Samägd fastighet – går det tvinga fram försäljning?

2017-11-17 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej!Min man och hans två bröder äger tillsammans en stuga, 1/3 var. Min man vill bli utköpt men de övriga bröderna ställer massa orimliga krav. De vill att min man, innan köpet har blivit klart, ska betala för drift men inte ha tillgång till stugan. De är inte heller överens om priset. Kan min man, själv, bestämma att stugan ska säljas på exekutiv auktion eller vilka regler gäller. Det finns inga avtal eller skrivelser ang stugan.Tacksam svar!
Erik Johansson |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Det bästa och enklaste är naturligtvis att bröderna försöker komma överens. Går inte detta och din man vill sälja stugan så kan han använda sig av reglerna i samäganderättslagen Lagen föreskriver att när två eller fler personer gemensamt äger en fastighet så är utgångspunkten att beslut fattas tillsammans och i samförstånd. 2 § samäganderättslagenKan delägarna av fastigheten inte enas så är det möjligt att vända sig till den lokala tingsrätt där fastigheten är belägen. Tingsrätten utser då en förvaltare som kan hjälpa till att medla och sköta annat praktiskt beträffande fastigheten. 3 § samäganderättslagenKvarstår problem även efter medlingsförsöken går det att tvinga fram en försäljning genom att fastigheten säljs på offentlig auktion. Detta är endast möjligt ifall annat inte har avtalats mellan delägarna. Så verkar dock inte vara fallet i din fråga. 6 § samäganderättslagenEn offentlig auktion ska hållas så snart det är möjligt. 10 § samäganderättslagenHoppas du svar på din fråga och att det löser sig i ert fall. Om du vill ha mer hjälp, t.ex. genom att sätta igång ett förfarande som jag beskriver ovan, så går det bra att vända sig till info@lawline.seMed vänlig hälsning

Felaktig utbetalning, åtgärder samt verkningar

2017-11-17 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej, i ett förvirrat och stressat tillstånd har jag swishat 6900:- till en P som skulle varit till en annan P, jag har för många P i mina kontakter. Jag har pratat med P som fått pengarna och han har lovat att betala tillbaka dem men han ligger på sjukhus och har sin swishtelefon på lagning, han använder en gammal mobil på sjukhuset. Jag har bett honom att göra en överföring och han har lovat det via sin bank Swedbank när han har möjlighet. Därför har vi saknat pengar att betala några fakturor, de blir betalda senast den 20/11 om inte jag får de saknade pengarna tidigare och kan betala tidigare. Berörda banker är informerade och min bank försöker hjälpa mig att ordna upp detta.Ovanstående är bakgrunden till att jag kontaktar er och undrar vad som kan göras och vad som gäller. Senaste dagarna har jag försökt nå P men får inget svar troligen pga "fel" telefonnummer. Han har använt en annan persons telefon när han ringt mig, om jag förstått det rätt.Vad kan man göra? Stämning? Om han har dött, är dödsboet ansvarigt för att betala tillbaka de 6900:- som behålts "olagligt". Swish och bankerna kan inte göra något säger de och bara beklagar. Med vänlig hälsning
