Osäker på om lön kommer utbetalas efter sommarjobb

2017-06-25 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej, jag är 15 år och sommarjobbar på restaurang. Min arbetsgivare är otroligt oorganiserad, jag fick tjata mig till ett kontrakt och jag har inte fått något schema än (min arbetsperiod började tydligen 1/6). Jag är osäker på om jag ens kommer få ut någon lön, eftersom han är så rörig. Det är inte bara jag som upplever detta, utan de andra anställda och även f.d anställda känner som jag.Finns det någonstans vi kan vända oss för att få en bättre situation? Jag vågar inte säga till honom eftersom jag inte riktigt har positionen till det...
Hanna Karlsson |Hej Tova! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Först bör du ta reda på om det finns kollektivavtal. Anslut dig till facket för hotell och restaurang (HRF) eller ta åtminstone reda på om det finns andra på arbetsplatsen som är anslutna till facket. På den här länken kan du läsa vad HRF skriver om dina rättigheter till lön. Du har rätt till att få schemalagda timmar enligt ditt kontrakt. Om det skulle bli så att du inte får någon lön kommer du ha en penningfordran mot arbetsgivaren, dvs arbetsgivaren har då en skuld till dig motsvarande det belopp du skulle fått som lön.Vänligen,

Vad ska mitt anställningsavtal innehålla & vad är min uppsägningstid?

2017-06-21 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej. Jag har en fråga om mitt anställningsavtal. Det är så att jag tydligen inte har något kollektivavtal... Är det något som arbetsgivare måste informera om vid anställning? Undrar även vad som gäller angående lagen LAS. Det står på anställningsavtal att avtalet följer den lagen. Innebär det då att jag har uppsägningstid eller inte? Har bara jobbar på mitt nya jobb sen den 18 April 2017. Tack på förhand.
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! När det gäller frågor om den anställdes anställningsskydd så använder man sig av lagen om anställningsskydd (LAS).Vad ska ingå i ett anställningsavtal?Enligt LAS 6c § så finns det uppräknat vilken skriftlig information som ska lämnas till dig som arbetstagare. ”Informationen skall innehålla åtminstone följande uppgifter: 1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens tillträdesdag samt arbetsplatsen. 2. En kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter och yrkesbenämning eller tjänstetitel 3. Om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid eller om den är en provanställning samta) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller, b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de förutsättningar som gäller för att anställningen skall upphöra och vilken form av tidsbegränsad anställning som anställningen avser, c) vid provanställning: prövotidens längd. 4. Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen skall betalas ut. 5. Längden på arbetstagarens betalda semester och längden på arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka. 6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall”. Vad gäller punkt nummer 6, ”Tillämpligt kollektivavtal”, så säger kommentarerna till lagtexten att detta innebär att arbetsgivaren ska lämna information om det finns ett tillämpligt kollektivavtal på arbetsplatsen som du kan ansluta dig till. Dock nämns inget om att arbetsgivaren ska informera om att det inte finns något kollektivavtal. Att komma ihåg är att om du är med i ett fackförbund föreligger dock fortfarande en viss informationsskyldighet för arbetsgivaren gentemot fackförbundet även om det inte finns något kollektivavtal, (19a § medbestämmandelagen). Det kan vara information om företagets produktion, ekonomi och personalpolitik. Tanken är att fackförbunden ska bli underrättade om arbetsgivaren tänkt göra väsentliga förändringar som kan påverka dig som anställd.Vad jag förstår av din situation så är avtalet inte i detalj reglerat utan endast att ni ska följa reglerna i LAS. Ett råd är att du kräver att så utförligt anställningsavtal som möjligt. Det kan då innehålla villkor som regleras i likhet med kollektivavtal. Har jag en uppsägningstid? Jag förutsätter att du har en tillsvidareanställning och då gäller svaret nedan… Av LAS framgår att både du som anställd och arbetsgivaren har en uppsägningstid om en månad när du arbetat på arbetsplatsen mindre än två år, (11 § första stycket LAS). Det innebär att LAS sätter upp en minimireglering där du i vart fall har rätt till en månads uppsägningstid. Sen kan man reglera den tiden till förmån av dig som anställd, dvs, att arbetsgivaren kan ha en längre uppsägningstid och du kan ha en kortare, dock kan du aldrig få sämre villkor än vad LAS säger. Detta framgår av 2 § andra stycket LAS. Sammanfattningsvis… föreligger ingen direkt reglering i lag, vad jag förstår av lagkommentarerna, om att din arbetsgivare ska informera om att kollektivavtal inte finns. Enligt lagen har du som anställd rätt till en uppsägningstid om minst en månad. Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Arbetsgivare som inte betalar ut lön - vad har en anställd rätt att göra?

