lagen (1936:81) om skuldebrev (förkortad SkbrL), då en revers är ett skuldebrev. I det följande ska jag förklara hur RL:s reglering ser ut – i relevanta delar. Först behandlar jag avkastningsränta, och därefter dröjsmålsränta. Sist kommer en kort sammanfattning.Ränta före förfallodagen (avkastningsränta)Som huvudregel utgår inte ränta före en penningfordring har förfallit till betalning, se 2 § RL. Det går dock att avtala om något annat, enligt 1 § andra stycket RL. Som jag förstår det finns det dock i ditt fall inget villkor om avkastningsränta, varför någon sådan inte kan utgå. Om kravet på 16 000 kr i ränta avser avkastningsränta saknas alltså grund för det.Ränta efter förfallodagen (dröjsmålsränta)Efter att en fordring har förfallit till betalning utgår ränta under tiden du dröjer med att betala fordringen. Beroende på hur fordringen förfaller utgår dock dröjsmålsränta från olika tidpunkter. Om det fanns en avtalad förfallodag utgår ränta från förfallodagen, enligt 3 § RL.Om det inte fanns någon bestämd förfallodag, kan fordringsägaren enligt 5 § SkbrL ensidigt kräva att reversen ska betalas. Då förfaller också fordringen. Enligt 4 § första stycket RL utgår då ränta från trettio dagar efter att fordringsägaren krävde betalning. Observera dock att samma paragraf också kräver att fordringsägaren anger att ränta kommer att utgå om fordringen inte betalas i tid.Observera också än en gång att de särskilda villkor som gäller för reversen i huvudsak går före RL, enligt lagens 1 § andra stycke.Någon mer konkret vägledning kan jag tyvärr inte ge mot bakgrund av uppgifterna i din fråga.SammanfattningAvser kravet på ränta sådan ränta som utgår före förfallodagen saknar kravet grund, om inte något annat har avtalats. Avser kravet däremot dröjsmålsränta kan det finnas rättslig grund för det, beroende på när fordringen förföll till betalning. Dröjsmålsränta behöver inte vara överenskommen i förväg.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med ränta på penningfordringar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Försäljningskostnader och advokatarvode vid förvaltning av ett dödsbo i konkurs

2016-07-20 i Konkurs
FRÅGA |Jag är delägare i ett dödsbo som hade som enda tillgång en mindre bostadsfastighet med stort renoveringsbehov. På grund av fastigheten och på inrådan av boutredaren sattes dödsboet i konkurs i december 2015. Konkursförvaltaren har vägrat annonsera ut fastigheten av det skälet att pengar saknas i konkursboet för annonskostnader. Men är inte detta i strid med konkurslagen kap. 14:2?Vi dödsbodelägare har nu själva annonserat och ordnat så att fastigheten sålts.Nu tvistar vi om hur mycket av köpeskillingen som ska gå till förvaltararvodet resp. begravningskostnader som har förmånsrätt vilket förvaltaren inte skrivit i förvaltarberättelsen men nu bekräftat.Det enda förvaltaren gjort är att skriva ett köpeavtal med friskrivning för allt ansvar och han ska nu göra ett utdelningsförslag där allt går till förvaltararvode resp begravningskostnader.Vi tycker att 10-12.000 kr är tillräckligt som arvode. Han har inte gjort någonting mer än vad som sägs ovan.Uppgifter om skulder och fastighetsvärde har boutredaren tagit fram.Med vänlig hälsningArne Hemström
Fredrik Mattsson |Hej Arne,Tack för att du har vänt dig till Lawline med dina frågor.Precis som du anför gäller enligt 14 kap. 2 § konkurslagen att kostnader för sådana åtgärder som omedelbart syftar till egendomens avyttrande i första hand ska täckas av konkursboet och i andra hand av staten. Som exempel kan anges kostnader vid en exekutiv försäljning och kostnader för sådana annonser som publiceras i syfte att marknadsföra en försäljning av boets fasta egendom.När det gäller frågan om vad som är skäligt arovde för advokatens arbete är det svårt att uttala sig om. Ni bör ställa krav på att advokaten redovisar sina kostnader och varför han har lagt x antal timmar på ärendet. Endast en domstol kan slutligt avgöra vad som är ett skäligt arvode. Det är dock tyvärr så att domstolar normalt sett godtar en advokats ersättningskrav även om advokaten för en utomstående synes ha lagt ner omotiverat många timmar på ärendet.Cirka 12 000 kr är enligt min mening en rimlig summa. Dock är tyvärr som jag nämnt ovan domare generellt sett mycket generösa mot advokater. Vidare är det värt att notera att om saken tas till domstol och ni förlorar får ni betala motpartens rättegångskostnader. Sålunda är det att rekommendera att ni försöker lösa tvisten utan att saken behöver tas till domstol.Slutligen vill jag tillägga att det är rimligt att begära ett visst avdrag på arvodet med tanke på att ni själva bekostade annonseringen.Lycka till!Vänligen,Fredrik Mattsson, juridisk rådgivareFredrik.mattsson@lawline.se

