Äktenskapsskillnad (Skilsmässa) när ingen make är folkbokförd i Sverige

2017-05-26 i Äktenskapsskillnad
FRÅGA |Kan vi skiljas i Sverige är svenska medborgare men folkbokförda på Malta?
Alexandra Lantz |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline.Din fråga som handlar om äktenskapsskillnad (skilsmässa) finns reglerad i Äktenskapsbalkens (ÄB) femte kapitel. Enligt ÄB 5:1 har två makar som är överens om att skiljas rätt till detta. Om någon av makarna begär det, ska dock en betänketid på minst sex månader först löpa innan skilsmässan kan gå igenom. En betänketid ska även löpa för det fall att någon av makarna bor tillsammans med ett barn under 16 år som står under den makens vårdnad. För det fallet att endast en av makarna skulle vilja skiljas, har den maken rätt att ta ut skilsmässa, men då först också efter att betänketid löpt (ÄB 5:2). Med hänvisning till vad som anges i lagen, finns det alltså inga hinder för den som vill skiljas att i slutändan få igenom en äktenskapsskillnad. Den enda tröskeln som lagen ställer upp för vissa situationer är kravet på betänketid. Betänketiden kan dock inte mot någon av makarnas vilja sätta stopp för en skilsmässa, utan endast skjuta upp en sådan. I din situation innebär detta således att faktumet att du och din make är folkbokförda på Malta inte berövar er möjligheten att skiljas i Sverige. För att påbörja er skilsmässa, måste en ansökan om äktenskapsskillnad ges in till domstolen. Eftersom ingen av er är folkbokförda i Sverige, ska ansökan ges in till Stockholms tingsrätt (var dock någon av er den 1 november år 2016 folkbokförda i någon svensk ort, ska ansöka lämnas in till tingsrätten för denna ort). Är ni båda överens om skilsmässa, fyller ni i en blankett om gemensam ansökan om äktenskapsskillnad och skickar in. Är ni inte överens, får den make som vill skiljas istället fylla i och skicka in en blankett om ansökan om stämning rörande äktenskapsskillnad. Blanketter och mer information hittar ni på Sveriges Domstolars hemsida HÄR.Skulle er situation vara sådan att lagen kräver att betänketid löper innan skilsmässan kan gå igenom (se ovan), kommer betänketiden att börja löpa när ni gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad hos rätten, alternativt när den ena makens stämning om äktenskapsskillnad delges den andra maken (ÄB 5:3). Att observera är att ert äktenskap inte automatiskt kommer att upplösas vid betänketidens slut, utan minst en av er måste efter betänketiden göra ett yrkande om att er skilsmässa ska fullföljas. Jag hoppas att jag har lyckats svara på din fråga och om du skulle fundera på något annat är du mer än välkommen att skicka in en fråga till oss igen. Skulle ni i framtiden behöva hjälp med bodelning eller dylikt, kan vi hjälpa er med det HÄR. Vänligen,

Min fru vill ha äktenskapsförord, vad innebär egentligen avkastning från enskild egendom?

