Är vi sambos? Kommer huset ingå i bodelningen?

2017-03-24 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej, jag undrar om jag är sambo med en kvinna? Jag kommer ifrån ”Norrland” och har en gård där och flyttade ”söder ut” med min flickvän. Jag köpte ett hus/villa här med gården som säkerhet. Det gjordes för 17 år sedan och vi har inget samboavtal. Vi har inga barn, inget gemensamt sexliv, delad ekonomi och jag betalar lån, försäkring, energi, matinköp. mm. Inget ekonomiskt samarbete, hushållsgemenskap. Om vi nu skulle separera kan det anses som att vi är sambos?, ingår villan i bodelningen?
Frida Larsson |Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! I sambolagen hittar du reglering kring samboförhållande och dess kriterier. Här regleras även hur och vad man ska fördela om samboförhållandet avslutas. Det finns fyra kriterier för att relationen ska definieras som ”sambo”, (1 § första stycket sambolagen). Kriterier för ”samboförhållande” 1. ”Två personer” Oberoende på om man är av olika eller samma kön. 2. ”Stadigvarande bor tillsammans” Innebär att man inte har något kortvarig eller tillfällig förbindelse. Det görs en helhetsbedömning då man bland annat kan väga in om man har barn ihop, har samma folkbokföringsadress, inbördes testamente och så vidare. 3. ”I ett parförhållande” Betyder att man har ett sexuellt förhållande ihop, vilket innebär att om man bara bor ihop som kompisar så är man inte sambos i lagens mening. 4. ”Har ett gemensamt hushåll” Innebär att man samarbetar med gemensamma vardagliga sysslor, har gemensam ekonomi eller i alla fall ett gemensamt samarbete med den vardagliga ekonomin. Bodelning Så som jag tolkar din fråga så har du och den kvinna du bor ihop med inte har något partnerförhållande för tillfället. Men att ni flyttade ihop för 17 år sedan och har sedan det bott ihop i huset som ligger ”söder ut”. Om det är så att ni tidigare haft ett partnerförhållande som inkluderade ovanstående kriterier så utgör det ett samboförhållande och om ni nu ska separera så ska en bodelning göras om någon utav er begärd det, (8 § sambolagen). En bodelning innebär att den gemensamma egendomen delas lika mellan parterna, (14 § sambolagen). Eftersom ni inte skrivit några samboavtal så är det sambolagen som ska användas, (9 § sambolagen). Det som ska ingå i en bodelning är gemensamt bohag (så som möbler, tv etc.) och gemensam bostad som ni införskaffat för att använda tillsammans, (3 § sambolagen). Normalt så är det bohag och bostad som ni införskaffat under samboförhållandet som ska räknas med. Dessutom ska avsikten varit att ni ska använda bohaget och bostaden tillsammans, (se 5 § sambolagen om bostad och 6 § sambolagen om bohag). Om jag tolkat din fråga rätt så har ni gemensamt införskaffat huset som ligger ”söder ut” för att bo där tillsammans som sambos och då ska bostaden troligtvis ingå i bodelningen. Det är självklart svårt att bedöma helt klart eftersom jag inte vet hur ert förhållande såg ut när ni flyttade ihop. Sammantaget utifrån hur jag tolkar din fråga så har ni tidigare haft ett samboförhållande som ni nu vill separera. Jag tolkar det så eftersom du skriver att du flyttade med din ”flickvän” ”söder ut” och gjorde det för 17 år sedan. Om ni haft ett samboförhållande ska en bodelning göras om någon utav er begär det, annars är det inget krav. Om en bodelning görs finns det risk att huset ingår i bodelningen om ni använt och införskaffat det för gemensamt bruk. Om det ändå är så att ni inte är sambos enligt ovanstående kriterier ska ingen bodelning göras. Om du vill ha ytterligare hjälp kan du vända dig till vår juridiska rådgivning, här. Om det är något jag tolkat helt fel så kan du kommentera nedanför svaret.Hoppas i alla fall att du fick svar på din fråga!Vänligen,