2017-06-11 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej, Min chef sa till mig igår att han inte kan betala ut lönen i juli (idag är det 9 juni) pga ekonomin i firman. Jag har jobbat i företaget i 7 år. Gäller även min kollega. Min lön betalas ut i efterskott, så julilönen blir ju det jag jobbat nu i juni. Jag har två månaders uppsägningstid och är inte med i facket men har A-kassa. Får han göra så och vilka skyldigheter har han som arbetsgivare?
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag kommer redogöra för vad som i allmänhet gäller villkor mellan arbetsgivare och anställd och utbetalning av lön och vad som händer när lön inte betalas ut. Sedan redogör jag för hur man kan gå tillväga för att få sin lön om den inte betalas ut. Eftersom du säger att lönen inte betalas ut på grund av ekonomin i firman kommer jag kort gå in på löneskydd som kan aktualiseras om arbetsgivaren kommer på obestånd eller går i konkurs. Jag kommer gå in på regler i LAS, lönegarantilagen, räntelagen (RL) och lagen om betalningsföreläggande och handräckning. Längst ner i svart kommer en kortare sammanfattning och några råd på vad du kan göra.Kan arbetsgivaren låta bli att betala ut lön?Bortsett från vissa begränsningar i lag är ett anställningsavtal bindande för både arbetsgivare och arbetstagare. En arbetsgivare kan fatta en hel del beslut själv, så länge det handlar om hur hen leder och fördelar arbetet och sköter sitt företag. Avtalsvillkor om lönen och hur den betalas ut får inte ändras av arbetsgivaren, utan anställningsavtalet gäller tills arbetsgivare och anställd kommer överens om något annat. Om en arbetsgivare inte betalar ut lön enligt ett anställningsavtal begår hen alltså ett avtalsbrott. Att en arbetsgivare inte betalar ut lön ses som ett allvarligt avtalsbrott som ger den anställda rätt att omedelbart frånträda sin anställning (LAS 4 §). En anställd som inte får sin lön får dessutom en fordran som hen kan göra gällande mot sin arbetsgivare.Att ha en fordran på sin arbetsgivare - vad gör man?Om en arbetsgivare inte betalar ut lön enligt anställningsavtalet uppkommer en fordran som förfaller till betalning den dag som lönen egentligen skulle betalats ut. Från förfallodagen kan en anställd – förutom att kräva betalning av lönen – kräva ränta för dröjsmålet (RL 3 §). En anställd kan själv försöka få betalt av arbetsgivaren genom att påtala att man har innestående lön. Om detta inte lyckas kan den anställda vända sig till Kronofogdemyndigheten (KFM) och ansöka om betalningsföreläggande. Det innebär att KFM ålägger din arbetsgivare att betala din lön (lagen om betalningsföreläggande 2 §). Ansökan om detta görs skriftligen och ska innehålla yrkandet – alltså vad du vill ska hända – och