2017-05-26 i Äktenskap och äktenskapsförord
FRÅGA |Min fru vill att jag skriver på ett äktenskapsförord där det står "innehav av aktier i bolaget xx AB skall utgöra hennes enskilda egendom. Detsamma skall gälla avkastningen av egendomen samt egendom som kan komma att ersätta denna egendom. I övrigt är all egendom giftorättsgods" Vad menas med att avkastningen är enskild egendom? Om pengarna från avkastningen sätts in i boet eller på gemensamt konto är pengarna då fortfarande enskild egendom? Är lönen hon tar ut från bolaget även enskild egendom?
Jonas P. Lind |Hej och tack för att du väljer att rikta din fråga till oss på Lawline. Sammanfattat svar: Att avkastningen är enskild egendom innebär att utdelning från aktierna blir hennes enskilda egendom också. Lön från arbete i aktiebolaget är dock INTE avkastning av aktierna. Lön är nämligen avkastning av arbete och arbetsförmåga är ju inte enskild egendom… Att pengarna beblandas är inte särskilt problematiskt eller på något vis fördelaktigt för dig. Det kan dock bli problematiskt vid utmätning eller konkurs hos någon av er. Därutöver låter det som om aktiebolaget är ett fåmansbolag där din fru är anställd? Då kan hon välja till viss del att ta lön eller utdelning. Det finns dock s.k. 3:12-regler som gör att hon inte kan ta ut för mycket utdelning och därför hoppas jag att hon inte använder de reglerna för att försöka snuva dig. Utredning: Enskild egendom är sådan som inte omfattas av giftorätt. Det framgår av äktenskapsbalken 7:1 att egendom som makar äger som huvudregeln är giftorättsgods om inget annat avtalats. Giftorättsgods är alltså sådan man delar vid en skilsmässa. Enskild egendom ingår dock inte i giftorättsgodset och således behåller hon den enskilda egendomen. Enkelt exempel för att illustrera effekterna av enskild egendom: A och B är gifta. A har 150 000 kronor på banken och B har 100 000 kronor på banken och 50 000 kr i aktier som är enskild egendom enligt äktenskapsförord. Om A och B skiljer sig så ska en bodelning göras. Där ingår inte den enskilda egendomen. ÄktB 10:1. Således innebär det att i bodelningen mellan A och B så ska de dela på 250 000 kr. A går ut ur äktenskapet med 125 000 kr. B går ut ur äktenskapet med 125 000 kr + aktier värda 50 000 kr. A förlorar alltså lite pengar här eftersom egendom blir enskild. Vad är avkastning av enskild egendom? Avkastning är exempelvis utdelning på aktier, eller om den enskilda egendomen är en hyresfastighet, ja då kan det vara hyresinbetalningar. Men här pratar vi ju om just aktier och då är alltså avkastningen utdelning. Lön som hon tar ut från bolaget bör inte klassificeras som ”avkastning” eftersom lönen faktiskt inte är avkastning från aktieinnehavet, lönen är istället avkastning för arbete, och hennes arbete är inte enskild egendom enligt äktenskapsförordet. Det innebär alltså att om aktierna under äktenskapets gång innan skilsmässa ger 20 000 i utdelning så ska vid skilsmässan fördelningen istället vara: A får 125 000 kr B får 125 00 kr + aktier värda 50 000 kr + 20 000 kr frå utdelningarna. Om man inte specifikt avtalar om att avkastning ska bli enskild egendom så blir den istället giftorätt. Om vi använder exemplet ovan så skulle det innebära följande: A får 125 000 kr + 10 000 kr från utdelningarna. B får 125 000 kr + 50 000 kr aktier + 10 000 kr från utdelningarna. ÄktB 7:2 stycke 2. Du förlorar alltså lite här på att avkastningen är enskild. Det är dock väldigt vanligt att man skriver att avkastning av enskild egendom skall vara enskild. Vad händer om man säljer den enskilda egendomen? Det finns också möjlighet att avtala om att det som träder istället för den enskilda egendomen ska vara enskild egendom. Då innebär det att om hon säljer aktierna och köper andra aktier, så tar de nya aktierna de gamlas plats som enskild egendom. Detsamma hade gällt om hon köpt en bil istället. Så som det