Rätt till bostad vid en sambobodelning

2016-12-10 i Bodelning
FRÅGA |Min vän har en lägenhet som hennes mamma är borgenär på, min väns pojkvän har bott i hennes lägenhet med sin dotter (från ett annat förhållande) helt plötsligt gör han slut och säger att han ska ta hennes lägenhet (han är så vitt jag vet skriven där) har han enligt sambolagen rätt till detta då han har ett barn? Tacksam för svarMvh Robert
Anna Hovstadius |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett samboförhållande upphör ska en bodelning ske på begäran av någon av samborna. Detta framkommer av sambolagen 8 § (här). I en sambobodelning ingår endast egendom som utgör samboegendom. Enligt sambolagen 3 § (här) är sådan egendom sambors gemensamma bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning. Det vill säga ägde din vän bostaden innan samlevnaden kommer bostaden inte att ingå i en bodelning. Om din vän och hennes sambo istället förvärvade bostaden för gemensam användning utgör bostaden samboegendom och kommer att ingå i en bodelning. Av SamboL 16 § 2 st. (här) framkommer att den sambo som har bäst behov av bostaden ska få rätt till den. Detta under förutsättning att det med hänsyn till omständigheterna anses skäligt.BehovsbedömningFör att bedöma vem som har bäst behov av bostaden ska hänsyn tas till om någon av samborna har vårdnaden av barn. Denna omständighet anses väga tungt och tillmäts i många fall en avgörande betydelse. Då din väns sambo har barn utom samboförhållandet är sannolikheten stor att han anses ha störst behov av bostaden. Andra faktorer som har betydelse är ålder och hälsa samt vem som har lättast att få tag på annan bostad. Då inga sådana omständigheter framgår av frågan kan jag inte göra en närmare bedömning.SkälighetsbedömningVid en skälighetsbedömning ska omständigheter som talar emot övertagande vägas mot den ena sambons behov. Sådana omständigheter är till exempel om din vän skulle stå som ägare på bostaden och göra en ekonomisk förlust om bostaden skulle övergå till hennes sambo.Samlad bedömningMin bedömning är att din vän har rätt till bostaden om hon ägde den innan samlevnaden. I annat fall skulle utgången troligtvis bli den motsatta, då omständigheten att hennes sambo har barn troligtvis skulle bli avgörande i en behovs- och skälighetsbedömning. Den person som övertar den gemensamma bostaden ska köpa ut sin fd. sambo genom att betala motsvarande värde i pengar. Detta framkommer av 17 § SamboL (här). Personen som övertar bostaden ska alltså kompensera sin fd. sambo med lägenhetens halva värde.Om din vän och hennes sambo inte lyckas komma överens om vem som ska få rätt till bostaden och annan samboegendom vid en bodelning kan de ansöka om en bodelningsförrättare i tingsrätten. Behöver de hjälp med sådan ansökan kan de boka tid hos en jurist som är specialiserad på bodelning på denna länk.__________________________________________________________________________________________Jag hoppas att du fick svar på din fråga! Är situationen fortfarande oklar är du välkommen att återkomma i kommentarsfältet.Med vänliga hälsningar,