Richard Fiskesund |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om jag förstår dig rätt så undrar du vad som kan hända ifall P skulle gå bort, eller sluta svara. Felaktig utbetalning (condictio indebiti)Först och främst kan fastställas att det rör sig om en felaktig utbetalning där P utifrån informationen du givit är återbetalningsskyldig. Detta regleras inte av en specifik lagregel utan det följer av principen condictio indebiti som används rikligt i praxis. (Se t.ex. rättsfallet NJA 2016 s.1074). Huvudregeln är att en felaktigt utbetalning föranleder återbetalningsskyldighet för mottagaren. Det finns undantag till regeln där mottagaren haft befogad anledning att tro att hen hade rätt till de mottagna medlen, samt att mottagaren därefter måste ha inrättat sig efter betalningen (typiskt sett förbrukat medlen). Sedan görs en bedömningen utifrån en generell intresseavvägning (det kan ställas strängare krav på stora företag som mottagit felaktig utbetalning). I detta fall står det klart att P inte kan ha en befogad anledning att tro att han har rätt till den felaktiga utbetalningen. Detta innebär att du har ett anspråk på de felaktigt utbetalda pengarna och P skall därför betala tillbaka pengarna. Att en person ligger på sjukhus innebär generellt sätt inte att räkningar inte behöver betalas. P kan genomföra betalningen genom fullmakt, god man eller i sista hand förvaltare ifall han själv skulle vara oförmögen att göra betalningen. Tidpunkt för betalningExakta tidpunkten för betalningen är svår att säga då ni har bestämt att P ska betala så fort han har möjlighet till det. Det du kan göra är att försöka få kontakt med P och komma överens om en mer specifik dag. Verkningar av att P ej skulle betalaPengarna som P mottagit från den felaktiga utbetalningen är reserverade dig. Skulle P ändå spendera pengarna så att han ej kan göra återbetalningen skulle han kunna dömas för brott enligt 10 kap. 4§ Brottsbalken som kan leda till böter och fängelse. Se lagen härSkulle P dröja med betalningen och inte betala enligt avtalad tid kan du alltid ta det vidare genom Kronofogdemyndigheten. DödsfallNär en person avlider övergår ansvaret för den avlidna personens tillgångar och skulder till dödsboet. Vid en eventuell bortgång kvarstår ditt anspråk, fast den gäller mot dödsboet. Din anspråk har företräde och ska betalas av dödsboet först innan det delas upp bland t.ex. eventuella arvingar. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Hur kan jag bäst tillgodose mitt intresse att få fullt betalt för min fordran när gäldenären är nära personlig konkurs?

