Krav på utlysning av tjänst

2016-09-18 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Finns det krav på att en tillsvidaretjänst skall utannonseras "offentligt"?
Robert Byrde |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I offentlig sektor följer det av anställningsförordningen samt förordningen om statliga platsanmälningar att tjänster ska utlysas via anslagstavlor och till arbetsförmedlingen så att de som är intresserade under viss tid ska kunna söka. Begreppet "anslagstavla" är till viss del förlegat. Annonseringen sker exempelvis oftast på myndighetens samt arbetsförmedlingens hemsida.För privata arbetsgivare finns inget sådant krav överhuvudtaget. Med vänlig hälsning,

Uppsägning och information

2016-08-30 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |HejHar en väninna som blivit uppsagd då det inkommit en anonym anmälan om att hon brutit mot banksekretess. Hon blev fullständigt nedtryckt av platschef och chef för human resources.Hon fick ingen chans att försvara sig själv då anmälan var anonym och är nu avstängd under utredning.Detta känns helt fel. De påstår att hon läckt information till tredje part och att de kan se att hon sökt på personen i våra system. Men i vårt jobb gör vi flertalet personsökningar dagligen. Kan de verkligen lita på ett anonymt tips utan att dela med sig av det till henne?Kan de verkligen stänga av henne alternativt säga upp henne utan att låta henne försvara sig och få reda på vilket ärende det ens gäller?Tacksam för svarMvhChristopher
Lejla Alic |Hej och tack för din fråga till oss på Lawline! Allmänt Reglerna om anställningsskydd för arbetstagare och medbestämmande i arbetslivet hittar du här respektive här.Som utgångspunkt ska en uppsägning vara sakligt grundad. Detta är den om det föreligger arbetsbrist eller personliga skäl som kan läggas till grund för en uppsägning, se här. Informations- och förhandlingsskyldighet En arbetsgivare har som utgångspunkt skyldighet att förhandla före ett beslut om uppsägning se här. Denna skyldighet gäller dock endast mot arbetstagarorganisationer, dvs facket som den som ska sägas upp tillhör. Vid sådana förhandlingar kommer relevant information, som den eventuella uppsägningen grundas på, att presenteras. Ovanstående innebär att sådan förhandlingsskyldighet inte föreligger då arbetstagaren är oorganiserad, alltså inte tillhör ett fackförbund. Ogiltighet av uppsägning Om en uppsägning sker och din vän anser att något inte går rätt till kan denne yrka på att uppsägningen ska ogiltigförklaras, se här. Detta måste denne meddela inom två veckor från att uppsägningen sker. Det är din vän som har bevisbördan. Detta innebär att denne måste bevisa vad det är som gjort arbetsgivarens handlande fel. Hoppas du fick svar på din fråga! Vänliga hälsningar,