Konsumentskyddslagstiftning och återvinning

2016-07-19 i Återvinning
FRÅGA |HejJag undrar om konsumentköplagen skyddar mig som konsument vid följande fall:Jag har fått en uppfart i betong anlagd och reklamerat den då det var fel betong så den inte tål salt. Jag och säljaren(företaget) och gjort en förlikning och jag har fått pengar som kompensation/ersättning.Efter ett tag går företaget i konkurs och konkursförvaltaren hör av sig mer än ett halvår senare och vill att jag betalar tillbaka hälften av de pengar jag har fått, med hänvisning till konkurslagen och återvinning?Skyddar inte konsumentköplagen mig för detta?Hälsningar
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.KonsumentskyddslagstiftningKonsumentköplagen (1990:932) reglerar avtal om köp mellan konsumenter och företagare. Observera dock att den relevanta lagen för ditt fall skulle kunna vara konsumenttjänstlagen (1985:716), beroende på omständigheterna.Dessa lagar reglerar dock bara förhållandet mellan dig och säljaren; de fungerar som villkor i ert avtal. De reglerar i princip inte ditt förhållande till säljarens konkursbo. Det krävs att konkursboet inträder som part i ert avtal för att de nämnda lagarna ska vara relevanta i förhållande till det.ÅtervinningI 4 kap. konkurslagen (1987:672) (här förkortad KL) finns regler om s.k. återvinning. Innebörden av en återvinning enligt KL är att vissa rättshandlingar kan gå åter om de relevanta kriterierna är uppfyllda. Alltså, du blir tvungen att lämna tillbaka t.ex. hälften av pengarna som du fick i förlikningen (se 4 kap. 14 § KL). Ditt krav mot företaget försvinner dock inte, utan det blir en s.k. ”oprioriterad fordring” i konkursen. Det innebär i princip att du får betalt sist i ordningen, efter de som enligt förmånsrättslagen (1970:979) har förmånsrätt. En sådan fordring får oftast inte ut särskilt mycket av en konkurs.Det spelar ingen roll att den rättshandling som konkursboet vill återvinna har uppkommit i ett konsumentförhållande. Återvinningsreglerna tar nämligen inte hänsyn till om du är konsument eller inte.Beroende på omständigheterna i ditt fall kan det dock vara svårt för konkursboet att återvinna hälften av ersättningen som du fick av företaget. Beroende på när ansökningen om att försätta säljaren i konkurs kom in till tingsrätten kan det vara för sent för konkursboet att t.ex. använda de enklare reglerna i 4 kap. 6 eller 10 § KL. Återvinningsreglerna beror nämligen med ett undantaget av hur långt bak i tiden som den rättshandling som konkursboet vill återvinna har skett.Den regel som når längst bak är 4 kap. 5 § KL. Den är en av få återvinningsregler som når längre än sex månader bakåt i tiden som huvudregel. Regeln används dock sällan eftersom den är svår att tillämpa.Det framgår dock inte för mig när er förlikning skedde i förhållande till konkursansökan eller vilken återvinningsregel som konkursboet stödjer sig på. Det skulle kunna vara 4 kap. 5, 6 eller 10 § KL. Någon mer konkret ledning är tyvärr svårt för mig att ge mot bakgrund av uppgifterna i din fråga.SammanfattningKonsumentköplagen (1990:932) och liknande lagar reglerar bara avtalet mellan dig och företaget. Den är inte relevant för ditt förhållande till konkursboet, vilket istället kan ”ta tillbaka” säljarens betalning om det har stöd för det i 4 kap. KL.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med återvinning är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,