är skrivet nu så innebär det dock att om hon säljer aktierna så kommer de pengar som hon får istället för aktierna att vara giftorättsgods. I nuläget skyddas alltså aktierna så länge de är aktier, men byts de ut mot pengar så blir pengarna giftorättsgods. Det finns alltså olika typer av skydd och ”Egendom samt vad som träder i dess ställe och avkastning skall vara enskild egendom” blir så att säga det mest effektiva skyddet. Här saknas ju dock ”träder i dess ställe”-delen… Möjlighet i bolag med få ägare att ta utdelning istället för lön Eftersom hon verkar vara både aktieägare och anställd så låter det som ett fåmansbolag där hon själv kan välja att ta utdelning eller lön? Du kan alltså på sätt och vis förlora på att hon istället för löner tar ut utdelning. Eventuellt så sätter 3:12-reglerna stopp för det här så att hon inte kan ta ut för mycket utdelning utan att en för hög utdelning istället omklassificeras till lön. Inkomstskattelagen 57:20. Det är dock en lite överkurs-analys av det här tror jag. Men det finns alltså en möjlighet för ägare av fåmansbolag att välja att ta sin inkomst som utdelning eller lön och där kan hon välja att ta utdelning istället för lön, dels för att slippa lite skatt, men också för att utdelningen alltså blir enskild egendom enligt ert äktenskapsförord samtidigt som lön inte blir det. Om avkastningen sätts in på gemensamt konto: Det enda som händer som avkastningen placeras på gemensamt konto är att de i praktiken då förmodligen används till viss del. Det är klart bättre för henne om pengarna egentligen hålls åtskilda hela tiden. Poängen med äktenskapsförord är ju egentligen att pengarna inte ska blandas ihop. Att pengarna blandas får egentligen mest effekt om någon av er skulle gå i konkurs eller råka ut för utmätning. I det avseendet så är sammanblandandet väldigt opraktiskt. Men det är ett scenario som jag hoppas är långt borta och därför väljer jag att inte skriva mer om det. Sammanfattningsvis:Det kanske låter lite egoistiskt av din fru att vilja ha aktierna för sig själv. Men ofta gör man så här för att helt enkelt skydda bolaget. Det kan alltså finnas väldigt goda skäl för det… Det är extremt problematiskt om ni skiljer er och därefter ska äga exempelvis 50 % var av bolaget så att ingen har bestämmanderätt. Att avkastningen ska vara enskild egendom är lite en standardklausul som följer med enskild egendom på köpet. Om det är så att din fru egentligen mest vill skydda ägandet av bolaget, kanske är det ett familjeföretag? Så finns det ju möjlighet att ni väljer att skippa delen om avkastning eftersom den egentligen inte syftar till att skydda bolaget utan enbart hennes ekonomi… Du får helt enkelt fråga henne om poängen med det. Om det är så att hon själv bara sett det skrivet och egentligen inte riktigt har koll på betydelsen så behövs kanske inte delen om avkastning. Den är ju dock väldigt fördelaktig om du exempelvis skulle riskera utmätning eller liknande. Praktiskt sett så är ju egendomen dessutom giftorättsgods nu. Du kan ju välja att vägra att skriva på och då har hon ingen chans att göra egendomen enskild. Men om hennes syfte är att skydda ägandet av exempelvis ett familjeföretag så anser jag att du kanske bör gå med på det, men försöka bli av med avkastningsdelen så att hon inte därigenom får stora tillgångar samtidigt som du inte har enskild egendom och därför måste dela alla dina tillgångar med henne vid skilsmässa. Det skulle ju skapa en stor orättvisa. Om du behöver ytterligare hjälp: Om du behöver hjälp med att författa andra avtal eller behöver biträde vid tvist så kan jag rekommendera Lawlines Juristbyrå. Du kan kontakta mig på Jonas.Lind@lawline.se så ordnar vi med offert. Du kan även kontakta mig om något i svaret ovan skulle låta konstigt eller om du vill få något förklarat på ett annat sätt. Lycka till med äktenskapsförordet! Med vänliga hälsningar,