Den fria anställningsrätten

2016-08-04 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej!Jag sökte jobb i en butik där de skriker efter arbetare. Problemet är nu detta enligt chefen att min sambo även jobbar i denna butik och därför nekar mig jobb på grund av att han anser att detta är ett problem. Men får chefen göra så? Mvh
Lars Simon Göransson |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Den fria anställningsrättenDen principiella utgångspunkten i Sverige är att du inte är tvungen att ingå avtal med någon, ett uttryck för principen om avtalsfrihet. Som huvudregel står det alltså fritt för en privat arbetsgivare att neka dig anställning, trots de befintliga arbetsförhållandena. Några egentliga skäl krävs inte.Begränsningar av den fria anställningsrättenEn inskränkning i denna fria anställningsrätt utgörs dock av diskrimineringslagen (2008:567) (här förkortad DiskL). Den innebär att en arbetsgivare inte kan besluta om anställning helt godtyckligt, utan arbetsgivarens rekryteringsprinciper får inte diskriminera i strid med DiskL. Som jag förstår det rör det sig dock inte om diskriminering i ditt fall. I vart fall är ”sambo” ingen diskrimineringsgrund, se 1 kap. 5 § DiskL.Det är dock inte uteslutet att arbetsgivarens beslut kan strida mot någon diskrimineringsgrund, men av andra skäl. Observera då att 6 kap. 3 § DiskL gör det lättare för arbetstagaren att bevisa diskriminering. I den framgår att om den som anser sig ha blivit diskriminerad visar omständigheter som ger anledning att anta att han eller hon har blivit diskriminerad, är det arbetsgivaren som ska visa att diskriminering inte har förekommit. "Ger anledning att anta" är ett mycket lägre krav än det som annars skulle gälla, dvs att diskriminering ska styrkas. Jag kan dock tyvärr inte göra någon riktig bedömning mot bakgrund av dina uppgifter.Den fria anställningsrätten är mer begränsad för offentliga arbetsgivare. För dem gäller ett visst objektivitetskrav, vars innehåll varierar beroende på om arbetsgivaren är statlig eller kommunal. Som jag förstår det rör det sig dock om en privat arbetsgivare i ditt fall, varför reglerna för de offentliga arbetsgivarna inte är relevanta.En annan – och orelaterad – sak är att din sambo kanske skulle kunna hävda att arbetsgivaren bryter mot anställningsavtalet eller gällande kollektivavtal. Den frågan kan jag dock tyvärr inte svara på mot bakgrund av dina uppgifter.Det finns också ett äldre svar på Lawline som i princip behandlar samma fråga: Avtalsfrihet och den fria anställningsrättenSlutsatsJa, chefen får besluta att inte anställa dig, även om det finns behov av fler arbetare. Möjligen kan det kanske gå att hävda att arbetsgivaren har agerat i strid med någon diskrimineringsgrund.Jag hoppas att det var svar på din fråga!Behöver du vidare hjälp med den fria anställningsrätten och dess begränsningar är du välkommen att kontakta oss på tfn 08-533 300 04 (måndag till onsdag 10:00–16:00) eller maila oss på info@lawline.se.Med vänliga hälsningar,

Har arbetsgivaren en skyldighet att ge den anställde en lönespecifikation?

2016-08-01 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |visst är arbetsgivaren skyldig lämna specifikation vid löneutbetalning.m.v.h
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Arbetsgivaren har ingen lagstadgad skyldighet att ge löntagaren en lönespecifikation. Däremot kan en sådan skyldighet finnas stadgad i tillämpligt kollektivavatal. Du bör alltså ta reda på om något kollektivavtal tillämpas på arbetsplatsen och i så fall vilka organisationer som ligger bakom avtalet. Hör av dig till någon av organisationerna och fråga om en sådan skyldighet föreligger. Det kan konstateras att alla seriösa arbetsgivare skickar lönespecifikationer till sina anställda.Med vänlig hälsning,

Varsel om visstidsanställnings upphörande

2016-09-01 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Vad händer om en arbetsgivare inte följer lagen om anställningsavtal §15-16? Jag har en visstidsanställning som enligt anställningsavtalet löper ut 160930. Enligt LAS §15 är arbetsgivaren skyldig att lämna besked senast 1 månad innan slutet, om anställningen ska upphöra eller fortsätta och beskedet ska lämnas skriftligt.Vad händer om arbetsgivaren inte gör det? Idag är det 1/9 och jag har inte fått nåt besked skriftligt. tacksam för lite hjälpMonica
Jonas Tärnroth |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att du ska ha rätt till skriftlig varsel en månad innan den tidsbegränsade anställningen upphör, måste du ha varit anställd minst 12 månader hos arbetsgivaren under en 3 års period, se 15 § LAS. Om du har varit anställd så länge, så har du följaktligen rätt till att bli varslad en månad innan din anställning upphör. Det som händer om arbetsgivaren försummar att varsla dig är inte att anställningen automatiskt förlängs eller omvandlas till att bli en tillsvidareanställning, 4 § 2 st LAS. Istället uppstår en rätt till skadestånd enligt 38 § LAS. Vidare kan du ha rätt till allmänt skadestånd för kränkningen, se arbetsdomstolens dom i AD 1977 nr. 71. För att undgå skadeståndsskyldighet kan arbetsgivaren enligt förarbetena till LAS välja att behålla dig i anställning under så lång tid som krävs för att du ska få beskedet en månad i förväg. En sådan förlängning strider inte mot 4 § LAS.Jag hoppas att du fått svar på din fråga!Vänligen