Frågor om vårdnad, boende och lån efter skilsmässa

2016-12-09 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |HejJag undrar om enas partner vill skiljas och vill ha barnen hos sig, medan den andra partner säger också att jag vill ha mina barn också och jag vill ha bostaden där jag bor i, fast de är hyreslägenhet?Är de man kollar på inkomsten vem som har fast jobb eller hur avgör man vem har rätt till vad, alltså vem får barnen?Sedan så undrar jag en sak, eftersom jag har en man som inte kan så bra svenska men ändå lite hyfsad svenska, han vet vad som är rätt eller fel. Vi har tagit ett stort privatvlån tillsammans. Så när vi behövde denna lånen så ringde lånegivare oss för att ansöka om lånet, Så när vi fick skuldbrevet hem som vi ska skriva på, så säger min man de spelar inga roll, du kan Signera min namnteckning där, de spelar inga roll vi är ändå gifta. Så jag har skrivit på dem papperna. Och detta är kärleken som vi tog detta beslutet att jag skulle skriva på.Så nu när jag ska skiljas så använder han detta mot mig, att de är inte han som har skrivit på allatså de är inte hans signatur dem är mina så de är du som får skulden säger han efter 14 års äktenskap.Jag otroligt ledsen över detta beteende han har. Att 14 år änktenskap inte bytyde inget.Snälla om ni kan ge mig ett svar, för att jag mår väldigt dåligt, jag vill gärna veta vad jag ska göra.
Johanna Bergvall |Hej, och tack för dina frågor!Trots skilsmässa så är det gemensam vårdnad som gäller, se 6 kap 3 § 2 st föräldrabalken (FB). Om någon av er väcker talan om gemensam vårdnad så kommer domstolen inte att att titta på er ekonomi. Istället tittar de på er lämplighet, vem som kommer främja ett umgänge med den andra föräldern bäst och vad barnen vill förutsatt att de är tillräckligt gamla. Avgörande är vad som är bäst för barnen, se 6 kap 2a 1 FB. Din inkomst ska alltså inte vara med i bedömningen. Ensam vårdnad kommer dock bara utdömas om det föreligger väldigt svåra samarbetsproblem mellan dig och din make eller att någon av er anses olämplig som förälder, se 6 kap 5 § FB. Det ni kan göra är att mellan er två avtala om vem som ska få vårdnaden. Jag vill då råda er till att ha barnens bästa i åtanke. Vill ni ha kvar den gemensamma vårdnaden kan ni antingen avtala om var barnen ska bo, till exempel varannan vecka hos dig och varannan vecka hos deras pappa, eller väcka talan i domstol så att en domare bestämmer var barnen ska bo, se 6 kap 14a § FB. Det är såklart bäst för barnen att ni föräldrar lyckas komma överens. Den av er som bäst behöver er bostad har rätt att få den. Att det är en hyresrätt spelar ingen roll. Den som bäst behöver bostaden kan till exempel vara den av er som barnen ska bo hos. Ska barnen bo hos dig så är det alltså stor sannolikhet att det är du som får behålla er hyresrätt. Regler om detta hittar du i 8 § äktenskapsbalken. Vad gäller skuldebrevet är det du som står på lånet och som därför ska betala av det. Detta eftersom det bara är din signatur på skuldebrevet. Det enda du kan göra är att försöka övertala honom att hjälpa till med avbetalningen. Hoppas du har fått svar på dina frågor, annars är du varmt välkommen att återkomma!Med vänliga hälsningar,

Överklaga äktenskapsförord om äktenskapsskillnad kort efter ingåendet?

2016-12-09 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Kan man överklaga ett äktenskapsförord om den ena parten begär skilsmässa kort efter att äktenskapsförordet skrivits på?
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 7 kap 3 § ÄktB ska ett äktenskapsförord upprättas skriftligt och undertecknas av båda makarna. Äktenskapsförordet ska även skickas in och registreras hos Skatteverket. Som huvudregel gäller som för alla avtal pacta sunt servanda, det vill säga att avtal ska hållas. Har ett äktenskapsförord ingåtts är det således detta som ska gälla. Undantaget till detta är ifall äktenskapsförordet ska anses ogiltigt då det inte uppfyller formkraven i 7 kap 3 § ÄktB som tidigare nämndes. Har äktenskapsförordet ingåtts helt formenligt och utan tvång/hot eller liknande finns det tyvärr ingen möjlighet att överklaga detta. Enligt 12 kap 3 § ÄktB kan däremot ett äktenskapsförord jämkas i vissa situationer. Detta innebär att man "ändrar om" äktenskapsförordet så att det blir mer jämnt mellan parterna eller passar den situation de befinner sig i nu bättre än då de skrev förordet. Man kan här lägga in eller ta bort enskild egendom ur bodelningen. Denna bestämmelse är dock i första hand till för att en make inte ska stå helt utan egendom medan den andre får allt. Ibland kan bodelningar och äktenskapsförord leda till helt oskäliga konsekvenser och det är dessa man då vill kunna gå in och reglera. Att jämka ett äktenskapsförord enbart på grund av att det tagit slut kort tid därefter är antagligen inte bestämmelsens syfte. Detta har dock inte prövats i domstol såvitt jag vet. Antagligen beror det på vad som sägs i äktenskapsförordet, om en make har förlorat nästan all egendom genom detta äktenskapsförord finns det kanske en möjlighet till jämkning enligt denna regel. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Om skulder ska ingå i bodelning