Hur kan man få bort en förmyndare som inte lyssnar på sin huvudman?

2017-05-26 i God man & förvaltare
FRÅGA |Hur kan man få bort en förmyndare som inte lyssnar på sin huvudman ? Och dessutom hotar .
Nina Erlandsson |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Om förmyndaren inte lyssnar på sin huvudman kan en ansökan om entledigande av förmyndaren göras. Detta ska göras i tingsrätten i den ort där huvudmannen är folkbokförd.En ansökan om entledigande av förmyndaren kan göras av överförmyndaren, förmyndaren, vårdnadshavare, huvudmannen själv om denne fyllt 16 år, huvudmannens make eller sambo samt huvudmannens närmaste släktingar (10 kap. 18 § första stycket)Enligt 10 kap 10 § föräldrabalken är huvudregeln att förmyndaren ska entledigas om denne vid utövandet av förmyndersapet gör sig skyldig till missbruk, försummelse eller på annat sätt är olämplig såsom förmyndare.Hoppas svaret varit till din hjälp.Mvh,

Är möbler i dotterns rum samboegendom?

2017-05-25 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, vi skall separera efter 17 år som sambos. Min fråga gäller fördelningen av bohaget. Min sambo har en dotter sedan tidigare, som bott hos oss men flyttat ut, och vi har köpt möbler och annat till hennes rum. I sambolagen står det att man skall "dela bohag som skaffats för gemensamt bruk". Jag skulle vilja ha svar på om min sambos barns möbler, som vi köpt gemensamt, är att betrakta som "bohag som skaffats för gemensamt bruk". Eftersom det är inköpt till hennes barn blir vi lite villrådiga över skrivningen "gemensamt bruk". Vi vill inte bråka om bodelningen utan försöker lösa det själva så smidigt som möjligt men vill att det blir rätt.
Karl Montelius |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det stämmer att samboegendom är bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Gemensamt bohag är bl.a. inre lösöre som är avsett för det gemensamma hemmet (6 § sambolagen). Jag kan inte hitta något i rättskällorna som på ett tydligt sätt anger hur de möbler som dottern använt ska behandlas vid en separation. Rent allmänt kan sägas att egendom som är till för endera sambos privata bruk faller utanför definitionen för samboegendom. De möbler som ni har köpt till dotterns rum har inte varit till för privat bruk för varken dig eller din sambo. Min slutsats är därför att möblerna i dotterns rum har införskaffats för det gemensamma hemmet och utgör då samboegendom.Jag hoppas att svaret är till hjälp.Vänliga hälsningar,