Minskning av giftorättsgods kort innan äktenskapsskillnad

2017-03-23 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Min fru har fört ut enorma mängder (minst 800.000) från sitt bankkonto till utländska konton, förmodligen på sin fars, mors eller brors konton under 2016 och 2017 och nu ansökt efter skiljsmässa. Kan jag räkna med dessa pengar i giftorättgodset?MvhAleksander
Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här sortens frågor regleras i äktenskapsbalken.Först tänker jag ta upp grundläggande regler kring bodelning vid äktenskapsskillnad (skilsmässa).9 kap 1 § ÄktB säger att när ett äktenskaps upplöses så ska makarnas egendom fördelas mellan dem genom bodelning. 10 kap 1 § ÄktB, i bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå.7 kap 1 § ÄktB, en makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom. I 7 kap 2 § ÄktB kan man se vad som är enskild egendom. Alltså, egendom är giftorättsgods om det inte uttryckligen är enskild egendom genom 7 kap 2 § ÄktB. Svaret på din fråga beror alltså på huruvida pengarna hon har överfört är enskild egendom eller giftorättsgods. Notera att det inte spelar någon roll vem som äger vilken egendom. Giftorättsgods respektive enskild egendom är endast en klassificering på egendom som man gör vid bodelning. Jag utgår från att din makes egendom (pengarna hon har fört över) är giftorättsgods. I 11 kap ÄktB har det införts en regel som skyddar den andre maken mot en makes illojala beteende under en viss tidsrymd före en äktenskapsskillnad. Regeln finns närmare bestämt i 11 kap 4 § ÄktB. Den riktar sig mot transaktioner av make inom tre år innan talan om äktenskapsskillnad väcktes. Din frus överföringar till släktingar kan räknas som en gåva från henne, en benefik rättshandling utan motprestation.För att 11 kap 4 § ÄktB ska aktualiseras gäller att din fru ska ha minskat sitt giftorättsgods i ”inte obetydlig omfattning” genom gåva. Man brukar säga att om gåvans värde uppgår till mer än tio procent av makens giftorättsgods (sedan skulder avdragits) är betydlig omfattning. Om värdet av makens egendom är stort kan ett lägre procenttal kunna räcka.SlutsatsDin frus överföring av 800 000 kr kommer finnas med i beräkningen vid bodelningen om kraven, som jag nämnt ovan, är uppfyllda. Detta även om pengarna faktiskt inte är hennes längre. Det betyder helt enkelt att du kommer att få ut en större del i bodelningen när en hälftendelning görs enligt 11 kap 3 § ÄktB.Hoppas att du fick svar på din fråga!

Kan en sambo kräva halva bostadsrätten vid utflytt?

2017-03-23 i Sambo och samboavtal
FRÅGA |Hej!Jag har ett förhållande med en man, som flyttade in i min bostadsrätt i september förra året. Han har haft kvar sin gamla lägenhet och inte betalt någon hyra hos mig. Nu vill jag att han flyttar ut. Samtidigt har han sagt upp sin lägenhet. Kan han kräva att få halva min bostadsrätt nu? Ser lagen honom som min sambo? Bör jag kontakta en advokat och skriva ett samboavtal, där det står att det är min lägenhet?
Michael Butler |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Till att börja med anses ni som sambos om ni stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll (1 § Sambolagen). Som utgångspunkt ska man bott tillsammans i 6 månader för att anses vara sambos. Det föreligger vidare en presumtion kring att ni är sambos om ni har gemensam folkbokföringsadress eller har barn tillsammans. Även det faktum att ni har ett gemensamt konto kan göra att ni ses som sambos. Det är därför, beroende på omständigheterna, mycket möjligt att ni ses som sambos enligt Sambolagen. Om ni anses vara sambos upphör denna relation bl.a. när samborna flyttar isär (2 § SamboL). Däremot är det inte troligt att han har rätt till halva din lägenhet. Bostaden utgör endast samboegendom om den har förvärvats för gemensam användning ( 3 § SamboL). Vidare räknas bostadsrätten som er gemensamma om den är avsedd som erat gemensamma hem och innehas huvudsakligen med detta ändamål (5 § 1 stycket 3p SamboL) Eftersom han inte betalat någon hyra och har haft kvar sin egna lägenhet är det inte troligt bostadsrätten räknas som er gemensamma egendom, om inte annat tyder på det. Vidare måste en bodelning begäras ( 8 § SamboL) för att likadelning av samboegendom ska ske (14 § SamboL). Men bostadsrätten räknas som sagt troligtvis inte som samboegendom och ska därför inte delas. Det finns dock ett undantag (enligt 22 § SamboL). Om den ena sambon innehar en bostadsrätt och utgör inte egendomen inte samboegendom har den ena sambon rätt att överta den när förhållandet upphör om den sambon bäst behöver bostaden och ett sådant övertagande anses som skäligt med hänsyn till omständigheterna. Om samborna inte har eller haft barn tillsammans gäller detta endast om det finns synnerliga skäl. Isåfall ska den sambon ersätta den andra sambon för bostadsrättens värde (22 § 3 stycket). Detta är alltså endast en undantagsbestämmelse och inget i din fråga tyder på att detta skulle vara aktuellt. Du kan upprätta ett samboavtal där du stadgar att lägenheten är din men detta måste du givetvis göra tillsammans med din partner (9 § SamboL). Sammanfattningsvis är det troligt att ni ses som sambos men inte speciellt troligt att bostadsrätten ska ses som samboegendom varav han inte kan kräva att få halva din bostadsrätt. Hoppas du fått svar på din fråga! Vänligen,

