Adoption av sambos barn

2018-01-16 i Adoption
FRÅGA |Kan jag adoptera min sambos dotter som har levt med mig på heltid sedan hennes mamma dog när dottervar knappt fem. I dag är dottern snart myndig. Jag och barnet har talat om detta senaste tiden och vi vill gärna ha juridiska band förutom de emitionella vi redan har. Jah är sambo med dotterns pappa, räcker det? Eller måste vi vara gift?
Emilia Garpebring |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.¨Det korta svaret är: Ja, om du vill adoptera din sambos dotter måste ni först gifta er.När ett barn adopteras klipps nämligen de rättsliga banden mellan barnet och dess biologiska föräldrar, vilket framgår av 4 kap 8 § föräldrabalken. Din sambo skulle därmed förlora sin rättsliga ställning som förälder om adoptionen genomfördes. Det enda undantaget från den regeln är om en make adopterar den andre makens barn enligt 4 kap 3 § föräldrabalken. I sådana fall behåller den biologiska föräldern sin rättsliga ställning även efter adoptionen.Jag hoppas att du fick svar på din fråga.Vänliga hälsningar

Vårdnad och barnets bästa

2018-01-16 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Jag och min ex-fru har flyttat isär. Vi har gemensam vårdnad. Hon valde att flytta 3.5 mil bort från bostaden som vi gemensamt skaffade när det begav sig. Nu vill hon att barnen ska flytta till henne och därmed byta skola och förskola för att det skulle passa hennes arbete bättre då hon arbetar oregelbundna tider och att det finns ett dygnet-runt-öppen fritidshem/förskola i orten som hon bosatt sig på. Hon vill därmed att jag ska köra barnen 15 mil varje dag istället för 3 mil de veckorna jag har barnen. Detta för att jag innehar ett körkort och en bil och hon har vare sig körkort eller bil. Jag har i praktiken skött om barnen själv de senaste 9 månaderna pga. min ex-frus psykiska ohälsa. De går i skola och dagis på samma ort som jag bor i. Kan hon flytta och begära att barnen ska bo hos henne bara för att det underlättar för henne men försvårar för mig? Hon har själv gjort det aktiva valet att flytta ifrån orten där barnen går i skola och bor.
Robin Uddén |Hej och tack för att du ställer din fråga till Lawline!Jag har lite svårt att förstå de exakta omständigheter som du beskriver, men ska försöka ge ett generellt svar härunder.När det kommer till tidigare partners som har barn gemensamt och som tillsammans ska bestämma saker som vårdnad, boende och umgänge för barnet så är utgångspunkten alltid vad som är bäst för barnet, inte vad som är bäst för föräldrarna.Det är såklart inte alltid en lätt sak att avgöra vad som är "barnets bästa" och ofta har föräldrarna olika synpunkter för vad som är bäst för deras barn.I föräldrabalken 6 kap 2 a § står det att det är barnets bästa som ska vara avgörande i beslut som gäller vårdnad, boende och umgänge. Vad som faktiskt är "barnet bästa" definieras inte i lagen, utan det kan såklart variera från fall till fall. Det viktiga är att inga andra intressen får gå före barnets intresse. Föräldrarna behöver alltså sätta barnets bästa före sina egna intressen. Att din ex-fru har flyttat bort, som du berättar, och att det är mer bekvämt för henne om barnen byter skola är alltså inte något som hon själv kan bestämma. Utan det är ju något som ni gemensamt ska komma överens om, och om det blir en flytt för barnen ska det vara för att det ligger i just barnens intresse. Helst ska föräldrarna komma överens om detta själva, vad som är bäst för er och era barn. Men om det inte alls går att nå en överenskommelse så får ni vända er till en domstol som får avgöra saken om hur vårdnaden ska se ut. Domstolen kommer då se till vad som ligger i barnens intresse, om det är lite äldre barn går det att ta hänsyn till vad de själva säger att de vill. Utgångspunkten är att det är barnets bästa att få ha kontakt med båda sina föräldrar, men om en av föräldrarna inte visar sig samarbetsvillig och uppenbart vill ha det på ett visst sätt för att tillfredsställa sina egna intressen så kommer domstolen se negativt på detta. För att sammanfatta är det bästa om föräldrarna kan sätta sina egna intressen åt sidan och tillsammans komma överens om hur de ska göra med umgänget för barnen. Om de inte lyckas göra detta är nästa steg att gå till domstol och låta rätten avgöra vad som blir bäst. Din ex-fru kan dock inte tvinga barnen att flytta utan din medverkan, särskilt inte om en flytt inte är vad som är "bäst" för barnen. Det kan, baserat på din berättelse, mycket väl ligga i barnens intresse att istället bo kvar hos dig. Om du har fler frågar är du välkommen att skriva till oss igen,Hälsningar //