Delad vårdnad gällande beslut om barnens skolgång

2017-05-26 i Vårdnadstvist
FRÅGA |Hej !Har gemensam vårdnad över en 5 och en 6åring, växelvis boende varannan vecka sedan decembermånad. Vi föräldrar har flyttat mer centralt ca 11 km från tidigare förort där ena barnetnu går i F-klassen.Barnen är numera folkbokförda hos mig. Dom har haft ett stabilt boende sedan februarihos mig. Modern har just skaffat sig en lägenhet 100m från där vi bor.Jag har nu ordnat en ny skolplats där 7åringen har fått möjligheten att börja skolan till hösten, skolan är 20mfrån mitt hem och 80m från mammans nya adress. Det är dessutom en mycket bra skola.Jag vill genomföra flytten till den nya skolan som är närmare barnens hem men modern vägrar att skriva på, hon vill att 7åringen skall börja första klass i förorten där hon går klart F-klassen till sommaren.Vardagen påverkas negativt enligt mig på så sätt att det blir ett onödigt pendlande på ca45 minuter varje dag(25 för modern då hon arbetar åt rätt riktning). Värdefull tid som kan användas till något bättre. Eftersom barnen nu har nya hem centralt så är det bra om dom börjar skolan i anslutning tillsitt boende, det blir dessutom lättare för barnen att bygga upp ett socialt nätverk nära deras nya hem.Som ensamstående med två små barn blir det ju svårare att tillgodose barnens behov av att leka med klasskompisar efter skolan om dom stannar kvar på förorten. Dessutom ligger mitt arbete åt andra hållet i förhållande med förorten. Hur kan jag flytta barnen utan moderns medgivande?
Jessica Konduk |Hej,Tack för att du vänder dig till oss med din fråga! Jag beklagar din situation. Din fråga rör familjerätt och regler om vårdnad, boende och umgänge till barn finns främst i Föräldrabalken, (FB). Den utgångspunkt man ska följa vid alla beslut som rör vårdnad, boende och umgänge är principen om ”barnets bästa”. Denna princip är stadgad i FB 6 kap 2a §. och ska vara avgörande vid alla beslut. I samma paragraf sägs bland annat att en nära och god kontakt med båda föräldrarna ska vara särskilt viktig vid bedömningen av vad som är bäst för barnet. Vidare sägs att hänsyn ska tas till vad barnet vill. Ju äldre barnet är och ju mer moget det anses vara, desto mer vikt läggs vid vad barnet säger sig viljaGemensam vårdnad Du har skrivit att ni har delad vårdnad därför måste ni som en utgångspunkt i egenskap av vårdnadshavare fatta beslut gemensamt för att en åtgärd i fråga om era barns personliga angelägenheter ska kunna komma till stånd. Om någon av er motsätter sig en åtgärd så innebär det att den inte kan genomföras, vilket framgår av FB 6 kap 13 § första stycket. Skulle någon av er dock vara frånvarande på grund av exempelvis sjukdom så får den andra vårdnadshavaren ensam fatta beslut under förutsättning att det vore olägligt att skjuta upp fattandet av beslutet. Byte av skolaEftersom byte av skola är av ingripande betydelse för barnet så får inte en vårdnadshavare ensam fatta beslut i frågan, även om den andre vårdnadshavaren är frånvarande, såvida inte barnets bästa uppenbarligen kräver det. Villkoret ”uppenbarligen” ställer med andra ord upp höga krav för att en vårdnadshavare ensam ska kunna fatta beslut i frågan om val av skola i en sådan situation (FB 6 kap 13 § andra stycket).Då ni båda är vårdnadshavare och dina barns moder vägrar gå med på att låta barnen byta skola så kan inte bytet genomföras. Dessvärre finns inga lagstadgade möjligheter att tvinga någon vårdnadshavare till något denne inte vill. Möjliga lösningar för att få till ett byte av skolaEn lösning är att ni vänder er till kommunens tjänst för samarbetssamtal för att nå fram till enighet i frågan, vilket framgår av FB 6 kap 18 § första stycket och Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap 3 § första stycket, punkt 1. En annan, mer drastisk, lösning är helt enkelt att du väcker talan för att få till stånd en ändring i vårdnaden så att du anförtros ensam vårdnad och kan på egen hand fatta beslut om barnens skolgång (FB 6 kap 5 § första och tredje styckena). Vad som är barnets bästa är avgörande för rättens bedömning i en sådan fråga. När rätten avgör vad som är barnets bästa så är den skyldig att ta hänsyn till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad (FB 6 kap 2 a § första stycket och FB 6 kap 2 a tredje stycket). I vårdnadsfrågan ska rätten fästa särskilt avseende på vårdnadshavarnas samarbetsförmåga rörande barnen (FB 6 kap 5 § andra stycket). Om ert samarbete i fråga om aspekter som inte har med er sons skolgång löper problemfritt så kan det tala emot att det vore för barnens bästa att du får ensam vårdnad. Sammantaget går det inte att definitivt uttala sig om vilken bedömning rätten kommer att göra, med hänseende till att vad som är barnets bästa avgörs från fall till fall.SvarI nuläget går det inte för en vårdnadshavare att ensam besluta över var barnen går i skola eftersom ni har delad vårdnad. Viss hänsyn ska tas till barnens egna önskningar om var de vill gå i skola men de förhållandevis för unga för att deras åsikt ska kunna väga tungt. Den enda juridiska lösningen om du ensam vill kunna bestämma över var barnen går i skola är att du får ensam vårdnad. Det finns möjlighet att avtala om att en av er ska ha vårdnaden om barnen enligt FB 6 kap. 6 §. Ett sådant avtal ska godkännas av socialnämnden. När de gör en bedömning av om de ska godkänna avtalet eller inte utgår de ifrån vad som är bäst för ert barn. Utgångspunkten brukar generellt vara att barn har ett behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. Generellt sätt brukar det sägas att gemensam vårdnad är vad som är bäst för barn men det kan se annorlunda ut i enskilda fall om samarbetssvårigheterna mellan vårdnadshavarna är stora.Rekommendation Jag rekommenderar att du anlitar en familjerättsjurist ifall du ger dig in i en vårdnadstvist men eftersom detta är en drastisk lösning enbart av orsaken att få till ett byte av skola anser jag att du i första hand bör försöka medla genom kommunens samarbetsavtal. Hoppas att du fått svar på din fråga, om inte är du varmt välkommen att kontakta mig på min mail: jessica.konduk@lawline.se Om du vill anlita ett juridiskt ombud får du gärna kontakta mig på mailen så hänvisar jag dig vidare till Lawlines juristbyrå.Vänligen,