2017-11-17 i Konkurs
FRÅGA |Hej, En person är på gränsen till personlig konkurs och har en del lån samt en båt och bil. Hen har även en skuld till mig om 40.000kr. För att inte kronofogden eller annan myndighet ska ta hens lösa egendom som är av lågt marknadsvärde men av mer värde än hens skuld till mig, samt försäkra oss om att jag får tillbaka skulden i form av dennes lösa egendom. Är ett gåvobrev eller skuldebrev mest lämpat att upprätta? Förklara gärna varför.
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Om en fysisk person (och således inte ett företag) har stora skulder och betalningsproblem, så finns olika alternativ för att hantera problemet. De två vanligaste är konkurs eller skuldsanering. Skuldsanering brukar vara att föredra, eftersom personen efter processen är helt befriad från skulderna som ingick i saneringen. Processen tar dock fem år och det ställs höga krav på en persons inställning till och förmåga att genomföra en skuldsanering. Personen ska också vara kvalificerat insolvent, vilket innebär att personen inte inom en överskådlig framtid kan förutspås kunna betala sina skulder. Vad som menas med "en överskådlig framtid" är inte definierat i lag, men 10-15 år är troligtvis inte tillräckligt. Bedömningen är restriktiv. Vid en konkurs tas, under reglerade former, all gäldenärens egendom tvångsvis i anspråk av dennes borgenärer för att fördelas dem emellan som betalning för deras fordringar. Förfarandet är mycket vanligare när det gäller företag, men privatpersoner kan också gå i konkurs.Nackdelen med detta förfarande sett ur gäldenärens perspektiv är att hen efter konkursen fortfarande är skuldsatt till den del av skulderna som inte kan betalas genom konkursen. Borgenärernas fordringar upphör alltså inte att gälla om de inte får fullt betalt ur konkursen. När ett företag går i konkurs upphör det att existera (den juridiska personen finns inte längre efter konkursen) och skulderna kan då inte krävas av någon annan(förutom när man drivit företaget i en viss bolagsform som medför att ägarna till företaget blir personligt betalningsansvariga för bolagets skulder).KonkursKonkurs, både personlig konkurs och för företag, regleras i konkurslagen. I lagen finns bl. a bestämmelser om vad som ska ingå i konkursen, vilka förfaranden som krävs för försäljning av viss egendom, vad konkursförvaltaren har för befogenheter osv.En konkursutdelning går till på det sättet att förvaltaren förvaltar all gäldenärens egendom och utdelningen sker på det sättet att alla borgenärer får en lika stor andel av egendomsmassan. Det finns dock vissa borgenärer som har säkerhet (vanligtvis banker, finansinstitut och andra stora kreditgivare) för sina fordringar, såsom panträtt i fastigheter eller lös egendom, revisorskostnader, lönekrav från anställda exempelvis. När det gäller privatpersoner lär väl troligtvis inte revisorskostnader, lönekrav från anställda, företagshypotek eller dylikt vara aktuellt. Däremot är det ju väldigt vanligt att folk hos banken pantsätter värden i sina fastigheter för att finansiera dessa eller andra investeringar. Även handpant, dvs pant i lös egendom som man lämnar in hos pantbanker etc borde vara åtminstone ganska vanligt.Dessa fordringar har företräde till betalning ur konkursboet och på grund av denna företrädesrätt blir det sällan särskilt mycket kvar till de s.k oprioriterade fordringarna. En oprioriterad fordran är helt enkelt en vanlig fordran som inte är kopplad till en säkerhet.Vilka fordringar som har företräde i utdelningen framgår av ordningen i förmånsrättslagen 3 a-13 b §§.