Dagislärares rättigheter

2016-09-30 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Har en dagis lärare rätt att bestämma vem som hämtar barnet till dagiset.
Ophelia Wigström |Hej och tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline! Dagislärare är anställda av kommunen och är således en förlängd arm från staten och lyder under dess översyn. Primärt är det så att den av föräldrarna som är vårdnadshavaren (om inte båda är det) är den som bestämmer vem som ska hämta/ lämna barnet på dagis och är den av föräldrarna som har det absolut yttersta ansvaret för att barnets behov blir tillgodosedda. Hoppas att du fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

Utfärda samboavtal istället för sambolagen

2016-09-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej,Jag har precis köpt en bostadsrätt och sålt min andra. Nu planerar jag och min pojkvän att flytta ihop i den nya lägenheten, bli sambos. Vi har redan bestämt att skriva bort sambolagen, utfärda ett samboavtal. Min fråga är vad som gäller om vi flyttar in tillsammans, får han då automatiskt någon rätt till egendom? Om han däremot flyttar 6 månader senare, gör det någon skillnad? Ponera att han bor hos mig men är skriven på annan adress det första halvåret.
Isabel Frick |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt sambolagen (se lagen här) (SamboL) är frågan om rätt till egendom aktuell när ett samboförhållande upphör enligt 2 § SamboL, till exempel om samborna flyttar isär.Enligt 3 § SamboL utgör sambornas gemensamma bostad och bohag samboegendom, om egendomen förvärvats för gemensamt bruk. Möbler som man tar med sig från sin tidigare lägenhet utgör alltså inte samboegendom. Om någon av samborna begär det, ska bodelning ske när samboförhållandet upphör enligt 8 § SamboL. Då delas samboegendomen upp mellan samborna. Om man som sambor inte vill att bodelning ska ske eller att viss egendom inte ska ingå i bodelningen kan de enligt 9 § SamboL avtala om detta, genom ett samboavtal, precis som ni tänkt göra. Om det skulle vara så att du köpt lägenheten för ert gemensamma bruk ingår den i samboegendomen och då ska den delas mellan er om ni delar på er, men väljer ni att avtala om att den inte ska ingå har din pojkvän inte rätt till den oavsett när han flyttar in.Frågan om din pojkvän har rätt till någon egendom beror egentligen på om egendomen är köpt för gemensamt bruk, i så fall har han rätt till den egendomen. Detta går som sagt att avtala bort. Men för att han ska ha rätt till samboegendomen krävs först och främst att det finns ett samboförhållande enligt SamboL.Finns det ett samboförhållande? Om din pojkvän bor hos dig men är skriven på annan adress första halvåret gör ingen skillnad då det inte krävs att samborna är skrivna på samma adress för att det ska anses vara i ett samboförhållande. Kraven på ett samboförhållande enligt 1 § SamboL är att två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Bor din pojkvän hos dig och ni delar på alla kostnader finns det ett samboförhållande även om han är skriven någon annanstans.Kort sagt blir svaret på din fråga att din pojkvän har rätt till samboegendomen (bostad och bohag införskaffat för gemensamt bruk) och det spelar ingen roll om han är skriven på annan adress de första 6 månaderna.Hoppas du fick svar på din fråga!Vänligen,