Rätten till tolk och biträde vid vårdnadstvist

2018-01-16 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hello Lawline,I have an ongoing civil case about child custody with my ex. It has been carrying on for some years now with the mother constantly moving and changing schools and accusing me of being an unfit parent. I have now had supervision from the kommun and all has gone well. In February we will return to court. The last time I was in court I did not have representation because of the high cost which I can no longer afford. The judge highly recommended that I have someone to help me next time we are in court as I have some trouble keeping up with all the Swedish and am likely losing ground because of this. Would it be possible to have someone there to help represent my interests that is speaking better Swedish than me who is not a lawyer but preferably understands the laws? I am originally from the US.Thank you for you time.
Jessica Khoo |Hello and thank you for choosing to contact Lawline with your legal question! We will try our best to advise you.I understand your question as not specifically pertaining to the custodial issues between you and the mother of your child but rather how to best represent yourself in court to effectively and fairly state your case. In the following I will attach links to legal text in Swedish but my statements will be made in English. As the courts in Sweden are "myndigheter", Förvaltningslagen (FL) is applicable here, 1§ FL. According to 8§ FL you, as a non-native Swedish speaker without full command of the Swedish language, have a right to have a translator present. The translator can be appointed by the court and my guess is that it would be a translator whom is well-versed in both legal English and legal Swedish. Furthermore, you have the opportunity to be represented in court, this could be a lawyer but could also be someone else who can represent your interests and understands the laws just as you said. Your right to representation is stated in 9§ FL. I hope this gave you some clarity as to what your procedural options are. If you need more help in your civil case, please feel free to contact us again either through asking a new question or by booking a time with our qualified legal team here! All the best,

Krävs mitt samtycke under betänketiden?