grunden till yrkandet. Summan, förfallodagen och parternas personuppgifter ska också finnas med (lagen om betalningsföreläggande 9-11 §§). På KFM:s hemsida finns ytterligare instruktioner och färdiga blanketter för ansökan. Om man inte får betalt med hjälp av KFM kan man i sista hand hamna i domstol som i en dom slår fast att arbetsgivaren ska utge lön. En arbetsgivare med ekonomiska problemOm man är anställd hos en arbetsgivare som går i konkurs eller genomgår en företagsrekonstruktion är staten ansvarig för att man får sin lön (lönegarantilagen 1 §). Det finns dock en del begränsningar i lönegarantin. Bland annat garanteras bara lön till ett belopp som motsvarar högst 10 gånger det aktuella prisbasbeloppet (idag 448 000 kr), vilket gör att anställda med en hög inkomst eller med en längre tids obetald lön inte alltid kan garanteras hela sin inkomst (lönegarantilagen 7 §).Sammanfattning och rådDin arbetsgivare får inte låta bli att betala ut din lön. Att företaget har ekonomiska bekymmer är inte en ursäkt. Du har alltid rätt till lön enligt ditt anställningsavtal för det jobb du utför. Om din arbetsgivare inte betalar ut lön i tid kan du frånträda din anställning (alltså sluta med omedelbar verkan), eftersom det utgör ett allvarligt avtalsbrott. Om du inte får din lön i tid uppkommer istället en fordran på fin arbetsgivare som du kan kräva in. Du kan inledningsvis rikta egna krav mot din arbetsgivare, men om det inte lyckas kan du få hjälp att driva in fordran genom att ansöka om betalningsföreläggande hos KFM. I sista hand kan du väcka talan i domstol. Skulle din arbetsgivare ha så svåra ekonomiska problem att hen går i konkurs kan du också ha rätt till lönegaranti från staten.Det går bara att få hjälp av KFM och att gå till domstol när fordran har förfallit. I ditt fall är det dagen då din lön enligt avtal ska betalas ut. Du bör också tänka på att det tar tid och kostar pengar att gå till KFM och att väcka talan i domstol. Beroende på hur relationen med arbetsgivaren ser ut och vilken summa det rör sig om kan det ofta vara bra att försöka lösa problemet på egen hand genom att diskutera det med arbetsgivaren först. Det kan spara tid, pengar och förebygga värre konflikter som blir problematiska om du är intresserad av att stanna kvar på arbetsplatsen. Är problemen stora kan det också vara bra att överväga att gå med i en fackförening som kan ge råd och stöd.Skulle det inte gå att komma överens med arbetsgivaren och du funderar på att gå vidare till domstol är det bra att först kontakta en jurist som är duktig på arbetsrätt. Du kan boka tid med en jurist på Lawline här.Jag hoppas att detta har gett dig svar på din fråga och att det löser sig för dig och din kollega.Vänliga hälsningar,