Bodelningsavtalets giltighet

2017-03-22 i Bodelning
FRÅGA |Om man avslutar ett bodelningsavtal med följande fras:"Med denna bodelning förklarar vi oss båda nöjda och i och med detta har ingen av oss något krav av vad slag det än må gentemot den andre."Är man säker då på att allt är avslutat, eller finns det något kryphål?
Nathalie Byström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan handlar om bodelningsavtal och huruvida parterna är bunden av detta. Bodelningen ska ske vid äktenskapsskillnad och ska upprättas på en handling som båda parter skriver under, men några direkta formkrav utöver dessa finns inte, 9 kap. 1 § äktenskapsbalken (ÄB). (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). Ett bodelningsavtal är en överenskommelse mellan makar och kan inte ensidigt ändras av ena maken eller makan. Detta betyder att bodelningsavtalet är bindande, förutsatt att det inte finns någon särskild grund för att ogiltigförklara bodelningsavtalet. Kommer man inte överens om bodelningen kan man få en bodelningsförrättare förordnad av domstol, som hjälper till med bodelningen. Bodelningsavtalet behöver inte registreras utan blir giltigt vid makarnas underskrift och kan även registreras hos Skatteverket av andra skäl, så att till exempel borgenärer får information om att bodelningen har gjorts. Formuleringen: "Med denna bodelning förklarar vi oss båda nöjda och i och med detta har ingen av oss något krav av vad slag det än må gentemot den andre." är ett sätt att garantera att ingen av makarna i efterhand kan ställa andra krav eller invändningar mot det som tidigare undertecknats. Var noga med att kontrollera vem det är som skrivit bodelningsavtalet och som skrivit själva formuleringen. Det bästa är att kontakta en advokat som får göra en bedömning av bodelningsavtalet i sin helhet för att garantera att det inte finns några kryphål. Dock är ett bodelningsavtal civilrättsligt bindande och enligt min mening borde det inte finnas något kryphål med den nämnda formuleringen. Hoppas att du fick svar på din fråga. Tveka inte att höra av dig igen om du har fler frågor eller funderingarMed vänlig hälsning,

Kan den andra föräldern tvinga mig att träffa barnen vissa tider?