2018-01-16 i Bodelning
FRÅGA |Min make har sålt skoter och andra saker från vårt bohag under betänketiden utan att meddela eller fråga mig. Bodelningen är inte klar utan ska göras. Får han göra så?
Matilda Hetlesaether |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Som jag förstår din situation så talar du om den betänketid som gäller från och med att en talan om skilsmässa har gjorts till att denna talan har blivit fastställd. Det är först när denna talan vunnit laga kraft, innebärande att domen inte kan överklagas, som ni kan genomföra en bodelning. Ni kan nämligen inte bodela förrän betänketiden är över eftersom att er skilsmässa inte är fastlagd ännu. Svaret på din fråga går att hitta i äktenskapsbalken [ÄktB] som jag nu kommer redogöra mer för.Behöver din make ditt samtycke?Om din make säljer egendom från ert gemensamma bohag under betänketiden utan ditt samtycke kan du väcka talan i domstol inom tre månader från att du fick reda på att han sålde skotern och det andra som var ert bohag [7 kap. 5 § tredje punkten ÄktB]. Du kan dock inte väcka talan för sådant bohag som din make fått genom arv, testamente eller gåva där det är föreskrivet att bohaget ska vara din makes "enskilda egendom", eftersom det inte krävs något samtycke från dig för detta [7 kap. 5 § tredje punkten ÄktB]. Du kan heller inte väcka talan om situationen var sådan att din make redan fått samtycke från domstolen om att försäljningen är okej utan ditt samtycke, eller att situationen var sådan att din make inte kunde ha väntat med att få ditt samtycke för att försäljningen var så pass brådskande [7 kap. 8 § ÄktB]. Det krävs då givetvis goda anledningar för att din make ska kunna hävda att ditt samtycke inte kunde inhämtas. Det räcker inte med att din make säger att han inte kunde nå dig på telefon eller liknande.Om du nu skulle väcka talan hos domstol inom tre månader kan de kräva att all egendom ska gå tillbaka till er [7 kap. 9 § ÄktB]. Dock kan de inte kräva att bohag ska gå tillbaka om den personen som köpt ert bohag varit i god tro, dvs inte varit medveten om eller inte haft skäl att tro att försäljaren var gift. Det krävs bara att personen som köpt ert bohag kan göra det sannolikt att din make hade fått samtycke från dig.Kort sammanfattning och slutsatsUtefter den informationen du givit mig och utefter den information jag presenterat för dig blir alltså svaret på din fråga: nej, det är inte tillåtet för din make att sälja skotern och annat som är ert gemensamma bohag utan ditt samtycke så länge det inte är något din make fått genom gåva, arv eller testamente med föreskrifter om att det ska vara hans "enskilda egendom". Ditt samtycke krävs heller inte om han inte kunde inhämta ditt samtycke för att det var väldigt brådskande att sälja eller om han redan fått tillåtelse från domstol att sälja ert gemensamma bohag. Om bohaget du nämner inte omfattas av dessa undantagen som jag precis nämnde och att det därmed kan konstateras att ditt samtycke inte har givits, kan det ändå bli problematiskt att få tillbaka egendomen eftersom mycket beror på vad den som köpt ert bohag uppfattat det som. Om hen kan visa "att det är sannolikt" att din make handlade för er båda, kan det vara svårt att få tillbaka ert gemensamma bohag, men allt är bara en ren argumentationsfråga och huvudregeln är ju fortfarande att din make inte får handla utan ditt samtycke!Hoppas du fick svar på din fråga och att allting löser sig för dig! Tveka inte att höra av dig om du undrar något mer.Med vänlig hälsning,

Ärver man sin makes skulder?

2018-01-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Kommer jag som anhörig till min man ta över hans skulder, bl.a. på bil samt nyinköpt mobiltelefon efter att han nu går bort?
Christoffer Tolf |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Svaret på din fråga regleras i äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). Enligt 1 kap. 3 § ÄktB råder varje make över sin egendom och svarar för sina skulder. I det fall du inte står med som låntagare på lånen kan du inte bli betalningsskyldig för din mans skulder. Däremot påverkar din mans skulder resultatet vid bodelningen. Bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses. Din mans skulder kommer då dras av från dennes tillgångar vilket kan resultera i att du erhåller en mindre summa än vad du hade gjort om din man inte hade skulder. I det fall din mans skulder överstiger dennes tillgångar kommer du som efterlevande make inte att bli skyldig att stå för resterande skulder. Hoppas att du fått svar på din fråga. Du är välkommen att återkomma om du har fler frågor. Med vänlig hälsning,

Krävs samtycke från fd maka vid försäljning av fastighet?