Arbetsgivarens kvittningsrätt vid överbetalning

2017-06-01 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Jag är visstidsanställd 2016-10-01 till 2017-05-31 på ett företag utan kollektivavtal. I mitt kontrakt står det att jag har heltid/172 timmar per månad och att jag har en fast lön om 25.000 i månaden. Nu i min sista månad har arbetsgivaren räknat ut hur många timmar som jag jobbat för mycket eller för lite varje månad sedan oktober och jag landade först på -22 timmar. Har arbetsgivaren rätt att dra av detta på sista lönen? Dessutom räknade de fel en gång och det visade sig att det var -52 timmar. Har arbetsgivaren rätt att då ta tillbaka del av lönen som redan betalats ut?Jens
Gustav Persson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! En av de grundläggande rättigheterna för en arbetstagare är att få ut sin lön för utfört arbete. Det är alltså en skyldighet som ligger på arbetsgivaren att betala ut lön för arbetad tid. Arbetsgivaren har varken rätt att hålla in hela eller delar av lönen som ska tillfalla arbetstagaren enligt anställningsavtalet. På samma sätt har arbetsgivaren ingen skyldighet att betala ut lön för arbete som inte är presterat. I detta fall verkar det som att arbetsgivaren har betalat ut för mycket, dvs för arbete som inte har blivit utfört. Dock innebär det inte att arbetsgivaren har rätt att dra av pengar från din lön hur som helst. Eftersom att din lön ska skyddas så långt som möjligt finns en speciell lag som heter Lag om arbetsgivarens kvittningsrätt (1970:215) (se här). Lagen är exempelvis tillämplig i detta fall när du har fått ut för mycket lön. Det blev helt enkelt fel när lönen skulle betalas ut till dig. Då har arbetsgivaren en fordran på dig, dvs den felaktiga utbetalda lönen och lagen ställer då upp krav på när kvittning får ske. Lagen är till för att exempelvis skydda de arbetstagare som arbetar väldigt varierande exempelvis de som arbetar på olika tider, på olika skift, som ersätts för övertid eller liknande. För den som har denna varierande arbetssituation kan det vara svårt att räkna ut exakt vilken summa man ska ha varje månad. Därför ska man kunna lita på att utbetalningen är korrekt och kunna använda pengarna, även om det i efterhand visar sig vara för mycket. Man kan säga att man då är i god tro att man fått ut rätt lön. I sådana fall kan inte arbetsgivaren kräva tillbaka att man har fått för mycket. Lägg dock märke till att det i så fall ska röra sig om ganska små belopp. Så fort det blir stora belopp, eller att man är medveten om att man har jobbat mindre än vad som är avtalat, kan man inte längre sägas vara i god tro. I sådana fall ställer lagen upp att arbetsgivaren inte får kvitta rätt av utan måste komma överens med dig som arbetstagare om att dra det felaktiga beloppet från nästa lön eller lösa det med en återbetalningsplan. Arbetsgivaren får inte göra löneavdrag utan en sådan överenskommelse. Det behövs alltså ditt godkännande för att arbetsgivaren ska få göra avdrag på lönen. Det brukar finnas speciella bestämmelser om kvittning kollektivavtal som reglerar arbetsgivarens rätt till kvittning, dock verkar det inte finnas ett sådant på just er arbetsplats. Om medgivande saknas från dig som arbetstagare får kvittning endast ske av den del av lönefordran som uppenbart överstiger vad som kommer att förbrukas för dig som arbetstagare och din familjs försörjning och fullgörande av din underhållsskyldighet om det finns barn. Arbetsgivaren måste i sådana fall inhämta besked ifrån kronofogdemyndigheten om hur stor del av lönefordran som är skyddad mot kvittning. Men skulle en arbetsgivare kvitta din lönefodran utan ditt godkännande, i strid mot kvittningslagen eller i strid mot kronofogdens beslut skulle det kunna innebära ett skadeståndsansvar för arbetsgivaren. Den första frågan blir om du som arbetstagare är skyldig att betala ut den felaktiga utbetalda lönen?Det verkar som att det finns en överenskommelse mellan er i anställningsavtalet att du ska få en fast månadslön på 25.000 kr om du jobbar 172 timmar per månad.Om du vare sig insett eller borde ha insett att lönen var felaktig och inrättat dig efter betalningen genom att förbruka pengarna föreligger inte någon återbetalning alls. Dock är det svårt att hävda god tro i detta läget eftersom du bör ha varit medveten om att du jobbat mindre än 172 timmar någon månad. Samt att har du inte förbrukat alla pengarna kan du inte heller komma undan återbetalningsskyldigheten. Du får nog anses som återbetalningsskyldiga om du inte har arbetat de timmar som det står enligt kontraktet.Frågan blir då om arbetsgivaren kan kvitta sin fordran mot din lön? Då blir reglerna som beskrivit ovan tillämpliga. Även om du inte godkänner eller medger avdraget på lönen och arbetsgivaren inte tvångsvis kan kvitta mot lönen som kvarstår uppkommer ändå en fordran gentemot dig. Arbetsgivaren har då möjlighet att driva in sin fordran på andra sätt. Jag vill helst undvika dig från att inte komma överens med arbetsgivaren eftersom att kronofogden i så fall kan bli inblandad om arbetsgivaren har rätt.Jag rekommenderar dig att gå med i ett fackförbund om du inte redan är det och höra med dem om de kan hjälpa dig i denna situationen. Var noga med att verkligen kolla hur många timmar du har arbetat eftersom du ska få betalt för all den tid som du har utfört arbete. Hoppas det gav svar på din fråga! Undrar du över något ytterligare är det bara att kontakta oss igen. Med vänliga hälsningar