Återvinningsreglerna och gåvaEn viktig kategori av regler som kommer att vara aktuella vid besvarandet av din fråga är återvinningsreglerna i konkurslagens 4 kapitel. Återvinningsreglerna aktualiseras när gäldenären på ett otillbörligt sätt gjort sig av med egendom eller kapital en kort tidsperiod innan konkursen inträder. Tanken bakom dessa regler är att borgenärerna med säkerhets turordning i konkursutdelningen inte ska kunna rubbas genom att gäldenären gynnar vissa borgenärer, eller att gäldenären genom s.k skenavtal (gåvoavtal eller försäljning till kraftigt reducerat pris) avhänder sig sin egendom för att sedan, efter konkursen kunna återta den.Vid återvinning till konkursboet ska den bortgivna eller försålda egendomen återföras till konkursboet mot den eventuellt betalda köpeskillingen. Talan om återvinning väcks vid tingsrätten av konkursförvaltaren.Om gäldenären skulle upprätta ett gåvobrev till dig och därmed ge bort egendom till täckning av din fordran finns risken att denna gåva kan angripas av konkursförvaltaren genom bestämmelsen i konkurslagen 4 kap. 6 §. Enligt denna bestämmelse kan nämligen en gåva som gäldenären avhänt sig senare än sex månader innan konkursbeslutet återvinnas till konkursboet. Skulle alltså du få denna egendom idag och konkursbeslutet tas om fem månader och 20 dagar, kan gåvan återvinnas och du måste således lämna tillbaka egendomen. Skulle konkursförvaltaren också kunna visa att gäldenären inte hade egendom som uppenbart motsvarade hens skulder vid gåvotillfället, kan även gåvor som gäldenären givit bort senare än ett år innan konkursbeslutet återvinnas.Även en försäljning till ett orimligt lågt pris kan återvinnas med den här bestämmelsen, eftersom en sådan försäljning delvis har "egenskap av gåva". Detta framgår av bestämmelsens andra stycke.Ett gåvoavtal är alltså för din del riskabelt på grund av återvinningsrisken. Å andra sidan är det värsta som kan hända att du får återlämna egendomen till konkursboet. Din fordran är fortfarande efter detta gällande, och du hamnar alltså inte i en sämre ställning än innan.SkuldebrevReglerna om skuldebrev i skuldebrevslagen används idag för vanliga fordringar. Ett skuldebrev är inget annat än en fordran och har ingen annan funktion än en sådan. Alla borgenärer med fordringar på gäldenären har alltså skuldebrev gentemot denne, och din fordran på 40.000 kr är en likadan. Du har med andra ord redan ett skuldebrev.Att upprätta ett nytt skuldebrev skulle inte tjäna någonting till eftersom det inte skulle hjälpa dig att få företrädesrätt i konkursutdelningen och inte heller få en större utdelning än de andra borgenärerna i densamma.Mitt råd till digMin rekommendation är att du, med anledning av din fordran på gäldenären, ansöker om utmätning i dennes egendom, vilket regleras i utsökningsbalken (UB) 4 kap. På detta sätt kan du få betalt ur dennes lösa egendom, exempelvis dennes båt eller bil. För att hos kronofogden bli beviljad utmätning behöver du en exekutionstitel, se UB 4 kap. 1 §.Om din fordran är otvistig, dvs om gäldenären inte har några invändningar utan erkänner fordringen, kan du ansöka om betalningsföreläggande hos kronofogden, vilket utgör en exekutionstitel enligt UB 3 kap. 11 §. Information om hur du ansöker hittar du på kronofogdens hemsida, här. Kom ihåg att din fordran ska vara förfallen till betalning för att du ska kunna ansöka.När du får ett utslag i beslutet om betalningsföreläggande hos kronofogden kan du ansöka om utmätning.Om gäldenären däremot inte erkänner din fordran eller har någon annan invändning emot den kommer du istället att behöva gå till domstol för att få den fastställd. Domstols dom utgör förvisso också en exekutionstitel, men processen tar mycket längre tid och en eventuell förlust i domstol kan bli kostsam på grund av rättegångskostnader bl. a.Om du fått ett beslut om utmätning, men utmätningen inte skett, så har du även en företrädesrätt i gäldenärens eventuella konkurs, se förmånsrättslagen 8 §. Denna företrädesrätt hamnar inte överst på prioritetsordningen, men den ligger på en position som är bättre än den du tidigare innehade.Jag hoppas du känner dig nöjd med svaret på din fråga!Om det är någonting som är oklart får du gärna lägga fram det i kommentarsfältet nedan så ska jag försöka svara.