Ej utbetald lön samt fråga om sekretess

2016-08-12 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej på erJag arbetade flera månader på en restaurang och sade upp mig då arbetsgivaren inte ville betala min lön samt övertidsersättning. Då jag inte fick min lönespecifikation regelbundet så fotograferade jag de dagar i personal boken (personal liggaren) för att försäkra mig att spara bevis på de timmar jag arbetade extra. Det är augusti nu och jag har fortfarande inte fått mars lönen!!När jag hotade arbetsgivaren med ett betalningsföreläggande hos KFM så svarade arbetsgivaren att de misstänkte mig för brott mot sekrettesslagen pga jag tog bilder på mina inarbetade timmar samt att de skulle polisanmäla mig. Boken innehöll personnummer på anna personal. Men jag vill behålla bevis på mina inarbetade timmar. Arbetsgivaren mejlade idag en försäkran att skriva på samt enligt försäkran så går jag med på deras misstankar om brott mot mig samt att jag accepterar att de håller min lön inne tills utredningen är klar. Notera: arbetsgivaren har flera gånger bytt personal liggaren och jag misstänker att de fuskar med timmar som jag och andra har arbetat. Jag vill inte skriva på deras försäkran. Jag vill lämna in en löneföreläggande till KFM. Är det rätt? Sedan vill jag stämma arbetsgivaren för deras beteende då jag känner mig hotad och utsatt. Vad kan jag göra? Och hur kan ni hjälpa mig snarast? Tack
Soroosh Parsa |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Med anledning av hur din fråga är formulerad, utgår jag nedan från att ni inte är kollektivavtalsanslutna.Arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheterGenerellt kan sägas att arbetstagarens skyldighet innebär att ställa sin arbetskraft till arbetsgivarens förfogande i enlighet med dennes arbetsledningsrätt, medan arbetsgivarens skyldighet är att utbetala lön för utfört arbete. Åsidosättande av dessa skyldigheter är att betrakta som allvarliga. Har du inte fått din lön för ditt nedlagda arbete i mars än, har arbetsgivaren grovt åsidosatt hans eller hennes viktigaste prestation. SekretessDet gäller inga affärshemligheter i detta fall. Den så kallade sekretesslagen (hela lagbenämningen, offentlighets- och sekretesslagen) gäller i stort sett enbart för arbetstagare som arbetar i offentlig verksamhet. Jag utgår från att du arbetar för ett privat företag. Du behöver därför inte iaktta några särskilda sekretessregler, förutom i det fall du och din arbetsgivare har avtalat om det själva, t.ex. i anställningsavtalet eller i ett sekretessavtal. Arbetstagare har en generell lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren, men den sträcker sig inte så långt att den fungerar som ett slags sekretessavtal. Dina inarbetade timmar och dina kollegors personnummer är ingenting som i regel skyddas av sekretess. Personnummer är offentliga uppgifter som vem som helst kan kolla upp. Du har därför, om det är ett privat företag och ni inte har avtalat om sekretess, inte brutit mot sekretess. En polisanmälan under dessa förhållanden kommer högst sannolikt inte att leda till någon åtgärd mot dig från polisens sida. Du har, precis som du skriver, försökt samla bevisning som talar för din sak. Fortsätt samla bevis om det finns något annat.FörsäkranJag råder dig att inte skriva under en försäkran som innebär att du erkänner brott eller att du accepterar att arbetsgivaren håller inne din lön. Det är troligtvis arbetsgivarens sätt att söka slippa betala ut din lön. Arbetsgivaren har ingen rätt att hålla inne din lön i annat fall. Du ska därför fortsätta kräva att lönen utbetalas. Gör det gärna skriftligt då och då. Det är bra om du får en bekräftelse på att arbetsgivaren har sett och läst dina krav.Åtgärder som vi kan hjälpa till medI första hand bör fortsatta åtgärder vidtas mot arbetsgivaren för att få lönen utbetald. I andra hand bör ansökas om betalningsföreläggande hos kronofogden för att använda fogden som ett slags påtryckningsmedel mot arbetsgivaren. Om arbetsgivaren efter detta fortfarande inte betalar ut din lön, bör du stämma arbetsgivaren inför tingsrätt. Innan ansökan om stämning lämnas in till rätten, bör det säkerställas att du har tillräckligt god bevisning för att ha en bra chans att vinna målet. Vi hjälper dig gärna att värdera din bevisning.Det första steget är det mest kostnadseffektiva alternativet, men det innebär att du måste stärka din ställning gentemot arbetsgivaren för att få honom eller henne att betala ut din lön. Vi kan förslagsvis hjälpa dig att upprätta kravbrev utställd till din arbetsgivare. Vi kan även hjälpa dig med förfarandet i KFM och tingsrätt. Hör av dig till mig så kan vi diskutera frågan närmare och hur vi bäst bör gå vidare. Tveka inte att höra av dig om något är oklart i mitt svar.Du når oss på info@lawline.seMed vänlig hälsning,