Arbetsbetyg

2017-06-25 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Jag undrar om man har rätt att begära ut arbetsbetyg innan uppsägningstiden gått ut?Är arbetsbefriad dom två sista månaderna men behöver söka arbete med betyg.
Patrik Martinson |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns ingen lagstiftning som tvingar arbetsgivaren att utfärda ett arbetsbetyg, däremot har arbetsdomstolen slagit fast att en arbetsgivare är skyldig att utfärda ett tjänstgöringsintyg som visar vart man har arbetat. Om det är så att du är arbetsbefriad under dina sista två månader, finns det inget hinder för arbetsgivaren att utfärda ett arbetsbetyg på en gång.Hoppas du fått svar på din fråga. Med vänliga hälsningar

Måste vi förhandla med facken när vi lägger ned verksamheten och säljer den?

2017-06-13 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej!Jag och min sambo driver en restaurang med 11 anställda. Vi har nu beslutat oss för att sälja. Intresset för att driva vår verksamhet vidare är lågt. Det kommer med andra ord troligtvis bli att vi avvecklar vår verksamhet och säljer restaurangen utan verksamhet.Vi är inte anslutet till något kollektivavtal (eller något facklig organisation). Vi har frågat våra anställda om de är med i någon facklig organisation. Det är ingen.Behöver vi förhandla med någon facklig organisation innan vi säger upp de anställda pga arbetsbrist?Tack på förhand.
Olle Hansen Ölmedal |Hej!Tack för att du vänt dig till Lawline med din fråga.Arbetsgivarens förhandlingsskyldighet regleras i lagen om medbestämmande i arbetslivet, MBL. En eventuell förhandlingsskyldighet kan bara bli aktuell i händelse av att en arbetstagare är medlem i en arbetstagarorganisation, eller att ni är bundna av kollektivavtal enligt 10-13 §§ MBL. Ni skriver att ni själva inte är anslutna till någon facklig organisation. Jag förstår detta som att ni som arbetsgivare inte är medlemmar i en arbetsgivarorganisation. Som medlem i arbetsgivarorganisation är man bunden av organisationens kollektivavtal enligt 26 § första stycket MBL. Detta gäller även om man varit medlem i en arbetsgivarorganisation och sedan trätt ur organisationen under kollektivavtalets giltighetstid, 26 § andra stycket MBL. Om man är på så vis är bunden av kollektivavtal så är man skyldig att på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationen som kollektivavtalet gäller enligt 11 § MBL. Det är därför avgörande att det är som ni skriver att ni inte är bundna vid ett kollektivavtal själva eller genom en arbetsgivarorganisation.Det är viktigt och bra att ni frågat de anställda om någon är medlem i en arbetsgivarorganisation, eftersom ni är skyldiga att på eget initiativ förhandla med en organisation som någon är medlem när ni lägger ned eller säljer verksamheten, enligt 13 § andra stycket MBL.Det kan vara klokt att fråga arbetstagarna ytterligare en gång för att vara på den säkra sidan.Konsekvensen av att försumma en förhandlingsskyldighet är skadeståndsskyldighet, enligt 54 § MBL. Skadestånden kan ibland bli stora, det är därför bra att ni tänkt på den här frågan. SamanfattningSvaret på er fråga är sammanfattningsvis nej. Ni behöver inte föhandla med någon organisation så länge ni inte själva, eller genom medlemskap i en arbetsgivarrorganisation, är bundna vid ett kollektivavtal, och så länge inte någon arbetstagare är medlem i en arbetstagarorganisation. Jag hoppas att ni tycker att ni fått ett svar på er fråga. Använd annars gärna kommentarfunktionen nedan så ska jag försöka reda ut eventuella oklarheter.Vänligen,