2017-03-24 i Barnrätt
FRÅGA |Hej Lawline! Jag är en pappa till 2 barn 11 och 13 år. Mamman har ensamvårdnad om dessa och det beror inte på att jag har något missbruk eller av nån annan sak. Mamman ville ha vårdnaden och av andra skäl ville hon ha detta och jag orkade inte kriga om vi säger så. Jag har ett jobb där jag jobbar oregelbundna tider inkluderande helger.Mamman vill nu att jag skall ha dom på helger och inte på vardagar som funkar bäst för mig. Kan hon gå in och bestämma när jag skall umgås med barnen och behöver jag gå med på hennes krav? Kan jag jag så att säga vägra?Kan jag rent teoretiskt vägra ha barnen då hon har ensamvårdnad (nu vill jag träffa mina barn) men vad säger lagen?Jag betalar fullt underhållsbidrag till bägge.
Mikaela von Bornstedt |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Reglerna om vårdnad, boende och umgänge hittar du i föräldrabalken (FB). Jag kommer först redogöra för vårdnadshavares och föräldrars skyldigheter gentemot varandra och sina barn. Sen kommer jag förklara vad barn har för rättigheter i den här situationen och vad som gäller när föräldrar inte kommer överens. Längst ner i svaret förklarar jag vad det betyder för dig och ger tips på vad du kan göra.Vårdnadshavares och föräldrars skyldigheterEn vårdnadshavare har rätt och skyldighet att bestämma i de frågor som rör barnets personliga angelägenheter (FB 6 kap. 11 §). Det är till exempel frågor om vilken skola barnet ska gå i, var barnet ska bo m.m. När vårdnadshavaren fattar beslut ska hen, i takt med barnets utveckling, ta hänsyn till barnets egna önskemål.Ett barns föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder det inte bor hos tillgodoses. Om barnet bor stadigvarande hos en person som är ensam vårdnadshavare eller en av sina föräldrar och barnet ska umgås med den andra föräldern måste vårdnadshavaren som huvudregel lämna upplysningar om barnet som kan främja umgänget (FB 6 kap. 15 §). Det betyder att föräldrar till ett barn delar på ansvaret för att barnet ska få ha en så bra relation som möjligt med dom båda. Bor barnet stadigvarande hos en förälder ska hen medverka till att barnet får ett bra umgänge med den andra förälder genom att berätta om saker som skola, kompisar och fritidsintressen som kan göra det lättare för den andra föräldern att skapa en god relation till barnet.Om en eller båda föräldrar är vårdnadshavare kan de avtala om hur barnets umgänge med och boende hos föräldrarna ska se ut. Ett sånt avtal är gällande om det är skriftligt och har godkänts av socialnämnden (FB 6 kap. 14a § och 15a §). Barns rättigheterBarnet har rätt till omvårdnad, trygghet, god fostran och respekt (FB 6 kap. 1 §). Ett barn har dessutom rätt att umgås med sina föräldrar genom att bo med dem, träffa dem eller ha kontakt på något annat sätt som låter barnet utveckla en god och nära relation till föräldrarna (FB 6 kap. 15 §). I frågor som rör barnets angelägenheter och frågor om boende, umgänge och vårdnad ska barnets bästa alltid vara avgörande. I takt med att barnet blir äldre och mognare ska barnets egen vilja beaktas (FB 6 kap. 2a §).När det är svårt att komma överensI frågor som rör barnet är det alltså primärt vårdnadshavaren som får ta beslut. Dock har båda föräldrar – oavsett vårdnadsförhållandet – ett gemensamt ansvar att se till att barnet får umgås och bygga en bra relation med båda föräldrarna. Frågor om boende och umgänge är alltså först och främst samarbetsfrågor som bygger på att föräldrarna ska göra sitt bästa för att nå överenskommelser.För att slå fast vad som ska gälla i frågor om boende och umgänge kan föräldrar skriva avtal med hjälp av socialtjänsten. Föräldrarna kan få hjälp av Familjerätten i kommunen för att upprätta såna avtal genom samarbetssamtal (FB 6 kap. 17a § och 18 §). Om det inte går att komma överens på det sättet är sista alternativet att väcka talan om boende eller umgänge i domstol och på så sätt låta rätten besluta hur frågorna ska regleras (FB 6:14aoch 6:15a).Vad gäller i ditt fall?Om du och barnens mamma har ett skriftligt och godkänt avtal angående hur ni hittills har skött barnens boende och umgänge är det gällande och varken du eller barnens mamma kan ändra på det utan att den andra godkänner det. Ett sånt avtal är ni skyldiga att följa. Eftersom mamman är vårdnadshavare har hon rätt att besluta i frågor som rör barnens angelägenheter, men ni är gemensamt ansvariga för att barnen ska få umgås med er båda. Den skyldigheten innebär bl. a. att ni måste försöka komma överens och visa hänsyn gentemot varandra och barnen. Om du är förhindrad att umgås med barnen vissa tider på grund av ditt arbete, så bör ni försöka hitta en lösning som gör att barnen kan träffa dig trots det. Mamman kan inte heller tvinga dig att exempelvis byta eller utebli från arbete vissa tider för att ta hand om barnen. Däremot är det till din fördel att så långt som möjligt själv vara tillmötesgående och göra ditt bästa för att visa att du försöker och vill träffa barnen, eftersom du är skyldig att försöka tillgodose barnens behov och rättigheter Om du och mamman någon gång i framtiden skulle gå till domstol för att få frågor om boende, umgänge och vårdnad avgjorda är det en fördel att kunna visa att man har varit samarbetsvillig och försökt lösa problem och konflikter tidigare.Vad kan du göra?Så länge ni inte har ett giltigt avtal som reglerar hur boende och umgänge ska skötas kan inte någon av er tvinga den andra att ta hand om barnen på vissa tider och dagar. Då är det istället en fråga som ni måste försöka lösa genom överenskommelser och ni är båda ansvariga för att försöka lösa eventuella problem och konflikter. Om det är svårt att komma överens bör du i första hand vända dig till Familjerätten i kommunen. Där kan du och barnens mamma få hjälp med samarbetssamtal för att komma överens om en lösning som fungerar för er och som är bra för barnen.Jag hoppas att detta svar har varit till din hjälp och att du och barnens mamma kan hitta en lösning.Vänliga hälsningar,