Barns rättigheter och växelvis boende

2017-05-26 i Barnrätt
FRÅGA |Hej.Jag har delad vårdnad men just nu bor mina två pojkar på 6 och 7 år hos sin pappa eftersom jag behöver ta mitt körkort så jag kan lämna och hämta på dagis/skola. Vi bor i samma kommun med 3 mils avstånd. Pappan nekar mig också att ha barnen varannan vecka även om det är sagt så. Sen säger han med att om jag inte hämtar mina pojkar den tid han vill eller vart han vill så får jag inte ha umgänge med barnen. Vad är mina barns rättigheter och vad kan jag göra för att få växelvis boende?
Johanna Barfoed |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Enligt 6 kap 1 § FB har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vidare ska barn även behandlas med aktning för sin person och egenart. 6 kap 2 a § FB stadgar att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Hänsyn ska vidare tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad. Det framgår att ni har delad vårdnad men att boende-frågan för tillfället är ordnad så att barnen bor hos pappan. En vårdnadshavares uppgift är att säkerställa en god och trygg uppväxt för barnen, och det är en allmän uppfattning att det får antas vara det bästa för barnen att ha en god relation till båda föräldrarna - i den mån ingen omständighet talar emot detta. Att pappan följaktligen försvårar umgänge för barnen med dig är inte acceptabelt. Barnet ska nämligen ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med, 6:15 FB. Vill du få ordnat ett boende som sker växelvis, kan du antingen försöka komma överens med pappan om detta och skriva ett skriftligt avtal som sedan socialnämnden godkänner, 6:14 a 2 st FB. Annars kan du vända dig till rätten som kommer utreda alla omständigheter och sedan bestämma hur boendet ska vara ordnat, 6:15 a FB. Hoppas det var svar på din fråga! Hälsningar,

Vem kan adoptera?

2017-05-25 i Adoption
FRÅGA |Hej! Jag undrar hur det går till med adoption. Jag har en mamma och en pappa, men de är inte längre tillsammans då min pappa kom ut som homosexuell efter att jag och min bror föddes. Nu har han en partner som har funnits med under hela mina uppväxt. Är det möjligt för min pappas man att adoptera mig och min bror även fast vi redan har 2 föräldrar som tar hand om oss?
Emma Fagerberg |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Enligt 4 kap. 1 § föräldrabalken (FB) har man eller kvinna, som fyllt 25 år, rätt att adoptera. Även den som är 18 år får adoptera, om adoptionen avser eget barn, makes barn, makes adoptivbarn eller om synnerliga skäl föreligger. För att din pappas partner ska kunna adoptera dig och din bror krävs att han och din pappa är gifta. Om de är gifta får den ena maken enligt 4 kap. 3 § FB, med den andre makens samtycke, adoptera dennes barn eller adoptivbarn eller eget barn. Det barn som fyllt tolv år får inte adopteras utan dennes samtycke, enligt 4 kap. 5 § FB. Om du och/eller din bror är över tolv år måste ni alltså samtycka till adoptionen. Även din mamma måste lämna sitt samtycke, enligt 4 kap. 5a § FB. Det behövs dock ej samtycke om hon inte är del i vårdnaden enligt 2 st., men hon har i så fall ändå rätt att yttra sig enligt 4 kap. 10 § 3 st. FB. Enligt 4 kap. 6 § FB ska rätten (domstol) pröva om det är lämpligt att adoptionen äger rum. Tillstånd får ges endast om adoptionen är till fördel för barnet samt om sökanden har uppfostrat barnet eller vill uppfostra det, eller det annars med hänsyn till det personliga förhållandet mellan sökanden och barnet finns en särskild anledning till adoptionen. Ansökning får enligt 2 st. inte beviljas, om det från någon sida getts eller utlovats ersättning eller om det har avtalats om bidrag till barnets underhåll.Ett yttrande från Socialnämnden ska också inhämtas enligt 4 kap. 10 § FB.En adoption av dig och din bror innebär enligt 4 kap. 8 § FB, under förutsättning att din pappa och hans partner är gifta med varandra, att ni anses om din pappas och hans partners gemensamma barn. Ett barn kan alltså endast ha två vårdnadshavare, enligt 6 kap. 2 § FB.Om din pappa och hans partner inte är gifta skulle en adoption av dig och din bror som görs av din pappas partner innebära att era rättsliga band med både er mamma och pappa skärs av, enligt 4 kap. 8 § FB. Hoppas du fått svar på din fråga!Vänligen,