Flera arbetsgivare

2017-06-05 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hur kan min huvud arbetsgivare se mina andra arbetsgivare? Har dom rätt att fråga vilka tider och dagar jag arbetar hos andra?
Johanna Barfoed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Det står dig fritt att arbeta hos flera arbetsgivare så länge företagen inte konkurrerar med varandra och så länge arbetstiderna inte krockar med varandra. Du måste vara uppmärksam på att du som arbetstagare har en lojalitetsplikt mot din arbetsgivare varför det kan bli problematiskt att arbeta på ett annat företag inom samma bransch. Intressekonflikter kan nämligen uppstå om man jobbar hos konkurrerande arbetsgivare. Är det därför ett företag i en helt annan bransch som inte på något vis konkurrerar mot din huvudarbetsgivare, kan denne inte kontrollera detta. Det är du som arbetstagare som får se till att arbetstiderna inte krockar så att du kan utföra arbetet hos båda arbetsgivarna! Nu framgår det inte av din fråga vilket slags anställningsförhållande som föreligger mellan dig och din huvudarbetsgivare. För det fall du exempelvis är behovsanställd kan detta naturligtvis krocka om du blir inringd när du arbetar hos den andra arbetsgivaren, men har du specifika tider borde det inte vålla några problem. Hoppas det var svar på din fråga! Hälsningar,

Rätten till omplacering på grund av sjukdom

2017-05-31 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej!Jag har jobbat på en arbetsplats som jag älskar i nu snart 11 år. De första åren satt jag på kundtjänst och support, men har jobbat de sista 7 åren med andra arbetsuppgifter. Nu den 1 april gjordes en omorganisation inom bolaget och jag ska nu återgå till kundtjänst. Jag ska då itta och prata med kunder 8 timmar/dag, något jag inte klarar av. Jag klarar inte av stress och mitt huvud fungerar inte som det ska, då jag har en sjukdom som heter hypotyreos och utmattade binjurar. Symtomen är som utmattning. Jag har haft lång väg tillbaka och har jobbat heltid de sista 3 åren nu. Men tack vare att jag jobbat med andra saker så har jag känt att det gått bra. Jag oroar mig nu väldigt mycket hur jag ska klara av att sitta på kundtjänst igen. Finns det någon lag som säger att företaget är skyldig att omplacera mig om jag inte klarar av att sitta på kundtjänst eller måste jag det?Jag är inte med i facket. Bara Alfa-kassan. Vad är mina rättigheter?
Annie Häggblom |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Jag uppfattar det som att du till följd utav sjukdom kommer att ha problem med att fullgöra dina arbetsuppgifter om du placeras på kundtjänst. Jag kommer att behandla denna fråga genom att gå in på arbetsgivarens ansvar i form utav dennes rehabiliteringsansvar.Arbetsgivarens ansvar vid nedsatt arbetsförmåga (rehabiliteringsansvar) Arbetsgivaren har huvudansvaret för rehabilitering och arbetsanpassning enligt 3 kap. 2 a § Arbetsmiljölagen. Åtgärder som det kan åligga arbetsgivaren att utreda är till exempel:Omplacering av arbetstagarenÄndrade arbetsuppgifterSkaffa tekniska hjälpmedelMedverka till omskolning av arbetstagarenDet åligger arbetsgivaren att göra en noggrann utredning av de möjligheter som finns till omplacering, anpassning eller andra åtgärder som kan möjliggöra att arbetstagaren kan stanna kvar i arbetet. Men vid bedömningen av arbetsgivarens skyldighet att hitta en lösning är även arbetsplatsens storlek och din egen medverkan till att finna en lösning av betydelse. Uppsägning på grund utav nedsatt arbetsförmåga?Utgångspunkten är att en nedsättning av arbetsförmågan som beror på, som i ditt fall, sjukdom i princip inte utgör grund för uppsägning. Det som gäller är alltså att arbetsgivaren, innan denne har grund att säga upp dig, måste ha fullgjort sitt rehabiliteringsansvar.Att bevisa sitt tillståndDu har själv bevisbördan för ditt tillstånd, och kan behöva styrka detta med ett läkarintyg eller en arbetsförmågebedömning.