Vem av makarna har bäst behov av den gemensamma bostaden och har ena maken giftorätt i egendom som den bara andra maken äger?

2017-03-23 i Bodelning
FRÅGA |Hej! Jag och min man har varit gifta drygt 3 år och sambo i två år innan dess. Vi ska nu skiljas. Jag hade en hyreslägenhet när vi träffades och min man köpte en bostadsrätt i närheten. Efter 7 månaders förhållande flyttade jag till hans lägenhet och hyrde ut min i andra hand. Sen flyttade vi till min lägenhet och han hyrde ut sin. Min lägenhet ombildades till bostadsrätt och vi köpte den tillsammans. Förra året sålde han sin lägenhet och köpte en lägenhet i Spanien för vinsten, så det finns inga skulder på den. Min önskan till honom är att jag får köpa ut honom för priset vi köpte lägenheten för och han får behålla lägenheten i Spanien. Det vill han inte gå med på och vad jag förstår enligt lagen har han rätt. Har jag då enligt lagen rätt till halva värdet av lägenheten i Spanien? Vi har inget äktenskapsförord. Han har en dotter som är 16 år som pluggar och bor i Halmstad. Innan dess bodde hon växelvis hos oss och hos sin mamma. Nu kommer hon troligtvis tillbaka till Stockholm och ska plugga här. Har min man rätt till bostadsrätten vid skilsmässa för att han har en 16 årig dotter? Hon står skriven hos sin mamma. Tacksam för snabbt svar!
Jenny Vilander |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. De aktuella rättsreglerna hittar du i äktenskapsbalken (https://lagen.nu/1987:230). Sammanfattning Både den lägenhet som fungerat som ert gemensamma hem och lägenheten i Spanien ska ingå i en bodelning. Din man har alltså rätt till hälften av den gemensamma lägenhetens värde men du har samtidigt rätt till hälften av värdet på hans lägenhet i Spanien. Det finns givetvis också möjlighet fördela egendomen på ett annat sätt om ni kan komma överens. Vid en behovsprövning angående vem som har bättre rätt till er gemensamma lägenhet kan dotterns boendesituation få betydelse men även andra omständigheter spelar roll. Jag kommer nu att utveckla detta svar nedan. Det är egendom som utgör giftorättsgods som ska ingå i en bodelningNär ett gift par skiljer sig ska en bodelning göras mellan de (https://lagen.nu/1987:230#K9P1S1). Det som ska delas mellan makarna är sådan egendom som benämns giftorättsgods (https://lagen.nu/1987:230#K10P1S1). Huvudregeln är att all egendom som makarna äger, ensamma eller tillsammans, utgör giftorättsgods så länge egendomen inte ska klassas som enskild egendom (https://lagen.nu/1987:230#K7P1S1). Egendom kan göras till den ena makens enskilda genom ett äktenskapsförord. Ett annat scenario är den ena maken fått något i gåva eller genom testamente med villkoret att egendomen ska utgöra denna makes enskilda (https://lagen.nu/1987:230#K7P2S1). Eftersom du skriver i din fråga att ni inte har ett äktenskapsförord kommer jag fortsättningsvis utgå ifrån att all den egendom ni äger klassas som giftorättsgods.Det är skillnad på giftorätt och äganderätt Det är viktigt att förstå att det finns en juridisk skillnad på giftorätt och äganderätt. Giftorätten aktualiseras först vid en skilsmässa och medför då att egendomen ska räknas med i bodelningen oavsett vem av makarna som faktiskt är den juridiske ägaren av egendomen. Bara för att en make köper en sak innebär det inte per automatik att makarna samäger den saken, däremot har den andre maken giftorätt i egendomen vid en skilsmässa. När det gäller den ombildade hyresrätten som ni gemensamt köpte som medför giftorätten att den ska tas med i bodelningen. Det stämmer alltså att din nuvarande man har rätt till detta enligt lag. Men även om ni inte var gifta så har han ju ändå en rätt till lägenheten genom ni äger den tillsammans. Som jag förstår dig äger din man ensam lägenheten i Spanien. Utgör lägenheten giftorättsgods ska lägenheten ändå tas med i bodelningen.Du har rätt till hälften av värdet på lägenheten i Spanien Värdet av makarnas sammanlagda giftorättsgods delas sedan lika mellan makarna (https://lagen.nu/1987:230#K11P3S1). Giftorätten medför alltså att