Prioritering av skulder i ett dödsbo

2017-02-26 i Skuld
FRÅGA |Hej min far gick bort innan jul och hade väldigt lite tillgångar. Det har visat sig att pensionsmyndigheten har betalat ut pension en månad för mycket och kräver därför tillbaka pengarna. Det jag undrar är vad som går före, återkravet från Pensionmyndigheten eller begravningskostnader? Som jag har förstått det går eventuella tillgångar i ett dödsbo först och främst till begravningskostnader. Jag har läst om liknande fall där begravningskostnader har dragits av från återkrav.
Erica Leufstedt |Hej, tack för din fråga!Du har rätt i att begravningskostnader som regel har prioritet före andra skulder i ett dödsbo där tillgångarna inte täcker alla skulder. Om dödsboet inte kan betala av sina skulder och därmed försätts i konkurs gäller Förmånsrättslagens bestämmelser för i vilken ordning skulder ska betalas. Begravningskostnader räknas som en skuld i dödsboet och de har så kallad allmän förmånsrätt, innebärande att de ska betalas före oprioriterade fordringar. Detta följer av Förmånsrättslagens 10§ (se här). Vissa fordringar med så kallad särskild förmånsrätt ska betalas före fordringar med allmän förmånsrätt. Dessa finns uppräknade i Förmånsrättslagen och inkluderar bland annat panträtt i sjöfart eller fast egendom. En felaktig utbetalning från Pensionsmyndigheten är inte en sådan prioriterad fordran och därmed har begravningskostnaden företräde för det fall att dödsboets tillgångar inte räcker till både begravningskostnaderna och återbetalning till Pensionsmyndigheten. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Hjälp med avhysning av f.d. nyttjanderättsinnehavare

2017-02-26 i Kronofogdemyndigheten
FRÅGA |HejVi har hyrt ut ett förråd till en kvinna i drygt ett år. Avtal finns, detta anger hyra, uppsägningstid och lite info om att vi försäkrar byggnaden och att hyresgästen förutsätta försäkrar sina saker, att brandfarliga varor inte får förvaras. Hon sade upp avtalet och slutade betala i december. Hon har lovat att utrymma förrådet till sista dagen, men sakerna står kvar i förrådet och på ytor utanför förrådet.Några veckor innan hennes sista hyresldag smsade hon att saker i förrådet blivit skadade av möss. Vid telefonkontakt med henne meddelade hon att hon skulle ta ut sitt försäkringsbolag och titta på sakerna innan hon flyttade ut dem. Vid samma samtal lovade hon att ha utrymt förrådet till sista dagen. När vi pratade om betalning så sade hon att det berodde på vad hennes försäkringsbolag sade.Jag meddelade henne att betalningen av hyra och hennes försäkring är olika frågor och att jag förväntar mig att hon betalar.Hur blir vi av med hennes prylar?Hon har fått påminnelse på fakturan.Hon undviker att svara när vi ringer henne.
Fanny Rudén |Hej och tack för att ni vänder er till Lawline med er fråga.Om nyttjanderättsavtalet har sagts upp och därmed upphört att gälla och nyttjanderättsinnehavaren därmed saknar rätt att kvarhålla sakerna i förrådet så finns det möjlighet att söka avhysning av nyttjanderättsinnehavaren om denne inte självmant flyttar på sakerna efter tillsägelse. Detta görs i form av vanlig handräckning (3 § lag om betalningsföreläggande och handräckning) från Kronofogdemyndigheten (KFM). Ansökan om vanlig handräckning kan kombineras med ansökan om betalningsföreläggande för t.ex. obetalda hyror (13 §).Ni ansöker genom att fylla i en blankett om betalningsföreläggande/vanlig handräckning hos KFM och betalar en ansökningsavgift om 300 kr (som går att begära ersättning för). Information om hur blanketten ska fyllas i hittar ni på KFM:s hemsida: https://www.kronofogden.se/Vanlighandrackning.htmlHoppas ni fått svar på er fråga, annars är ni välkomna att komma in med en ny.Vänligen,