Efterlevande makes rätt att sitta kvar i orubbat bo

2016-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Vi är gifta. Min man har tre barn (23, 20 och 15 år) sedan tidigare, jag har två barn sedan tidigare (båda 7 år) samt väntar vi nu ett gemensamt barn som kommer födas i juni 2017. Hur ska vi göra för att jag ska sitta i orubbat bo om min man skulle gå bort? vi har det mesta av våra tillgångar knutna i fastigheter som vi nyttjar själva. Kan man på något sätt ta hänsyn till åldersskillnaderna på barnen? Det yngsta barnet kommer leva längre utan föräldrar än dem som redan är vuxna. Det har heller inte någon annan arvsrätt än oss.
Johanna Matsdotter |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Möjligheten för en efterlevande make att sitta kvar i orubbat bo, d.v.s. den efterlevande makens arvsrätt styrs av om den avlidne maken har särkullbarn som ska ärva denne, om makarna har gemensamma barn eller om de inte har några barn alls. I ert fall finns det både särkullbarn och ett gemensamt barn. Det innebär att den efterlevande makens arvsrätt blir begränsad till att endast omfatta den del av kvarlåtenskapen som inte tillfaller den avlidnes särkullbarn, dvs. det gemensamma barnets arvslott. Det gemensamma barnet får vänta på att få ut sitt arv tills även den efterlevande maken dött. Detta framgår av 3 kap. 1 § Ärvdabalken.Förutsättningar för en efterlevande make att sitta kvar i helt orubbat bo vid makens bortgång är alltså beroende av om särkullbarnen till den avlidne maken avstår från sina arvslotter till fördel för den efterlevande maken. Då ärver alltså den kvarlevande maken allt och särkullbarnen får vänta med att ta ut sina arvslotter till dess att även den efterlevande maken dött (se 3 kap. 9 och 2 §§ Ärvdabalken). Om det finns anledning att tro att särkullbarnen inte kommer att vilja avstå från sina arvslotter kan en möjlighet vara att upprätta ett testamente till fördel för den efterlevande maken. Vid upprättande av ett sådant testamente måste man dock ta hänsyn till laglottsskyddet. När en person dör har dennes bröstarvingar en laglig rätt att få ut åtminstone sina laglotter. Laglotten är hälften av arvslotten (se 7 kap. 1 § Ärvdabalken). Det innebär att det inte är möjligt att fritt testamentera sina egendomar till den efterlevande maken. Ett sådant testamente blir utan verkan om särkullbarnen jämkar testamentet för att få ut sina laglotter. Det är dock möjligt att minimera särkullbarnens arvslott till endast laglotten genom testamente, men inte mer än så. Någon möjlighet för den efterlevande maken att sitta kvar i helt orubbat bo finns alltså inte, utan den bästa möjligheten för att det skulle ske är om särkullbarnen respekterar era önskningar och avstår från sina arvslotter till fördel för den efterlevande maken till dess att även denne har dött. Någon reglering av arvsrätten med hänsyn till barnens åldrar går inte att göra.Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor men behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger! Vill ni ha hjälp att upprätta testamente råder jag er att använda våra tjänster för det.

Övertagande av bolån vid överlåtelse av andel i fastighet ses som en betalning från den person som tar över lånet (personen som förvärvar fastighetsandelen) till den person som ej längre är ansvarig för lånet (personen som säljer fastighetsandelen)

2016-09-28 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Fråga angående skuld övertagande.Jag måste förmodligen köpa ut min ex make från min ärvda bostad/fastighet.Eftersom vi står på halva lånet vardera så kommer jag ta över hans del av bolånet i och med att huset står som säkerhet vid banken.Min fråga gäller om jag kan dra av hans skuld som då blir min då jag skriver över lånet på mig? Skuldövertagande eller något. Då finns det en möjlighet att faktiskt kunna bo kvar om jag inte behöver köpa ut honom om jag får mer minus än tillgångar.Huset är värderat till 1.4 mnkr. Det finns inteckningar på huset om 850k.
Gustaf Otterheim |Hej! Tack för att du ställt din fråga till oss på Lawline!Inledande ord:I mitt svar på din fråga utgår jag från att du och din ex make äger 50 % var i fastigheten.Svaret på din fråga:När du skriver att du vill skriva av din ex makes skuld utgår jag från att du menar att du, mot bakgrund av att du tar över din ex makes del av lånet om du köper ut honom från fastigheten, drar av hans del av lånet mot det du är skyldig att ersätta honom då du köper ut honom. Detta är enligt min mening skäligt. Om fastigheten är värd 1.4 mkr och om hela lånet uppgår till 850 000 kr innebär således detta, om ni äger 50 % vardera av fastigheten, att du som utgångspunkt ska betala din ex make 700 000 kr för hans andel i fastigheten. Om du tar över din ex makes halva av bolånet, d.v.s. 425 000 kr, bör du dock endast betala 275 000 kr utöver detta då du genom att ha tagit över betalningsansvaret för din ex makes andel av lånet bör anses ha gjort en betalning till honom på 425 000 kr.Med vänlig hälsning

Vem får överta en gemensam bostad som sambos?