2016-12-08 i Bodelning
FRÅGA |Hej Det är så att vi har skilt oss. Vi har inte gjort någon bodelning utan jag flyttade enbart ut och lämnade huset och alla värde saker, som möbler och bilar osv. Nu vill mitt ex att jag ska skriva på ett papper om att jag avsäger mig rätten till huset och allt annat. Om jag inte gör det ska han kräva mig på hälften av hans blancolån, de är tagna i hans namn. Kan han göra det? Han tänker även börja bråka om vårdnaden om barnen.. min fråga är har han rätt att kräva pengar av mig för hans blancolån? Är det idiotiskt att skriva på pappret bara för att få lugn och ro? Han kanske ändå börjar bråka om vårdnaden om barnen så fort jag skrivit på?!
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Då man skiljer sig ska en bodelning göras där man fördelar tillgångarna mellan sig (9 kap 4 § ÄktB). Bodelningen ska göras av makarna tillsammans och det krävs att man upprättar en skriftlig handling som undertecknas av båda (9 kap 5 § ÄktB). Det råder i princip avtalsfrihet mellan parterna och man kan alltså komma överens om en annan uppdelning av egendomen än den som finns reglerad i lag. Att du skriver på ett avtal som är till nackdel för dig själv finns det alltså inget hinder för i lagen men samtidigt finns det heller inget tvång på att du ska skriva under ett sådant. I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap 1 § ÄktB). De tillgångar och skulder som fanns då ni väckte tala om äktenskapsskillnad är de som ska ligga till grund för bodelningen (9 kap 2 § ÄktB). Eventuella skulder som uppkommit efter dessa ska alltså inte tas upp i bodelningen. All egendom som inte är enskild egendom är giftorättsgods och ska således ingå i en bodelning. Egendom kan bland annat vara enskild enligt testamente, äktenskapsförord eller genom gåva. Enligt 11 kap 2 § ÄktB ska makars skulder räknas av från dennes giftorättsgods. Har en make 100 000 kr i giftorättsgods och skulder på 75 000 kr ska alltså 25 000 kr gå till "delning". Ett undantag till detta är om skulderna är hänförliga till makens enskilda egendom. I detta fall tar man bara av giftorättsgodset ifall skulderna överstiger värdet av den enskilda egendomen. I ditt fall innebär detta att din ex-mans skulder ska ingå i er bodelning som huvudregel. Ifall din make tagit lånen för att t ex rusta upp enskild egendom som han äger ska dessa dock inte ingå. Men andra ord riskerar du att få betala hälften av hans lån. Det du ska tänka på är dock att du också har rätt till hälften av hans tillgångar. Du har rätt till hälften av allt ni äger som huvudregel, det beror lite på äktenskapets längd och liknande. Din ex-make verkar ju känna att han har något att förlora på att en vanlig bodelning görs då han hotar dig på diverse olika sätt för att du istället ska skriva på ett avtal. Det är givetvis svårt för mig att ge sig tips om hur du bör agera i denna situation, det beror så mycket på situationen och omständigheterna i fallet. Jag tycker som du nämner att det vore dumt att skriva på pappret bara för att få lugn och ro eftersom du riskerar att förlora mycket egendom och förmögenhet. Även om du riskerar att få betala hälften av alla hans lån finns det fortfarande en möjlighet att en eventuell bodelning skulle vara gynnsamt för dig. Jag skulle rekommendera att du tar kontakt med en jurist som hjälper dig igenom detta och kan ge mer specifika tips om vad du bör göra nu. Du kan boka en tid hos en erfaren jurist genom att boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning

Lån vid äktenskapsskillnad

2016-12-09 i Bodelning
FRÅGA |Hej det är så att vi ska skiljas och vi har tagit lån men jag står skriven på lånen. Hur blir det när vi skiljer oss. Kan jag kräva något av henne?
Jonatan Sundqvist |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!När ett äktenskap upplöses ska enligt 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (här) i regel en bodelning genomföras. I bodelningen ingår makarnas giftorättsgods, men makarna får undanta viss egendom från bodelningen, bland annat personliga presenter och föremål som maken har uteslutande för sitt personliga bruk. I 10 kap. äktenskapsbalken (här) stadgas vilken egendom som ska ingå i bodelningen. Bodelningen sker i två steg; först en andelsberäkning och sedan en lottläggning. Förfarandet vid dessa steg regleras i 11 kap. äktenskapsbalken (här).Vid andelsberäkningen får först och främst makarna räkna av så mycket från sitt giftorättsgods att det täcker de skulder de hade när talan om äktenskapsskillnad väcktes. Skulder som är att hänföra till enskild egendom får dock räknas av endast i den mån de saknar täckning i den enskilda egendomen. Det återstående giftorättsgodsets värde slås sedan ihop och delas lika mellan makarna. När andelarna har beräknats ska giftorättsgodset fördelas mellan makarna genom lottläggningen. Vid lottläggningen har makarna rätt att i första hand få sin egendom på sin lott. Den make som bäst behöver makarnas gemensamma bostad eller bohag har dock rätt att få den egendomen i avräkning på sin lott och den make som har mest giftorättsgods kan välja att kompensera den andra maken med pengar istället för att överlämna egendom.Eftersom jag inte känner till egendomsförhållandena i ditt fall, kan jag inte uttala mig om hur stor andel av giftorättsgodset du har rätt till eller vilken egendom du kan ha rätt att få på din lott. Angående dina lån kan du dock troligtvis avräkna dem från ditt giftorättsgods, vilket medför att din andel i boet blir större.Jag hoppas att mitt svar har varit till hjälp.Med vänlig hälsning,

Adoption av vuxen

2016-12-09 i Adoption
FRÅGA |Hej.Jag tänker adoptera dottern i familjen som är vuxen mao mer än 30 år gammal.När jag gifte om mig med nuv hustru, ingick hon i äktenskapet.Nu tycker vi att det är dags att adoptera henne.Av en massa olika skäl.Ett är att jag har vuxna barn från tidigare äktenskap.Finns blankett jag ska fylla i?Hon är frisk, arbetar. Vi är friska samtliga.
Jesper Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Aktuell reglering beträffande din frågeställning återfinns i Föräldrabalkens (FB) 4 kap. (se här)För att kunna adoptera din hustrus vuxna dotter ska du/ni vända er till tingsrätten där ni har er hemvist. Eftersom hon är vuxen behöver inte rätten hennes biologiske faders samtycke, däremot kommer han få tillfälle att yttra sig i frågan om han fortfarande är vid liv. Vidare kommer rätten att pröva om det är lämpligt att adoptionen i fråga äger rum. Om du varit som hennes fader torde inga hinder föreligga. För att adoptionen skall kunna godkännas av tingsrätten krävs att det inte sker av ekonomiska skäl, dvs. ingen betalning får äga rum. Själva ansökan kan ni skicka som ett vanligt brev till tingsrätten, som du och dottern skriver under. Ansökan ska innehålla namn, personnummer och anledning till adoptionen. Vidare kan det vara lämpligt om även din hustru undertecknar brevet och samtycker till adoptionen. Tingsrätten vill vidare ha kontaktuppgifter till den biologiske fadern om han är vid liv, eftersom även han skall höras. Detta innebär dock inte att han kan hindra adoptionen, detta eftersom dottern är myndig. Vidare ska även personbevis bifogas i brevet, vilka kan beställas hos Skatteverket.Lycka till med adoptionen och hoppas du är nöjd med svaret!Vänliga hälsningar,