Utmätning av hus som man äger tillsammans med någon annan

2017-02-25 i Utmätning
FRÅGA |Min dotter och jag har fått för oss att köpa ett hus ihop. Men jag har skuld hos ett kreditbolag men inget hos kronofogden. Jag är då rädd att dom kan göra en utmätning på huset. Kan dom göra det fast vi är 2 som delar huset? Jag har fått chansen att köpa ett hus hyfsat billig och har tänkt mig att renovera det, göra en värdering och då höja lånet så jag kan betala min fordringsägare. Men är rädd att dom tar det direkt. Vad har jag för chanser?En fundering är också att ja står för huset och ger henne halva som gåva. För det är väl kanske så att hon inte vill bo där för evigt. Då hade jag kunnat stå för allt och hon gåva+arv. Vilket kan fungera bäst?
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om och hur utmätning får ske regleras i utsökningsbalken (se lagen här).Utmätning innebär att en borgenär (dina fordringsägare) ber Kronofogdemyndigheten om hjälp för att få betalt för sin fordran. Kronofogden kan då ta den betalningsskyldiga personens egendom i anspråk.När får utmätning skeFör att utmätning ska få ske måste det finnas en exekutionstitel. En exekutionstitel kan till exempel vara en dom från en domstol där domstolen slår fast att den betalningsskyldige är skyldig att betala sin skuld till borgenären. En exekutionstitel kan också vara ett beslut av Kronofogden i ett mål om betalningsföreläggande (3 kap. 1 §). En borgenär som fått en exekutionstitel kan gå med den till Kronofogden som då hjälper borgenären att få betalt. Som jag uppfattar det av din fråga så finns det ännu ingen exekutionstitel utan skulden ligger fortfarande hos kreditbolaget. Alltså finns det i nuläget ingen möjlighet till utmätning.Vilken egendom får utmätasFast egendom (huset) får utmätas om det framgår att huset tillhör dig (4 kap. 24 §). Om du och din dotter äger huset tillsammans så kan det ända utmätas. Det som kan komma att ske är då att huset säljs och din dotter får ersättning för sin del och din del går till att betala den aktuella skulden.Hindra utmätning genom att ge bort huset i gåvaOm du är den som har lagfart på huset så kommer Kronofogden att förutsätta att huset är ditt. Skulle det istället vara så att du ger bort huset till din dotter och att hon står på lagfarten så kommer huset inte längre ses som ditt. Dock så kommer Kronofogden fortfarande att se huset som ditt om det skulle röra sig om en skenöverlåtelse. En skenöverlåtelse innebär att du ger fastigheten till din dotter bara för att det utåt sätt ska se ut som att din dotter är ägare till huset, men huset är egentligen fortfarande ditt.Som det ser ut just nu när din skuld ligger hos ett kreditbolag så kan det inte ske någon utmätning. Skulle kreditbolaget däremot gå till domstol eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden så kan utmätning bli aktuellt. Mitt råd är därför att du så snart som möjligt ser till att skulden betalas för att inte riskera huset om du bestämmer dig för att köpa det.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Preskriptionstid vid ersättning för ärr

2017-02-20 i Preskription
FRÅGA |Hej jag fick ett ärr under munnen som jag stört mig på en längre tid och känner av det men ej tagit tag i att söka försäkring! Detta hände när jag gick i årskurs 8! Jag är nu 22 år! Är det för sent för att söka ersättning ?
William Sandell |Hej! Tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Av den information du tilldelat mig framgår det inte vad som orsakat ärret, men genom att läsa nedanstående bör du få en uppfattning av vad som gäller:FörsäkringMånga försäkringsbolag ger ersättning för vanprydnad såsom ärr. För att få ersättning för vanprydnader som skett vid en olycka måste du ha en olycksfallsförsäkring. Du kan också få ersättning för ärr orsakade av en sjukdom (till exempel ärr pga. en operation), men då krävs det att du har en försäkring som täcker den sjukdomen du lider av. Dom flesta försäkringsbolag kräver att du har uppsökt läkarvård i anledning av din vanprydnad. Gemensamt för alla försäkringsbolag är att du måste vänta 1-2 år efter vanprydnadens uppkomst innan en eventuell ersättning kan lämnas. PreskriptionstidEn skada bör anmälas så fort som möjligt. Har det gått tio år eller mer är det för sent att anmälan skada, rätten till ersättning är då nämligen preskriberad. Att ärendet är preskriberat betyder att du inte längre har rätt till ersättning därför att det gått för lång tid innan du anmälde skadan eller framställde ditt krav. Ersättning för personskada omfattas vanligen av den tioåriga preskriptionstiden som återfinns i preskriptionslagens 2 §.Bedömning Med antagande att du var 13-14 år gammal (vilket man vanligtvis är i årskurs 8) när skadan inträffade har 10 år ännu inte passerat. Möjligheten att söka ersättning för ärret återstår fortfarande.Med vänlig hälsning,