2016-09-29 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej! Jag bor just nu tillsammans med mitt ex. Jag står på kontraktet på hyresrätten men vi flyttade in tillsammans. Vi har inga barn och båda vill bo kvar. Har läst om bodelning och läst att hon ev. Kan ta över kontraktet om synnerliga skäl finns. Stämmer detta och vad räknas som ett synnerligt skäl i detta fall? /S
Mathilda Wihlborg |Hej och tack för din fråga.Regler för när man lever tillsammans som sambos regleras i Sambolagen (samboL) (https://lagen.nu/2003:376) och där regleras vad som ska ingå och inte när man går isär. I 3 § SamboL (https://lagen.nu/2003:376#P3S1) stadgas att gemensam bostad och gemensam egendom ska vara så kallad samboegendom, den egendomen som man delar på när man går isär.Just när det kommer till bostad är det lite klurigt då man måste kolla på varför man skaffade bostaden, alltså vilket syfte man hade vid kontraktsskrivandet. Är det så att en person står på kontraktet men anledningen att man skaffade lägenheten var att man skulle bo där tillsammans kommer den ingå som samboegendom. Är det istället så att en person har en lägenhet och dennes partner flyttar in där och lägenheten skaffades innan man var ett par kommer den inte ingå som samboegendom. I 5 § SamboL (https://lagen.nu/2003:376#P5S1) finns det också en uppräkning av vad som räknas som en bostad och där räknas bland annat hyresrätt upp.Om lägenheten räknas som samboegendom och man går isär ska all gemensam egendom fördelas på lotter enligt 16 § SamboL.(https://lagen.nu/2003:376#P16S1) stadgas också att en sambo kan få lägenheten behålla lägenheten, men då ska den andre kompenseras med pengar för värdet och ett övertagande ska anses skäligt med tanke på omständigheterna. Det kan vara om den ena personen har starka släktanknytningar till lägenheten eller att det finns barn med i bilden som avgör vem som får bo kvar.Om det är så att lägenheten inte räknas som samboegendom, den införskaffades alltså inte med syfte att vara gemensam bostad, gäller lite andra regler. Då är huvudregeln att den tillfaller den person som skaffade lägenheten. Den undantagsregel som föreligger finns i 22 § SamboL (https://lagen.nu/2003:376#P22S1) och stadgar att om det är så att en sambo har en lägenhet som inte är samboegendom kan den andre ändå få ta över hyreskontraktet vid synnerliga skäl. Denna regel tillämpas väldigt strikt och det man brukar tala om som synnerliga skäl är tillexempel att den andre sambon är gravid med ett gemensamt barn.För att sammanfatta är det lite beroende på hur läget var när du skrev kontraktet. Var det tanken att det skulle vara eran gemensamma lägenhet har din sambo rätt att få lägenheten på sin lott om det kan anses skäligt och hon kan anses vara den bäst behövande av lägenheten, dock ska du bli kompenserad på annat sätt av den gemensamma egendomen, ni har lika stor rätt att få lägenheten.Är det däremot så att du skaffade lägenheten och skrev kontrakt innan ni träffades eller inte hade planerat att bo i den tillsammans kan hon bara få överta lägenheten om det finns synnerliga skäl, vilket är svårt att nå upp till, man brukar prata om att den andra sambon är gravid med gemensamt barn eller har barn sedan tidigare som bor i lägenheten, annars är det svårt att få rätt att överta icke samboegendom. Hoppas du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen med fler frågor.

Bodelnings giltighet

2016-09-29 i Bodelning
FRÅGA |Hej, jag och min fru gjorde en skilsmässoansökan för ca två år sedan, vi gjorde också en bodelning tillsammans med en advokat. Men sen så bestämde vi oss för att försöka hålla ihop iallafall, men nu två år senare så ska vi nu separera. Så jag undrar om vår bodelning fortfarande gäller eller måste man göra en ny?
Johanna Matsdotter |Som huvudregel gäller att bodelning som gjorts och undertecknats av båda parterna består tillsvidare om inte annat avtal träffas. Det innebär att ett bodelningsavtal, såsom det ni ingick under ert pågående mål om äktenskapsskillnad (under förutsättningen att det inte brister i någon förutsättning för avtals ingående eller giltighet), inte kommer att bli ogiltigt eller rivas upp av den anledningen att äktenskapsskillnaden aldrig blir fullföljd. Det är förvisso så att den egendom som varje make erhåller genom bodelning under äktenskapsskillnadsmålet blir giftorättsgods i ett fortsatt äktenskap, men det innebär inte att en ny bodelning behöver göras. Som nämnt så består bodelningen som gjordes under målet om äktenskapsskillnad såvida inget annat avtal ingåtts. Ett sådant annat avtal kan bland annat vara ett äktenskapsförord som reglerar att viss egendom skall vara enskild.Det kan dock finnas anledning till att en bodelning bör rivas upp därför att den gjorts med skilsmässan och makarnas isärflyttande som väsentlig förutsättning, till exempel med tanke på eventuella barns behov av bostaden, antagandet av engångsunderhåll m.m. För att undvika bekymmer längre fram kan det då vara önskvärt att makarna tar ställning till om de skall låta bodelningen återgå helt eller om ett nytt avtal som reglerar villkoren vid en bodelning skall ingås. Egendom som tillkommer till giftorättsgodset efter det att ett första bodelningsavtal ingåtts skall dock fördelas i enlighet med den sedvanliga bodelningsprocessen. Jag hoppas att detta gav dig svar på dina frågor men behöver du mer hjälp kan du boka tid hos en erfaren jurist som är specialiserad på familjerätt. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka alternativt klicka på knappen till höger!