Inför äktenskapsskillnad och bodelning

2016-12-08 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |vi ska skiljas.vart börjar vi? vad behöver vi ta reda på inför en bodelning?jag skulle vilja bo kvar i huset, hur går en överlåtelse av lånen och att köpa ut mannen ur huset till? hur skall jag räkna? banken hänvisar till jurist.vad händer om man inte kommer överrens under betänkelsetiden hur man skall lösa det med barnen och boendet, trots att man fyllt att man är överrens när man ansöker?tacksam för svar
Hedvig Johansson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!En bodelning ska göras när ett äktenskap är upplöst enligt 9 kap 4 § ÄktB. Bodelning ska göras med hänsyn till förhållanden som rådde den dag ni ansökte om äktenskapsskillnad, tillgångar och skulder som uppkommit efter detta ska alltså inte räknas med (9 kap 2 § ÄktB). Bodelningen ska förrättas av makarna tillsammans. De ska upprätta en skriftlig handling som ska undertecknas av båda (9 kap 5 § ÄktB). Här råder i princip avtalsfrihet och ni kan avtala om vilken bodelning som helst. Kommer ni bra överens kan det vara en bra lösning att själva bestämma vilken egendom som ska gå till vem och hur mycket varje make ska få ut. I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap 1 § ÄktB). Giftorättsgods är all egendom som inte har gjorts till enskild egendom enligt 7 kap 1-2 §§ ÄktB. I en bodelning ska man räkna av en makes skulder från giftorättsgodset, såvida de inte är hänförliga till enskild egendom maken har (11 kap 2 § ÄktB). Efter detta räknar man helt enkelt samman makarnas giftorättsgods och delar det lika mellan dem enligt 11 kap 3 § ÄktB. Det finns även vissa regler om vem som ska få köpa ut bostaden av den andre. För att få ta över bostaden krävs att man "bäst behöver den", t ex på grund av att barnen ska bo kvar hos en. Till sist vill jag bara kommentera din fråga om betänketiden. Jag antar att du menar den betänketid som måste föreligga vid en äktenskapsskillnad om makar exempelvis har barn tillsammans. Denna tid är till för att makarna inte ska fatta förhastade beslut samt ger en möjlighet att reda ut läget lite grann. Att man inte hunnit bestämma vem som ska ta huset eller vem som ska ha vårdnad om barnen då denna tid är slut gör inget. Det är självklart skönt om "allt" kunde vara klart då äktenskapsskillnaden är ett faktum men det är inte alltid det går så fort. Betänketiden är alltså inte förenad med några krav om att man ska besluta om det framtida boendet eller liknande. Jag rekommenderar att du vänder dig till en erfaren jurist som kan sätta sig in i just ditt fall och ge er råd om hur ni bör ta er till. Behöver du hjälp med bodelning kan du enkelt boka en tid hos en jurist genom att boka tid direkt på http://lawline.se/boka eller klicka på knappen till höger.Hoppas att du fått någorlunda svar på din fråga! Med vänlig hälsning