Hur lång tid i efterhand kan en faktura bestridas?

2017-11-16 i FORDRINGSRÄTT & EXEKUTIONSRÄTT
FRÅGA |Hej,Mitt företag har haft ett avtal med en kund som inneburit att de har förbundit sig att köpa ett antal konsulttimmar av oss varje månad, och vi förbundit oss att utföra samma antal timmar för deras räkning.För över ett år sedan slutade de plötsligt att betala, vi fortsatte dock att utföra arbete under ett antal månader efter detta då vi hade vårt avtal och hoppades pengarna skulle komma in då kunden ej bestridit någon faktura.I samband med en andra betalningspåminnelse för c:a 6 månader sedan bifogar jag även en slutfaktura med en uträkning av de timmar vi arbetat fram tills vi lade ner arbetet, arbetet lades ner eftersom jag ansåg att avtalet brutits då de ej betalat utestående fakturor.Kunden bestrider ej heller då någon faktura utan ber mig förklara hur slutfakturan räknats fram, jag förklarar detta för kunden och efter det hör vi inget mer.Förra veckan så skickar jag en sista påminnelse på alla utestående fakturor där jag kräver betalt inom en vecka annars går fakturorna + dröjsmålsränta till inkasso. Nu hävdar kunden att han bestridit vår första faktura brevledes för mer än ett år sedan dvs. långt innan vi lade ner arbetet, något brev har vi inte sett. Nu har också kunden bestridit fakturorna.Mina frågor är: 1. Kan kunden bestrida fakturor efter så här lång tid, trots att vi inte har någon text med tidsperiod på våra fakturor.2. Spelar det någon roll vid ett eventuellt kronofogdeärende?
Viktor Svensson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Hur lång tid i efterhand kan en faktura bestridas?Det finns i princip ingen gräns för hur länge man kan vänta med att bestrida en faktura. Däremot kan fakturamottagarens passivitet tolkas som ett medgivande av att ett visst belopp ska betalas. Jag kan inte svara på om ett sådant passivt medgivande föreligger i ert fall utan att ha mer information. Om priset följer av ert avtal torde det dock inte vara särskilt svårt att fastställa vilket pris kunden ska betala. Kan ett inkassoföretag driva in pengarna?När en kund underlåter att betala en faktura kan man vända sig till ett inkassoföretag för att få hjälp med att driva in pengarna. Detta förutsätter dock vanligtvis att kunden inte har bestridit fakturan, vilket har skett i ert fall. Om du vill överlämna fakturorna till ett inkassoföretag rekommenderar jag i så fall att du först och främst förklarar för inkassoföretaget hur situationen ser ut. Kan Kronofogden driva in pengarna? För att få betalt kan man ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. Om er kund fortfarande bestrider kravet (vilket troligtvis kommer att ske baserat på kundens tidigare agerande) kommer Kronofogden dock inte att göra någonting mer, utan i så fall blir ni tvungna att vända er till tingsrätten med kravet (se nedan). Kronofogden kan hjälpa er med att driva in pengarna när ni har fått en dom där betalningsskyldigheten framgår. Observera att det kostar pengar att ansöka om betalningsföreläggande. Misstänker du att kunden kommer att bestrida kravet är det lämpligare att vända sig direkt till tingsrätten.Stämningsansökan mot kundenFör att kunna framtvinga en betalning från en kund som vägrar betala behöver ni ansöka om stämning mot kunden hos tingsrätten. I så fall är det upp till tingsrätten att avgöra om ni har rätt att få betalt och i så fall hur mycket. Du kan hitta mer information om hur detta går till på Domstolsverkets hemsida. Vilken betydelse har kundens bestridan av fakturorna i en eventuell tingsrättsförhandling?I tingsrätten kommer ni att behöva bevisa att er kund är skyldig er pengar. Er kund kommer förmodligen att försöka motbevisa detta genom att påstå att fakturorna har bestridits. Det finns som sagt ingen tidsgräns för hur länge man kan vänta med att bestrida en faktura, men oavsett hur länge bestridan har dröjt måste er kund lägga fram grunder för sina invändningar. Lyckas ni bevisa att er kund är skyldig er pengar räcker det alltså inte med att kunden påstår att bestridan har skett; kunden måste i så fall förklara varför fakturorna är felaktiga och ha fog för sina påståenden.SammanfattningSå, för att kortfattat besvara dina frågor: 1) Ja, kunden kan bestrida fakturorna så här långt i efterhand. Detta innebär dock inte att kunden slipper betala. 2) Att kunden har dröjt med att bestrida fakturorna kan innebära att kunden genom sin passivitet har gått med på ert krav, men huruvida så har skett i ert fall kan jag inte svara på utan mer information. Oavsett är kundens dröjsmål med att bestrida fakturorna åtminstone en omständighet som ni bör ta upp vid en eventuell domstolsförhandling.Mitt råd till erJag rekommenderar att du först och främst förklarar för kunden att fakturorna ska betalas och att ni är beredda att gå vidare till domstol om betalning inte sker. Betalar inte kunden kan du ansöka om stämning hos tingsrätten. Eftersom er tvist verkar röra ett större belopp är du varmt välkommen att boka en tid med någon av våra jurister som kan ge dig ytterligare råd och praktisk hjälp. Jag hoppas att du har fått svar på din fråga!Hälsningar,