Umgänge med barn

2016-09-29 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Min son har fått veta att han har en dotter (1,5 år) och det är precis fastställt med faderskapet. Hur gör han nu för att få umgängesrätt med barnet? (Tyvärr inser vi att mamman inte kommer vara samarbetsvillig och kommer använda en massa lögner för att stoppa det).
Lisa Andersson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Då din fråga rör föräldrarskap finns regler om detta i föräldrabalken (FB) som du hittar här. Då det rör frågor om umgänge mellan föräldrar och barn är det barnets bästa som är i fokus, FB 6:2a. Det är alltså barnet som har rätt att umgås med sina föräldrar och inte tvärt om. Barnet har rätt till umgänge med den förälder det inte bor med, antingen genom att de träffas eller genom att de har kontakt på annat sätt. Föräldrarna har gemensamt ett ansvar för barnets behov av umgänge med den förälder det inte bor med tillgodoses, FB 6:15.För att som föräldrar komma överens om barnets umgänge kan man vända sig till kommunen för att ha så kallade samarbetsavtal då man får hjälp att nå enighet om tex. umgänge, FB 6:18. Detta ordnar då socialtjänsten i er kommun. Om samarbetssamtalen inte lyckas kan man vända sig till tingsrätten och förälder som vill umgås med sitt barn har rätt att väcka talan i domstol. Domstolen kan då besluta om umgängesrätt, FB 6:15a. Alltså kan din son vända sig till kommunen för att få till stånd samarbetssamtal för att försöka nå enighet mellan honom och barnets mor angående umgänget. Om inte det lyckas kan han väcka talan om umgänge för barnet i tingsrätten som då kan besluta om barnets umgängesrätt gentemot fadern. Hoppas att detta gav svar på din fråga!MVH

Reglering av samboegendom

2016-09-28 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, fråga om olika kontantinsats till hus där vi är sambos.Vi ämnar att äga 50/50 på den gemensamma bostaden men har olika insatser att lägga in i boendet.Ex: bostaden är värd/köps för 8 miljoner. Vi ämnar att lägga in 4 miljoner i kontantinsats och låna 4 miljoner av bank. Insatsen är fördelad så att ena parten lägger in 1 miljon och den andre 3 miljoner. Hur kan man reglera vid en försäljning att den parten som gick in med 3 miljoner får tillbaka sin andel och vice versa och att vinsten eller förlust delas 50/50 i ett juridiskt bindande dokument? Säg att bostaden kan säljas för 9 miljoner, dvs 1 miljon i vinst. Om man äger 50/50 betyder det att båda parter får dela på, i det här exemplet, 5 miljoner dvs 2.5 miljoner var? Medan det egentligen borde delas att ena parten får tillbaka sin insats på 3miljoner + vinst 500.000 = 3.5 miljoner och den andre 1miljon som var insatsen + 500.000 = 1.5 miljoner efter att lånen är betalda (har inte räknat med några amorteringar i detta exempel). Hur regleras detta att man kan äga 50/50 men inte har rätt till hälften av den andres insats man gick in med i investeringen?
You Jung Lee Törnqvist |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Er situation kan enkelt lösas genom att skriva ett skuldebrev och ett samboavtal.Först skall den parten som lägger in 3 mkr utfärda ett skuldebrev på 1 mkr till den andra parten. Skuldebrevet reglerar skillnaden ni har i insatserna. Med andra ord, vid en eventuell försäljning, den andre parten betalar tillbaka 1 mkr till den andre så att insatserna blir lika på 2 mkr var i efterhand.Det räcker dock inte bara med skuldebrevet utan ett samboavtal skall också upprättas. I avtalet skall det står att var och en sambo behåller sin andel av ägandet och sina skulder. Detta är nödvändigt eftersom skulder som är kopplade till samboegendom, vilket bostaden utgör (3 § sambolagen), kan normalt dras av vid en bodelning. Samboavtalet därför avtalar bort denna avdragsmöjlighet.Hur utfärdas ett skuldebrev? Det finns två olika typer av skuldebrev men i ert fall är det nog enklast att använda den ena, d.v.s. ett enkelt skuldebrev. Detta eftersom sådana pekar ut en särskild betalningsmottagare, se 3 kap. 26 § skuldebrevslagen. Förutom att det skall precisera vem betalningsmottagaren är anger inte lagen ett särskilt formkrav. Praktiskt sett bör det dock finnas uppgifter om båda parter och även deras underteckningar.Hur upprättas ett samboavtal?Enligt sambolagen skall samboavtal vara skriftligt och undertecknas av samborna, 9 § sambolagen. Lawline har en avtalstjänst där ni kan få hjälp med formulering av både skuldebrevet och samboavtalet. Följ denna länk för mer information om tjänsten.Med vänlig hälsning,