du har rätt att göra anspråk på hälften av värdet när det gäller lägenheten i Spanien trots att din man äger lägenheten ensam. När egendomen sedan ska portioneras ut mellan makarna har varje make rätt att till sin del räkna sådan egendom som man ensam äger (https://lagen.nu/1987:230#K11P7S1). Din man har alltså rätt att själv behålla lägenheten i Spanien och istället ersätta dig ekonomiskt.Dotterns boendesituation är av betydelse men man tittar även på andra sakerNär det gäller makarnas gemensamma hem och möbler (oavsett vem som äger vad) är det den make som bäst behöver egendomen som har rätt att tillgodoräkna sig den (https://lagen.nu/1987:230#K11P8S1). Vid behovsprövningen väger det ofta tungt ifall den ena av makarna har ett barn som ska bo hos sig. Men vid en sådan prövning måste man samtidigt se till alla aktuella omständigheter i situationen. Ska dotter t.ex. bo växelvis alternativt har möjlighet att bo hos sin mamma kan det vara en sak som minskar din mans behov av att få lägenheten. Man tittar också på ekonomiska förhållanden och en make kan även göra gällande affektionsvärde. Det är väldigt svårt att bedöma var det hela skulle landa i just ert fall men dotterns boende kan få betydelse. Detta blir ju dock främst aktuellt om man skulle dra det hela till domstol. För att din man ska få överta din del av lägenheten krävs det också att detta framstår som skäligt, alltså rättvist. Detta blir i sig ytterligare en bedömningsfråga. Det är ju fullt möjligt för er att komma överens om ett annat arrangemang. Du skulle till exempel kunna säga att du avsäger dig din giftorätt till lägenheten i Spanien mot att din man låter dig behålla lägenheten alternativt helt avsäger sig sitt anspråk.Det finns ytterligare en regel som jag skulle vilja uppmärksamma dig på. När det par som varit gifta under en kortare tid än 5 år finns det möjlighet att jämka en bodelning så att giftorättsgodset delas med en annan kvot än hälften (https://lagen.nu/1987:230#K12P1S1). Till denna tidsperiod räknas även eventuell tid som paret varit sambor innan man gifte sig. Du skriver att ni varit gifta i 3 år och innan dess sambor i 2 år, denna jämkningsregel borde därför inte bli aktuell men jag vill ändå uppmärksamma dig på att den finns. Jag hoppas du känner att du har fått svar på din fråga och lycka till!Bästa hälsningar,

Bodelning av fastighet vid äktenskap

2017-03-22 i Bodelning
FRÅGA |Vi ska separera, maken bor kvar i villan. Hur gör man med lånen och underhåll av villan, om bägge fortfsrsnde står som ägare.
Nathalie Byström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Frågan handlar om vad som händer vid en äktenskapsskillnad om båda makarna står som ägare till lån på en fastighet och ena maken vill bo kvar. För det första ska det göras en värdering av fastigheten i samband med en bodelning och då ska ni utgå från fastighetens marknadsvärde. Ni kan använda er av en värderingsman för att på objektiva grunder komma fram till en rimlig värdering av fastigheten.När ni kommit överens om ett värde är det brukligt att från detta värde dra bort:Den latenta skatten – Den skatt som ni behövt betala om fastigheten de facto såldes.Beräknade försäljningskostnader – De kostnader som skulle uppkommit i samband med försäljningen av fastigheten (för exempel kostnad för mäklare). Värdet som blir kvar är sedan det som används som underlag vid er bodelning. Din make ska bo kvar i villan och får då lösa ut dig genom att lånet skrivs över på honom och att du kompenseras för din del av fastigheten. Dessutom ska lagfarten stå skriven på honom.Det är vanligt att den ena maken övertar den gemensamma bostaden i samband med bodelningen. Om en fastighet överlåts genom ett bodelningsavtal så behöver inte den överlåtande maken (du) betala någon kapitalvinstskatt. Istället får den make som övertar fastigheten betala kapitalvinstskatt för hela fastigheten när denne i sin tur avyttrar fastigheten.Jag hoppas att du har fått svar på din fråga, hör av dig om du har några fler frågor eller funderingar.Med vänlig hälsning,