Hur ska jag och min sambo utforma ett skuldebrev avseende kontantinsatsen för ett bostadsköp?

2017-11-17 i Skuld
FRÅGA |Hej! Jag och min sambo håller på att skriva ett samboavtal och ett skuldebrev. Vi äger en fastighet 50/50. Jag lade in en hel del kontant och min sambo ingenting. Resterande summa har vi gemensamt lån på. Min fråga är om skuldebrevet kan vara utformat så att det omfattar hälften av kontantinsatsen plus lika många procent som fastigheten eventuellt stiger i värde (dock lägst kontantinsatsen)? Vi försöker hitta en rättvis fördelning då vi har barn på vardera sida som en dag ska ärva oss. Tack på förhand.
Marcus Bäckström |Hej!Tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Om du vill att jag ska utveckla svaret är du välkommen att publicera en kommentar, alternativt mejla marcus.backstrom@hotmail.com.I det stora hela låter det som att ni har ett utmärkt upplägg på gång. Skuldebrevet måste som du är inne på kombineras med ett samboavtal, för att din sambos skuld till dig inte, i ett läge där ni separerat, ska avräknas från hens del av värdet på bostaden.Hur ni väljer att utforma skuldebrevet är lite av en smaksak. Personligen föredrar jag modellen med ett fast belopp (d.v.s. hälften av kontantinsatsen) som ska återbetalas vid en framtida försäljning av fastigheten. Därutöver kan man skriva in ett villkor om ränta, exempelvis samma räntesats som tillämpas av banken på hypotekslånet. Lämpligtvis utbetalas den sammantagna räntan (som ju kan sträcka sig över flera år) också i samband med försäljningen.Om/när ni säljer får du betalt (halva kontantinsatsen plus avtalad ränta) och ni delar ett eventuellt återstående överskott lika (eftersom ägarandelen är 50/50). Tveka inte att kontakta mina duktiga kollegor på Lawline om ni vill ha hjälp med den konkreta utformningen av skuldebrevet!Med vänlig hälsning,

Aktiv och passiv betalningslegitimation

2017-11-17 i Fordringar
FRÅGA |Jag har en fråga om fastighetsrätt. När jag ska återbetala en depositionsavgift till en utflyttad hyregäst, kan de välja vem som beloppet ska återbetalas till? Eller ska man återbetala till den hyresgäst som betalt in summan vid avtalets början? I nuläget har jag ett avtal med två st hyresgäster där de vill att jag sätter in summan till den andra hyresgästen som inte betalt.
Yekta Keskin | Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline! Frågan Din fråga är enligt mitt förmanande inte en fastighetsrättslig utan en fordringsrättslig frågeställning. Frågan handlar om aktiv och passiv betalningslegitimation, vilket framgår av rättsfallet NJA 2001 s. 292. Gällande rätt En borgenär kan anvisa gäldenären att denne ska betala till en viss person, se Rodhe, Lärobok i obligationsrätt, 6:e. uppl., 1986, s. 70 f. Denne har då aktiv betalningslegitimation, gäldenärens betalning till denne sker då med befriande verkan (innebär att jag som tredje man kan betala till fullmäktige och då inte vid ett senare skede kan bli tvungen att betala igen till huvudmannen). Om den ene hyresgästen meddelar hyresvärden att depositionen ska betalas till den andre hyresgästen och hyresvärden gör det, sker enligt mitt förmenande betalningen med befriande verkan. Hoppas att det besvarar din fråga. Vill du ha mer rådgivning eller hjälp av en jurist? - Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom tre dagar för 995 kr, klicka här.- Ställ en expressfråga och få garanterat svar inom 24 h för 1495 kr, klicka här.- Boka tid med en jurist för 1677,50 kr/h, ring oss på 08-533 300 04 och välj knappval 1. Vänligen,

Kan man åläggas betalningsansvar för annans skuld?