Minimilön livsmedelsbutik

2016-08-03 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej! Jag har 12 års arbetslivserfarenhet och har sagt upp mig från min tidigare anställning inom vården. Är timanställd på en livsmedelsbutik och har 126 kr/tim och har ingen semesterersättning inräknad. Tycker själv att jag har för låg lön även om jag har lite erfarenhet inom yrket. Har jobbat 3 månader och har redan många ansvarsområden. Vad har jag rätt till? Tacksam för svar då jag tänker ta upp om detta med chefen.
Alina Borgsén |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!I Sverige finns det ingen lagstadgad minimilön. Lönevillkoren regleras istället i det kollektivavtal som tillämpas på arbetsplatsen. Jag råder dig till att ta reda på vilket kollektivavtal som tillämpas på din arbetsplats och vad det stadgar avseende minimilön. Handelsanställdas förbund har t ex en lägsta gräns på 125:44 kr/timmen för personer som arbetat i ett år.Om det mot förmodan inte finns något kollektivavtal på din arbetsplats så är lönesättningen fri (med de begränsningar som finns i bl a avtalslagen och diskrimineringslagen), dvs du och din arbetsgivare får komma överens om en rimlig lön.Med vänlig hälsning,

Skadestånd och arbetsgivaravgifter

2016-06-30 i Arbetsgivarens skyldigheter
FRÅGA |Hej. mitt företag har fått et skadeståndsanspråk från en privatperson på 1 Msek, föranlett av en tvistesak gällande ett avtal. Min fråga är då om företaget även skall betala arbetsgivaravgifter på detta belopp?
Petter Westergren |Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline!Arbetsgivaravgifter är en social avgift som arbetsgivare ska betala ovanpå den lön som utbetalas till arbetstagaren. Arbetsgivaravgifter ska betalas till staten på all ersättning för utfört arbete till anställda. I detta fall handlar det om ett skadeståndsanspråk från en privatperson gällande ett avtal. Utan att veta vad det är för avtal är det svårt att säga något bestämt. Men arbetsgivaravgifter ska normalt sett inte betalas för utbetalning av skadestånd. Det kan dock finnas vissa särskilda fall av skadestånd där det är annorlunda, t.ex. om skadeståndet anses utgöra ersättning för utfört arbete. Jag hoppas detta gav dig viss vägledning!Med vänlig hälsning