Bodelning efter kortvarigt äktenskap

2017-03-22 i Bodelning
FRÅGA |Hej, Har uppfattat att vid ett kortvarigt äktenskap (några månader) så gäller inte hälften var vid en bodelning (om man inte är överens. I mitt fall så är det min man som har stått för det ekonomiska men han har inför äktenskapet gett mig en skev bild om honom för att jag ska gifta mig med honom. (Kan ej ta upp det online) Nu när vi är gifta så känner jag mig lurad, kränkt, mobbad och illabehandlad. Om jag inte får hälften av bodelningen så vill jag ha en kompensation på korta tiden jag har fått leva med honom. Jag vet inte vad jag ska göra riktigt och kan inte skriva offentligt vad jag har fått stå ut med. Vad kan jag luta mig på? För övrigt så har jag en del bevisning.
Gustaf Åleskog |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Den här typen av frågor regleras i äktenskapsbalken.Jag uppfattar det som att du vill skilja dig från din man. När ett äktenskap upplöses ska makarnas egendom fördelas mellan er genom bodelning som du säger (9 kap. 1 § ÄktB). Vad ingår i bodelningen?Vilken egendomen som ingår i en bodelning beror inte på vem som äger den, utan hur den klassificeras. I bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån det inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). I 7 kap. 2 § ÄktB står det vad som är enskild egendom. Hur delas egendomen upp vid en bodelning?Huvudregeln är att vad som återstår av makarnas sammanlagda giftorättsgods, efter betalning av skulder, ska delas lika mellan makarna (11 kap. 3 § ÄktB). Dock är det så att bodelningen kan jämkas, vilket det står om i 12 kap ÄktB. I 1 § första stycket i samma kapitel står det att om det är oskäligt att en make vid bodelning ska lämna egendom till den andra maken så kan det istället göras så att den förstnämnda maken får behålla mer av sitt giftorättsgods. Det kräver att din make har haft mer giftorättsgods inför bodelningen, vilket jag, av dig, uppfattar att han har. Det står också att hänsyn särskilt ska tas till äktenskapets längd. Kortvarigt äktenskapEnligt lagmotiven bör gränsen mellan kortvariga och långvariga äktenskap dras vid 5 år. Alltså är erat äktenskap, som varat några månader, ett kortvarigt sådant. Dock så kan det räknas som ett långvarigt äktenskap om ni har bott tillsammans innan och på så sätt uppnår en tid på 5 år även om majoriteten av tiden var som sambor och inte gifta. Men jag utgår från att ni inte har gjort det då du verkar säker på att erat äktenskap är att klassificera som ett kortvarigt.I rättspraxis tillämpas en schablonregel vid kortvariga äktenskap. Den innebär att för varje år som ni har varit gifta utgår 1/5 av ens giftorättsgods till bodelning, vid 1 år 1/5, vid 2 år 2/5 osv... Även andra omständigheter räknas emellertid in vid jämkning av bodelning. Men mycket tyder på att din man inte kommer behöva räkna in särskilt stor del av sitt giftorättsgods i bodelningen och således kommer du inte få en 50/50 delningen av egendomen…Kompensation för annatDu nämner att du bl.a. känner dig mobbad och kränkt. I 2 kap. 1 § skadeståndslagen, står det att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet orsakar bl.a. personskada ska ersätta skadan. I 2 kap. 3 § står även att den som allvarligt kränker annan genom brott kan bli skyldig att ersätta skadan. Om du har tagit skada av din mans beteende och kränkningar råder jag dig därför att göra en polisanmälan!Hoppas du fått svar på dina frågor!