Fyra parkeringsböter på fyra dagar på samma parkeringsplats. Var bestrider jag?

2017-02-26 i Fordringar
FRÅGA |Hej! Jag bor i en villa och vi har i området 15 gemensam p. Plats med särskilt tillståndet.jag glömt tillståndet Sätt i bilen. Bilen parkerad 4 dagar och fick böter 650 kr per dag Vad ska jag vända mig.
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline.När det gäller parkeringsböter så regleras de i Lag om kontrollavgift vid olovlig parkering.Parkeringsböter som det lite populärt kallas heter egentligen kontrollavgift. Det framgår inte av den lagen var du ska vända dig, men du ska vända dig mot den som utfärdat kontrollavgifterna. Vanligtvis står det på dem var man skall vända sig för att undanröja kontrollavgifterna så man slipper betala. Förutsatt att man har en god anledning att slippa få böter. Det krävs enligt 3 § att det är väl skyltat. Så om det inte finns skyltar som säger att tillstånd krävs så är det en möjlig argumentationsgrund du kan använda för att slippa ifrån kontrollavgifterna helt. (Oftast är det dock väl skyltat).Det framgår tyvärr av 5 § att man kan få en ny kontrollavgift varje dygn. Dock max fem dygn i streck. Så det går tyvärr inte att bestrida att du fått flera böter på rad egentligen... Men enligt 10 § får markägaren/företaget inte ta ut kontrollavgit om det är "uppenbart oskäligt". Det är det kanske inte här egentligen, men eftersom det varkar vara en boendeparkering kanske man kan försöka argumentera utifrån att det är dåligt att ta ut så mycket kontrollavgifter för en boendeparkering som du faktiskt egentligen har rätt till. Har du tur väljer de att avskriva några av kontrollavgifterna även om jag inte tror att de avskriver alla. Men om du framställer det på ett trevligt vis att det är onödigt att ta ut fyra kontrollavgifter när du egentligen har rätt att stå där så kanske de nöjer sig med att kräva in 650 kr totalt istället för 2 600.En kontrollavgift kan anses ok eftersom du faktiskt glömde tillståndet, så en kontrollavgift kommer du ganska säkert att behöva betala. Men mer än 650 kr tycker jag dock inte att du ska behöva betala på en boendeparkering där det antagligen står samma bilar alltid... Mitt råd:Mitt råd är att du försöker vända dig till företaget som gett dig kontrollavgifterna och argumentera utifrån att det borde vara oskäligt att ge någon nya böter varje dygn eftersom du egentligen har rätt att stå på platsen. Försök vara trevlig och acceptera en kontrollavgift men att du anser att de tre sista kontrollavgifterna faktiskt är överdrivet.Med vänliga hälsningar,