2018-01-16 i FAMILJERÄTT
FRÅGA |Jag ärvde för många år sedan en fritidsfastighet. Då var jag gift med en kvinna, men med åren skilde vi oss. För tio år sedan gifte jag om mig, men skilsmässan kom för tre år sedan. Nu ska huset säljas och myndigheterna vill att jag ska ha medgivande av min fd hustru.Jag undrar om det faktiskt är nödvändigt?
Louise Sundström |Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Som utgångspunkt gäller att en make inte får sälja en fastighet som utgör makarnas gemensamma bostad eller som utgör giftorättsgods utan att inhämta den andra makens samtycke, se 7 kap 5§ Äktenskapsbalken. Ett sådant samtycke från din före detta hustru behövs dock inte efter att bodelning har gjorts mellan er på grund av äktenskapsskillnad, se 7 kap 7§ Äktenskapsbalken. Motsatsvis innebär detta alltså att om ingen bodelning ännu har skett mellan dig och din före detta hustru, krävs fortfarande att du inhämtar hennes samtycke vid en försäljning av huset. Om bodelning mellan er däremot har skett, behöver du inte inhämta något samtycke från henne. I sistnämnda fall kan det vara så att det myndigheterna istället vill ha är en kopia av ett bodelningsavtal där det tydligt framgår att din före detta hustru inte har några anspråk på fastigheten.Hoppas att mitt svar är till din hjälp!Med vänlig hälsning,

Skulder blir inte föremål för bodelning

2018-01-16 i Bodelning
FRÅGA |Hej. Har läst lite om sambolagen och funderar på följande: Sambolagen säger att vid en bodelning har båda parterna rätt till halva värdet av en lägenhet som inköpts för att paret skall bo där tillsammans. Antag att en part är arbetslös och den andra arbetar och tjänar 1 miljon per år. Antag att lägenheten köps in för 10 miljoner med ett lån på 8 miljoner, personen som har ett jobb betalar allt och står för hela lånet själv. 1) Vid en separation måste lagen avse nettovärdet efter lånet på lägenheten (inte bruttovärdet). Detta ger att personen med jobb måste betala 2/" = 1 miljon till den arbetslöse personen vid bodelning. Men vad säger ni om det här? Antag att lägenheten faller i värde från 10 miljoner till 5 miljoner, lånet är fortfarande 8 miljoner, nettovärdet av lägenheten är då -3 miljoner och den arbetslöse som vill flytta ut blir plötsligt skyldig -1,5 miljon till den som bor kvar. Visst måste det bli så? Eller kan den arbetslöse personen som vill flytta ut komma undan med noll kr och blotta förskräckelsen eftersom hen inte har några pengar eller något jobb. Denna regel borde ju rimligen gälla åt båda hållen för den som inget betalt. Man får hälften av vinsten vid en uppgång och delar halva förlusten vid en nedgång. Mvh
Jennifer Vestin |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Jag förstår din fråga som att du funderar över hur bostaden ska hanteras vid en eventuell bodelning, det är alltså detta jag kommer besvara nedan. Vid en bodelning är det samboegendomen som ska ingå, det vill säga den gemensamma bostaden och bohaget som har förvärvats för gemensamt bruk (3 § sambolagen). Ägandeförhållandena har alltså ingen egentlig betydelse utan det är syftet med förvärvet som är avgörande. Precis som du skriver är det samboegendomens nettovärde som blir föremål för bodelning. Det ska alltså ske en avräkning av de skulder som belastar samboegendomen innan sambornas andel i boet beräknas (13 § sambolagen). Det som efter avdrag återstår ska sedan läggas samman och värdet ska därefter fördelas lika mellan samborna (14 § sambolagen). Skulder är personliga och faller utanför bodelningen, den sambo som inte står på lånen kommer alltså inte bli ansvarig för dessa om det sker en värdeminskning av bostaden. Jag förtydligar detta här nedan med ditt exempel. Sambo 1: Samboegendom värd 5 000 000 & skulder på 8 000 000 = -300 000Sambo 2: Samboegendom värd 200 000 & skulder på 0 = 200 000Det är inte möjligt att gå in i bodelningen med ett minussaldo utan sambo 1 kommer att gå in med 0 medan sambo 2 går in med 200 000.200 000 / 2 = 100 000 100 000 utgör vardera sambos andel, tillägg görs sedan för gäldstäckningen. Sambo 1 kommer få en lott på 100 000 + 5 000 000Sambo 2 kommer endast få en lott på 100 000Skulderna ligger oförändrade om samborna inte är överens om annat. Hoppas du har fått svar på din fråga!Med vänlig hälsning,

På vilka grunder kan LVU komma till stånd?