2017-11-16 i Fordringar
FRÅGA |Vi har en tidigare hyresgäst som inte betalt sina räkningar till ett företag. Kan vi nu som hyresvärd bli skyldiga att betala hans skuld. Räkningarna har gått till hyresgästen personligen och inte via oss.Med vänlig hälsning
Åsa Bergqvist |Hej!Tack för att du vänder till Lawline med din fråga!Om jag har förstått frågan rätt har en tidigare hyresgäst förfallna fakturor till ett företag och du vill veta om du som hyresvärd kan åläggas betalningsansvar. Som jag förstår det är fakturorna utställda till hyresgästen personligen. Principiellt sett svarar varje person för sin egen skuld. I ett skuldförhållande finns en borgenär och en gäldenär. Borgenären är den som ska ha betalt medan gäldenären är den som ska betala sin skuld till borgenären. Gäldenär i det här fallet är alltså den tidigare hyresgästen och borgenär är företaget som skickat fakturor till honom.Hyresgästen är ensam ansvarig för skulderna eftersom att fakturorna är utställda på honom personligen. Därmed svarar den personen för sin skuld och inte ni. För att ni ska vara betalningsskyldiga krävs ett gäldenärsbyte vilket måste godkännas av borgenären. Eftersom att ni inte tagit över eller upptagits som gäldenär har ni inget betalningsansvar. Hoppas att du fick svar på din fråga! Vänligen,

Vad gäller vid utmätning i ett samboförhållande?

2017-11-16 i Utmätning
FRÅGA |Hej jag har skulder hos kronofogden, har haft utmätning av lön, när jag jobba heltid. Men blev arbetslös och inte haft jobb på 7 månader. Har haft kontakt med kronofogden och gett besked om min situation med jobb, så dom vet hur det ligger till. Nu undrar jag, min kille vill att jag ska flytta in hos honom. Men jag undrar då, kan kronofogden göra utmätning på hans saker? Han har ju bott i sin lägenhet i 4 år och vi har bara varit tillsammans i 1 år. Så han äger ju allt själv. Jag kommer börja jobba heltid i januari igen och kan du börja betala av mina skulder. Ekonomiskt vet jag att de kan drabbas honom. Men vill ju inte att han ska förlora sina saker. Tack för hjälp och svar
Fabian Forsberg |Hej, och tack för att du vänder dig till lawline med din fråga! Regler om utmätning återfinns i utsökningsbalken. Av 4 kapitlet 17 § framgår att utmätning får ske om det framgår att egendomen tillhör personen som utmäts, alltså dig i det här falllet. I 19 § finns en så kallad bevisregel, som säger att egendom som finns i ett sambopars gemensamma besittning antas tillhöra dig, om ni inte kan göra sannolikt att ni är samägare till egendomen eller visa att din sambo äger egendomen. Det här kan verka lite komplicerat, så jag ska försöka förtydliga så gott det går: Om ni flyttar ihop kommer kronofogden anta att du äger all egendom i lägenheten. Påstår ni att ni äger egendomen (t.ex. en TV) tillsammans, räcker det att ni gör detta sannolikt. Det är ett lågt beviskrav, vilket innebär att det inte krävs särskilt övertygande bevisning för att din sambo ska antas äga hälften av TV:n. Fördelen med att hävda samägande är därför att det är enklare att vinna en sådan tvist. Nackdelen är att du fortfarande anses vara ägare till hälften av TV:n, vilket gör att kronofogden ändå har rätt att sälja den, och dela vinsten lika mellan din sambo och dina borgenärer (alltså de personer du står i skuld till). Påstår ni istället att din sambo äger hela TV:n själv, måste detta framgå. Det är ett högt beviskrav, vilket betyder att ni måste kunna bevisa att din sambo äger TV:n. Din sambo bör ha kvitton och liknande stödbevisning för att kunna styrka att det är han som är ensam ägare till egendomen. Min rekommendation är därför att du och din sambo undersöker vilka saker som han kan bevisa tillhör honom innan du flyttar in, alternativt att ni avvaktar tills din inkomst blivit mer stabil. Hoppas det var svar på din fråga!