Utebliven lön - arbetsgivare i konkurs

2017-02-25 i Konkurs
FRÅGA |Hej! Jobbade på 7eleven från april till september och butiken gick i konkurs. Min chef är fortfarande skyldig mig 2800kr och vägrar svara eller lösa problemet. Det enda beviset är våra konversationer på Facebook där jag hr skickat lönespecifikationer och pengar som fattas. Han har sagt att han ska lösa det men slutat svara. Vad ska jag göra? Tack för svar.
Johanna Barfoed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. En av arbetsgivarens främsta skyldigheter är att betala ut lön till sina anställda. Gör arbetsgivaren inte detta begår han grovt kontraktsbrott. Till att börja med kan du prata med din arbetsgivare och kräva ut din lön, något du verkar ha försökt men som inte gett resultat. Vanligt i sådana här situationer är också att ta hjälp av facket (om man är med i ett sådant). Dock är situationen lite annorlunda när arbetsgivaren har gått i konkurs. När någon går i konkurs, betyder det att skulderna överstiger tillgångarna och att det således finns många borgenärer som vill få betalt. Det man gör då är att man "rangordnar" de borgenärer som finns, när man ska fördela de tillgångar som finns i boet, man talar om den allmänna förmånsrätten (se förmånsrättslagen). Du har en lönefordran, vilket är en prioriterad fordran varför du i många fall får "företräde" till utbetalning. Det är konkursboet som ansvarar för att du som arbetstagare får ut din lönefordran. Visar det sig dock att det inte finns tillräckligt med pengar i konkursboet träder som säkerhetsventil den statliga lönegarantin in, och betalar ut lön. Hör av dig till Länsstyrelsen för mer konkret hjälp om hur du exakt kan få ut dina pengar som du är berättigad till.Hoppas det var svar på din fråga och lycka till!Hälsningar,

Återkräva felaktig utbetalning

2017-02-25 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Under två år har en arbetstagare fått lön för heltid men arbetat 85 %. Detta skedde under 2015 och 2016. I slutet av 2016 upptäckte AG detta vilket arbetstagaren inte gjort då hon aldrig tittar på sin lönespec. AG har nu sagt att 2015 lämnar man därhän men vill ha tillbaka summan för 2016. Hon har familj och ett barn med särskilda behov. Måste hon betala tillbaka för hela 2016 eller finns det något som säger att det kan vara de sista fyra månaderna som hon är skyldig att ersätta arbetsgivaren för det som betalats ut för mycket? Vi har fått information om att familjen först måste ha sin försörjning tryggad och utefter det beräknas hur mycket hon ska betala tillbaka. Men frågan är om hon måste betala tillbaka för hela 2016?
JR Umeå |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.När pengar har betalats ut till fel eller obehörig person, eller för mycket pengar har betalats ut till en person, är grundregeln sådan att pengarna med all rätt kan krävas tillbaka. Principen om återbetalningsrätt kallas för Condictio Indebiti, och är något som inte står i lag utan finns som en allmän rättsprincip. Till denna rättsprincip finns det ett antal i praxis framarbetade undantag. Om det är så att personen som fått pengarna har varit i god tro, samt att personen har inrättat sig efter beloppet, saknas stöd för återbetalning. Det betyder att om personen t.ex. väntat sig en utbetalning på samma belopp, samt spenderat pengarna utan att misstro att pengarna faktiskt inte tillhörde denne, så kommer pengarna inte kunna återkrävas. Båda rekvisiten måste vara uppfyllda för att återbetalningsrätten ska undantas. Då arbetstagaren under två år fått en felaktig utbetalning, kan det vara en indikation på att denne räknat med att den utbetalda lönen även är den rättmätiga lönen. Om arbetstagaren arbetat en längre tid på arbetsplatsen och alltid erhållit samma lön och plötsligt får ett högre belopp insatt på sitt konto eller om arbetstagaren gått ner i arbetstid men fortsätter erhålla samma lön, kan det tala för att arbetstagaren varit i ond tro. Har däremot arbetstagaren spenderat pengarna eller anpassat sin vardag efter lönen i god tro, finns det förmodligen ingen rätt till återbetalning. Exempel på detta är om en liten summa sätts undan varje månad för semester. Om arbetsgivaren dessutom väntat en lång tid med återbetalningskravet så får arbetstagaren större skäl att anta att betalningen är definitiv. I ert fall innebär detta att om arbetstagaren varit i god tro under denna perioden, och inrättat sig efter detta, bör inte hen bli återbetalningsskyldig. Beroende på ekonomisk situation kan argument finnas för återbetalningskrav för de sista månaderna, om hen inte har inrättat sig efter sin lön vid denna tiden. Viktigt att tänka på är dock att så fort arbetsgivaren meddelat arbetstagaren att en felaktig utbetalning av lön har skett, försvinner godtrosrekvisitet, och all eventuell felaktig utbetalning efter detta ska återbetalas. Arbetsgivaren har rätt att dra tvisten inför domstol men om arbetstagaren kan betala tillbaka för 4 månader, och arbetsgivaren går med på detta, så borde detta vara en rimlig lösning.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att ställa en ny fråga till oss. Med vänlig hälsning, Sebastian Uddgren