Rätt till hjälp vid demens

2017-05-25 i God man & förvaltare
FRÅGA |Svärmor har diagnostiserats för demens. Hon har glömt hantera fakturor, påminnelser och inkassobrev och som konsekvens har fakturor på 60 kr istället medfört skulder på 2400 kr.Vad säger lagen om hennes skyldigheter och rättigheter?
Josefine Dahlqvist |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det finns olika vägar att gå, beroende på hur stor hjälp din svärmor behöver. Ett första steg kan vara en generalfullmakt som ger er anhöriga rätt att sköta i princip allt åt fullmaktsgivaren, till exempel betala din svärmors fakturor. Generalfullmakten behöver inte bevittnas, men för trovärdighetens skull kan det vara bra om två vittnen intygar att den ger uttryck för fullmaktsgivarens vilja. Här är en länk till hur en generalfullmakt kan se ut. Generalfullmakten gäller dock så länge personen i fråga är vid sina sinnens fulla bruk. Om demensen har gått så långt att din svärmor inte längre kan bevaka sina rättigheter så är det bra om ni vänder er till överförmyndaren i er kommun för att få utökad hjälp. Staten kan hjälpa till att förordna en god man eller förvaltare enligt 11 kap föräldrabalken. Man ska alltid vidta åtgärder som är så lite ingripande som möjligt och en proportionalitetsbedömning görs i varje enskilt fall. Är demensen inte så långt gången utan din svärmor mest behöver hjälp att bevaka sin rätt, förvalta sin egendom( till exempel betala räkningar) eller sörja för sin person kan god man vara ett bra alternativ. Som med generalfullmakten kan den gode mannen bara vidta rättshandlingar med din svärmors samtycke. Förvaltare är en mer ingripande åtgärd som innebär att förvaltaren kan företa rättshandlingar d.v.s. inga avtal o.s.v. som blir bindande för din svärmor utan att hennes tillstånd behövs. En förvaltare kan vara lämpligt om demensen är långt gången då även avtal som den demente ingår utan förvaltarens godkännande blir ogiltiga. Ni kan som anhöriga ansöka hos överförmyndaren om att själva få bli god man eller förvaltare. Här kan ni läsa mer om god man och förvaltare Demens är en funktionsvariation som omfattas av Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Att diagnostiseras med demens innebär inga skyldigheter, men med diagnosen följer en rad rättigheter. LSS är nämligen en rättighetslagstiftning vilket innebär att din svärmor får mer omfattande rätt till hjälp än andra äldre som främst får hjälp via socialtjänstlagen. Insatser enligt LSS utesluter inte heller stöd enligt andra lagar och man kan ha få hjälp enligt både LSS och Socialtjänstlagen.Din svärmor har rätt till goda levnadsvillkor och att så långt det går få leva som alla andra. Beroende på behov kan hon få hjälp med bland annat hemtjänst, dagsaktiviteter, korttidsboende för avlastning, ledsagare och bostad med särskild service. Insatser enligt LSS är i princip avgiftsfria, men vissa ersättningar får tas ut, till exempel för mat och logi i bostad med särskild service. Jag rekommenderar att ni vänder er till kommunens biståndshandläggare eller LSS-handläggare för att få hjälp med utredning och beslut om SoL och LSS-insatser.På demensförbundets hemsida kan ni läsa mer om sjukdomen och om hjälp som finns att få.Lycka till!Vänligen