2018-01-16 i Barnrätt
FRÅGA |Mitt barnbarn är nätverksplacerad hos sin farfar pga. att modern inte klarar av barnet. (Föräldrar är separerade) och mamman hindrade pappan från umgänge under ca 10 mån. Barnets pappa (min son) har i 14 månader lämnat negativa drogtester 2g/v samt sedan 4 månader haft umgänge med barnet varannan helg i sin lägenhet. Allt fungerar mycket bra och socialtjänstens planering var att barnet nu skulle bo stadigvarande hos sin pappa från 17 januari i år. Då anmäler farfar till IVO att han är orolig över att barnet ska bo hos sin pappa, han radar upp olika skäl till detta så som pappans tidigare drogmissbruk och att barnet är trotsigt och klängigt efter umgänge. Fakta är att farfar vill ta hand om barnet själv. Socialtjänsten får kalla fötter och ansöker nu om LVU, då pappan inte längre samtycker till nätverksplaceringen samt tycker att han under 14 månader lämnat negativa drogtester och det borde vara tillräckligt nu. Hur stora är chanserna att socialtjänsten får igenom LVU då det finns en vårdnadshavare som är skötsam, har bostad, studerar, lämnat UP i 14 mån, haft fungerande umgänge mm? Det finns inga påtagliga risker för detta barns hälsa och utveckling. Socialtjänsten är inte objektiv utan tar parti för farfar och vinklar det hela. De tar inte hänsyn till barnets stora nätverk som finns hos pappa samt att pappa går med på olika insatser om barnet får bo hos honom. Såsom att barnet får vara hos farfar varannan helg och insyn i bostaden i form av familjepedagoger.
Jessica Khoo |Hej och stort tack för att du valt att vända dig till Lawline med din fråga!Många faktorer måste vägas in vid socialtjänstens ansökan och domstolens bedömning om ansökan ska beviljas eller ej. Då jag saknar insyn i de övriga omständigheterna och djupare insikt i det du anför här är det svårt för mig att ge dig ett exakt svar men jag kommer att försöka ge dig så mycket vägledning som möjligt.Barnets bästaNågot som alltid måste beaktas är att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut enligt LVU 1 § 5 st. Vid den tidigare placeringen som var "frivillig" skulle även barnets bästa särskilt beaktas 1 kap 2 § Socialtjänstlagen (SoL). Det måste alltså fästas mer vikt vid barnets bästa nu än tidigare. Enligt 11§ LVU ska Socialtjänsten bestämma var den unge ska vistas under vårdtiden. Man brukar mena att det bästa för barnet är att vara med sin förälder förutsatt att denne kan ta hand om barnet. Av det du beskriver ovan låter det inte som att det finns någonting förutom farfaderns uppgifter som kan utgöra en grund för att pappan är olämplig att ha barnet boende hos sig. Däremot kan det finnas omständigheter som jag inte vet om och därför kan jag inte bedöma hur troligt det är att insatser enligt LVU kommer att göras. Dina möjligheter att påverka beslutet Eftersom du är anhörig till barnet men inte barnets förälder har du tyvärr inte så mycket makt att påverka dessa beslut. Om du menar att beslutet angår dig och har gått dig emot kan du överklaga socialnämndens beslut enligt 41§ 1 p LVU. Men som mor- eller farförälder kan det vara svårt att få rätt att överklaga då du inte anses vara rättsligt påverkad av beslutet tyvärr. Däremot, om du kan anses ha ett beaktansvärt intresse av att barnet flyttas till pappan/inte flyttas kan man åberopa det för att få talerätt.Med denna öppna vägledning avslutar jag mitt svar. Behöver du mer hjälp kan du antingen ställa en ny fråga eller boka tid med en jurist här! Vänligen,