Skuldebrev, solidariskt ansvar och cession av löpande skuldebrev

2017-02-18 i Fordringar
FRÅGA |Två frågor om löpande skuldebrev (ställt till nn eller order)1 - om borgenären (långivaren) dör går då skuldebrevet automatiskt till dödsboet som kan kräva in betalning enligt villkoren i skuldebrevet eller måste det framgå av själva skuldebrevet?2 - om gäldenärerna (låntagarna) är två stycken och de ska ansvara för hela skulden som för egen skuld, räcker det med en sådan skrivelse för att borgenären ska kunna kräva in betalning från bara en av gäldenärerna?
Olle Hansen Ölmedal |Hej och tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga. Din första fråga får att besvara med ett ja. För att kunna kräva betalning för ett löpande skuldebrev så krävs det att den som kräver betalning kan visa upp en sammanhängande kedja av skriftliga överlåtelser till sig, 13 § 2 st Skuldebrevslagen. Dessa antecknas i regel på skuldebrevet. Dödsboet är all egendom som den avlidne har vid dödsfallet, skuldebrevet kommer således att ingå i dödsboet. Dödsbodelägarna är de som företräder boet 18 kap 1 § 1 st Ärvdabalk. Om någon visar upp dödsfallsintyg med släktutredning, eller bouppteckning eller fullmakt från dödsboet så kan de kräva gäldenären på betalning för dödsboets räkning. Det behövs inte att det anges på skuldebrevet för att så ska kunna ske.Om skuldebrevet i stället går i arv, så är detta en överlåtelse som kommer att antecknas på skuldebrevet. Arvtagaren av skuldebrevet kommer då att kunna kräva betalning. Det behövs inte anges på skuldebrevet att det får överlåtas, huvudregeln är nämligen för skuldebrev att cession, överlåtelse är tillåten.Din andra fråga går att besvara med ett ja. Faktum är att huvudregeln är att borgenären får kräva betalning från vilken av de två gäldenärerna hen vill, så länge man inte har avtalat om delad ansvarighet med borgenären. I lagen står detta skrivet som att man svarar en för alla, alla för en, 2 § 1 st Skuldebrevslagen. Den skrivelse som ni anger förändrar inte detta, utan bekräftar möjligtvis bara huvudregeln. Uttrycket "såsom för egen skuld" är något man brukar använda för borgensmän som gått i s k proprieborgen, d v s att borgenären inte bara kan vända sig till gäldenären eller gäldernärerna, utan även direkt till någon som gått i borgen för skulden. Det kan därför tyckas förvirrande eller rent av missledande att använda detta uttryck för gäldenärerna, eftersom det inte handlar om att ansvara "såsom för egen skuld" utan det är ju i själva verket "egen skuld" när man är gäldenär. Men uttrycket förändrar som sagt inte någonting i sak för att man använder det för en gäldenärs skuld, eftersom huvudregeln redan är att borgenären kan kräva vem hen vill utav gäldenärerna.Sammanfattningsvis:1) Dödsboet kan genom sina företrädare, dödsbodelägarna, kräva betalning. Likaså en arvinge som kan visa skriftligt att överlåtelse genom arv har skett. Det behöver inte anges något särskilt på skuldebrevet för att så ska kunna ske.2) Huvudregeln är att borgenären kan välja vem utav gäldenärerna hen vill kräva betalning från, skrivelsen ni anger förändrar inte detta. Hoppas att ni tycker er ha fått svar på era frågor, om inte så använd gärna kommentarfunktionen nedan så ska jag försöka reda ut eventuella frågetecken.Vänligen