Beslut om barnets boende vid gemensam vårdnad

2016-12-08 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Hej!Jag och min exsambo har varit separerad sedan 2004 och har en son på 15 år och vi har gemenskap vårdnaden över våran son. Vi har honom varannan vecka. Samarbete har gått upp och ner mellan henne och mig men, ibland vill hon bestämma och besluta saker och ting utan mitt tillstånd och våran son.Jag tror att våran son vill inte såra varken mig och hans mamma så, han gör som hans mamma säger även det är min vecka.Jag frågar ibland var han vill bo och då får jag svar från honom var jag vill och jag har alltid svarat att jag vill förstås att han ska bo hos mig när det är min vecka, förstås. Till exempel denna år är det dags för gymnasiet val och det är öppet hus på gymnasie skolorna. Det skulle vara då min vecka så, ringde hans mamma och sa rakt ut till mig att han ska bo hos henne eftersom hon tyckte att det är bekvämast för henne. Jag pratade med min son och jag fick svar från honom vad jag vill. Jag sa till honom att jag vill att han ska bo hos mig eftersom det är min vecka. Jag sa till sonen att jag vill att du ska bo hos mig och jag vill följa mig till öppet hus då. Jag tänkte varför fick inte jag hämta min son som vanligt och hon får helt enkel komma till mig och min son och vi går alla 3 till öppet hus. Tyvärr går det inte prata med hans mamma eftersom det är som att prata med en vägg. Vad säger lagen om detta och får ena föräldern bestämma saker utan andra förälderns tillstånd. Även om det är pappa vecka.
Mikaela Lundblad |Hej och tack för din fråga!Eftersom att ni har gemensam vårdnad över er son har ni ett gemensamt ansvar för er sons personliga förhållanden och ni ska se till att hans behov blir tillgodosedda, 6 kap 2§ Föräldrabalken (FB). Som vårdnadshavare har man även rätt och skyldighet att besluta i frågor rörande sitt barns personliga angelägenheter enligt 6 kap 11§ FB, och eftersom att ni har gemensam vårdnad tillfaller denna rätt er båda tillsammans, 6 kap 13§ FB. Detta innebär att den ena vårdnadshavaren inte kan besluta i frågor rörande barnet utan den andra vårdnadshavarens samtycke. Denna regel är till för att skydda barnets rätt till en god kontakt med båda föräldrarna, så att t ex en av vårdnadshavarna inte utan den andra vårdnadshavarens samtycke kan flytta med barnet eller avgöra var barnet ska bo. I ert fall innebär denna regel att barnets mamma inte får besluta om barnets boende på egen hand, detta ska ni göra tillsammans.Man kan som vårdnadshavare avtala om barnets boende. Om avtalet är skriftligt och socialnämnden godkänner det, vilket de ska göra om innehållet är till barnets bästa, så ska det gälla, 6 kap 14a§ st. 2 FB. Om det senare visar sig att en förälder inte följer avtalet kan det verkställas, alltså genomföras med tvång. Det får på så sätt samma verkan som en dom. Om du och barnets mamma tidigare har ingått ett sådant avtal har du alltså möjlighet att få det verkställt, vilket innebär att hon inte kommer att kunna besluta att barnet ska bo hos henne när det är din vecka. Om ni inte redan har avtalat kan det vara bra att göra det för att undvika liknande problem i framtiden. Om barnets mamma inte går med på att avtala om boendet så finns det en möjlighet att ansöka om samarbetssamtal hos socialtjänsten. Socialtjänsten erbjuder dessa samtal som en metod för att lösa vårdnadsrelaterade konflikter, 5 kap 3§ Socialtjänstlagen. En annan möjlighet för dig att vända dig till domstolen som i sin tur kan besluta om hur boendet ska se ut, 6 kap 14a§ FB. Det kan dock vara bra att vara medveten om att domstolstvister i vissa fall kan vara mycket kostsamma och mentalt påfrestande för alla inblandade parter, särskilt krävande är det ofta för barnet som föräldrarna tvistar om.Hoppas att du fick svar på din fråga!Med vänliga hälsningar